Posted tagged ‘FN’

Thunberg kommer ut som revolutionär

4 december, 2019

”Skolstrejk för klimatet”. Eller kanske snarare skolstrejk för revolutionen.

Den icke helt okända klimataktivisten Greta Thunberg har begått en debattartikel. Det intressanta med den är att Thunberg kommer ut som ej endast klimatengagerad utan fastmer som vänsterrevolutionär. https://www.project-syndicate.org/commentary/climate-strikes-un-conference-madrid-by-greta-thunberg-et-al-2019-11

I samband med klimatmötet COP25 i den spanska huvudstaden Madrid har Greta Thunberg, tillsammans med den tyska klimataktivisten Luisa Neubaer och chilenska kollegan Angela Valenzuela, fått ett inlägg publicerat i Project Syndicate, en internationell plattform där bland andra Carl Bildt brukar medverka regelbundet.

Debattörerna inleder med att hävda att de egentligen inte är vidare förtjusta i att strejka för klimatets skull men att de inte har annat val i det krisläge de anser råder. ”Klimatkrisen” handlar enligt dem inte enbart om miljön:

Det är en mänsklig kris som handlar om rättvisa och politisk vilja. Koloniala, rasistiska och patriarkala system av förtryck har skapat och eldat på det. Vi behöver skrota alltihop. Politiska ledare kan inte längre smita från ansvar. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunberg-rasism-har-drivit-pa-klimatkrisen/

Man upprepar också mantrat om vetenskapens betydelse: ”Vetenskapen talar sitt tydliga språk – vi har inte en endaste dag att förlora.” Problemet är naturligtvis att ”vetenskapen” inte alls är förenad i synen på jordens eventuellt förestående undergång till följd av den så kallade klimatkrisen och att vi måste agera snabbt för att häva den.

Enligt talrika forskare med oantastliga meriter är det  i stället troligt att eventuella klimatförändringar mer beror på solaktiviteter och havsströmmar än mänskliga utsläpp. Åt sådant är inte mycket att göra. Nyligen gick exempelvis 500 internationella forskare ut i ett upprop riktat till FN och framhöll att det inte alls råder något ”klimatnödläge” som alarmisterna vill göra gällande. https://www.varldenidag.se/nyheter/500-forskare-till-fn-det-ar-inget-klimatnodlage/repsja!KsAKi05jXCoPIMp5OFsXEw/

Thunbergs och hennes båda kollegers aktstycke är ett typiskt exempel på  vänsterrevolutionär retorik, där det förklaras att det enda som hjälper är våldsam omstörtning: ”Vi behöver skrota alltihop.” Frågan är hur många av de världsledare debattörerna vänder sig till som är benägna att göra det. Troligen är heller inte särskilt många trakterade av att benämnas företrädare för förtryck, kolonialism, patriarkat och rasism.

Greta Thunberg och sponsorn George Soros.

Jag tror att många ledare pliktskyldigast kommer att fortsätta lyssna på Greta et consortes men att hennes smekmånad med världssamfundet nu är över. Debattartikeln i Project Syndicate borde ha fått många att inse vad klimatsekteristernas verkliga agenda är: att slå sönder det demokratiska västerländska samhället och införa en klimatbaserad diktatur.

Greta Thunberg har vidare fått utstå kritik för att hennes trägna båtresande till olika möten i världen faktiskt inte alls bidrar till att minska utsläppen utan tvärtom förvärrat dem. När hon seglade över Atlanten till New York i somras flög fem besättningsmän till New York för att kunna segla tillbaka båten till Europa.

Nu har det avslöjats att tävlingsseglaren Nikki Henderson flög till USA för att hjälpa unga Greta över till Madrid via Lissabon. Fartyget som kom till användning var en katamaran som ställts till förfogande av ett australiensiskt Youtube-par.https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kritik-mot-gretas-resa-seglare-tog-flyget-over/

Sanningen är att det hade blivit mindre utsläpp om Greta Thunberg helt enkelt tagit flyget ensam. Det är som det brukar vara med tomma symbolhandlingar: de är i bästa fall helt verkningslösa och i värsta fall rent skadliga.

Project Syndicate sponsras avslutningsvis till stor del av globala Open Society Foundations, som grundades av mångmiljardären George Soros; Soros har plöjt ner 32 miljarder dollar i projektet.https://www.opensocietyfoundations.org/

Några intryck från en miljödebatt

26 november, 2019

Bloggaren i fullmäktiges talarstol. Foto: Rickard Graff

Vid budgetdebatten i Södertälje kommunfullmäktige den 25 november 2019 talade jag bland annat i ämnet ”miljö”. Det bestämde jag mig för på sittande möte eftersom vi i SD inte hade någon föranmäld talare.

Eftersom det jag hade att säga fullmäktige, åhörare samt webblyssnare/tittare väckte viss uppmärksamhet – bland annat hamnade jag på Länstidningens förstasida – följer här en utskrift av det korta talet:

Det har framgått här i dag att flera partier konkurrerar om att vara miljövänligast och mest klimatinriktat. Det är en uppgörelse vi inte lägger oss i.

Vi i SD har en mer jordnära och mindre fundamentalistisk approach. Vi utgår från att varje individ har ett ansvar för sin närmiljö. Bland annat vill vi: ta itu med nedskräpning i stadsmiljö och natur; få till stånd ett acceptabelt vägunderhåll; verka för att livsmedel så långt möjligt produceras i vår närmiljö; förbjuda fyrverkeriterror; betona vikten av rent vatten.

