FN bekräftar återigen sitt Israel- och judehat – Sverige hänger på

Så hör röstade 181 nationer för en FN-resolution om Tempelberget i Jerusalem (tyvärr är vänsterspalten något naggad i kanten).

Många, däribland denna bloggare, har glatt sig över att Sverige och Israel på sistone fått förbättrade relationer. Dessvärre har detta inte avspeglats i en förändrad svensk Mellanöstern-politik.

När FNs generalförsamling nyligen antog tre Israel-fientliga resolutioner avseende förhållandet mellan Israel och den Palestinska myndigheten röstade Sverige för samtliga dessa resolutioner. Det gjorde även Norge, Finland och Island; endast Danmark lade ner sin röst. Röstsiffrorna blev 129 för, 11 emot samt 31 nedlagda när det gäller den första resolutionen. https://www.jpost.com/international/129-nations-ignore-jewish-ties-to-temple-mount-call-it-solely-muslim-687592

Den text som antogs är en del av Palestinska myndighetens och arabländernas i FN-systemet strävan att falskeligen framställa Tempelberget, som jämte Västra tempelmuren är judendomens heligaste plats, som uteslutande muslimskt med namnet al-Haram al-Sharif. Enligt USA, som röstade emot resolutionen, är denna ägnad att inge ”real and serious concern”.

Det anmärkningsvärda är att FN-resolutionen helt bortser från den historiska verkligheten. Judarnas första heliga tempel, det så kallade Salomos tempel, uppfördes enligt Kungaboken 1:6 i den judiska Bibeln år 957 före Kristi födelse, det vill säga omkring 1600 år innan islams grundare Muhammed föddes. Det förstördes under den babyloniska erövringen år 587. När judarna sedan tilläts återvända restaurerades templet – det så kallade andra templet kunde invigas 515 – men inte alls till sin forna prakt. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalems_tempel

Det senaste och praktfullare templet tillkom under konung Herodes den stores tid vid makten år 19-9 f. Kr. Det omtalas åtskilliga gånger i Nya testamentet, icke minst i samband med att Jesus drev ut månglarna – det vill säga de försäljare som tillhandahöll offerdjur – ur templet. Templet revs slutligen av den romerska ockupationsmakten under det judiska upproret år 70. Endast den Västra tempelmuren undgick förödelsen. https://tommyhansson.wordpress.com/2011/12/15/vastra-tempelmuren-judarnas-heligaste-plats/

Att, som den aktuella resolutionen alltså gör, inte låtsas om denna historik och de arkeologiska fynd som gjorts är varken mer eller mindre sinnessvagt och det är tragiskt att representanter för de länder som röstade ja till resolutionen inte inser detta. Den muslimska kopplingen till Jerusalem är å sin sida svag – Muhammed skall ha besökt staden endast i en dröm och al-Aksa-moskén på berget är blott islams tredje heligaste plats. Jerusalem nämns över huvud taget inte i Koranen.

Så här kan Jerusalems första tempel – Salomos tempel – ha tett sig.

USAs sändebud deklarerade: ”It´s morally, historically and politically wrong for members of this body to support language that denies” både de judiska och kristna relationerna till Tempelberget. 2018 antogs en snarlik resolution i samma församling med något klarare röstsiffror: 148 för, 11 emot och 14 nedlagda. Sedan dess har antalet nedlagda röster ökat med mer än hälften till 31.

Till de nationer som hade kurage nog att avvisa resolutionen hörde USA, Kanada, Tjeckien, Australien, Ungern, Guatemala, Israel samt en rad små önationer. Kroatien, Danmark, Österrike, Bulgarien, Tyskland, Litauen, Indien, Slovenien och Storbritannien hörde till dem som föredrog att avstå.

Israels FN-ambassadör Gilad Erdan anklagade den Palestinska myndigheten för att söka utplåna Jerusalems judiska historia. ”The hypocrisy of these resolutions is truly outrageous. A resolution about Jerusalem that does not refer to its ancient Jewish roots is not an ignorant mistake, but an attempt to distort and rewrite history.”

