När pseudovetenskapen triumferar: lysenkoismen i nya tappningar

Stalins gunstling Trofim Lysenko gav pseudovetenskapen ett namn och ett ansikte.

Termen ”lysenkoism” är ett annat ord för pseudovetenskap. Den hämtar sitt namn från den sovjetiske biologen och agronomen Trofim Denisovitj Lysenko (1898-1976), vars teorier slog igenom stort i Stalins Sovjetunionen på 1930-talet och inte utmönstrades helt förrän på 1960-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism

Trofim Lysenko, som var från Ukraina, kom fram till att förvärvade egenskaper kunde gå i arv från individer till dessas avkommor. Man kunde alltså ge en individ vissa egenskaper och dessa fördes sedan vidare automatiskt till kommande generationer. Orsaken till att Lysenkos teorier anammades i Sovjetunionen var, att de passade som hand i handske med den marxistiska tesen om den materialistisk-dialektiska historiska utvecklingen.

Med hjälp av lysenkoismen, trodde sovjetledningen med Josef Stalin i spetsen, skulle en ny sorts människa kunna skapas – homo sovieticus, den sovjetiska människan. Dessvärre bestod charlatanen Lysenkos ”vetenskap” bara av ideologiskt motiverat mumbo-jumbo som inte fungerade vid en konfrontation med den besvärliga verkligheten.

Detta ledde till att lysenkoismen, omsatt i jordbruket, ledde till svåra hungerkatastrofer i både Sovjet och Kina, där lysenkoismen också hade stort inflytande. Och någon ”sovjetmänniska” såg aldrig dagens ljus, utan människors inneboende strävan efter frihet ledde till att kommunismen kapsejsade på bred front efter  74 års sovjetstyre i Ryssland och Östeuropa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Trofim_Lysenko

Det är nu länge sedan Trofim Lysenko betraktades som en vederhäftig vetenskapsman, men att lysenkoismen i betydelsen pseudovetenskap lever vidare kan lätt konstateras om vi ser till några av de teorier som hyllas som höjden av vetenskapliga framsteg i dagens Sverige. Nedanstående axplock ger en uppfattning om vad jag menar.

”De första svenskarna var svarta”. Låt oss börja med påståendet att Sveriges första inbyggare sannolikt var svarta eller åtminstone mörkhyade och emanerade från Afrika. Tesen förs fram i en nu pågående programserie i SVT men bör i mina ögon ses som ett tämligen desperat försök att anpassa verkligheten efter rådande multikulturalistiska paradigm. https://www.metro.se/artikel/forskare-sveriges-f%C3%B6rsta-inv%C3%A5nare-var-antagligen-svarta

Såg de svenska urinvånarna ut så här?

I programserien hävdas att Skandinavien efter den senaste istidens slut för omkring 11 000 år sedan fick ”Europas mest blandade befolkning” genom inflöde från olika håll. Denna slutsats baserar sig på DNA-studier på förhistoriska skelett utförda av brittiska forskare, som tror att skelettanalyserna påvisar mörk hudfärg. Mig veterligt har britterna dock inte återfunnit några hudfragment. https://www.svt.se/special/mot-de-forsta-svenskarna/

Jag utesluter inte att några av de första ”svenskarna” – begreppet ”Sverige” var ungefär 10 000 år avlägset när de första invandrarna anlände till den skandinaviska halvön – kan ha haft mörk hy. Det finns dock anledning vara skeptisk när teorier som hävdar detta så intimt stämmer överens med den rådande tidsandan.

”Vikingar kan ha åkallat Allah”. Det förtjänar påpekas att arkeologi och antropologi inte är några exakta egenskaper. Detta blir än mer uppenbart när textilarkeologen Annika Larsson vid Uppsala universitet vill göra gällande att ”vikingarna var influerade av arabisk kultur”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vikingar-bar-arabiska-tecken

Som ”bevis” för att så var fallet företer Larsson några tecken hon hittat på tygrester från vikingagravar, vilka tolkas som namnet på den muslimska guden Allah. En amerikansk professor har dock avvisat Larssons tes och menat att tecknen i fråga inte alls skall tolkas som ”Allah” utan att de saknar mening.