Självklart skall vi minska miljöfarliga utsläpp och skadliga ämnen där så är möjligt. De missförhållanden som hotar miljön i ett globalt perspektiv finns dock varken här i Södertälje eller ens i Sverige utan i exempelvis Kina, Ryssland och Tredje världen.

Det behövs därför inga drakoniska skatter på drivmedel eller flygresor, för att ta några exempel. Därför har vi inte som målsättning att genomföra så ”kraftfulla” klimatinsatser som möjligt utan föredrar att arbeta i det något mindre formatet här i Södertälje.

Det föll sig så att mitt anförande kom omedelbart efter ett tal av den mot Sverigedemokraterna ofta aggressive socialdemokraten, kommunalrådet Elof Hansjons, som återgav ett enligt honom förgripligt citat ur ett av mina ganska många blogginlägg om miljö och klimat. Målsättningen var att få det till att det föreligger en konflikt i vårt parti i klimatfrågan. Han frågade också om jag står fast vid vad jag skrivit.

Elof lyckades väl inte särskilt väl med detta. Jag framhöll dels att det som står på min privata blogg inte nödvändigtvis är i enlighet med officiell SD-politik, dels att jag aldrig någonsin ber om ursäkt för något jag skrivit på min blogg (eller någon annanstans). Och vår gruppledare Beata Milewczyk konstaterade att det jag skriver på min blogg är mina egna åsikter – inget konstigt i det.

Min insats i miljöavsnittet av budgetdebatten resulterade i en artikel i Ländtidningen. Foto: Tommy Hansson

Vänsterpartiets gruppledare Linda Sjögren – som vill införa ”klimatnödläge” i kommunen – uppmanade mig lyssna på vetenskapen. Jag svarade då att det finns många andra forskare som kommit till helt andra slutsatser än klimatalarmisterna med anknytning till FNs klimatpanel IPCC och menar att aktiviteter i solen eller havsströmmar kan ha väl så stor inverkan på klimatet som mänskliga utsläpp.

”Hittar du dina forskare på Flashback?” undrade då Linda sarkastiskt. Jag tyckte inte det ”argumentet” förtjänade något särskilt svar, men om V-Linda läser detta kan hon alltid klicka på den här länken och förvissa sig om att det nog finns högst seriösa forskare även på andra ställen såsom exempelvis Chalmers, Uppsala samt Lunds universitet: https://www.vaken.se/20-toppforskare-i-unikt-upprop-koldioxiden-paverkar-inte-klimatet/?fbclid=IwAR1oPEwa11v0mVFVLqBXQjgUzRpiUMECXTGyHSAWSTUb_ibDC7wOGkoo_dU

Även Centerpartiets mot SD ofta mycket otrevliga KF-ledamot Nina Wahlin (känd från dokusåpan ”Farmen”) gick i taket och förfasade sig över att jag uppmanade fullmäktiges ledamöter att läsa min blogg, då jag tror att de faktiskt skulle vara betjänta av detta, Ett vid närmare eftertanke mycket märkligt inlägg – menade hon att jag skulle uppmana folk att absolut inte ta del av min blogg?

Det borde väl eljest för varje tänkande individ vara helt självklart att klimatet skiftat i alla tider alldeles oavsett mänskliga aktiviteter. Som under det mildare klimat vi hade på våra breddgrader under vikinga- och medeltiden, som under den efterföljande så kallade lilla istiden vilken tillät Carl X Gustaf att tåga över de danska Bälten och inta Köpenhamn.

Den klimatförändringen bör vi svenskar vara tacksamma för – utan den hade delar av vårt land fortfarande varit danska.

De som köper klimatfundamentalismens domedagsbudskap förefaller helt oemottagliga för till synes självklara fakta av detta slag och fortsätter kalla meningsmotståndarna ”klimatförnekare”, detta trots att ingen förnekar att vi har ett klimat. Själv föredrar jag beteckningen ”klimathotsskeptiker”.

Det finns i nuläget inget annat ämne som ger upphov till samma känslosvall och brist på vanligt logiskt tänkande som just klimatet. Varför så är fallet kan man spekulera i. Själv tror jag det beror på att klimatengagemanget fyller ett slags religiöst vakuum i vårt sekulariserade samhälle – då blir det per automatik mycket hallelujande och tungomålstalande.. 

 

Koldioxid en förutsättning för allt liv på jorden – allt färre dör i väderrelaterade fenomen

17 oktober, 2019

Greta Thunbergs FN-tal kan ha kostat henne Nobels fredspris.

Greta Thunberg och hennes anhängare brukar hänvisa till att vi skall lyssna till den ”samlade vetenskapen”. Problemet med den anmaningen är att det är just det klimat-Greta et consortes inte gör. De lyssnar endast till de forskare med anknytning till FNs klimatpanel IPCC och därmed jämställda som bekräftar de egna påståendena om att domedagen förestår om vi inte ”gör något”.

Efter Thunbergs beryktade ”How dare you”-framträdande i FN den 23 september har omkring 500 oberoende klimatforskare och yrkesverksamma från åtskilliga länder i ett upprop vänt sig till ledare i Europarådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet med budskapet: ”Det finns inget klimatnödläge.”

Petitioning against climate alarmism goes global

Uppropet innehåller fem grundläggande budskap enligt följande:

1. Klimatförändringar är verkliga och har inträffat med  naturligt orsakade kalla och varma cykler sedan planeten blev till.

2. Det borde inte komma som någon överraskning att jorden blivit varmare på grund av naturliga orsaker sedan den sista ”lilla istiden” slutade runt 1870. Den reella temperaturökningen har emellertid varit väsentligt mindre än vad som kunnat förutses genom teoretiska klimatmodeller.

