Posted tagged ‘Europarådet’

Jehovas vittnen: förföljda i Putins Ryssland och Hitlers Tyskland

27 maj, 2018

Dennis Christensen riskerar tio års fängelse i Putins Ryssland.

Den 3 april ställdes den 46-årige dansken Dennis Christensen inför rätta i den ryska staden Orjol (Orel) belägen omkring 35 mil söder om Moskva vid floden Oka. Han riskerar dömas till tio års fängelse för att ha varit en aktiv medlem i Jehovas vittnen, en organisation som i april 2017 av Högsta domstolen i Ryssland förbjöds såsom varande ”extremistisk”. https://www.hrw.org/news/2018/04/02/russia-jehovahs-witness-faces-10-year-sentence

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) upprörs över Rysslands behandling av Jehovas vittnen, och Rachel Denber, som är chef för HRWs verksamhet i Europa och Centralasien, har avseende fallet Christensen deklarerat: ”Ryska myndigheter försöker straffa ett Jehovas vittne på grund av dennes praktiserande av sin rättighet att utöva sin religion.”

Dennis Christensen är en dansk medborgare som åtnjutit uppehållstillstånd i Ryssland sedan år 2000, då religionsfrihet och andra demokratiska fri- och rättigheter respekterades betydligt mer i landet än vad som är fallet i dag. Vad som hänt sedan dess är naturligtvis att Vladimir Putin blivit rysk ledare. Putin och hans ja-sägande nickedockor tolererar ingen ideologisk opposition. Christensen åtalas för att ha ”organiserat aktiviteter för en religiös organisation som har förklarats vara extremistisk.”

Högsta domstolen i Ryssland förklarade alltså i april 2017 att Jehovas vittnen var en ”extremistisk” organisation vars verksamhet på denna grund förbjöds i hela Ryssland. Under senare tid har rörelsens medlemmar utsatts för tillslag och trakasserier samt delgivits misstanke om brott i ett antal städer. https://www.vox.com/identities/2017/8/24/16095496/jehovahs-witnesses-banned-russia-still-worshipping

Human Rights Watch fördömer Rysslands behandling av Jehovas vittnen.

Rysslands behandling av Jehovas vittnen – vilka ofta anklagas för att vara ”CIA-agenter” – strider uppenbart mot landets humanitära åtaganden i form av medlemskap i Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mer om den senare sammanslutningen här: https://www.adlibris.com/se/bok/europeiska-konventionen-om-skydd-for-de-manskliga-rattigheterna-och-de-grundlaggande-friheterna-9789176105177

Att Jehovas vittnen starkt ogillas av totalitära och/eller auktoritära stater är ingen nyhet. I Tredje riket förföljdes och förtycktes rörelsen därför att dess medlemmar vägrade göra militärtjänst och inte accepterade Adolf Hitler som tysk ledare; följaktligen vägrade man i alla sammanhang göra Hitler-hälsning. https://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/den-nazistiska-forfoljelsen-av-andra-grupper

1933 fanns i Tyskland 20 000 – 30 000 Jehovas vittnen i Tyskland. 1939 hade antalet decimerats till cirka 6000 till följd av fängslanden och inspärranden i olika läger. Rörelsens medlemmar försågs av nazisterna med lila trianglar. Trots svåra förföljelser fortsatte medlemmar i Jehovas vittnen att vara aktiva, och i Buchenwald – ett av de största koncentrationslägren beläget på Ettersberg sju kilometer nordväst om staden Weimar i den tyska delstaten Thüringen – distribuerade vittnena material som tryckts på illegala tryckpressar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Buchenwald

Internerade medlemmar i Jehovas vittnen hjälper varandra i ett tyskt koncentrationsläger enligt egen framställning.

Det beräknas att cirka 3500 tyska och utländska Jehovas vittnen inspärrades i nazityska koncentrationsläger. Av dessa skall omkring 1500 ha dött.

Jehovas vittnen är en non-konformistisk rörelse på kristen grund som enligt egna uppgifter har 8,5 miljoner medlemmar världen över. Den har sitt ursprung i 1870-talets USA, där den grundades av Charles Taze Russell, och har sitt högkvarter i stadsdelen Brooklyn i New York. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jehovas_vittnen

Vad är det egentligen för fel med Frankrike?

9 november, 2011

I Frankrike hyllas fortfarande en av världshistoriens blodigaste och grymmaste revolutioner. Jag menar naturligtvis Franska revolutionen 1789. Inte nog med det. Revolutionärernas taktfasta kampsång, den så kallade Marseljäsen, som ackompanjerade giljotinernas oavlåtliga slamrande, är fortfarande landets nationalsång.

 Massmördaren Robespspierre, en av Frankrikes revolutionshjältar.

Som om inte detta vore nog anser fortfarande alla fransmän jag känner till att en av världshistoriens största galningar, kejsar Napoleon I Bonaparte, var en stor hjälte i skinande blank rustning.

Den oerhört överskattade franska matlagningskonsten skall vi bara inte tala om: det räcker väl med att säga att sniglar och grodor är uppskattade delar därav. De franska vinerna har för länge sedan passerats i kvalitet och smak av produkter från exempelvis USA, Italien, Australien och Chile.

Frankrike är formellt fortfarande en västerländsk demokrati men synes vara på väg att avlägsna sig från detta ideal. Landet är ett av dem i Europa där religionsfriheten är mest utsatt. I artikel 18 i the Universal Declaration of Human Rights heter det:

Everyone has the right to freedom of thought, conscience and religion; this right includes freedom to change his religion or belief, and freedom, alone or in community with others, and, in public or private, to manifest his religion or belief in teaching, practice, worship and observance.

I Frankrike tycks dessa självklara rättigheter bli alltmer kringskurna. Det mest kända exemplet härpå är den så kallade Picard-lagen från 2001, som underlättar för det franska rättsväsendet att ta itu med religiösa rörelser det inte gillar. Europarådet riktade 2002 kritik mot lagen och uppmanade Frankrike att se över den, något som aldrig skedde.

 Religionsfrihet – inte mycket värd för  den franska staten.

Också USA har varit starkt kritiskt gentemot Picardlagen, vilket framgår av följande dokument från det amerikanska utrikesdepartementet (State Department):

http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2003/24357.htm

Nu senast har det franska justitiedepartementet i en bulletin uppmanat åklagare och domare att gripa in mot hävdvunna och under tusentals år praktiserade religiösa seder och bruk såsom fastande, eftersom sådana sedvänjor påstås kunna användas som psykologiskt tvångsmedel.

Den franska bulletinen har fått den amerikanska Kongressens representanthus underavdelning, House International Religious Freedom Caucus, att den 28 oktober skriva ett brev till Frankrikes premiärminister Francois Fillon och uttrycka sin oro över den uppenbart hotade franska religionsfriheten, särskilt avseende minoritetsrörelser vilka den franska staten har för vana att brännmärka som ”kulter”.

Vilket får mig att avsluta med frågan: Vad är det egentligen för fel med Frankrike? Förslag till svar mottages med tacksamhet.