Generalförsamlingen antog ytterligare två resolutioner avseende förhållandet mellan Israel och Palestinska myndigheten. Den andra av dessa hade titeln ”The peaceful settlement of the question of Palestine”, vilken krävde att Israel drar sig tillbaka till de gränser som rådde före 1967 – vilka av den förre israeliske utrikesministern och FN-ambassadören Abba Eban (1915-2002) kallats ”Auschwitzgränserna”.

Enligt resolutionstexten skall vidare inbjudas till en internationell fredskonferens i Moskva. Det yrkas också på att omvärlden inte på något sätt skall stödja Israels så kallade bosättningar. Röstsiffrorna blev 148 för, nio emot och 14 nedlagda. Bland andra länder gick USA, Kanada, Australien, Ungern och flera önationer emot ett godkännande.

En tredje motion krävde att Israel skulle lämna Golan. Röstsiffrorna blev här 94 för, 8 emot och icke färre än 69 nedlagda.

Man kan med visst fog fråga sig vad det är för mening med närmandet Sverige-Israel när Sveriges politik för området förblir oförändrat Israel-fientlig.

‘l’äöm

Några anteckningar om Marie bebådelsedag (våffeldagen)

Marie bebådelse tolkad av den flamländske konstnären Robert Campin (cirka 1375-1444).

I dag den 25 mars anger almanackan att det är (jungfru) Marie bebådelsedag (Annuntiatio Mariae på latin). Dagen har även kallats Herrens bebådelse och Vårfrudagen efter Maria, som var känd som ”vår fru” i den katolska världen som Sverige en gång tillhörde. Vårfrudagen blev i folkmun till ”våffeldagen”, varför traditionsmedvetna personer gärna spisar våfflor denna dag. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/varfrudagen-vaffeldagen

Marie bebådelsedag firas den 25 mars av de flesta kyrkor och samfund över hela den kristna världen. Dagen var fram till 1953 helgdag i Sverige – därefter flyttades det kyrkliga firandet till den söndag som infaller veckan 22-28 mars. Syftet är att högtidlighålla den dag då Jesu moder (med det hebreiska namnet Miriam, latiniserat till Maria) av ärkeängeln Gabriel fick uppenbarelsen att hon skulle bli havande och föda Guds son. https://sv.wikipedia.org/wiki/Beb%C3%A5delsen

Händelsen omtalas i Lukasevangeliet 1:26:-38:

I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret, till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria. Och ängeln kom in till henne och sade: ”Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.” Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.  Då sade ängeln till henne: ”Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud. Se, du skall blivande havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus. Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron. Och han skall vara konung över Davids hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.” Då sade Maria till ängeln: Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.” Ängeln svarade och sade till henne: ”Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son. Och se,  jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam. Ty för Gud kan intet vara omöjligt.” Då sade Maria: ”Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.” Och ängeln lämnade henne. (1917 års bibelöversättning)

Det skall tilläggas att Marie bebådelsedag även inbjuder till reflektioner över det teologiska (och biologiska) mysterium som kallas jungfrufödsel (parthenogenes). Föreställningen om Jesus som född av en jungfru enbart med tillhjälp av den helige ande har varit allmänt omfattad av kristna av olika schatteringar sedan i höjd med 200-talet.

Det mesta tyder dock på att läran om Jesu jungfrufödsel – som ej skall förväxlas med föreställningen om Marias ”obefläckade avlelse” – är ett missförstånd: evangelisterna har, medvetet eller av misstag, översatt ordet alma, som betyder ”ung kvinna”, till grekiska parthenos, ”jungfru” i betydelsen oskuld. Det hebreiska ordet för jungfru, betula, förekommer inte i Gamla testamentet (det vill säga den judiska Bibeln).

Enligt en del forskare kan evangelieförfattarna ha velat sälja in budskapet om Messias jungfrufödsel till romarna: bilden av en framstående person som föddes av en jungfru var vanlig i den antika romerska och grekiska världen. https://illvet.se/kultur/myter/julmyt-var-maria-jungfru-nar-hon-fodde-jesus

Jesu födelse i den italienske konstnären Carlo Marattis (1625-1713) version.