3. Det finns inga verkliga belägg för att antropogeniska (människoframkallade) emissioner utgör en huvudsaklig eller farlig typ av påverkan. Tvärtom har de en påtagligt välgörande inverkan på jordbruk, skogsbruk och den fotosyntes som är en förutsättning för allt liv på jorden.

4. Inte heller finns vetenskapliga bevis för att ökade koldioxidnivåer leder till fler naturkatastrofer. Däremot har åtgärder som leder till minskade koldioxidhalter ödeläggande effekter på vildlivet och vitala energisystem.

Koldioxid är en förutsättning för allt liv på jorden.

5. Energipolitiken måste baseras på vetenskapliga och ekonomiska realiteter och inte på skadliga och orealistiska projekt som drivs av omotiverad klimatalarmism.

Italienska forskare riktade några månader innan ovannämnda upprop gjordes en liknande petition till makthavare i Italien, där det bland annat framhölls att jorden varit varmare än den är i dag trots ökande atmosfäriska koldioxidnivåer. Värmeperioder har förekommit med ungefär 1000 års mellanrum. Den senaste av dessa inleddes  kring mitten av 1800-talet då ”lilla istiden” tackade för sig.

De italienska forskarna fastslår att koldioxid i sig inte är en förorening utan istället en förutsättning för livet på jorden. Man ifrågasätter vidare tesen om den av människor orsakade uppvärmningen: ”Det mänskliga ursprunget till global uppvärmning är emellertid en obevisad hypotes som enbart deducerats från några klimatmodeller, det vill säga från komplexa datorprogram kallade General Circulation Models.”

I sitt obalanserade FN-tal – som sannolikt kostade henne Nobels fredspris – påstod Greta Thunberg: ”…jag är en av de lyckliga. Människor lider, människor dör.” Exakt vad hon menade med dessa ord är osäkert, men det ligger nära till hands förmoda att hon avsåg dödsfall med bäring på klimatbetingade katastrofer av olika slag.

Bjart Holtsmark, forskare vid Statistiska centralbyrån i Norge, ger i en debattartikel i Expressen den 16 oktober ett intressant perspektiv på dödsfall relaterade till väderfenomen. https://www.expressen.se/debatt/manniskor-dor-sa-greta-vad-sager-statistiken/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=twitter&social=twtr

Att naturkatastrofer såsom orkaner. översvämningar och jordbävningar orsakar tragiska dödsfall och mänskligt lidande är ovedersägligt. Centre for Research of the Epidemiology of Disasters (CRED) vid Katolska universitetet i Louvain i Belgien för statistik över dödsoffer av detta slag sedan 1900. Statistiken visar att färre och färre människor omkommer i väderrelaterade katastrofer.

Holtsmark informerar om att enligt statistiken förekom under perioden 1920-70 330 000 dödsfall per år förorsakade av dramatiska väderfenomen. Torka i Sovjetunionen och Kina ledde exempelvis till att över fyra miljoner människor dog. Perioden 1970-2010 uppvisar betydligt lägre siffror; här rör det sig omkring 40 000 per år. Och under åren 2011-18 visar statistiken på ett genomsnittligt dödstal om 13 312 per år trots befolkningsökningen.

Statistiken visar att allt färre dör i väderrelaterade incidenter.

Bjart Holtsmark framhåller: ”Så vi har genomgått en period där färre och färre människor har mist livet på grund av väderrelaterade händelser. Mycket tyder på att ökande välstånd har bidragit till att göra oss mindre sårbara.”

Ovanstående infallsvinklar och statistik visar att det som Greta Thunberg och hennes meningsfränder kallar ”den samlade vetenskapen” huvudsakligen rör sig om alarmistisk propaganda utgående från teoretiska datormodeller utarbetade av forskare som står IPCC nära. Det är en from förhoppning att klimatdiskussionen kan bli mer nyanserad och öppen för skilda perspektiv än så.

Om slutligen klimathotsmaffian får sin vilja igenom och lyckas trumfa igenom drakoniska miljöåtgärder så kan detta leda till att man dömer utsatta människor i Tredje världen till oåterkallelig fattigdom.

Trumps värsta blunder hittills kan få oöverskådliga konsekvenser

12 oktober, 2019

Trump och Erdogan tycks uppskatta varandras sällskap – i alla fall på den här bilden.

Donald Trumps beslut att överge sina kurdiska allierade i norra Syrien måste utan tvekan betecknas som den amerikanske presidentens värsta blunder hittills. Trump drar undan mattan för de lojala allierade i organisationen YPG som spelat en betydelsefull roll i kampen mot IS-terroristerna. Det kan få oöverskådliga konsekvenser. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-50017839

USAs truppnärvaro i den aktuella delen av Syrien har varit tämligen blygsam. Av 2000 soldater i Syrien har endast cirka 200 funnits på plats i den till Turkiet angränsande nordöstra delen av landet. Dessa soldater har varit icke-stridande men uppges ha spelat en avgörande roll i att koordinera kampen mot de barbariska IS-terroristerna.

När den amerikanska närvaron, icke minst i formen av flygstyrkor, nu avslutats har turkarna fria händer att göra som de behagar i området. Ursäkten att kurderna skulle vara lierade med den marxistiska terrorrörelsen PKK är bara en propagandalögn – det finns inga trovärdiga belägg för att YPG skulle samarbeta med PKK. Däremot har man haft nära förbindelser till USA.

