Trumps revolutionerande utrikespolitik bröt ny mark

Donald Trump blev den förste sittande presidenten i USAs historia att besöka Västra tempelmuren i Jerusalem.

Det faktum att Donald Trump förlorade presidentvalet och nu är föremål för en konstitutionellt tvivelaktig riksrättsprocess kan inte undanskymma det faktum, att han lämnar ett unikt banbrytande utrikespolitiskt arv efter sig. Det borde ha lett till att han belönats med Nobels fredspris. Den oberäkneliga Norska Nobelkommittén ville dock annorlunda och utsåg en pristagare som ingen kommer ihåg i dag.

Forskaren och journalisten Rauf Baker gör i ett inlägg i The Begin-Sadat Center for Strategic Studies (BESA) den 7 februari 2021 följande analys av Trumps utrikespolitik:

Former U S President Donald Trump´s foreign policy legacy was, on the whole, a major success. From Asia to Europe and through the Middle East, he managed to achieve many notable ”firsts”. He left behind peace deals and initiatives while eliminating terrorists and confronting strategic threats in an unprecedented manner. https://besacenter.org/perspectives-papers/trump-foreign-policy/

Till skillnad från sina företrädare i Vita huset, vilka fortsatte längs de uppkörda hjulspåren, medförde Trumps revolutionerande utrikespolitik att det rådande systemet skakades om rejält vilket öppnade nya och unika möjligheter till fred och avspänning på olika håll i världen. Här följer ett axplock av de trumpska initiativen:

Asien: Trump gjorde allvarliga ansträngningar att reducera det ständigt överhängande kärnvapenhotet från det kommunistiska Nordkorea. Han träffade den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-un och promenerade tillsammans med denne över den demilitariserade zonen (DMZ) den 30 juni 2019 som den förste amerikanske presidenten in i Nordkorea. ”Had it not been for Chinese pressure on Pyongyang to thwart a Trump success”, skriver Rauf Baker, ”the most heavily fortified border in the world could have ceased to exist during his term.”

Donald Trump och Kim Jong-un fann varandra – men kineserna ville annat.

Den 2 december 2016 ringde Donald Trump, som en månad tidigare besegrat Hillary Clinton i USAs presidentval, till Taiwans president Tsai Ing-wen – det så kallade Tsai-samtalet. Det var första gången sedan 1979 som en amerikansk president eller presidentvald  varit i direktkontakt med en president i Republiken Kina på Taiwan. Samtalet visade för hela världen att USA fortfarande stod på Taiwans sida i dess mellanhavanden med det röda Kina. https://en.wikipedia.org/wiki/Trump%E2%80%93Tsai_call

Trump-administrationen var vidare först ut med att sätta ekonomisk press på Kina i syfte att hejda dess expansionistiska tendenser och fortsatte med att belysa Kinas skuld för uppkomsten av Wuhan-viruset covid-19. I november 2017 lyckades Trump, via ett strategiskt forum som hölls på Filippinerna, återuppliva den informella samarbetsgruppen The Squad (the Quadrilateral Security Dialogue) – bestående av USA, Australien, Japan och Indien – i syfte att bemöta det kinesiska inflytandet i den asiatiska Stilla havs-regionen. Denna sammanslutning har ibland kallats ”Asiens NATO”. https://www.scmp.com/week-asia/opinion/article/2121474/us-japan-india-australia-quad-first-step-asian-nato

Europa: Den 4 september 2020 undertecknades ett historiskt avtal mellan Kosovo och Serbien syftande till att normalisera de ekonomiska förbindelserna mellan de båda Balkan-länderna. Avtalet, som mäklats fram av Donald Trump, signerades i Vita huset i Washington, D. C: av Kosovos premiärminister Avdullah Hoti och Serbiens president Aleksandar Vucic under överinseende av Trump. Bland annat kom parterna överens om att återuppta flygresor mellan Belgrad och Pristina. https://en.wikipedia.org/wiki/Kosovo_and_Serbia_economic_normalization_agreements_(2020)

Mellanöstern: President Trump mäklade inom några få månader 2020 fram fredsavtal mellan Israel och de muslimska staterna Förenade arabemiraten, Bahrain, Marocko och Sudan under rubriceringen The Abraham Accords. Trump hade ett par år tidigare blivit den förste USA-president att uppfylla vallöftet att flytta USAs ambassad i Israel från Tel Aviv till huvudstaden Jerusalem. Han var också först med att, den 22 maj 2017, besöka Västra tempelmuren i Jerusalem, judarnas heligaste plats. https://www.state.gov/the-abraham-accords/

Trump visade sig också framgångsrik när det gällde att spåra upp och eliminera terrorledare. Under hans mandatperiod fick således ISIS-ledaren Abu Bakr Baghdadi, al-Qaidas andreman Abu Muhammad Masri samt Irans terrorstrateg Qassam Soleimani bita i gräset. Masri hade spelat en stor roll i att planera och utföra bombdåden mot USA-ambassaderna i Kenya och Tanzania under Bill Clintons tid som president.

Avtalet mellan Kosovo och Serbien undertecknas i Vita huset den 4 september 2020.

Trumps närmaste företrädare som president, Barack Obama, lämnade som politiskt arv ett tvivelaktigt kärnvapenavtal med Iran vilket stärkte Irans ställning i regionen. Nu riskerar avtalet att förnyas av den nyvalde presidenten Joe Biden. ”Obama also left Trump with overwhelming chaos in Syria”, konstaterar Rauf Baker, ”where Bashar Assad crossed Obamas chemical red line with no retaliation. It was Trump, not Obama, who launched airstrikes targeting Damascus chemical arsenal for the first time.”