Av Annika Larssons uttalanden framgår att hon är litet väl angelägen om att slå fast att den nationalromantiska bilden av vikingen som svensk nationalist inte stämmer: ”Vikingar kan ha åkallat Allah.” Återigen triumferar lysenkoismen/pseudovetenskapen  genom att vetenskapliga fynd skall pressas in i vissa politiska ramar. Ungefär som när lekande barn vill få in fyrkantiga klotsar i runda hål.

”Invandringen en ekonomisk vinst för Sverige”. Det hävdades länge att den massiva invandringen till Sverige var en ekonomisk vinst av stora mått för vårt land. Invällarna förklarades ej endast berika vår kultur med spännande maträtter och exotiska danser, de var också livsnödvändiga som pensionsräddare och utförare av så kallade skitjobb som vi bortskämda svenskar inte ville utföra. https://www.expressen.se/nyheter/ny-rapport-invandrare-ar-bra-for-ekonomin/

Massinvandring – en ekonomisk vinst?

2013 påstods om en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att den visar att ”Invandrare bidrar mer till stat och kommun än vad de får tillbaka”. Rapporten omskrevs i så gott som alla etablissemangsmedia och användes som politiskt slagträ mot Sverigedemokraternas kritik av massinvandringen som ekonomiskt kostsam för samhället. Sedan rapporten offentliggjordes har flera andra liknande rapporter publicerats.

Det är dock svårt för invandringsentusiasterna att förklara, varför staten känner sig tvingad att ge mångmiljardbelopp i bidrag till kommuner med hög invandring om nu tillströmningen av människor till Sverige är så lönsam. Och varför pensionssystem, försvar, skola, vård och omsorg går på knäna som en följd av svårartad brist på ekonomiska medel vilka leder till ständiga skattehöjningar och höjd pensionsålder –  det borde ju ha varit alldeles tvärtom.

”Vi blir rikare av öppenhet”. Ibland vet media inte till sig i trasorna av entusiasm för den alltigenom godartade invandringen. Som då Sandvikens kommun efter att ha beställt en rapport från revisionsbolaget PwC kom fram till slutsatsen, att kommunen hade tjänat 511 miljoner kronor på ett år på invandringen. Media med Dagens Nyheter i täten hakade på för fulla muggar. Invandringsministern Erik Ullenhag (FP) skrev: ”Ett öppet Sverige handlar om solidaritet men Sandviken påminner om att vi också blir rikare av öppenhet.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Sandvikenrapporten

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kunde dock påvisa, att PwCs rapport var gjord utifrån felaktiga beräkningar och att Sandvikens kommun inte alls hade gått med vinst utan gått jämnt upp det undersökta året 2012. Medan lokalmedia uppmärksammade kritiken och skrev om den struntade DN och Expressen i detta med motiveringen, att deras artiklar i ämnet inte hade varit så stort uppslagna.

”Jorden går under om tio år om vi inte gör något”. Det kanske mest eklatanta exemplet på hur den moderna lysenkoismen genomsyrar vår vetenskap – och vår vardag –  är tesen om att jorden och mänskligheten hotas av en människoframkallad, global uppvärmning. Och det brinner i knutarna – gör vi ingenting kommer jorden och mänskligheten att tvingas skatta åt förgängelsen. Det är kontentan av det budskap som klimatalarmisterna trumpetar ut.

Av någon anledning är det alltid tio år vi har på oss att avvärja den hotande katastrofen. Detta påstod Maurice Strong, en kanadensisk affärsman som var biträdande generalsekreterare i FN, redan 1972. Tio år senare var det 1982 och både vi och jorden fanns kvar sist jag kollade. Vi bör enligt Strongs tankemodell alltså ha gjort något riktigt bra eftersom jorden inte gick under. Trots detta fortsätter domedagsprofeterna att mala på – den ständigt skolkande 16-åriga grundskoleleven Greta Thunberg tycks nu ha övertagit Al Gores gamla roll härvidlag.

Maurice Strong: ”Vi har tio år på oss att hejda katastrofen.”

Det finns ett iögonenfallande skäl till att förutsägelserna om planetens undergång inte slagit in. Det är att domedagsprofeterna har fel. Tesen om den människoframkallade uppvärmningen är ingenting annat än en, låt vara omhuldad, myt. Jordens klimat har skiftat oupphörligen genom alla tider och detta även långt innan det fanns några människor att skylla på.