Förutom i evangelium enligt Lukas omnämns Jesu övernaturliga tillblivelse även av Matteus 1:18-25:

Med Jesu Kristi födelse gick det så till.
   Sedan Maria, hans moder, hade blivit trolovad med Josef, befanns hon, förrän de kommo tillsammans, vara havande av helig ande. Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville icke utsätta henne för vanära; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne. Men när han hade fått detta i sinnet, se, då visade sig i drömmen en Herrens ängel för honom och sade: ”Josef, Davids son, frukta icke att taga till dig Maria, din hustru; ty det som är avlat i henne är av helig ande. Och hon skall föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder.”
   Allt detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt av Herren genom profeten som sade: ”Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skall giva honom namnet Emmanuel” (det betyder Gud med oss).
När Josef hade vaknat upp ur sömnen, gjorde han såsom Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig. Och han kände henne icke, förrän hon hade fött en son; och honom gav han namnet Jesus. (1917 års bibelöversättning)

Frågan om vem som var Jesu verklige fader är naturligtvis nog så intressant men skall inte ventileras här. Kanske något att tänka på när våffelälskarna bland oss inmundigar det angenäma bakverket denna speciella dag…

Av de ursprungliga , katolska mariedagarna har det protestantiska Sverige behållit två: förutom bebådelsedagen även Kyndelsmässodagen, vilken firas till minne av Marie frambärande av Jesus, då han var 40 dagar gammal, i det heliga templet i Jerusalem den söndag som infaller närmast den 2 februari. https://www.svenskakyrkan.se/kyndelsmassodagen

Marie bebådelse omnämns för övrigt också i Koranen: i tredje suran verserna 45-51 samt i 19e suran verserna 16-26. För islams trosbekännare är emellertid Jesus en betydande profet, ej Guds son.

Kyrkan och dess falska profeter

Greta Thunberg – en Guds profet enligt kyrkliga debattörer.

På 1960-talet genomgick Svenska kyrkan en långtgående radikalisering. Vänstervridna präster och andra kyrkans tjänare började i allt högre utsträckning se kyrkan som ett sekulärt politiskt instrument. Med andligheten var det inte så noga – kommunistiska massmördare som Mao Tse-tung, Fidél Castro och Kim Il-sung ansågs vara Guds medarbetare i syfte att upprätta rättvisa och jämlikhet på jorden. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/05/31/68-kyrkan-jesus-som-revolutionar-och-korset-som-belastning/

Så småningom ebbade väl den värsta revolutionsromantiken ut, men kvar fanns synen på kyrkan som ett redskap för olika typer av politiserande. Genomgående har varit den negativa synen på den judiska staten Israel, som brännmärkts och kritiserats i alla möjliga tonarter. Kyrkan har genom åren manat till en rad bojkotter mot Israel och ensidigt tagit parti för de så kallade palestinierna. https://www.paulwiden.se/?p=4198#.XNgY7uSP7IU

Under senare år har klimatfrågan tagit över alltmer av Svenska kyrkans engagemang. Det framgår icke minst av förgudandet av den psykiskt funktionsstörda klimataktivisten Greta Thunberg. Det väckte uppseende då Svenska kyrkan i Limhamn i Malmö i en tweet i december 2018 jämförde unga Greta med Jesus: ”Kungörelse! Jesus från Nasaret har nu utsett en av sina efterträdare, nämligen Greta Thunberg.” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kyrkans-jul-tweet-kritiseras

Den som tror att detta var en engångsföreteelse tar miste. Nyligen gjorde Anna Ardin, diakon i den frikyrkligheten tillhörande Equmeniakyrkan, och Joakim Kroksson, miljödiplomerare (!) i Svenska kyrkan ett något mer genomarbetat försök att förguda klimat-Greta genom att upphöja henne till Guds profet. I en debattartikel i Kyrkans Tidning den 24 april 2019 hävdade debattörerna Ardin och Kroksson att ”Greta Thunberg är en profet i vår tid.” https://www.kyrkanstidning.se/debatt/greta-thunberg-ar-en-profet-i-var-tid

Vi vill hävda att Sverige har en profet som är verksam – just nu. Hon heter Greta Thunberg och är fullt jämförbar med bibelns profeter.