Baker sammanfattar Trumps utrikespolitiska framgångshistoria på följande sätt: ”The core of Trumps foreign policy view was to avoid random wars and push for peace while at the same time undermining forces that pose a threat to global prosperity, security, and stability by confronting them politically, militarily, and economically.”

Rauf Baker hävdar slutligen att, Trots Trumps valnederlag, vad han kallar ”Trumpism” inte har besegrats. ”On the contrary: it took root and has become the wild card in the American political equation. It might spread beyond the borders of the United States and become a global movement against de ´deep state´, whereever it may be.”

Jag misstänker att detta också står klart för Donald Trumps motståndare inom politik och etablerade medier. Därav det desperata riksrättsåtalet efter det att Trump lämnat ämbetet – Trump skall i görligaste mån hindras från att göra någon sorts politisk come-back.

Kim Jong-uns syster hotar Sydkorea med militära åtgärder

Kim Yo-jong uppges stå sin bror Kim Jong-un nära.

Den nordkoreanska partitoppen Kim Yo-jong har hotat Sydkorea, som hon benämner ”fienden”, med militära aktioner som vedergällning för sydkoreanska propagandasändningar över den interkoreanska gränsen vid 38e breddgraden. Kim citerades i New York Post på följande sätt:

By excercising my power authorized by the supreme leader, our party and the state, I gave an instruction to the arms of the department in charge of the affairs with enemy to decisively carry out the next action. https://nypost.com/2020/06/14/kim-jong-uns-sister-threatens-south-korea-with-military-action/

Den viktigaste orsaken till den nordkoreanska vreden är försändelser med matvaror och propaganda, som skickats med ballonger över gränsen av nordkoreanska avhoppare i syd. Kim har antytt att det interkoreanska sambandskontoret nära gränsorten Kaesong, som hon kallat ”värdelöst”, kan komma att råka illa ut.

En annan faktor som kan ha orsakat Kims utspel är att de tidigare förhandlingarna mellan Nordkorea och USA har gått i stå. USAs president Donald Trump uppges ha tröttnat på att de förhandlingar och samtal som hölls inte ledde till några konkreta resultat – Nordkorea fortsatte i stort sett sina missiltester och sin kärnvapenutveckling som om inget hade hänt. https://www.defensenews.com/opinion/commentary/2020/04/10/expect-a-surge-in-north-korean-missile-tests-and-of-greater-range/

Det rapporteras att Sydkorea tar Kim Yo-jongs hotfulla, om än något vaga, ordalag på allvar. Följaktligen har det hållits krismöte i Seoul med deltagande av regeringsministrar och generaler med ansvar för landets säkerhet. https://nypost.com/2020/06/14/emergency-meeting-in-south-korea-amid-kim-yo-jongs-threats/

Kim Yo-jong är född 1987 och är yngsta dotter till framlidne diktatorn Kim Jong-il. Hon skall, i likhet med sin bror, diktatorn Kim Jong-un, ha gått i grundskola i Schweiz 1996-2000. Därefter har hon 2010 tagit en examen i datorkunskap vid Kim Il Sung University i Nordkorea. I dag tituleras hon första vice avdelningschef vid  det allenarådande Arbetarpartiets centralkommitté.

Sydkoreas president Moon Jae-in anklagas för en alltför välvillig inställning till den kommunistiska grannen i norr.

I samband med den felaktiga informationen om att Kim Jong-un avlidit i april nämndes Kim Yo-jong som en tänkbar efterträdare till denne. Hon har under alla omständigheter snabbt närmat sig den absoluta toppen i Nordkorea de senaste åren och har uppenbarligen ett stort inflytande över nordkoreanska regeringsangelägenheter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kim_Yo-jong

Den argsinta reaktionen från Nordkorea innebär ett betydande dilemma, inte bara för Sydkorea som land utan också för dess liberale president Moon Jae-in vilken av konservativa kritiker anklagats för att hysa en alltför välvillig inställning till Nordkorea i allmänhet och president Kim Jong-un i synnerhet. Det har sagts att han ser sig själv som en förmedlare mellan Nordkorea och USA.

Moon, representerande det vänsterinriktade Demokratiska partiet, valdes 2017 till president. Han är född 1953 och kom tillsammans med sin familj till syd som flykting från den under Koreakriget 1950-53 svårt drabbade industristaden Hungnam på den nordkoreanska östkusten. https://www.scmp.com/comment/insight-opinion/article/3006489/moon-jae-ins-problem-his-mode-north-korean-diplomacy

Det senaste nordkoreanska hotet kommer på intet sätt som någon överraskning. Den stalinistiska diktaturen har haft för vana att varva en mer försonlig attityd med hotelser och regelrätta våldshandlingar. Den 18 augusti 1976 höggs exempelvis två amerikanska arméofficerare, kapten Arthur Bonifas och förste löjtnant Mark Barrett, ner av nordkoreanska soldater när de var i färd med att trimma ett träd i den demilitariserade zonen (DMZ) vid den 38e breddgraden. https://en.wikipedia.org/wiki/Korean_axe_murder_incident

En bild från de nordkoreanska yxmorden av två amerikanska officerare den 18 augusti 1976,

Den 29 november 1987 exploderade ett sydkoreanskt passagerarflygplan, Korean Air flight 858, i luften sedan två nordkoreanska agenter placerat en bomb ombord. 115 människor omkom. Den manlige agenten hann svälja en giftkapsel innan han greps, men kvinnan, Kim Hyon-hui, hindrades från att ta sitt liv och dömdes senare till döden i Sydkorea. Hon benådades och har uttryckt stor ånger över sitt dåd. https://en.wikipedia.org/wiki/Korean_Air_Flight_858

Så visst har sydkoreanerna all anledning att ta Kim Yo-jongs hotfulla yttranden på allvar.