Enligt solforskare beror klimatsvängningarna på solens aktiviteter. Hög solaktivitet medför varmare och låg solaktivitet kallare klimat. Eftersom det nu konstaterats att solens aktiviteter har gått in i en mindre aktiv period tyder mycket på att vi går mot en ny så kallad liten istid liknande den som rådde på 1600-talet, då konung Carl X Gustaf tågade över Bälten med sin här och intog Köpenhamn. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Jag är förvisso ingen klimatforskare men inbillar mig ibland att jag har en viss förmåga till logiskt tänkande. Och för mig ter det sig betydligt rimligare att det är solen som bestämmer klimatet än det sätt på vilket jag sorterar mina sopor eller vart jag flyger.

Det görs stundom gällande, att runt 97 procent av världens klimatforskare ansluter sig till teorin om den människoframkallade uppvärmningen. Det är inte heller det korrekt. Verkligheten är som vanligt betydligt mer mångfacetterad än vad de trosvissa fanatikerna ibland oss gärna vill tuta i oss. https://www.nationalreview.com/2015/10/climate-change-no-its-not-97-percent-consensus-ian-tuttle/

Trofim Denisovitj Lysenko är död och hans teser avfärdade sedan länge. Den moderna lysenkoismen lever som framgått ovan emellertid vidare och så lär det fortsätta så länge politiker och forskare av olika slag använder (pseodo)vetenskapen för att genomdriva sina favoritidéer. Vad vi andra kan göra är att förhålla oss skeptiska gentemot misstänkt tvärsäkra och alltför välanpassade påståenden.

Respekt för meningsmotståndare: intryck från en TV-debatt och bruket av ordet ”herr”

Herrarna Tage Erlander och Bertil Ohlin.

Först vill jag i min egenskap av sverigedemokrat passa på tillfället att tacka SVT för att ha säkrat ett okänt antal röster till Sverigedemokraterna genom att lägga sig i valrörelsen genom att efter slutdebatten mellan partiledarna i går officiellt ta avstånd från ett uttalande av SD-ledaren Jimmie Åkesson. http://www.nt.se/nyheter/statsvetare-svt-lade-sig-i-valrorelsen-om5453414.aspx

Åkesson hävdade i ett debattinlägg att invandrare ”passar inte in” i det svenska samhället varför de har svårt att få arbeten. Han vidhöll också att detta var en följd av den officiellt påbjudna multikulti-politiken, men detta kom bort i sammanhanget. Företrädare för SVT står fast vid sitt avståndstagande genom att hänvisa till något slags demokratiparagraf, vilket givetvis är kvalificerat nonsens.

Det jag fastnade mest för i debatten var emellertid statsminister Stefan Löfvens (S) konsekventa sätt att hänvisa till SD-ledaren genom att kalla honom ”Åkesson”. Alla andra partiledare benämndes med sina för- och efternamn, men i Jimmie Åkessons fall blev det bara ”Åkesson”. Därmed visade statsministern på ett låt vara rätt subtilt sätt sitt förakt för SD-ledaren.

Mina tankar går tillbaka till den tid då det var självklart även mellan meningsmotståndare – eller kanske främst mellan sådana – att visa formell aktning för varandra. Således tilltalades alltid partiledare, riksdagsledamöter med flera osvikligt med det lilla ordet ”herr” eller i förekommande fall ”fru” eller ”fröken”. Således kallade statsminister Tage Erlander (S) den dåvarande oppositionsledaren Bertil Ohlin (FP) för ”herr Ohlin” och vice versa.

Den maskulina titeln ”herr” går tillbaka till medeltiden men används sparsamt i dag. I höjd med decennieskiftet 1969/70 övergick bruket av ordet ”herr” från att vara ett tecken på aktning till att användas i nedsättande syfte. Om sålunda Löfven skulle kalla Åkesson ”herr” kan man känna sig säker på att han inte gör det för att visa sin aktning för SD-ledaren utan precis tvärtom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Herr

Herr Hansson i Skegrie närmast kameran.

Att visa sin aktning för meningsmotståndare genom att kalla dem ”herr” må har fallit ur bruk, men titeln används fortfarande i vissa formella sammanhang. Exempelvis tituleras innehavare av Serafimerorden ”herr” liksom ledamöter i Kungliga vetenskapsakademien och Svenska akademien. Som envar folkvald politiker vet brukar också riksdagens och andra politiska församlingars talmän respektive ordförande konsekvent kallas ”herr” respektive ”fru”.

