Posted tagged ‘Första värdskriget’

Om folkmord (II): 100 år sedan turkarnas slakt på kristna inleddes

17 april, 2015

Utställning stadshuset april 2015 001 Utställningen ”Folkmorden 1915” i Södertälje stadshus blottlägger det Osmanska rikets massmord på kristna under Andra världskriget. Foto: Tommy Hansson

Den 22 augusti 1939, bara en dryg vecka innan Tyskland invaderade Polen och därmed triggade igång Andra världskriget, utlät sig Adolf Hitler på följande sätt i sitt så kallade Örnnäste i Obersalzberg: ”Trots allt, vem talar i dag om armeniernas utplåning?”

Vad Führern syftade på var det dåvarande Osmanska rikets folkmord på kristna under Första världskriget. Han menade, att om omvärlden i stort glömt de fasansfulla händelserna ett kvartssekel tidigare, så skulle nog Tredje riket kunna gå i land med att avliva oönskade grupper utan större rabalder.

Hur många som dödades har varit föremål för diskussion, men i information som meddelas via nedanstående länk nämns ”uppemot 2 miljoner” (varav armenier så många som 1,5 miljoner):

http://www.folkmordet1915.se/fragorochsvar_bakgrund.html

Osmanernas/turkarnas folkmord, bland assyrier, syrianer och kaldéer benämnt SEYFO, tjänade alltså som förebild för Hitlers utrotningspolitik. Folkmordet uppmärksammas nu i en liten men väl genomtänkt utställning i Södertälje stadshus, en satsning som sker i samarbete mellan de drabbade folkgruppernas riksförbund och med stöd av Södertälje kommun.

Utställning stadshuset april 2015 002 En överblick över utställningens inre del. Foto: Tommy Hansson

I en text på en av utställningsmodulerna förklaras bakgrunden på följande sätt:

Inom det Osmanska riket avvek armenierna, assyrierna, syrianerna, kaldéerna och grekerna från den turkiska normen genom att tala andra språk än turkiska, tillhöra andra religioner än de styrande, ha andra yrken och kulturer. Det ansågs inte att det fanns plats för dem i den nya turkiska stat som de nya turkiska makthavarna planerade.

De kristna minoriteterna i det övervägande muslimska Osmanska (Ottomanska) riket – Turkiet utropade sin självständighet från detta rike 1921 och fick den erkänd 1923 – var sedan tidigare utsatt för stark press. De beskrevs i den statliga propaganda som riktades till den turkiska och kurdiska befolkningen som samhällsfarliga. Massakrerna startade redan i januari 1915, två månader efter det att det Osmanska riket förklarat krig mot Ryssland, Storbritannien och Frankrike.

I januari 1915 ockuperade den osmanska/turkiska armén nordvästra delen av Iran, varvid tiotusentals armenier och assyrier/syrianer massakrerades i det tumult som uppstod. Redan i maj 1914 hade delar av den grekiska befolkningen längs Medelhavskusten i västra Turkiet fördrivits. Den 26 oktober samma år beordrade den turkiske inrikesministern militären att tvångsförflytta assyrierna från gränsen mot Iran. Folkmordet satte sedan igång på allvar i april 1915 och fortsatte under 1916.

Den ledande kraften i det osmanska/turkiska riket vid denna tid var den så kallade ungturkiska rörelsen. ”Ungturkarna” var en reformrörelse som växte fram i det förstelnade Osmanska riket, allmänt kallat ”Europas sjuke man”, i slutet av 1800-talet. Genom en revolution som inträffade 1908 kunde man gripa regeringsmakten och påbörja den modernisering som ansågs vara av nöden. Ungturkarnas store hjälte, och det självständiga Turkiets förste ledare, blev i tidernas fullbordan Mustafa Kemal Atatürk (1881-1938).

Utställning stadshuset april 2015 004 Några av fotona från folkmordet 1915-16. Foto: Tommy Hansson

Utställningen i Södertälje stadshus omfattar fotografier, diplomatiska skrivelser, texter och filmer vilka visas på två TV-skärmar. Här visas i sanning hemska levande bilder på några stympade, halshuggna, torterade och våldtagna offer – män, kvinnor, ungdomar och barn. Det framgår också av bilderna att de utsatts för framkallad svält. När man ser dessa offer kan man knappast undgå att dra paralleller till de grymheter som DAESH (IS) i dag utsätter icke minst kristna för i Irak och Syrien. Intet är nytt under solen.

