Stormakterna är dåliga på att ockupera

Tibetaner världen över har inte givit upp sitt motstånd mot den kinesiska ockupationen av deras hemland.

”Ockupation är inte stormakternas paradgren”, konstaterar Dagens PS den 7 april. Det verkar inte så, nej. Men undantag finns. https://www.dagensps.se/investerardygnet/ockupation-ar-inte-stormakternas-paradgren/

Det krävs inget strategiskt snille för att inse att Rysslands invasionsplaner avseende Ukraina har gått om intet. Ryska generaler hade ett koncept om att landet skulle kunna tvingas på knä inom 72 timmar och lyckades tuta i Vladimir Putin att detta skulle kunna lyckas, men när invasionen – som inleddes den 24 februari – nu har pågått i halvannan månad syns fortfarande inget slut på kriget.

Sovjetunionen/Ryssland. Dagens PS skribent fastslår vidare att Ryssland har ett uselt facit när det gäller militära utlandsoperationer i modern tid. När sovjetiska styrkor invaderade det otillgängliga Afghanistan på julafton 1979 i syfte att backa upp en skakig kommunistregim hade man inte räknat med att tvingas lämna landet med svansen mellan benen, vilket skedde den 15 februari 1989. https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget

Efter Sovjetunionens sammanbrott den 31 december 1991 tog det inte många månader innan regimen, ledd av president Muhammed Najibullah, tvingades avgå. För motståndet svarade den afghanska motståndsrörelsen Mujaheddin, vilken i sin tur fick kraftigt ekonomiskt och militärt stöd från USA, som med all rätt såg konflikten som en del i det Kalla kriget. Efter fyra års inbördeskrig kom talibanerna till makten 1996 varvid Najibullah avrättades. Det sovjetisk-afghanska kriget kostade 1,5 miljoner människor livet, varav 90 procent var civila offer.

Enligt militärexperten Anthony James Joes kan den sovjetiska ockupationen av Afghanistan ses som en ”textbook study of how a major power kan fail to win a war against guerillas.”

Inte heller de två krigen i Tjetjenien 1994-96 respektive 1999-2000 blev någon större succé för ryssarna. De lyckades visserligen få tjetjenerna på knä till slut, men det krävdes alltså två krig under fyra års tid att betvinga ett land lika stort som Värmland med 1,3 miljoner invånare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_Tjetjenienkriget

USA. De båda ovannämnda exemplen visar att Sovjet/Ryssland förlitade sig mer på våld än på diplomati, vilket naturligtvis även angreppet på Ukraina visar. Sak samma kan sägas om USAs ageranden i Sydvietnam och de övriga indokinesiska länderna Laos och Kambodja under åren 1960-75. USAs syftemål var att hindra kommunisterna från att ta makten.

Det var den så kallade dominoteorin som var vägledande för de amerikanska insatserna i Indokina. Den gick ut på att om kommunismen upprättas i ett land så kommer övriga länder i samma region att falla som dominobrickor. Oavsett teorins riktighet var det tvivelsutan en ädel uppgift att ta itu med kommunisterna, men dessvärre begick amerikanerna under processen alla fel som var möjliga att begå.

Konflikten i Indokina blev ett historiskt fiasko för Förenta staterna, som beräknas ha förlorat 58 230 soldater enbart i Vietnam. Som mest fanns vid samma tillfälle omkring 580 000 amerikanska soldater i Vietnam 1968. Totalt varierar uppskattningen av antalet dödsoffer i civila och militära offer mellan 2 och 5 miljoner. I slutändan stod USA som förlorare, vilket var första gången USA förlorat ett krig. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vietnamkriget

Storbritannien. Om bara viljan hade funnits hade såväl ryssar som amerikanare kunnat lära sig ett och annat av den brittiske fältmarskalken Gerald Templer, som av Winston Churchill utnämndes till högkommissionär i the Federation of Malaya (Malaysia) sedan den kommunistiska MNLA-gerillan i västra delen av landet mördat hans företrädare Henry Gurney i ett bakhåll 1951. Templer hade tidigare deltagit i de båda världskrigen samt slagit ner det arabiska upproret i det brittiska Palestina-mandatet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gerald_Templer

Templer uttryckte sin strategi för gerillabekämpning på följande sätt: ”The answer to the uprising lies not in pouring more troops into the jungle, but in the hearts and minds of the people.” Oroligheterna i Malaysia inleddes 1948 och när Templer lämnade landet 1954 hade det lugnat ner sig betydligt. 1960 hade britternas kontrarevolution slutligen segrat på alla fronter.