USAs tidigare FN-ambassadör Nikki Haley, som sällan eller aldrig tidigare kritiserat Trump, har varit rak i sin kritik mot övergivandet av YPG och menar att de allierade kurderna nu ”lämnas att dö”. https://edition.cnn.com/2019/10/07/politics/nikki-haley-donald-trump-syria-troops-brett-mcgurk/index.html

Turkiets islamistiske president Recep Tayyip Erdogan hoppas nu kunna lägga beslag på en 30 kilometer bred zon längs den syriska gränsen. Han har även tillkännagivit planer på att låta tre miljoner sunnimuslimska syriska flyktingar bosätta sig i området. Om detta sker kommer kurderna med all sannolikhet att jagas iväg och bli av med hus och hem.

En annan konsekvens är att kurderna nu knappast kan fortsätta kontrollera de läger där tillfångatagna IS-terrorister uppehåller sig. Detta innebär att i värsta fall tiotusentals blodtörstiga islamister kan komma på fri fot med mycket otrevliga konsekvenser för ej endast Syrien och Irak utan också för Europa. Det rapporteras redan att IS-fångar gjort myteri i al-Hol-lägret och företagit utbrytningsförsök.

Al-Hol-lägret i norra Syrien.

Inte bara Erdogan utan också Vladimir Putin applåderar USAs beslut, eftersom han nu får förnyade möjligheter att ge Syriens diktator Bashar al-Assad en hjälpande hand och skaffa Ryssland ett ökat inflytande i Mellanöstern på kuppen.

Sedan Turkiet invaderat nordöstra Syrien och drivit 100 000-tals människor på flykt har Trump-administrationen desperat sökt rättfärdiga sitt handlande. Utrikesminister Mike Pompeo har försäkrat omvärlden att USA inte alls givit turkarna grönt ljus i norra Syrien, något som motsägs av verkligheten. Trump själv har avlevererat en ström av motstridiga tweet och sägs ha givit den amerikanske finansministern Steven Mnuchin klartecken att genomföra ekonomiska sanktioner mot Erdogan-regimen. https://www.expressen.se/nyheter/usas-hot-mot-turkiet-avbryt/

Vad som förefaller uppenbart är att USAs utrikespolitik för närvarande ligger i spillror. Trump tycks inte längre ha kvar några nära medarbetare som har integritet nog att våga säga emot sin chef, vilket i och för sig kan ses som förståeligt – om detta skulle ske löper de stor risk att bli avskedade eller tvingas bort från sina poster, vilket den förre nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton tvingades erfara.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham från South Carolina har dock tagit bladet från munnen och bland annat sagt: ”The decision to abandon our Kurdish allies and hand Syria over to Russia, Iran and Turkey will put every radikal Islamist on steroids. Shot in the arm to the bad guys. Devastating for the good guys.”

Jag är normalt en varm anhängare av Donald Trump. Den här gången har han dock gått över den utrikespolitiska anständighetens gräns. Han borde inse att USA som världens ledande demokrati har ett ansvar när det gäller att säkerställa demokrati, frihet och andra för den fria världen centrala värden. Att lämna fritt spelrum för destruktiva länder, krafter och rörelser går stick i stäv med en sådan målsättning.

 

 

FNs pengar på väg att ta slut: dags att lägga ner eländet och bilda Demokratiernas förbund

10 oktober, 2019

FN-skrapan i New York.

FNs pengar är på väg att ta slut – kassan kan vara helt tom vid månadsskiftet oktober-november 2019. Det skriver FNs generalsekreterare António Guterres i ett brev till världsorganisationens omkring 37 000 anställda. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/fn-chefen-fn-s-pengar-pa-vag-att-ta-slut

Underskottet uppgår för närvarande till 230 miljoner US dollar eller närmare 2,3 miljarder kronor. Orsaken uppges vara att medlemsländerna endast betalat in 70 procent av den totalsumma som behövs för att hålla verksamheten igång. Guterres föreslår bland annat att tjänstemännens resor begränsas till det absolut nödvändiga.

Förenta nationerna (United Nations) grundades den 24 oktober 1945 i syfte att främja internationellt samarbete. Organisationens högkvarter placerades i New York i USA. FN hade vid grundandet 51 suveräna stater som medlemmar. Från och med juli 2011, då Sydsudan togs in, har världsorganisationen 193 medlemmar. https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationerna

FN har genom åren svarat för flera minnesvärda insatser. Så spelade man, när den tidigare norske utrikesministern Trygve Lie var generalsekreterare, en avgörande roll vid den judiska staten Israels bildande den 14 maj 1948. När Koreakriget utbröt med det kommunistiska Nordkoreas angrepp på det USA-stödda Sydkorea den 25 juni 1950 beslutades att FN-styrkor från 16 nationer skulle ställa upp på det angripna landets sida.

Det finns sannolikt ytterligare ett antal exempel på att FN agerat på ett föredömligt sätt i samband med internationella konflikter. Med tiden har dock FN utvecklats i alldeles fel riktning och framstår i denna bloggares ögon alltmer som en impotent och beklagligt inkompetent och korrupt koloss på lerfötter. Organisationen kan på flera sätt jämföras med sin föregångare Nationernas förbund (NF, League of Nations).

NF bildades 1920 på initiativ av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson för att förhindra framtida världskonflikter. Högkvarteret upprättades i schweiziska Génève. Paradoxalt nog röstade den amerikanska senaten nej till att ansluta Förenta staterna till NF; den hade tidigare också röstat nej till Versaillesfördraget efter Första världskriget. Målsättningen att förhindra internationella konflikter kom på skam då man misslyckades med att sätta stopp för Japans, Italiens och Tysklands utökande av sina respektive territorier med vapenmakt. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationernas_f%C3%B6rbund

Saudiarabien är en av medlemmarna i FNs råd för mänskliga rättigheter.