Med tanke på att folkmordet pågick huvudsakligen under endast ett års tid, måste man fråga sig om inte dessa massakrer står fullt i paritet med de hemskheter Tyskland under nazisterna ägnade sig åt under betydligt längre tid. Det finns dock en avgörande skillnad mellan hur dagens tyska respektive turkiska länder ser på de historiska händelserna. Medan det i Tyskland enligt lag är förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum, är det i Turkiet förbjudet att hävda att det som skedde 1915-16 var folkmord.

Medan Tyskland utvecklats till en fullskalig demokrati, kan dagens Turkiet väl närmast beskrivas som en halvdiktatur med betydande auktoritära inslag. Turkiet under den islamistiske presidenten Recep Erdogan vägrar lika envetet som skamligt att erkänna folkmordet för 100 år sedan. Sverige tillhör de länder som sedan 2010, då en omröstning i frågan hölls i risdagen, erkänner grymheterna som folkmord.

CCEOTw9WAAENxT1 Turkiets president Recep Erdogan på besök hos sin iranske kollega, Hassan Rouhani.

Finns det hopp för Södertälje efter AstraZenecas bantning?

12 februari, 2012

AstraZenecas anläggningar i Gärtuna i Södertälje kommer att brandskattas hårt av nedskärningarna.

Det fanns bara tre punkter på dagordningen då kommunstyrelsen i Södertälje träffades tillsammans med inbjudna gäster för ett extra sammanträde på fredagseftermiddagen (10/2): protokollets justering, fastställande av dagordning samt ”Förändringar inom AstraZeneca”.

Bakgrunden till det extrainsatta mötet var givetvis läkemedelsföretagets förutskickade personalbantning med drygt 1000 personer i moderstaden Södertälje. Inbjudna gäster inkluderade bland andra regeringens samordnare Lars Leijonborg, Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist samt Ingrid Petersson och Tobias Olsson från AstraZeneca.

AstraZeneca är inget företag vilket som helst. Jämte Scania är det ett av två företag i Södertälje som har hela världen som arbetsplats. Det grundades redan 1913 under namnet Astra/Apotekarnas Kemiska Fabriker av täljeapotekaren Adolf Rising. Det hade initialt tio anställda men utvecklades starkt under de närmast följande åren.

Främsta orsak till den spektakulära framgången var den ökande inhemska läkemedelsbrist som framträdde i samband med Första världskriget i och med minskad import från de stora tyska läkemedelsindustrierna. Den första världssäljaren blev preparatet Xylocain 1948, vilket främst marknadsfördes såsom bedövningsmedel för tandläkare.

Storsäljaren Xylocain.

Genom åren följde ett flertal stora försäljningsframgångar. 1995 bytte företaget namn till Astra AB och 1999 gick det samman med brittiska Zeneca och bildade därmed fusionen AstraZeneca. Företagets ”hjärta” fortsatte att slå i Södertälje. Nu ter sig det anrika företagets framtid osäker, vilket oundvikligen kommer att medföra följdverkningar i Södertälje. För två år sedan friställdes 900 personer då forskningsavdelningen i Lund lades ner.

Ingrid Petersson från AstraZeneca inledde med att beskriva företaget som ett globalt bioläkemedelsföretag som omfattar ”hela kedjan” från tidig forskning till marknadsföring och försäljning. Företaget finns etablerat i hundratalet länder inklusive de framträngande marknaderna Brasilien, Indien, Kina, Mexiko och Ryssland.

Behovet av personalnedskärningar, omtalade Petersson, bottnar främst i det faktum att kostnaderna för forskning går uppåt medan produktionen av läkemedel går nedåt. Det blir allt mer komplicerat och tidskrävande för ett läkemedelsföretag att hävda sig på marknaden.

Enligt planerna skall Astra Zeneca minska personalen med 7300 personer över hela världen. De största neddragningarna kommer att ske inom försäljning och tjänstefunktioner men även inom forskning och produktion.

– I Södertälje planeras en minskning om 1100 personer plus X antal tjänster, förklarade Ingrid Petersson. Den tidiga forskningen på nervsjukdomar kommer att läggas ner i Södertälje och Montreal. Andra delar som stängs eller minskar/sammandras är säkerhetsvärderingsenheten samt stödfunktioner.

