Europadomstolen: österrikisk kvinna kan åtalas för att ha kallat Muhammed ”pedofil”

Gustave Doré: ”Muhammed i helvetet”. Illustration från 1861 till en utgåva av Dantes Den gudomliga komedin.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna med säte i Strasbourg har bedömt att en kvinna i Österrike kan åtalas för att ha kallat islams grundare, profeten Muhammed (omkring 570-632), för pedofil. https://sv.wikipedia.org/wiki/Europadomstolen

Österrikiskan Elisabeth Sabaditsch-Wolff har i hemlandet anklagats för att ha kränkt muslimska trosbekännare genom att ha anordnat seminarier om islam. Europadomstolen fastslår nu att hon inte omfattas av yttrandefriheten när hon kallat Muhammed ”pedofil” mot bakgrund av att islams grundare ingått äktenskap med Aisha när denna var sex år gammal och inlett sexuellt umgänge med henne när hon fyllt nio år. https://www.defendevropa.com/2018/news/european-court-of-human-rights-calling-mohammed-pedophile-forbidden/

Aisha (613/14-678) var en av Muhammeds minst elva hustrur och dotter till Abu Bakr, som kom att efterträda Muhammed som islams ledare och blev den förste kalifen. Muhammed var 53 år gammal när han äktade Aisha. Flickans låga ålder bortförklaras i de islamiska skrifterna med att hon vid nio skulle ha ansetts vara vuxen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Aisha

Europadomstolen uttalar att kritik mot barnäktenskap i och för sig är något berättigat men att det är nödvändigt att ta hänsyn till att det sexuella umgänget mellan Aisha och Muhammed fortsatte även sedan hon nått vuxen ålder. Eftersom sådana hänsyn i det aktuella fallet icke tagits kan Sabaditsch-Wolff därför åtalas för brottet att ha förolämpat islam.

Elisabeth Sabaditsch-Wolff och den islamkritiske nederländske politikern Geert Wilders.

Enligt en liknande logik vore det fel att kalla den belgiske seriemördaren Marc Dutroux, som i mitten på 1990-talet kidnappade ett antal flickor mellan 8 och 19 år och våldtog och mördade dem under bestialiska former i sin källare, för pedofil därför att han också hade sexuellt umgänge med sin hustru. https://sv.wikipedia.org/wiki/Marc_Dutroux

Europadomstolens bedömning är ett oroande exempel på hur långt gången islamiseringen av Europa är. Lagen om hädelse (blasfemi), vilken avskaffades i Sverige 1970 och enligt vilken flera svenskar avrättats i gången tid, tycks smygvägen vara på väg tillbaka genom den muslimska massimmigrationen. Islam har visserligen ingen hädelselag som kan jämföras med vad som förekommit inom kristendom och judendom, men förolämpande av islam och profeten anses vara ett allvarligt brott som kan straffas med döden. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4delse

Vem har skadat Muhammed mest?

I svenska domstolar har förekommit flera domar enligt lagen om hets mot folkgrupp där personer fällts på grund av förklenande omdömen om islam. En av dessa domar drabbade en 64-årig man i skånska Hörby vilken på nätet hade spritt en satirbild med islam som måltavla. Mannen fick villkorlig dom samt 60 dagsböter à 50 kronor. http://www.friatider.se/64-ring-d-ms-f-r-satirbild-om-islam-p-facebook

Vad vi upplever i Europa och Sverige är att yttrandefriheten är sakta men säkert på väg att urholkas. I stället för att hitkommande uppmanas ta seden dit de kommer är det vi svenskar och andra européer som förständigas anpassa oss efter de hitkommande.

Om de oundvikliga lagercrantzarna

 David Lagercrantz med ett exemplar av den franska upplagan av Zlatan-boken.

http://www.expressen.se/kultur/det-ligger-i-slakten/

Ja, dessa Lagercrantzar. Tala om överlevare. Det senaste är att David Lagercrantz (son till Olof) hittat på en ny genre. Han tar en bunt bästsäljare och skriver en fortsättning. Tre böcker tar han och skriver del fyra. Författaren är död. Änkan var aldrig gift med den avlidne men jämrar sig över detta intrång. Själv tycks denna David Gunnar Franciskus inte ha något eget att skriva om. Han klarar att spela in vad en fotbollsspelare har att säga och tillsammans med honom sila snacket så att den så kallade biografin blir full av luckor. Boken går bra att sälja.

Den som skriver detta i Expressen Kultur den 20 december är Annette Kullenberg. Hon tar därmed upp ett ämne som jag själv då och då funderat över: alla med det knapadliga namnet Lagercrantz som skriver och skriver och tycks göra det överallt och i alla sammanhang. Den David Lagercrantz, född 1962, Kullenberg nu tar upp är mest bekant för att ha agerat spökskrivare åt Zlatan Ibrahimovic i boken Jag är Zlatan Imbrahimovic, som enligt Bonniers är den bok som sålt mest i Sverige på kortast tid – 500 000 inbundna exemplar på ett par veckor före julen 2011.