Nationernas förbund upplöstes formellt inte förrän 1946 men hade i praktiken upphört att fungera sedan Andra världskriget utbrutit med Nazitysklands invasion av Polen den 1 september 1939. Inte många sörjde dess frånfälle. Det kan nämnas att Sveriges statsminister Hjalmar Branting 1921 fick dela Nobels fredspris tillsammans med den norske politikern och pacifisten Christian Lange för sina insatser inom NFs ram. https://popularhistoria.se/politik/politiker/hjalmar-branting-arbetarnas-hovding

FN handikappas av att alla medlemsstater – totalitära diktaturer likaväl som demokratier – har en röst var vilket gör att hanteringen av organisationens angelägenheter blir oerhört tungrodd. Rent groteskt blir det när diktaturstater såsom Saudiarabien, Kuba, röda Kina, Venezuela, Förenade arabemiraten och Qatar spelar ledande roller som medlemmar i FNs råd för mänskliga rättigheter. Det enda land som rådet någonsin fördömt är Israel, vilket skett 15 gånger.

Liberalernas riksdagsman Fredrik Malm har med all rätt föreslagit att rådet läggs ner. https://www.svt.se/opinion/mr-radet

Inte heller FNs säkerhetsråd, som har fem permanenta och 15 medlemmar som väljs in på vardera två år, bidrar nämnvärt till att ge FN ett gott renommé. De fem permanenta medlemsstaterna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och röda Kina har alla vetorätt vilket exempelvis gör att kineserna kan stoppa alla för dem misshagliga typer av agerande mot ockupationen av Tibet eller det frikostiga utdömandet av dödsstraff i landet.

Säkerhetsrådet

Enligt min enkla mening har FN i allt högre utsträckning urartat till att bli ett språkrör för motbjudande diktaturer och terrorrörelser som till exempel palestinaarabiska Hamas, som man vägrat fördöma. Det är hög tid att lägga ner, ej endast det parodiska människorättsrådet, utan hela eländet. Istället skulle FNs demokratiska medlemsländer kunna bilda ett Demokratiernas förbund, som på riktigt skulle kunna spela en konstruktiv roll i världen. https://www.varldenidag.se/nyheter/nar-fn-blir-sprakror-for-diktaturer-och-terror-regimer/reprlj!tECi1fV1QyMlqTJZTtUyag/

 

 

NATOs 70-åriga historia av förändringar och framgångar

8 oktober, 2019

NATOs högkvarter är beläget i Bryssel.

NATO (North Atlantic Treaty Organization), även kallat Atlantpakten, grundades i Washington, D. C. den 4 april 1949. Organisationens förste generalsekreterare, den brittiske generalen Hastings Lionel Ismay (Lord Ismay), uttryckte dess målsättning på följande kärnfulla sätt: ”Hålla ryssarna ute, amerikanerna inne och tyskarna nere.”

Det kan, nu när NATO nyligen firat 70-årsjubileum, konstateras att denna målsättning förändrats i åtskilliga avseenden. Detta framgår med önskvärd tydlighet av Ann-Sofie Dahls faktaspäckade bok NATO – historien om en försvarsallians i förändring (Historiska media 2019, 229 sidor). https://historiskamedia.se/bok/nato/

Jag konstaterar vidare att Ann-Sofie Dahl är precis rätt person att skriva en historisk genomgång av NATOs göranden och låtanden från grundandet 1949 till dags dato. Bland hennes meriter märks att hon är docent i politisk historia samt Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington, D. C. Hon är eller har varit krönikör i ett antal publikationer och är dessutom bosatt i NATO-landet Danmark.

Kollektivt försvarssystem. NATO bildades av USA, Storbritannien, Frankrike, Italien, Kanada, Norge, Belgien, Nederländerna, Portugal, Danmark, Luxemburg och Island. De sjösatte ett kollektivt försvarssystem där medlemmarna förbinder sig att försvara varandra i fall av yttre angrepp. De enda nordiska/skandinaviska länderna som valde att stå utanför den västliga försvarsalliansen var således Sverige och Finland. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato

NATO har genom åren haft 13 generalsekreterare. Först ut var som nämnts ovan Lord Ismay. Sedan 2014 innehas posten av Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg, som 2014 efterträdde dansken Anders Fogh Rasmussen. Det operativa befälet utövas emellertid av en Supreme Allied Commander Europe (SACEUR), för närvarande den amerikanske flyggeneralen Todd D. Wolters.

När NATO bildades var den europeiska kontinenten svårt förhärjad av Andra världskriget med dess omkring 50 miljoner dödsoffer och ymniga flyktingströmmar. I Europa rådde en rörande enighet om att framtida europeiska krig till nära nog varje pris måste undvikas. Det var uppenbart för alla och envar att USA var det enda demokratiska land som hade förutsättningar att sätta kraft bakom denna målsättning och samtidigt hindra kontinenten från att uppslukas av en totalitär diktatur liknande den nazityska.

Lösningen på det militära planet stavades NATO, som hade föregåtts av den så kallade Brysselpakten från 1948 med Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien som medlemmar. Dessa insåg att det skulle bli nödvändigt att till den västeuropeiska försvarsgemenskapen knyta USA, som sedan dess dominerat NATO.