Kinas blodige diktator Mao Tse-tung – en av kyrkans falska profeter.

Nämnda debattörer hävdar, att Greta Thunberg har ”en liknande profetisk strategi” som de bibliska profeterna i den judiska Bibeln (Gamla testamentet). Ändå påstår sig debattörerna inte hylla Greta Thunberg som person utan hennes budskap – ”för budskapet kommer från Gud.”

Ursäkta, men detta är ingenting annat än trams av flummigast tänkbara slag. Med hänvisning till den kyrkliga historiken sedan revolutionsromantikerna härjade som värst på 1960- och 1970-talen står det fullständigt klart för mig att man inom Svenska kyrkan – och stora delar av den övriga, sekulariserade svenska kyrkligheten – inte skulle känna igen en Guds profet om han/hon så bet dem i den kroppsdel man vanligen sitter på.

Däremot har kyrkans män och kvinnor mångfaldiga gånger visat att de gärna lyssnar på falska profeter. Jag kan inte se annat än att klimat-Greta med sin uppbackning av skrupelfria reklambyråer och samvetslösa föräldrar är just en sådan. Utmärkande för de bibliska profeterna och i än högre grad Jesus Kristus är nämligen att de, trots ofta domedagsliknande budskap, ändå manar till hopp.

Greta Thunberg gör tvärtom: ”Jag vill inte ha ert hopp. Jag vill att ni ska känna panik.” Skulle en kärleksfull Gud låta en av sina profeter låta torgföra ett sådant hopplöshetens budskap? Naturligtvis inte. Om Gud hade förmågan att kommunicera med Greta skulle han även ha kunnat upplysa henne om att jorden ända sedan sin skapelse för vid pass 14 miljarder år sedan städse varit föremål för de mest skiftande klimattyper utan att människorna, vilka gjorde sin entré på allra senaste tiden i ett historiskt perspektiv, haft ett dyft med saken att göra.

Julian Assange och Anna Ardin.

Om debattören Anna Ardin kan slutligen sägas att hon lyssnat på falska profeter tidigare. En sådan var den bisarre skojaren Julian Assange, som Ardin lät bo hemma hos sig vid ett besök i Sverige 2010. Det gick som man hade kunnat förvänta – Ardin och Assange hamnade i säng med varandra. I eftertankens kranka blekhet hävdade hon sedan att hon blivit våldtagen, vilket fick Assange att i blotta förskräckelsen 2012 söka sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London där han förblev i sju år.

Julian Assange – en svensk rättsskandal

Tänk så det kan gå när inte haspen är på.

Kvinnor i Bibeln: Rahab – den gudomliga horan

Rahab gömmer de israelitiska spejarna enligt en konstnärlig tolkning.

Bibelns berättelser handlar till stor del om männens bedrifter. Det betyder inte att det saknas uppgifter om kvinnor som utfört viktiga insatser inom ramen för Guds dispensation. En av dessa var skökan Rahab (alternativa stavningar Rahav eller Rachav).

I Hebréerbrevet i Nya testamentet 11:31 läser vi (1917 års bibelöversättning): ”Genom tron undgick skökan Rahab att förgås tillsammans med de ohörsamma, eftersom hon hade tagit emot spejarna såsom vänner.” https://sv.bibelsite.com/hebrews/11-31.htm

Rahab var hemmahörig i staden Jeriko, som är belägen på den så kallade Västbanken och räknas som palestinaarabiskt område sedan 1993 då den av Israel överlämnades till den Palestinska myndigheten som ett resultat av Oslo-avtalet. Jag besökte staden, som idag har cirka 20 000 invånare, under mitt besök i det Heliga landet 2005. När den israelitiske härföraren Josua, son till Nun, sände ut två spejare i syfte att skaffa kunskaper om det strategiskt viktiga Jeriko togs dessa välvilligt emot av Rahab i hennes hem. https://sv.wikipedia.org/wiki/Rahab