Från min barndom minns jag speciellt en politiker som kallades ”herr”, och det var ”herr Hansson i Skegrie” såsom det stående epitetet löd. Därmed åsyftades Nils Gunnar Hansson (1902-81) från orten Skegrie nordväst om Trelleborg i Skåne. Hansson var en ledande politiker i dåvarande Bondeförbundet (BF), sedermera Centerpartiet, som satt i riksdagen 1945-73 och var jordbruksminister några månader i S-BF-koalitionen på hösten 1957. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_G._Hansson

Respekten människor emellan har tyvärr devalverats på ett tämligen förfärande sätt sedan herr Hansson i Skegrie framträdde i riksdagen och någon gång även i den svartvita TV-rutan. Allt var kanske inte bättre förr – men väldigt mycket var det!

Bukovskij jämför EU med Sovjetunionen

Europeiska unionen är ett monster som måste förgöras så fort som möjligt.

Så uttryckte sig den berömde före detta sovjetiske oliktänkanden Vladimir Bukosvkij i en intervju i The Brussels Journal redan 2006 innan Brexit ens var påtänkt. Hela intervjun här: http://www.brusselsjournal.com/node/865

Veterandissidenten Vladimir Bukovskij har varnat för en EU-diktatur.

”Det är ett mysterium att man nu, sedan man begravt ett monster – Sovjetunionen – skapar ett nytt monster – den Europeiska unionen”, menade Bukovskij som sammanfattar sina argument mot EU i ett inlägg på Youtube som återges nedan. Bukosvkij räknar här upp likheterna mellan den forna kommuniststyrda kolossen Sovjet och den nya byråkratiska superstaten EU.

”Samma ideologi fast i olika tappningar”, menade Vladimir Bukovskij, en av de klassiska sovjetiska dissidenterna under det Kalla krigets epok tillsammans med namn som Alexander Solzjenitsyn, Andrej Sacharov, Andrej Amalrik, Petro Grigorenko och Anatolij Sjtjaranskij (Nathan Scharansky). https://en.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Bukovsky

Vladimir Bukovskij (efternamnet brukar på engelska transkriberas ”Bukovsky”) föddes dagen före nyårsafton 1942. Han studerade bland annat neurofysiologi och drogs redan i unga år in i den sovjetiska dissidentrörelsen, vilket ledde till att han kom att tillbringa sammanlagt tolv år i det sovjetiska Gulag-systemet av mentalkliniker, fängelser och slavarbetsläger vilka användes av makthavarna för att näpsa varje tillstymmelse till opposition.

1976 hade de sovjetiska myndigheterna definitivt fått nog av Bukovskij, och eftersom han vid det laget hunnit bli en internationell berömdhet vågade man sig inte på att låta honom gå under i Gulagarkipelagen vilket hade skett med bland andra historikern och poeten Jurij Galanskov (1939-72). Han sändes i stället i exil och är sedan slutet på 1976 bosatt i Storbritannien.

”EU är ett monster som måste förstöras.”

Bukosvkij har publicerat ett antal böcker, varav Moskva och fredsrörelsen (1984) publicerats på Contra förlag. Jag hade nöjet att höra Bukosvkij tala då han på inbjudan av organisationen Resistance International  besökte Stockholm våren 1984 tillsammans med den avhoppade polske USA-ambassadören Zdzislaw Rurasz. En av värdarna för besöket var den kände antikommunistiske skriftställaren, debattören och politikern (FP) Andres Küng (1945-2002).

I sin jämförelse mellan Sovjetunionen och Europeiska unionen tar Bukovskij fasta på, att båda unionerna styrdes/styrs av ett fåtal personer som inte svarar inför folket – medlemmarna i politbyrån respektive europeiska kommissionen. För att de respektive Sovjet- och EU-maskinerierna skall fungera krävs vidare 100 000-tals anställda byråkrater med höga löner och frikostiga förmåner. Parlamenten i de båda unionerna var/är, menar Bukosvkij, ungefär lika maktlösa. Korruptionen är inbyggd i båda systemen.