Den direkta orsaken till NATOs eller Atlantpaktens bildande var den aggression som utövades av det kommunistiska Sovjetunionen, som beundrades av många aningslösa västerlänningar som den jämte USA mäktigaste segrarmakten i det senaste kriget. Sovjet hade enligt Winston Churchill i ett tal i Fulton i Missoouri i USA 1946 fällt ner en ”järnridå” tvärs över den europeiska kontinenten och förslavat halva dess befolkning. https://www.aef.se/Omvarlden/Notiser/Ironcurtain.htm
  
Särskilt akut blev behovet av ett samlat västerländskt försvar efter det sovjetstödda, kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948, vilket enligt många bedömare sparkade igång det långdragna Kalla kriget på allvar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pragkuppen

NATOs förste överbefälhavare i Europa (SACEUR), general Dwight D. Eisenhower (till vänster), syns här med president Harry S Truman vid sitt tillträde på posten.

Koreakriget ledde till storsatsning på NATO. Enligt det första strategiska konceptet var det meningen att USA skulle stå för det strategiska luftförsvaret under det att Storbritannien skulle ta hand om det taktiska. Övriga medlemsländer skulle förse NATO med marktrupper. Det var ett upplägg som ledde till slitningar inom alliansen – de kontinentaleuropeiska medlemmarna upplevde det som att det var deras uppgift att förse NATO med ”kanonmat”.

”Det skulle, lite otippat, till ett krig i Korea för att harmonin helt skulle infinna sig i det nya transatlantiska samarbetet”, framhåller Ann-Sofie Dahl (sidan 32), ”och för att NATO skulle ta steget vidare från en institution som fortfarande mest befann sig på pappret till en regelrätt organisation med en politisk och militär infrastruktur.”

När Koreakriget inleddes med det av Sovjetunionen och röda Kina uppbackade kommunistiska Nordkoreas angrepp på det USA-stödda Sydkorea den 25 juni 1950 utbröt viss oro bland de västeuropeiska allierade. De länder som hade undertecknat Washingtonfördraget befarade nu att USAs insatser i Koreakriget skulle ske på bekostnad av försvaret av västdemokratierna i Europa. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/koreakriget-ett-oavslutat-krig

”Det visade sig emellertid bli precis tvärtom”, konstaterar Dahl (sidan 33). ”Den amerikanska tolkningen av Nordkoreas invasion av Sydkorea var att detta inte var någon isolerad attack utan ett första steg i en global kommunistisk offensiv mot väst.”

USA vände med andra ord alls icke Europa ryggen utan storsatsade tvärtom på NATO i syfte att stå väl rustat för en tänkbar sovjetisk aggression i Västeuropa, och kort tid efter Koreakrigets utbrott beviljade kongressen den amerikanska regeringen under president Harry S Trumans ledning fyra miljarder dollar för att förstärka försvaret av Västeuropa.

Dahl (sidan 34): ”Under de följande åren skulle NATO genomgå en formidabel uppbyggnad och omorganisation med en ny integrerad militär struktur under ledning av en amerikansk högsta befälhavare…” Den förste NATO-befälhavaren (SACEUR) i Europa var ingen mindre än general Dwight D. Eisenhower, som hade fört befälet över de allierades invasion av Normandie på Dagen D den 6 juni 1944 och två år efter Koreakrigets utbrott valdes till ny amerikansk president.

Warszawapakten bildas. NATO och Västvärlden insåg snart att, om det skulle vara möjligt att på effektivast möjliga sätt försvara de västliga demokratierna mot sovjetrysk aggression, det var nödvändigt att införliva Västtyskland med Atlantpakten. Således blev Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) NATO-medlem den 5 maj 1955 villkorat med att landet inte skaffade sig egna kärnvapen.

Warszawapakten slog med hård hand ner den folkliga resningen i Ungern 1956.

Som en reaktion på det västtyska inträdet bildades på Moskvas initiativ den 14 maj den så kallade Warszawapakten (WP, officiellt Fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd). Medlemsländer var Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien. Till skillnad från NATO var WP till sin karaktär offensivt och hade till uppgift att gripa in när socialismens ”landvinningar” ansågs hotade i något medlemsland. Så skedde i samband med Ungernrevolten 1956 och resningen i Tjeckoslovakien 1968. https://sv.wikipedia.org/wiki/Warszawapakten

Återstoden av det Kalla kriget skulle till betydande del komma att präglas av tvekampen mellan NATO och Warszawapakten. Den sistnämnda organisationen upplöstes formellt den 1 juli 1991, mindre än ett halvår innan Sovjetunionen imploderade på nyårsafton samma år. NATO fortsatte dock att existera i högönsklig välmåga vilket överraskade en del bedömare, som gjorde den felaktiga analysen att NATO inte längre behövdes när kommunismen i Europa brutit samman.

NATO har dock genom åren ingalunda varit förskonat från inre slitningar. 1966 valde således Frankrike på den yvigt nationalistiske president Charles de Gaulles initiativ att dra sig ur NATOs gemensamma militärkommando. Ann-Sofie Dahl (sidan 42): ”I mars 1966 mottog den amerikanske presidenten Lyndon B. Johnson ett brev från sin franske kollega med krav på att alla NATO-kommandon på fransk mark skulle dras tillbaka inom ett år, samtidigt som all fransk personal skulle lämna SHAPE.” (SHAPE = Supreme Headquarters Allied Powers Europe).