Fr. v. syns Ingrid Petersson, Boel Godner, Angeles Bermudez-Svankvist, Lars Leijonborg samt lokala södertäljepolitiker. Foto: Tommy Blomqvist

Allting kommer emellertid inte att läggas ner i företagets två Södertälje-anläggningar i Snäckviken och Gärtuna. Här finns en del anläggningar som är av världsklass. För närvarande pågår enligt Ingrid Petersson en kompetenskartläggning. Alla medarbetare som är verksamma i Södertälje bor heller inte i kommunen utan kommer från hela Mälardals-regionen: cirka 200 bor i Södertälje jämfört med 250 i Stockholm och 50 i Nykvarn.

– AstraZenecas nedskärningar är alltså inte bara en lokal fråga för Södertälje, underströk Ingrid Petersson. Som även försäkrade mötesdeltagarna att företaget sätter in alla krafter i omställningen under mottot ”individen i centrum”. Jämväl kommer AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal med 2400 anställda att fortsätta som tidigare.

Ingrid Petersson och hennes kollega Tobias Olsson framhöll att företaget kommer att informera kommunledningen fortlöpande om vad som är på gång, vilket KS-ordföranden Boel Godner tackade särskilt för. Det finns en icke obetydlig risk för att bantningen kan bli större än avsett.

Angeles Bermudez-Svankvist informerade om att Arbetsförmedlingen (AF) uppgjort en beredskapsplan i syfte att underlätta för friställda att få lämpliga arbeten. AF har även kontakt med Trygghetsrådet och Invest Sweden i frågan:

– Det finns en öppen linje som AstraZeneca-anställda kan ringa, sade Bermudez-Svankvist. Det kan finnas ett potentiellt intresse från sjukhussidan och kanske från högskolorna. Arbetsförmedlingen står väl rustad och har omallokerat personal.

Lars Leijonborg intervjuas av radion. I bakgrunden passar denna bloggare på att fika efter KS-mötet. Foto: Tommy Blomqvist

Bermudez-Svankvist betonade vikten av kartläggning av den kompetens och erfarenhet som finns och att en ”nationell matchning” kommer att ske. Flera företag uppgavs ha anmält sitt intresse.  Hon framhöll även att det kan komma att bli icke obetydliga ”kringeffekter” när minst 1100 AstraZeneca-anställda slutar.

Förra statsrådet och FP-ledaren Lars Leijonborg har alltså utsetts till regeringens samordnare i AstraZeneca-frågan. Han sammanfattade sin arbetsbeskrivning enligt följande

– Mitt uppdrag är begränsat till att under tre månader försöka minimera de negativa effekterna – AstraZeneca är ju en företrädare för Sverige som ledande inom läkemedelsindustrin. Företaget självt har naturligtvis ett stort ansvar.

Leijonborg valde att anlägga ett optimistiskt synsätt på AstraZenecas neddragningar:

– Jag tror att vi om ett par år kommer att konstatera, att det blev ett antal lösningar. Jag tror att ett antal halvstora företag kan komma att ta över en del av AstraZenecas verksamhet och att vi kommer att få se en diversifiering i läkemedelssektorn.

Lars Leijonborg sade sig vidare nära en förhoppning, att AstraZeneca väljer en mer generös inställning än amerikanska General Motors (GM) gjorde då man av konkurrensskäl inte ville att andra företag – som var intresserade av SAAB – skulle utnyttja GM:s landvinningar från SAAB-tiden.

– Det finns intresse från andra företag samt även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – dock inget som är klart ännu, menade Leijonborg. Man skall komma ihåg att en nedläggning också innebär möjligheter.

Tommy Blomqvist, KS-ersättare för Sverigedemokraterna, frågade Leijonborg om inte onödiga regleringar och restriktioner verkar hämmande för svensk forskning på läkemedel. Något denne verkade instämma i. När sedan Blomqvist preciserade vad han menade – att det kanske var dags att lätta på restriktionerna kring djurförsök – blev Leijonborg dock mer undanglidande.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) avslutade med att infomera om att en grupp bestående av politiker från samtliga partier i KS samt tjänstemän skulle utses i syfte att bevaka AstraZeneca-frågan.

Efter det extra KS-sammanträdet i Södertälje stadshuset följde en presskonferens.

Det är omöjligt att förutse exakt vilka konsekvenser AstraZenecas varsel kan komma att få för Södertälje kommun. Det är också troligt att antalet friställda inom de närmaste åren  kommer att bli större än de 1100 samt X antal som förutskickats så här långt.

Klart är att södertäljepolitikernas manöverutrymme är tämligen begränsat. Inte ens ”tungviktaren” Lars Leijonborg har mandat att göra mer än att söka begränsa skadeverkningarna för individerna själva och deras familjer, för Södertälje kommun, Mälardals-regionen samt Sverige.