Invånarna i de skilda sovjetrepublikerna och medlemsländerna i EU har det gemensamt, understryker Bukovskij, att de förutsätts uppgå i en högre gemenskap – en sovjetisk respektive europeisk – som idealt suddar ut deras nationaliteter och utplånar nationalstaten.

En tänkbar EU-utveckling?

EU har visserligen ingen Gulagarkipelag dit oliktänkande förpassas, erkänner Bukovskij, men jämförbar är den allenarådande politiska korrektheten som stadfäster vad som i praktiken får respektive inte får sägas eller skrivas. De som hyser ”fel” åsikter löper en överhängande risk att marginaliseras och stämplas för livet. En antal olika initiativ för att göra ”rasismen” straffbar har tagits med detta syfte. Mer om politisk korrekthet och vad den innebär här: https://tommyhansson.wordpress.com/2013/05/29/hotet-fran-den-politiska-korrektheten/

Vladimir Bukovskij menar att Sovjetunionen och Europeiska unionen båda bar/bär inom sig fröet till sin egen undergång. I stället för en överstatlig europeisk union eller statsbildning förordar Bukovskij självständiga nationalstater.

Tycker ni Bukovskij överdriver? Läs då denna artikel i en brittisk tidning som avslöjar planerna på att utveckla EU till just en sådan monsterstat som Bukovskij varnar för: http://www.express.co.uk/news/politics/683739/EU-referendum-German-French-European-superstate-Brexit

Och lyssna själva till det Bukovskij har att säga och bilda er en egen uppfattning!

Därför skall vi inte samarbeta med Kinas diktatur!

 Kinas politiska liv domineras sedan 1949 av det kommunistiska partiet med president Xi Jinping i ledningen.

Kommunstyrelsen (KS) i Södertälje kommer vid sitt sammanträde den 27 november, som en av punkterna på dagordningen, att besluta om förnyelse av det så kallade Sister City-avtal (vänortsavtal) som först ingicks mellan Södertälje och den kinesiska staden Wuxi 2007 och förnyades 2011. /Se fotnot/.  

Enligt en artikel i Länstidningen den 14 november avser V-representanten Staffan Norberg att rösta nej till fortsatt ”systerskap” med Wuxi. ”Det saknas fortfarande demokrati i Wuxi”, citeras Norberg och i detta är naturligtvis bara att instämma. Följaktligen kommer även Sverigedemokraterna (SD) att rösta nej till fortsatt systerskapsavtal, precis som vi gjorde då avtalet skulle förnyas 2011.

Kina är som alla vet en kommunistisk diktaturstat och har så varit sedan Folkrepubliken Kina utropades av Mao Tse-tung på Himmelska fridens torg i Peking den 1 oktober 1949. Sedan dess har näringslivet liberaliserats samtidigt som det totalitära godtycket lättat något, men det är alltjämt ett faktum att kommunistpartiet håller landet i ett järngrepp med påföljd att fria val är ett okänt fenomen samt att oliktänkande förtrycks och förföljs.

 AstraZenecas anläggning i Wuxi.

Att den farmakologiska storkoncernen AstraZeneca med bas i Södertälje bedriver verksamhet i Wuxi, som är en stad på cirka 1,5 miljoner invånare och med stark ekonomisk tillväxt i Jianju-provinsen vid kusten mot Gula havet, är en sak. Det finns dock absolut ingenting som säger att det är en tvingande nödvändighet att Södertälje kommun därför måste bedriva samverkan med samma stad. AstraZeneca klarar sig förmodligen minst lika bra utan som med Södertälje kommuns assistans.

Om AstraZenecas verksamhet i Wuxi kan läsas i följande reportage i brittiska Telegraph:

http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/pharmaceuticalsandchemicals/7807002/AstraZeneca-is-well-placed-for-the-Chinese-boom.html

Enligt handlingarna från kommunstyrelsen skall samarbetet under den tilltänkta nya avtalsperioden 2016-2020 fokusera på utbildning, utveckling av hållbar miljö och klimat, kommunala demokratiprocesser samt näringslivsutveckling.

 Gigantisk Buddha-staty i anslutning till tempelområde nära Wuxi.

