USA: Opinionen mot abort på väg att växa

Abortkritiken fick en skjuts framåt under de år Donald Trump var USAs president.

https://www.svd.se/a/RR8o5a/mangden-aborter-i-usa-det-lagsta-sedan-de-blev-lagliga

I världen utförs omkring 55 miljoner aborter varje år varav 35 000 i Sverige. I USA, landet med världens troligen mest liberala abortlagar, synes opinionen mot den omfattande fosterfördrivningen vara på väg att växa och det rapporteras om krympande antal aborter: 2017 utfördes 862 000, det lägsta antalet sedan den banbrytande lagen Roe vs. Wade antogs 1973.

Abortanhängare har pekat på att abortkritiken fick en rejäl skjuts framåt med Donald Trumps fyra år som amerikansk president. 2021 införde delstaten Texas en restriktiv abortlag som högsta domstolen Supreme Court (SCOTUS) valde att inte avvisa trots att den stred mot Roe vs. Wade.

Supreme Court förbereder nu enligt en läcka ett utkast till majoritetsopinion som syftar till att avskaffa Roe vs. Wade. https://www.politico.com/news/2022/05/02/supreme-court-abortion-draft-opinion-00029473

SC-domaren Samuel Alito skriver: ”Roe was egregiously wrong from the start. Its reasoning was exceptionally weak, and the decision has had damaging consequences. And far from bringing about a national settlement of the abortion issue, Roe and Casey have enflamed debate and deepened division.”

Planned Parenthood vs. Casey var ett rättsfall som 1992 bekräftade Roe vs. Wades giltighet. https://en.wikipedia.org/wiki/Planned_Parenthood_v._Casey

De domare som utsetts av republikanska presidenter – förutom Alito och chefsdomare John Roberts Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh samt Amy Coney Barrett – kan förväntas rösta för ett slutgiltigt förslag om att skrota Roe vs. Wade. De demokratiskt utsedda domarna Stephen Breyer, Sonia Sotomayor och Elena Kagan lär rösta emot.

Abortanhängare i USA och i den övriga världen är ursinniga över möjligheten att Roe vs, Wade kommer att fasas ut. The Department of Homeland Security har varnat för att abortanhängare – i enlighet med hot som förekommit – kan komma att bränna ner byggnader tillhöriga SCOTUS och mörda abortkritiska domare och deras medarbetare. https://edition.cnn.com/2022/05/18/politics/supreme-court-threats-homeland-security/index.html

Om Roe avskaffas kommer det inte att innebära att abort förbjuds i USA. Det innebär att abortfrågan hänvisas till delstaterna.

Vi som inte anser att barnamord och fosterfördrivning är självklarheter i ett civiliserat samhälle glädjer oss däremot över att opinionen i abortfrågan kan vara på väg att svänga. Ett avskaffande av Roe vs. Wade skulle få kraftiga återverkningar över hela världen. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-59340789

Demokraternas smutskastningskampanj mot domare Kavanaugh

Brett Kavanaugh nomineras till Högsta domstolen av president Donald J. Trump.

Det demokratiska partiet i USA skyr inga medel i syfte att sabotera president Donald J. Trumps politik. Det senaste uppseendeväckande exemplet gäller Trumps kandidat till en plats i Högsta domstolen (HD), Brett Kavanaugh.

Den konservative domaren Kavanaugh har av universitetsläraren Christine Blasey Ford anklagats för att ha utsatt henne för försök till våldtäkt på ett party i början på 1980-talet. Föga otippat söker Demokraterna nu utnyttja hennes påståenden maximalt och kräver att den federala polisen FBI utreder saken. Det hela  har dock komplicerats av att Ford de senaste dagarna gjort sig oanträffbar och inte gått att nå. https://www.dn.se/nyheter/varlden/kvinnan-som-anklagar-kavanaugh-gar-inte-att-na/

Ett annat tilltänkt vittne till det påstådda sexuella ofredandet, Mark Judge, har uppgivit att han inte ställer upp som vittne eftersom han inte minns något av händelsen. Kanske inte så konstigt då denna ägde rum för 36 (!) år sedan då såväl Kavanaugh, som är född 1965, som Ford var i tonåren.

I USA har taktiken att smutskasta nominerade till Högsta domstolen genom anklagelser om sexuella övergrepp blivit något av en demokratisk favoritsport. 1991 var det stort pådrag då den av president George H. W. Bush HD-nominerade konservative domaren Clarence Thomas av advokaten Anita Hill anklagades för omfattande sextrakasserier.