Storbritannien var emellertid inte lika skickligt på att hantera ockuperade områden överallt som i Malaysia och några andra områden av typ Oman och Grekland. Ett eklatant exempel på det är Brittiska Indien, den så kallade juvelen i kronan i det brittiska imperiet. Ett ökänt exempel härpå är massakern i parken Jallianwala Bagh i sikhernas heliga stad Amritsar den 13 april 1919. https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_Indien

General Reginald Dyer gav här sina soldater order om att beskjuta en fredlig demonstration tills ammunitionen tog slut. När krutröken skingrats hade 379 dödats och 1100 sårats enligt officiell brittisk statistik, men andra källor nämner att så många som 1526 personer kan ha massakrerats till döds. Följden blev att Mohandas Gandhi fick vind i seglen i sin självständighetskamp och 1947 fick britterna lämna Indien som också omfattade Pakistan, Bangladesh, Myanmar och Sri Lanka. https://sv.wikipedia.org/wiki/Amritsarmassakern

Kina. Tibet har varit en kommunistkinesisk koloni sedan 1950 med den officiella beteckningen ”självstyrande region”. Redan på 600-talet var Tibet ett starkt kungadöme med buddhistisk prägel vilket dock erövrades av de mongoliska horderna på 1200-talet. På 1800-talet hamnade landet så i konflikt med Ryssland och Kina.

Efter det kinesiska kejsardömets fall fördrevs de kinesiska trupperna i Tibet 1912. De återkom emellertid 1950 efter Mao Tse-tungs kommunistiska revolution och inledde en radikal omdaning av det traditionella tibetanska samhället. Det ledde till att landets andliga och världsliga överhuvud, Dalai lama, och hans anhängare 1959 flydde och upprättade ett exiltibetanskt högkvarter i Dharamsala i norra Indien. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibet

Den kinesiska ockupationsmakten har betett sig ytterst brutalt och bland annat mördat munkar och våldtagit nunnor i syfte att krossa den speciella variant av buddhism som genomsyrar det tibetanska samhället. Detta har, 72 år efter den kinesiska invasionen, ännu inte lyckats – tibetaner i Tibet och utlandet har inte givit upp sitt motstånd mot ockupanterna.

.

500 000 tibetaner placerade i läger av Peking

Tibet har styrts från Peking sedan 1951.

Alla totalitära diktaturer strävar efter likriktning. Avvikelser från den accepterade normen är anatema och skall bekämpas med alla till buds stående medel. Det tyska nazistpartiet NSDAP kallade detta gleichschaltung, synkronisering, vilken syftade till en total nazifiering av alla aspekter av det tyska samhället. https://en.wikipedia.org/wiki/Gleichschaltung

Uppsamling av oönskade element i så kallade koncentrationsläger var ett av de medel som de tyska nationalsocialisterna använde för att nå sitt mål. De värsta av dessa var rena dödsläger av typ Auschwitz, Belzec och Majdanek dit judar, zigenare, homosexuella, oppositionella religiösa grupper med flera skickades för att utplånas.

Koncentration av vissa grupper i arbets- och omskolningsläger har också blivit en av den kommunistkinesiska regimens mest omtyckta metoder i syfte att genomföra sin variant av samhällets likriktning. Enligt en rapport publicerad av Jamestown Foundation i Washington, D. C. som baseras på statliga kinesiska media och policydokument samt satellitfoton har Peking upprättat ett stort antal arbets- och omskolningsläger i den autonoma regionen Tibet. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-54260732

Uppgifterna i rapporten bekräftar de uppgifter som den tibetanske exilpolitikern Lobsang Sangay, verksam vid Harvard Law School i USA och sedan 2011 premiärminister i Tibets exilregering, tidigare torgfört: att tibetaner av kineserna tvingas in i arbetsläger och träningscentra för ”utbildning” och omskolning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lobsang_Sangay

Nämnda rapport är författad av Adrian Zenz, en oberoende expert på Tibet och Xinjiang-regionen, där Peking spärrat in troligen miljontals muslimska uigurer med det officiella syftet att bekämpa vad som kallas terrorism och religiös extremism. Lägersystemet i Tibet sägs ha byggts upp på kort tid: enligt Zenz har runt 500 000 människor – cirka 15 procent av den tibetanska befolkningen – vilka under militär övervakning skall bibringas insikter i kinesisk arbetsdisciplin, tagits in under de sju första månaderna av 2020.