David Lagercrantz, som är bror till aktrisen Marika, är nu alltså åter på tapeten. Som Kullenberg antyder är han på gång med att skriva en fortsättning på Stieg Larssons Millenniumtrilogi, som av för mig okänd anledning tydligen blivit en världssuccé såväl litterärt som cinematografiskt. Överskottet från bokförsäljningen, har det sagts, kommer att gå till den vänsterextremistiska stiftelsen Expo och dess fortsatta registrering och förföljelse av oliktänkande.

 Olof Lagercrantz under sin reportageresa i det röda Kina.

Så var också Davids fader, författaren och tidningsmannen Olof Lagercrantz (1911-2002), en framträdande prokommunist som introducerade Mao-kulten på Dagens Nyheter sedan han tagit över sysslan som chefredaktör efter den store Herbert Tingsten. Lagercrantz förvandlade under sin tid som chefredaktör – han delade sysslan med Sven-Erik Larsson – Sveriges största morgontidning från ett antitotalitärt forum till en tummelplats för rödskägg inom 68-vänstern.

I DN den 20 februari 1971 skrev Lagercrantz följande i en text ingående i en propagandistisk artikelserie om tillståndet i Mao Tse-tungs Kina: ”Kommunismen, och den kinesiska kommunismen inte minst, är helt genomsyrad av de västerländska värderingarna och förvaltar Prometeustraditionen inom mänsklighetens historia.” Den helt aningslöse Lagercrantz förnekade till och med det som mest utmärkte det kommunistkinesiska styret under Mao, nämligen de brutala utrensningarna, skenrättegångarna och häxprocesserna mot dem som avvek från den rådande normen.

Den som vill ta del av en lika osminkad som sannfärdig bild av Olof Lagercrantz bör läsa Sven Stolpes föga smickrande porträtt Olof Lagercrantz (1980). Så här skriver Stolpe bland annat:

Han ville införa ett helt nytt klimat, en helt ny politisk inriktning efter Tingstens fall. Själv saknar han varje form av spiritualitet och humor men ville ändå att ledarna skulle vara ”kvicka”. Men framförallt ville han bekämpa kristendomen, som han ju frenetiskt hatade…Lagercrantz är omvänd till extrem hatare av alla borgerliga livsvärden och unnar den klass han utgått från allt ont.

 Sven Stolpe läser lusen av Olof Lagercrantz i sin bok.

Det måste dock erkännas att Olof Lagercrantz var en framstående skribent som ägnade sig åt såväl poesi som prosa. Han har författat monografier över exempelvis Dante, Stig Dagerman och August Strindberg. Det sista han skrev i livet var en biografi över den svenske visionären Emanuel Swedenborg.

Släkten Lagercrantz utgår från en Jakob Larsson Gavelius, som var assessor i Göta hovrätt och dog 1652. Dennes son Magnus Gavelius adlades med namnet Lagercrantz under konung Carl XIs regim 1682. Magnus blev far till den frihetstida militären och politikern Carl Otto Lagercrantz (1683-1746), en riktig hårding som deltog i Stora nordiska kriget i början av 1700-talet och utnämndes till överstelöjtnant 1731 efter att ha varit i fransk tjänst några år. 1734 blev denne Lagercrantz ledamot i det famösa så kallade Sekreta utskottet under Fredrik Is regeringstid; Carl Otto tillhörde den mest hetlevrade falangen i det rysshatande partiet Hattarna.

Carl Otto Lagercrantz fängslades efter det fiaskobetonade kriget mot Ryssland 1743, vilket renderade överbefälhavaren Charles Emil Lewenhaupt dödsstraff och halshuggning. När sedan det inrikespolitiska uppror som kom att kallas Stora daldansen slogs ner med hård hand i Stockholm – åtskilliga upprorsmän dödades av militären – spelade Lagercrantz en ledande roll. Han avled kort tid därefter.

En betydligt fredligare Lagercrantz var affärsmannen Herman, som, till skillnad från den kämpande ateisten Olof, tillsammans med sin maka Hedvig gjorde en storartad insats för att bredda det kristna livet i vårt land genom att bidraga till bildandet av den svenska grenen av Frälsningsarmén (FA).

 Herman Lagercrantz: föregångsman för FA i Sverige.

Släkten Lagercrantz har förgreningar till många andra adliga ätter såsom Hamilton, Geijer, Wrangel och von Krusenstjerna. Även Annette Kullenberg räknar släktskap till lagercrantzarna och skriver i den inledande texten i Expressen om sin farmors syster Ava Lagercrantz, som blev en framstående porträttmålerska som anlitades av förnäma familjer i Förenta staterna såväl som av det svenska kungahuset. Kullenberg avslutar så:

Den som inte orkar med mer om släkten Lagercrantz gör bäst i att lämna landet. Här fortsätter några av alla dessa Lagercrantzar att snickra och smickra. In till tidens ände. Amen.

Fotnot: Läs gärna mitt porträtt av Olof Lagercrantz i min bok Destruktörerna. Hur 13 män, tre kvinnor och kulturvänstern förstörde Sverige. Contra förlag, 2008. 169 sidor.