Beträffande demokratiutveckling brukar det som ett huvudargument för demokratiers kontakter med diktaturer hävdas, att genom sådana kontakter kan diktaturlandet bibringas viktiga impulser i riktning mot ökad demokrati. Det låter bestickande men fungerar aldrig i praktiken. I stället tenderar diktaturen, i detta fall Kina, att tolka samarbetet som bevis för att demokratin accepterar det egna systemet.

Eller har Södertälje kommun några handfasta belägg för att Wuxi har blivit mer demokratiskt sedan vänortssamarbetet inleddes för åtta år sedan? I så fall skulle det vara av mycket stort intresse att ta del av dessa belägg vid det kommande KS-mötet!

Det kan förmodas att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kommer att bli de enda av kommunstyrelsens åtta partier som kommer att säga nej till fortsatt systerskapsavtal med Wuxi. Övriga partiers representanter är sannolikt blott alltför angelägna om att även fortsättningsvis vid ett par tillfällen kunna tillbringa några angenäma dagar i det forna Mittens rike under den kommande fyraårsperioden.

Men bevisa gärna den 27 november att vi har fel, S, MP, M, FP, C och KD. Ni talar ofta om ”alla människors lika värde” – demonstrera då att ni tillmäter också de förtryckta Wuxi-invånarna ett sådant värde genom att rösta nej till avtalet!

           Fotnot: Ovanstående debattartikel, undertecknad av SD Södertäljes gruppledare i fullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen, Beata Kuniewicz, och denna bloggare i egenskap av vice gruppledare och ersättare i kommunstyrelsen, var införd i Länstidningen, Södertälje den 19 november 2015. Några mindre ändringar har gjorts i bloggtexten och därtill har en länk och några bilder tillfogats.

ISIS tjänar stora pengar på människosmugglingen – och smyger in jihadister bland flyktingarna

 Migranter på väg i land på en grekisk ö.

Medan  Stefan Löfven flosklar ur sig att ”i mitt Europa” byggs inga murar och FP-ledaren Jan Björklund vill fördubbla den svenska flyktingkvoten, tjänar den hänsynslösa så kallade Islamiska staten (ISIS) och andra grupperingar grova pengar på människosmuggling över Medelhavet. Och bland de föregivna och verkliga flyktingarna döljer sig, fruktar underrättelseanalytiker, tusentals ISIS-terrorister.

Sedan västmedia publicerat bilder på en drunknad treårig pojke, tillhörande en familj som redan fått asyl i Turkiet men där familjefadern – den enda överlevande familjemedlemmen – ville ta sig vidare för att sätta in nya tänder, har uppmärksamheten kring de allt stridare människoströmmarna från Mellanöstern och Afrika antagit rent hysteriska proportioner.

I Sverige har tiotusentals välmenande människor gått i demonstrationer och drivor av kändisar deltagit i upprop för ökad flyktinghjälp och mot vad som kallas ”rasism”. Miljontals kronor har satts in på diverse ”humanitära konton” av skiftande dignitet.  Det enorma känslobruset tenderar att dölja människoströmmarnas – hur många som är verkliga flyktingar och vilka som de facto kommer från krigets Syrien eller Irak är omöjligt att kontrollera – mindre tilltalande baksida.

Dit hör det hänsynslösa geschäft som bedrivs av maffialiknande smugglarligor och de lögner dessa sprider för att få folk att betala dyrt för att ta sig ändå upp till Sverige i det höga nord, liksom det faktum att bland människomassorna som nu väller in över våra och andra länders gränser finns ett okänt antal IS-terrorister med   uppgift att infiltrera västvärlden och begå terrordåd när tiden anses mogen.

 Brännpunkt Syrien.

Så här skrev den amerikanska tidskriften Times medarbetare Vivienne Walt i en sammanfattning av läget som det tedde sig i maj i år: ”En nyhetsrapport har avslöjat att rörelsen av migranter över Mellanöstern och Afrika har genererat upp till 323 miljoner US dollar för den Islamiska staten i Irak och Storsyrien (ISIS) och andra jihadistgrupper.”

Hela artikeln här:

http://time.com/3857121/isis-smuggling/

Många av de förhoppningsfulla som vill ta sig till Europa embarkerar föga sjövärdiga farkoster i exempelvis Libyen, där det kostar omkring 1000 euro att köpa sig en plats på en överfull gummibåt vilket är det billigaste alternativet. Tusentals har så här långt dött på Medelhavet under det att tusentals räddats av fartyg tillhöriga europeiska flottor. Det beräknas att omkring 170 000 klarade sig över till Europa med livet i behåll 2014, och i år tror EUs gränsbevakningsorganisation Frontex att antalet kommer att öka.