De personer som tvingas in i de tibetanska lägren omfattar huvudsakligen bönder och herdar. Enligt rapporten hamnar de flesta tibetaner som genomgår utbildnings- och omskolningsprogrammen i lägret sedan i låglöneyrken inom textilindustri, byggnadsverksamhet och jordbruk. I lägren tvingas de under hårt arbete arbeta med att utvinna mineraler.

Kinesiska soldater patrullerar gatorna på en ort i Xinjiang.

Förhållandena i lägren i det övervägande buddhistiska Tibet skall dock inte vara fullt lika eländiga som i Xinjiang, och det finns exempel på personer som frivilligt ansökt om att få komma till något av de tibetanska lägren. Trots dessa skillnader, heter det i rapporten från Jamestown Foundation, ”the systemic presence of clear indicators of coercion and indoctrination, coupled with profound and potentially permanent change in modes of livelihood, is highly problematic.”

I såväl Tibet som Xinjiang är målsättningen från Pekings sida att, i likhet med de tyska nationalsocialisterna, genomföra en långtgående likriktning av befolkningen i riket. I Kina skall alla hjärntvättas att bli goda marxister med kinesiska värden. Konkurrerande ideologiska synsätt, och dit hör islam, kristendom, buddhism och meditationsrörelser såsom falungong, bekämpas hårdhänt.

När det gäller muslimska trosbekännare i Xinjiang, som beräknas utgöra cirka 45 procent av befolkningen, kan dessa spärras in i läger därför att de bär skägg, slöjor eller surfar på Internet. Enligt The Australian Strategic Policy Institute (ASPI) finns i Xinjiang-regionen 380 misstänkta lägerliknande faciliteter, vilket är 40 procent fler än tidigare befarat. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/02/17/fler-detaljer-om-kinas-fortryck-av-uigurer-i-ny-lacka-boner-och-skagg

Det självständiga Tibet ockuperades av kommunistkinesiska styrkor 1951 och har därefter styrts med brutal hand från Peking. Landets andliga och världsliga överhuvud, Dalai lama, flydde 1959 till fots från huvudstaden Lhasa tillsammans med några anhängare och slog sig ner i indiska Dharamsala nära den tibetanska gränsen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibet

 

Förstärkt säkerhet för Dalai lama

Tenzin Gyatso, den 14e Dalai lama.

http://www.phayul.com/news/article.aspx?id=33766&t=1

Säkerheten kring hans helighet Dalai lama, Tibets andlige ledare, har förstärkts efter en serie bombexplosioner och terroristhot mot tempel och kloster i bland annat Bodh Gaya, en stad i den indiska delstaten Bihar som inrymmer ett av buddhismens viktigaste tempelkomplex. Bakom denna terrorverksamhet står den indiska islamistgruppen Indian Mujahideen. Mer om detta via länken överst.

Dalai lama, som sedan många år vistas i exil i Dharamsala i norra Indien där han har sällskap av tusentals tibetanska flyktingar, avslutade nyligen vad som i Tibet Post International den 26/8 beskrivs som en månadslång ”framgångsrik reatreat” i Ladakh. Därefter genomförde han i huvudtemplet i Dharamsala en tre dagar lång undervisning om ”Vägen till upplysning” inför 4700 lärjungar från 61 länder. Detta skedde på begäran från anhängare i Sydkorea, som var representerat genom 250 deltagare.

Den lamabuddhistiske ledaren framhöll bland annat:

Världen står fortfarande inför problem som korruption, hyckleri och övergrepp från de starka mot de svaga trots introduktionen av lagenligt styrelseskick, demokrati och pressfrihet.

Mäktig Buddha-staty i Bodh Gaya, Indien.

Dalai lama menade vidare att världens sju miljarder invånare ännu inte åtnjuter inre lycka och bestående fred. Som skäl härför angav hans helighet att brist på positiva humanistiska värden ger upphov till negativa känslor såsom girighet, avund och hat. Vidare framhöll Dalai lama:

All världens religiösa traditioner lär ut utveckling och främjande av moral, kärlek, barmhärtighet, tolerans, förnöjsamhet och självdisciplin.

Den nuvarande Dalai lama, som kallas Tenzin Gyatso, föddes 1935 och är den 14e Dalai lama sedan 1391. Han hette som liten pojke Lhamo Dondrub. Dalai lama anses enligt tibetbuddhistisk tradition vara en bodhisattva, en upplyst person, som skjutit upp nirvana och genomgår en serie reinkarnationer för att hjälpa människorna. Han var fram till 1951 Tibets politiske såväl som andlige ledare men är numera, under den fortgående kinesiska ockupationen av Tibet, enbart andlig ledare.