För att ytterligare markera den franska självständigheten började Frankrike även utveckla egna kärnvapen, på franska benämnda Force de frappe. Dessa är enbart avsedda för försvaret av det egna landet och alltså inte underställda NATO. De franska kärnvapnen utgör världens tredje största kärnvapenstyrka efter Rysslands och USAs motsvarigheter. 1993 återinträdde Frankrike som fullvärdig medlem av NATO. https://sv.wikipedia.org/wiki/Frankrikes_k%C3%A4rnvapen

Ett nytt kapitel i NATOs historia. Efter Sovjetunionens upplösning har NATOs uppgifter av naturliga skäl omdefinierats. Enligt det nya konceptet kunde NATO ingripa utan att något medlemsland utsatts för yttre hot. Det tillät NATO att 1995 ingripa i Bosnienkriget efter FN-beslut, och 1999 gick man ut i krig mot det dåvarande Jugoslavien inom ramen för Kosovokriget, nu utan FN-beslut, och genomförde en 14 veckors bomboffensiv. Denna ledde till att kriget upphörde den 11 juni 1999 och att den jugoslaviske diktatorn Slobodan Milosevic fann sig nödgad acceptera FNs resolution 1244 och att dra tillbaka de serbiska styrkorna från Kosovo. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kosovokriget

När den islamistiska terrorgrupperingen al -Qaida den 11 september 2001, på order av dess ledare Usama bin Ladin, angrep World Trade Center i New York och det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon i Arlington i Virginia innebar det startskottet för en ännu pågående islamistisk offensiv mot inte bara USA, utan mot den demokratiska Västvärlden och dess frihetliga traditioner i stort.

Ann-Sofie Dahl beskriver på följande sätt vad attackerna den 11 september 2001 medförde för NATOs del (sidorna 136-137):

Även för NATO innebar 11 september-attackerna inledningen på ännu ett nytt kapitel i försvarsalliansens historia. Det första årtiondet efter Berlinmurens fall hade präglats av ljusa förhoppningar om evig fred och frihet, trots krig och etnisk rensning i Europas sydöstra hörn. Det nya decenniet, århundradet och rentav årtusendet inleddes till en mörk bakgrund, med oro över nya attentat och dystra spekulationer om vart (väst)världen var på väg.

Det så kallade Nine Eleven resulterade i att för första och hittills enda gången i NATOs historia artikel 5 om ömsesidiga försvarsgarantier enligt Washingtontraktaten – att en attack mot ett medlemsland, i detta fall USA, är en attack på NATOs samtliga medlemsländer – aktiverades. I Afghanistankriget 2001 var NATOs roll tydligt underordnad USAs, men i det efterföljande Irakkriget fick alliansen en mer aktiv roll.

Sverige ingår för närvarande i det NATO-anknutna Partnerskap för fred.

29 medlemsstater. När NATO bildades 1949 bestod organisationen av tolv medlemmar. Detta antal har i olika omgångar utökats till att i dag omfatta 29 medlemsstater. Det är i hög grad illustrativt för NATOs exempellösa framgångar att den aktuella försvarsalliansen numera omfattar alla de sovjetiska satellitstater som ingick i Warszawapakten och även ytterligare ett antal öststater.

Följande länder har anslutit sig till NATO efter Berlinmurens fall 1989: Östtyskland (som del i det återförenade Tyskland) 1990, Tjeckien (1999), Polen (1999), Ungern (1999), Bulgarien (2004), Estland (2004), Lettland (2004), Litauen (2004), Rumänien (2004), Slovakien (2004), Slovenien (2004), Albanien (2009), Kroatien (2009) samt Montenegro (2017). Bosnien-Hercegovina, Georgien och Nordmakedonien befinner sig samtliga sedan 2012 i en process att ansluta sig till NATO.

Sverige och NATO. Förutom de fullvärdiga medlemmarna omfattar NATO-gemenskapen formaliserade partnerskap med 41 länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Sverige samarbetar sedan 1994 med alliansen inom ramen för Partnerskap för fred (PFF), vilket innebär att svenska trupper regelbundet samövar med NATOs styrkor. Under senare år har frågan om en regelrätt svensk NATO-anslutning i ökande utsträckning varit föremål för en seriös diskussion. https://www.swedenabroad.se/es/embajada/brussels-nato/faq-to-the-embassy/sveriges-samarbete-med-nato/

Orsaken till att det emellertid stannat vid till intet förpliktande diskussioner och inte en svensk ansökan om NATO-medlemskap är en kvardröjande övertro på alliansfrihet av traditionellt slag. Sådan förutsätter emellertid ett starkt inhemskt försvar av ett slag som Sverige inte haft på många år. Sanningen är att Sverige inte skulle klara ett fientligt angrepp många dagar med de rudimentära försvarsstyrkor vi i dag förfogar över: Sverige är helt enkelt beroende av hjälp utifrån för den händelse det värsta skulle inträffa.

Den enkla sanningen är att enda sättet att vara garanterade sådan hjälp är fullvärdigt medlemskap i NATO.  

Alltfler börjar tröttna och tvivla på gretaismens domedagsbudskap

3 oktober, 2019

Allt fler börjar tvivla på Greta Thunbergs domedagsbudskap om klimatet.

Jag undrade i ett blogginlägg i våras om Greta Thunbergs smekmånad med politiker, media och allmänhet kanske var på väg att ta slut. https://tommyhansson.wordpress.com/2019/04/12/ar-klimat-gretas-smekmanad-pa-vag-att-ta-slut/

I inlägget anknöt jag till Thunbergs planerade tal inför Europaparlamentet (EP). Efter att ursprungligen ha tänkt sig tala inför hela det sittande parlamentet i plenum fick hon nöja sig med ett framträdande inför miljöutskottet. Jag hänvisade till Tom Vandenriessche från det belgiska nationalistpartiet Vlaams Belang, representerande partigruppen Nationernas och friheternas Europa (ENF), vilken citerades så: ”Vi har fler än 700 EU-parlamentariker som ska debattera politik, så vi behöver inte en klimat-Messias, även om hon är 16 år.”