Clarence Thomas, född 1948, kunde dock rida ut stormen och godkändes den 23 oktober 1991 i senaten  som ledamot av Högsta domstolen som den andre afro-amerikanske HD-domaren någonsin med röstsiffrorna 52-48. https://en.wikipedia.org/wiki/Clarence_Thomas

Clarence Thomas med president George H. W. Bush när det begav sig.

Förhandlingarna om Brett Kavanaughs kandidatur är tänkta att äga rum i den amerikanska senaten nu på måndag den 24 september. Tanken har varit att Christine Blasey Ford då skulle ges möjlighet att vittna om sina påstådda erfarenheter av Kavanaugh, men detta scenario förefaller nu vara i gungning. I bästa fall är den demokratiska smutskastningstaktiken på väg att kollapsa, men osvuret är bäst.

Mycket står på spel både politiskt och juridiskt. Brett Kavanaugh har nominerats som efterträdare till Anthony Kennedy, som satt i HD 1988-2018 och gick i pension för någon månad sedan. Kennedy intog ett mellanläge mellan domstolens konservativa och liberala falanger och blev därmed ”tungan på vågen” i somliga fall. Om Kavanaugh väljs in innebär det att Högsta domstolens konservativa inslag förstärks. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anthony_Kennedy

Att senatens demokratiska ledamöter kommer att rösta nej till Kavanaughs kandidatur kan tas för givet. Frågan är om alla republikaner kommer att stödja denna – Trump har republikanska belackare som kan tänkas vilja djävlas med honom genom att avstyrka Kavanaughs inval. Grundtipset är dock att han väljs in, vilket i så fall skulle innebära en viktig politisk seger för president Trump.

Trumps största framgång: Neil Gorsuch svärs in som HD-domare efter historisk process

Neil Gorsuch efterträder framlidne Antonin Scalia i USAs Högsta domstol.

President Donald J. Trumps sannolikt största framgång hittills inträffade fredagen den 7 april 2017. Då konfirmerades presidentens kandidat till Högsta domstolen (HD), Neil Gorsuch, som därmed efterträder Antonin Scalia vilken avled den 13 februari 2016. Det är den längsta vakansen i USAs Högsta domstol sedan 1862. https://en.wikipedia.org/wiki/Neil_Gorsuch /Fotnot/

Trump klargjorde tidigt att han avsåg att nominera en abortfientlig kandidat till Högsta domstolen, och även om Gorsuchs juridiska syn på abort anses något oklar så kan han avgjort betraktas som en konservativ domare. Han kan därför i sitt värv förväntas tillämpa grundlagsfädernas synsätt, att amerikanska domare skall troget tolka lagarna och Förenta staternas konstitution hellre än att använda sitt ämbete i den politiska agitationens tjänst. http://www.reuters.com/article/us-usa-court-gorsuch-idUSKBN1791GR

Det Demokratiska partiets representanter i senaten inledde, i syfte att blockera utnämningen av Gorsuch till HD-domare, en filibuster-aktion; filibuster är en fördröjningstaktik där en medlem i senaten utnyttjar sin rätt till obegränsad talartid i syfte att blockera ett beslut även om detta åtnjuter en majoritet. Det var första gången i USAs historia filibuster användes i syfte att att försöka hindra en kandidat till Högsta domstolen att konfirmeras i ämbetet.

Senator Jeff Merkleys 15,5 timmar långa filibustertal var till ingen nytta.

Således höll den demokratiske senatorn Jeff Merkley oavbrutet låda mot Gorsuch i 15,5 timmar innan han kroknade. Därpå valde Republikanerna att tillämpa en bestämmelse som kallas nuclear option vilken tillåter församlingens ordförande – i det här fallet vicepresidenten Mike Pence – att ändra senatens majoritetsregler. https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_option

Därmed blev det ett slut på filibustrandet, och Gorsuchs nominering godkändes med röstsiffrorna 54-45 sedan också tre demokratiska senatorer röstat för detta. Merkley var inte överförtjust utan sade efter beslutet (min översättning): ”I dag har, för första gången i historien, en stöld av ett säte i Högsta domstolen fullbordats.”

