”Keep On Running”/”Somebody Help Me”: Spencer Davis Group

”Keep On Running” (länken ovan) var den brittiska gruppen Spencer Davis Groups första och sannolikt största hit, skriven av låtskrivaren Jackie Edwards. Den placerade sig etta på Englands-listan i november 1965.

Sångare var Steve Winwood, född 1948, och övriga bandmedlemmar brodern Muff Winwood, Pete York samt, just det, Spencer Davis som skötte gruppens utåtriktade kontakter. Steve måste nog betraktas som en av 60- och 70-talens mest framträdande och inflytelserika sångare inom pop- och rockbranschen. Han hade redan i unga år en mogen röst.

 Spencer Davis Group: Pete York, Steve Winwood, Spencer Davis och Muff Winwood.

Gruppen hade bildats i Birmingham under annat namn men bytte namn då Spencer Davis tillstötte. Några andra framgångsrika nummer var ”Somebody Help Me”, ”When I Come Home”, och ”Gimme Some Loving”, den sistnämnda stor hit i USA.

Här ”Somebody Help Me” i en charmig tysk inspelning från 1966, där Spencer Davis får tillfälle att demonstrera sina kunskaper i tyska språket (han bodde ett år i Berlin):

Steve Winwood lämnade gruppen efter ett par år för att i stället bilda Traffic. Ett tag samarbetade han även med Eric Clapton. Spencer Davis Group upplöstes men återbildades och fortsätter än i dag att turnera med två uppsättningar – Davis framträder i båda.

Klassisk brittpop: Hedgehoppers Anonymous

 

Hedgehoppers Anonymous framför ett RAF-plan i tidstypiska scenkläder.

It´s good news week
Someone dropped a bomb somewhere
Contaminating the atmosphere
And blackening the sky

Se där några minnesvärda rader från den brittiska popgruppen Hedgehoppers Anonymous hitlåt ”It´s Good News Week”, som parkerade på Tio-i-topp 1965. Den nådde # 5 på Englands-listan och # 48 på den amerikanska billboardlistan. Låten kan väl närmast kallas en upp-poppad protestsång.

Så här låter den:

https://www.youtube.com/watch?v=Q4KzGKnuUuc

Gruppen bildades i november 1963 under namnet The Trendersetters. Det var när producenten och låtmakaren Jonathan King ”upptäckte” dem 1965 som de fick byta namn till Hedgehoppers Anonymous (De anonyma häckhopparna).

Bakgrunden till namnet är att samtliga bandmedlemmar utom en var anställda av det brittiska flygvapnet vid basen RAF Wittering nära Peterborough i östra England, 121 kilometer norr om London. Hedgehoppers var RAF-slang för lågtflygande plan.

Bandmedlemmar var Mick Tinsley, född 1940 (sång), John Stewart, född 1941 (gitarr), Alan Laud, född 1946 (gitarr), Ray Honeyball, född 1941 (bas) och Leslie Dash, född 1943 (trummor).

Det är den uppsättningen ni ser på bilden överst. När gruppen turnerade i Sverige 1967 var det dock delvis med andra namn. Flera år senare fick ett gäng andra musiker tillåtelse av producenten Jonathan King att använda den ursprungliga grupprns namn, men det är en annan historia,

”It´s Good News Week” blev gruppens första singel och enda riktigt rejäla hit, vilket gjort att bandet kallats a one-hit wonder. Vilket jag tycker inte är riktigt rättvist, då deras ”Don´t Push Me” gjorde viss lycka i alla fall i Sverige; jag har ett distinkt minne av låten från mina tidiga tonår och spelade säkerligen in den från radion på min rullbandspelare av märket Grundig:

https://www.youtube.com/watch?v=KoMUz2b2crk

Hedgehoppers gjorde också bland andra låtarna ”Baby (You´re My Everything)”, ”Daytime” samt ”Stop Press”. Den klassiska gruppsammansättningen höll på till 1967.

 

Poetry in Motion: om förälskelsens galenskap

http://www.youtube.com/watch?v=2CSFqDcrsfc

Dags att säga god natt. Gör det denna gång med låten ”Poetry in Motion” som framförs av den svenska popgruppen Ola & the Janglers med Ola Håkansson som vokalist. Sången hade skrivits av Paul Kaufman/Mike Anthony och låg på Englands-listan 1961 med Johnny Tillotson.

Ola & the Janglers var en av de mest kända svenska 60-talsgrupperna och hade talrika låtar med på Tio-i-topp. Ett par andra kända låtar var ”Alex Is the Man” och ”Bird´s Eye View of You”.

Det är ju ett särpräglat fenomen, detta att man ser sin älskade som poesi. Man kan omöjligen  se den älskade personen som vem som helst utan fäster all kärlek och allt som heter ömhet och omtanke vid denna person. Allt sammanstrålar i henne.

Hon blir helt enkelt levande poesi till kropp och själ. Jag kan inte kalla denna känsla annat än magisk. Den är heller inte lätt att hantera utan kan väl snarast kallas ett slags galenskap. Men så har väl kärleken och speciellt det stadium som kallas förälskelse också ett inslag av genuin galenskap i sig.

Tillägnas Marika – förstås.