Amor vincit omnia – Kärleken övervinner allt – skaldade redan den romerske författaren Vergilius för vid pass 2000 år sedan.
Den romantiska kärleken, låt vara att den knappast kan betraktas som oomstridd genom historien, lär emellertid söka sin historia tillbaka till Edens lustgård och triangeldramat mellan Eva, Adam och Lucifer.
Min favoritbild av den romantiska kärleken mellan en man och en kvinna är den förälskade och dyrkande mannen som lägger ut sin rock över en pöl, för att den tillbedda varelsen skall kunna gå torrskodd däröver. Vi har nog alla sett det motivet återgivet på skämtteckningar och dylikt.
Den galante sir Walter Raleigh visar sin aktning för sin drottning genom att låta henne kliva på sin mantel.
Bilden/illustrationen har faktiskt en historisk bakgrund. Den förknippas med den berömde upptäcktsresanden, krigshjälten och hovmannen sir Walter Raleigh (1552-1618) – bland annat känd för att ha fört med sig potatis och tobak till England från sina resor – vilken 1581 blev drottning Elizabeths Is gunstling.
Raleigh skall bland annat ha lagt sin mantel över en lerpöl på det att drottningen, även kallas Elizabeth den stora, skulle kunna gå torrskodd över den. Så kallade seriösa historiker har naturligtvis ifrågasatt historiens autenticitet, vilket man tråkigt nog plägar göra med i stort sett alla färgstarka historiska impressioner.
Personligen struntar jag i de seriösa historikerna i det här fallet. Berättelsen om den galante Raleigh som breder ut sin mantel för majestätet – som han för övrigt lär ha haft ett romantiskt äventyr med – är helt enkel för bra för att inte vara sann.
Det var emellertid inte alltid Raleigh var på bästa fot med den stora drottningen. När drottningen fick veta att han i hemlighet hade gift sig med den elva år yngre hovdamen Elizabeth ”Bess” Throckmorton 1591 blev båda för en kortare tid inspärrade i Towern i London 1592.
Från vänster Abbie Cornish som Elizabeth Throckmorton, Cate Blanchett som Elizabeth I och Clive Owen som Walter Raleigh i Shekhar Kapurs Elizabeth: The Golden Age.
När Elizabeth I avled 1603 var förhållandet till Raleigh emellertid återupprättat. Den senares lycka skulle dock inte vara så länge till. Elizabeths efterträdare på tronen, James (Jakob) I, lät spärra in Raleigh vilken slutligen avrättades genom halshuggning 1618.
Det från kroppen skilda huvudet balsamerades enligt tidens sed och överlämnades till Raleighs änka, vilken uppges ha burit det med sig vart hon än gick under de återstående 29 åren av sin levnad. Vilket naturligtvis också kan betraktas som ett, om än egenartat, uttryck för romantisk kärlek makar emellan…
Hur som haver. Jag har själv städse drömt om att få visa min kärlek till Den Avgudade genom att lägga ut min rock över en pöl så att Hon icke behöver väta skorna på sina ljuvliga små fötter, men det har ännu ej blivit av.
Hoppet är dock det absolut sista som överger en förälskad man…