Merkley syftade på att senatens republikanska majoritet, sedan president Barack Obama nominerat en liberal domare till HD, fördröjde nomineringen av Merrick Garland i 293 dagar genom att vägra hålla en omröstning om Garland. Denne kunde därmed inte bekräftas som den då nyligen avlidne Scalias efterträdare. Mycket stod också på spel – om den liberale Garland valts i den huvudsakligen konservative Scalias ställe hade HD fått en avgjord liberal slagsida. https://en.wikipedia.org/wiki/Merrick_Garland_Supreme_Court_nomination

Den liberale domaren Merrick Garland kom aldrig in i Högsta domstolen.

Bättre gick det alltså för Trumps val Neil Gorsuch. Denne föddes i Denver i delstaten Colorado den 29 augusti 1968 och betecknas i Wikipedias biografi som ”jurist, rättsfilosof, domare”. Han har sedan 2006 tjänstgjort som domare i Colorados appellationsdomstol. Hans formella meriter betraktas allmänt som oantastliga. Gorsuch är vidare historisk på så sätt att han blir den förste HD-domare att tjänstgöra i Högsta domstolen tillsammans med sin juridiske mentor, Anthony Kennedy, som Gorsuch biträdde 1993-94. Gorsuch blir den nuvarande Högsta domstolens i viss särklass yngste medlem.

Donald Trump var av naturliga skäl mycket nöjd med att Gorsuch till slut bekräftades som ny HD-domare och kommenterade (min översättning):

Domare Gorsuchs konfirmation var en av de mest genomlysta och tillgängliga i historien, och hans rättsliga temperament, exceptionella intellekt, oöverträffade integritet och bevis på självständighet gör honom till det perfekta valet att tjänstgöra i nationens högsta domstol.

Neil Gorsuch är för övrigt son till den första kvinnan som var chef för USAs motsvarighet till miljödepartementet, Environmental Protection Agency (EPA), Anne Gorsuch Burford (1942-2004). https://en.wikipedia.org/wiki/Anne_Gorsuch_Burford

Clarence Thomas svärs in som HD-domare 1991.

Processen som ledde fram till Gorsuchs konfirmation var sannolikt den mest kontroversiella sedan den likaledes huvudsakligen konservative Clarence Thomas invaldes i Högsta domstolen den 23 oktober 1991 efter att ha nominerats av president George H. W. Bush att efterträda Thurgood Marshall, som drog sig tillbaka av hälsoskäl. Thomas är liksom Marshall afroamerikan och därmed den andre svarte medlemmen i USAs Högsta domstol.

Domare Thomas anklagades mitt under konfirmationsprocessen av juridikprofessorn Anita Hill, som tidigare tjänstgjort under Thomas ledarskap, för sexuella trakasserier. Thomas nekade och betecknade Hills anklagelser som ”högteknologisk lynchning av uppåtsträvande svarta”. Han stöddes hela tiden av USAs konservativa och av en svart majoritet.

Thomas godkändes slutligen av senaten med röstsiffrorna 52-48. Om Thomas och kontroversen med Hill här: https://chnm.gmu.edu/courses/122/hill/hillframe.htm

President Donald Trump ser ut att vara rätt nöjd med sitt val till USAs Högsta domstol, domare Neil Gorsuch.

Neil Gorsuchs bekräftelse som HD-domare kan anses vara en seger för en konservativ rättsfilosofi, även om en majoritet i domstolen fortfarande kan förväntas rösta liberalt-aktivistiskt i frågor som rör exempelvis äktenskap, rätten till liv och religionsfrihet. Flera av de nuvarande ledamöterna är emellertid i en ålder då det kan bli aktuellt för dem att dra sig tillbaka. Det är därför fullt möjligt att vi får se fler Trump-nomineringar av ungefär samma slag som Neil Gorsuch. Denne  svärs in som medlem i Högsta domstolen i morgon den 10 april 2017.

Fotnot: De nu verksamma medlemmarna av USAs Högsta domstol är (inom parentes nominerande president samt tillträdesår): John G. Roberts (chefsdomare), född 1955 (George W. Bush 2005). Anthony M. Kennedy, född 1936 (Ronald Reagan 1988). Clarence Thomas, född 1948 (George H. W. Bush 1991). Ruth Bader Ginsburg, född 1933 (Bill Clinton 1993). Stephen G. Breyer, född 1938 (Bill Clinton 1994). Samuel Anthony Alito, född 1950 (George W. Bush 2006). Sonia Sotomayor, född 1954 (Barack Obama 2009). Elena Kagan, född 1960 (Barack Obama 2010). https://www.supremecourt.gov/about/biographies.aspx