Detta gjorde att hon skonades när israeliterna sedan till grunden brände ner och utplånade Jeriko och alla levande varelser som där vistades. Inte bara det – hela Rahabs släkt undkom den massiva förödelsen och upptogs i Israel. I Matteusevangeliet anges Rahab ha varit mor till Boas, en rik man som äktade den bibliska Rut.

Herren gav Josua i uppdrag att ödelägga Jeriko och dess konung. I Josuas bok vers 6 står det således: ”Se, jag har givit Jeriko med dess konung, med dess tappra stridsmän, i din hand.” https://www.biblegateway.com/passage/?search=Josua+6&version=SV1917

Enligt den bibliska berättelsen om Jerikos fall instruerade Gud Josua att han skulle beordra alla israelitiska krigare att marschera runt Jeriko i sex dagar. Sju präster skulle därvid bära sju vädurshorn framför förbundsarken. På den sjunde dagen skulle man tåga runt Jeriko sju gånger och de sju prästerna stöta i hornen. När så skett skulle folket upphäva ”ett väldigt härskri” varvid stadsmurarna skulle störta samman.

Jeriko är en av världens äldsta städer.

I Josua 6 läser vi vidare att Josua avlade följande ed: ”Förbannad inför Herren vare den man som företar sig att bygga upp denna stad, Jeriko, på nytt.” Det står var och en fritt att tolka innebörden i dessa ord mot bakgrund av att Jeriko – en av världens äldsta städer som anses ha anlagts omkring 9600 före Kristi födelse –  verkligen byggdes upp på nytt och i dag räknas som ett av ”Palestinas” världsarv.

Huruvida Jerikos verkliga öde stämmer överens med den bibliska berättelsen i den judiska Bibeln (Gamla testamentet) är en annan sak. Enligt den vanligaste arkeologiska interpretationen var Jeriko redan lagt i grus och aska vid den tid Josua levde, det vill säga runt 1400 före Kristus. Denna tolkning bygger bland annat på fynd av en viss typ av keramik. De forskare som hävdar att Bibeln kan ha rätt ifrågasätter om dessa fynd tolkats på rätt sätt. http://www.olofamkoff.se/bibelstudier_html/apologetik.html

Det må vara hur det vill med den bibliska berättelsens autenticitet. Rahab-gestalten är under alla omständigheter fascinerande och visar, att även osannolika personer som prostituerade kan användas för viktiga uppgifter när det gäller Guds planer.

 

Bibelns kvinnor: en hyllning till Abigail

 Abigail bringar gåvor till David. Målning: Antonio Molinari

https://www.youtube.com/watch?v=r7jal1mQdn4&feature=youtu.be

Abigail, eller Avigajil som hon kallas i nyare svenska bibelöversättningar, hette en av de mer bemärkta kvinnor – de är inte särskilt många – som Bibeln namnger. Hon var konung Davids andra hustru efter Mikal, som inte födde David några barn och som senare av sin fader Saul gavs till en man som hette Palti.

Länken ovan går till en hyllningssång till Abigail, signerad och framförd av Dan Fefferman.

Med Abigail fick David en son vilken i olika sammanhang kallas såväl Daniel som Chileab. Denne var Davids andre son efter Amnon, som han avlade med  hustrun Ahinoa. Om jag förstått saken rätt fick David totalt 20 söner med sina hustrur, bihustrur och älskarinnor. Därtill kom ett okänt antal döttrar, varav endast Tamar namnges i Bibeln; hennes mamma hette Maaka och bror Absalom.

Davids hustrur hette Mikal, Abigail, Ahinoa, Maaka, Haggit, Avital, Egla samt Bat-Seba alternativt Bat-Shuva. Den mest berömde av den senares fyra söner är Salomo, som efterträdde David som konung och av Gud fick tillåtelse att bygga judarnas första tempel i Jerusalem.