Det ser ut som om jag är på väg att bli sannspådd. Klimat-Greta har säkerligen alltjämt ett utbrett stöd på sina håll, men allt fler synes nu börja tvivla på domedagsbudskapet om den globala uppvärmningen. Detta framgår av en sammanfattning av Mats Larsson i Expressen den 2 oktober som har rubriken: ”Flera världsledare börjar tröttna på Greta.” https://www.expressen.se/kronikorer/mats-larsson/flera-varldsledare-borjar-trottna-pa-greta/

Larsson: ”Flera politiker som tidigare hyllat henne gillade inte delar av hennes tal i FN.” Mats Larsson exemplifierar med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel och nämner även att presidenterna Vladimir Putin i Ryssland och Donald Trump i USA givit uttryck för skepsis gentemot den svenska klimatalarmisten.

Putin kallade vid en konferens i Ryssland Greta Thunberg för en ”illa informerad tonåring” som manipuleras för att ställa orealistiska krav på politikerna. Han fortsatte med en uppmaning till klimat-Greta: ”Gå och tala om för utvecklingsländer varför de ska fortsätta leva i fattigdom och inte bli som Sverige.” https://mitti.se/nyheter/putin-manipulerad-tonaring/?omrade=kungsholmen&view=app

USAs president Donald Trump valde ett mer ironiskt tilltal, när han efter Greta Thunbergs våldsamt teatraliska propagandaföreställning i FNs generalförsamling twittrade: ”Hon verkar vara en ung lycklig flicka som ser fram emot en ljus och underbar framtid. Så trevligt att se.” https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-efter-greta-thunbergs-tal-hon-verkar-lycklig

Trump dök själv upp i FN efter Thunbergs tal – där svenskan talade om lidande folk, kollaps av ekosystem och massutrotning och avrundade med att retoriskt fråga världens ledare ”Hur vågar ni?” – och stal delvis uppmärksamheten från Thunberg, något som inte alls tilltalade 16-åringen.

Greta Thunberg såg inte speciellt glad ut när Donald Trump uppenbarade sig i FN efter hennes teatraliska domedagspredikan.

Den franske presidenten Emmanuel Macron utlät sig först positivt om Thunbergs FN-tal men backade sedan hon och 15 andra tonåringar anmält Frankrike och ytterligare fyra länder – Tyskland, Brasilien, Argentina och Turkiet – för FNs barnrättskommitté därför att dessa påstods ”förneka klimatvetenskap” (läs: sådan vetenskap som inte passar klimat-Greta och hennes hejaklack).

Macron citerades på följande sätt: ”Dessa mycket radikala åsikter kommer att ha som naturlig följd att de motverkar vårt samhälle.” https://www.expressen.se/nyheter/klimat/macron-attackerar-greta-hon-motverkar-vart-samhalle/

Ett exempel på forskare som inte delar FN-systemets klimatmodeller är Climate Intelligence Foundation (CLINTEL), som den 23 september ställde sig bakom ett upprop riktat till FNs generalsekreterare Antonio Guterres vilken anmanades företräda en klimatpolitik byggd på ”sund vetenskap”; detta till skillnad från den för tillfället förhärskande modellen vilken förklarades ”olämplig” av de 500 undertecknarna från 23 länder. Enligt dessa föreligger inget klimatnödläge. https://www.washingtontimes.com/news/2019/sep/29/scientists-tell-un-global-climate-summit-no-emerge/

En som tar till den verkliga storsläggan mot Greta är den världsbekante engelske motorjournalisten och programledaren Jeremy Clarkson, mest känd för TV-programmet Top Gear, vilken bland annat klämde i med följande i sin krönika i tidningen The Sun efter svenskans kritik mot vuxenvärlden:

Vi gav dig mobiltelefoner och bärbara datorer och internet. Vi skapade sociala medier som du använder varje dag. Så hur vågar du stå där och mästra oss, din bortskämda snorunge? https://samtiden.nu/2019/09/clarkson-till-greta-din-bortskamda-snorunge/

Clarkson kritiserade också Thunberg för att segla över Atlanten till USA i en kolfiberbåt som kostade 15 miljoner pund och som hade en reservdieselmotor som hon inte nämnt. ”Att banka näven i bordet förändrar ingenting”, fortsatte Clarkson, ”det kommer du att förstå när du har några fler år under bältet”.

Gretaismen har mer och mer utvecklats till att vara en fanatisk väckelserörelse, en pseudoreligiös sektbildning som i sitt domedagsrelaterade budskap ger upphov till klimatångest hos barn och vuxna.  Domedagsscenarier är troligen lika gamla som mänskligheten. I forna tider och ändå upp i 1900-talets början utbröt allmän panik när kometer – så kallade hårsvansstjärnor – uppenbarade sig på himlavalvet och förebådade allt från massvält till krig och pestilens. https://tommyhansson.wordpress.com/2019/07/08/om-katastrofer-klimatnodlage-och-moberg-citat/

Numera har vi en mer avspänd attityd till kometer. Ett vakuum måste emellertid alltid fyllas så nu är det vad som kallas klimatnödläge, som utlysts i flera länder och städer, som gäller beträffande domedagsförutsägelserna. Jag vågar påstå att detta inte utgör något större framsteg för mänskligheten. Det bygger på i princip samma kombination av hysteri, okunnighet och vidskepelse som kometlarmen från anno dazumal.