Mer om Davids barn och hustrur här:

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/davidsbarn.htm

Abigail, vars namn betyder ”Faderns glädje”,  beskrivs i 1 Samuelsbokens 25e kapitel i den judiska bibeln som ”en klok och vacker kvinna”. Hennes förste man, Nabal (alternativ stavning Naval), var emellertid ”styvsint och elak” vilket klart framgår i den följande berättelsen. Med andra ord en riktig skitstövel. Här berättas också den fascinerande historien om hur det gick till när David fick upp ögonen för Abigail och gjorde henne till sin andra hustru.

 Så här menar en modern illustratör att det kan ha sett ut när Abigail ödmjukar sig inför David.

Nedanstående citat ur 1 Samuelsboken 25 är hämtade ur den av bloggaren föredragna 1917 års svenska bibelöversättning; aktuellt kapitel kan avnjutas i sin helhet här:

http://sv.bibelsite.com/swe/1_samuel/25.htm

Berättelsen har sin upprinnelse i att David skickar bud till Nabal, en rik och mäktig man av Kalebs ätt i Karmel som vid tillfället var sysselsatt med fårklippning; David frågar artigt om han kan skicka några av sina män för att hämta förnödenheter hos Nabal, då dennes egna män hållit till hos David. Nabal snäser av och förolämpar David, och denne gör sig då beredd att tåga mot Nabal och låta svärdet tala.

Nabals hustru Abigail blir mycket upprörd över makens beteende och skyndar i riktning mot Davids tillhåll i syfte att avvärja en hotande katastrof. Således kan vi i 1 Samuelsboken 25:18 läsa: ”Då gick Abigail strax och tog två hundra bröd, två vinläglar, fem tillredda får, fem sea-mått rostade ax, ett hundra russinkakor och två hundra fikonkakor, och lastade detta på åsnor.” Abigail ger sig av i hemlighet med sin last, och när hon träffar på David hälsar hon denne underdånigt.

Abigails skickliga diplomati hindrar David och hans män att anställa ett stort blodbad hos Nabal. Enligt 1 Samuelsboken 25:27-31 framför hon till David följande:

Och låt nu dessa hälsningsskänker, som din trälinna har medfört till min herre, givas åt de män som följa min herre. Förlåt din tjänarinna vad hon har brutit. Ty HERREN skall förvisso åt min herre uppbygga ett hus som bliver beståndande, eftersom min herre för HERRENS krig; och du skall icke bliva skyldig till något ont, så länge du lever. Och om någon står upp för att förfölja dig och söka döda dig, så må min herres liv vara inknutet i de levandes pung hos HERREN, din Gud; men dina fienders liv må han lägga i sin slunga och slunga det bort.
   När nu HERREN gör med min herre allt det goda varom han har talat till dig, och förordnar dig till furste över Israel, skall alltså detta icke bliva dig till stötesten eller vara till hjärteångest för min herre, att du har utgjutit blod utan sak, och att min herre själv har skaffat sig rätt. Men när HERREN gör min herre gott, så tänk på din tjänarinna.

David blir imponerad och rörd över Abigails gåvor och tal och i 1 Samuelsboken 25:32-34 läser vi följande:

Då sade David till Abigail: ”Välsignad vare HERREN, Israels Gud som i dag har sänt dig mig till mötes. Och välsignat vare ditt förstånd, och välsignad vare du själv, som i dag har hindrat mig från att ådraga mig blodskuld och skaffa mig rätt med egen hand. Men så sant HERREN, Israels Gud, lever, han som har avhållit mig från att göra dig något ont om du icke strax hade kommit mig till mötes, så skulle i morgon, när det hade blivit dager, ingen av mankön hava funnits kvar av Nabals hus.”

Vad kvinnorna i den ogine skitstöveln Nabals hus hade råkat ut för kan man blott alltför lätt föreställa sig.

När Abigail återvände hem höll hennes make ett stort gästabud och var själv ordentligt på fyllan, varför hon ämnade vänta med att berätta om vad hon hade gjort till dagen därpå. När Nabal fick höra detta ”blev hans hjärta såsom dött i hans bröst, och han blev såsom en sten”. Vid pass tio dagar senare släckte HERREN hans liv.

Efter Nabals frånfälle skickade David bud till Abigail med begäran om att hon skulle bli hans hustru. Hon var inte nödbedd utan satte sig genast upp på en åsna och tog med sig fem tjänarinnor. Att hon tvingades dela Davids säng med en annan dennes hustru som hette Ahinoa från Jisreel tycks hon inte ha haft något emot.

 Bat-Seba som konstnären Jan Massys såg henne.

Abigail hade uppenbarligen ett välgörande inflytande på den häftige stridsmannen David, men det faktum att han tack vare henne med nöd och näppe lyckades undgå blodskuld denna gång kan nog betraktas som en engångsföreteelse.

Senare skulle han fatta tycke för den gifta kvinnan Bat-Seba (Batsheva), inledde ett förhållande med henne och skickade ut hennes man, hettiten Uria, mitt i värsta stridsvimlet för att få honom dödad. Som straff för detta beteende gjorde Gud så att det barn som avlats av David och Bat-Seba medan Uria levde dog:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Batseba

David och Batseba fick emellertid med tiden fyra söner inklusive den så berömde och för sin vishet prisade Salomo. Men det är en helt annan historia.

”…därför fröjdar sig mitt hjärta…”

 Kung David i danstagen i en tecknares version.

https://soundcloud.com/dan-fefferman/ps-28-my-heart-leaps

Allt har sin tid, förkunnar Predikaren i den judiska Bibeln. Att fröjda sig har sin tid, att sörja har sin tid. I går blev det litet av det sistnämnda med sången ”Help” i en härlig bluesversion.

Nu ber jag att få önska god natt med litet av det förstnämnda. Överst har jag därför lagt in en länk till Dan Feffermans version av psaltarpsalmen 28: Bön om de gudlösas bestraffning. Fefferman tar fasta på psalmens glädjefyllda budskap med rubriceringen ”My Heart Leaps and  Jumps in its Joy” och bjuder upp till en svängig och medryckande sång, som säkert även går att dansa till.

Refrängen har enligt 1917 års svenska bibelöversättning följande lydelse:

Lovad vare HERREN,
ty han har hört mina böners ljud!
HERREN är min starkhet och min sköld;
på honom förtröstade mitt hjärta.
Och jag vart hulpen, därför fröjdar sig mitt hjärta,
och med min sång vill jag tacka honom.

Konung David, som av tradition anses ha skrivit Psaltarens sånger, kunde konsten att ta ut svängarna i glädjeyran och skall en gång ha dansat och hoppat omkring så till den grad att han tappade en del av sina kläder och blottade vitala kroppsdelar. Det var när förbundsarken fördes in i Jerusalem efter ett lyckat härnadståg, och enligt den bibliska berättelsen var hans gemål Mikal inte alls lycklig över hans beteende.

 David med filistéen Goliats huvud. 1600-talsmålning av Caravaggio.

Hon skall enligt 2 Samuelsboken ha utbrustit inför sin make: ”Tänk så värdigt Israels konung uppträdde i dag! Att blotta sig inför sina tjänares tjänsteflickor som det värsta patrask.” Mikal var dotter till Davids företrädare, kung Saul, och hade köpts av David för ”ett hundra filistéers förhudar”.

Hon kom aldrig att föda några barn, vilket kanske inte förvånar särskilt mycket – hon och den kunglige maken verkar inte ha varit riktigt på samma våglängd.

I alla fall hoppas jag mina trogna läsare uppskattar Dan Feffermans sång lika mycket som jag gör. Ty visst finns det väl anledning glädja sig när de ogudaktiga tvingas bita i gräset!

Tillägnas någon jag saknar väldigt mycket denna kväll.