Tjänstemän från såväl EU som afrikanska länder har försökt hitta vägar att dämpa migrantströmmarna men uppenbarligen utan större framgång. Den brittiska vänstertidningen Guardian har offentliggjort ett 19-sidigt strategiskt dokument från EU där det talas om möjligheterna att slå till mot människosmugglarna genom luftangrepp mot fartyg på havet eller via militära attacker i Libyen:

http://www.theguardian.com/world/2015/may/10/eu-considers-military-attacks-on-targets-in-libya-to-stop-migrant-boats

Times medarbetare framhåller: ”Men medan EU-tjänstemän fasar för vad som kan hända människorna som tar sig över Medelhavet för att komma till Europa, har migrationen visat sig vara en ovärderlig affärsmöjlighet för grupper av typ ISIS. Så värdefull att internationella brottsexperter tror att ISIS har genomfört några attacker specifikt för att få människor att fly, och att sedan profitera på deras flykt.”

Enligt den av Time citerade Christian Netterman, director för det norska Norwegian Center for Global Analysis, söker ISIS desperat efter nya sätt att finansiera sin verksamhet. ISIS uppges av Netterman ha helt andra behov än det lösligt sammansatta terrornätverket al-Qaida, exempelvis för att avlöna sin armé och för att kunna betala ut sociala bidrag till befolkningen i områden man kontrollerar.

I fjol tjänade ISIS mycket pengar, enligt FN-uppskattningar ända upp till 3 miljoner US dollar per dag, på oljesmuggling från anläggningar man erövrat. Sedan USA och dess allierade börjat bomba dessa faciliteter har inkomsterna dock minskat betydligt. Time uppger att ISIS behöver i storleksordningen 523,5 till 815,3 miljoner US dollar per år för att kunna fortsätta sina operationer. Betydande summor går också till att införskaffa vapen och ammunition.

 Barnoffer för ISIS-massaker i Syrien. Ingen reaktion från värdssamfundet den gången.

Vidare skall ISIS nyligen ha tjänat 22-55 miljoner US dollar på att beskatta antikvitetssmugglare samt 168-228 miljoner dollar på att beskatta småföretagare och människor som bor i områden vilka ISIS styr över. Alla dessa inkomster gör att organisationen förfogar över ”en robust budget”. Den senaste formidabla inkomstkällan består således i att pungslå människor som känner ett desperat behov av att fly – och även icke-flyktingar som hänger med av bara farten – inte bara till ett land i närområdet utan helst till norra Europa där de hört att ett närmast paradisiskt tillstånd skall råda.

Time anger att det typiska är att smugglare tar 800-1000 US dollar för att ta migranten till Libyens kust från Afrika via Sahara eller från Mellanöstern. Sedan tillkommer 1500-1900 dollar för vidare transport över Medelhavet i många gånger undermåliga farkoster. I en Time-intervju tidigare beskrev en migrant hur han tvingats betala olika väpnade grupper för varje etapp på resan från hemlandet Senegal, tills han lyckades packa in sig tillsammans med ett stort antal andra migranter i en flyktbåt vid Libyens kust i mitten av april. Det kostade vederbörande 2150 dollar, cirka 18 000 svenska kronor enligt dagens dollarkurs.

All denna smuggling har enligt de uppgifter Time stödjer sig på kraftigt stärkt såväl ISIS som andra terrorgrupperingar i området. Den senaste humanitära hysterin, eller hur man nu skall uttrycka det, i kölvattnet av treårige Alans tragiska död där människor i väst uppmanas öppna hjärtan, hem och plånböcker för de hitkommande, kommer av allt att döma att fungera som incitament för ännu stridare människoströmmar. Och naturligtvis gyllene tider för människosmugglarna, oavsett om dessa är terrorister eller vanliga kriminella.

 Hur många av denna kontingent flyktingar är ISIS-jihadister?

Tidningen Östersunds-Posten (ÖP) har den 1 september i en för svenska förhållanden ovanligt öppenhjärtig artikel om migrationssituationen skrivit om de myter och rena lögner som får människor i konflikthärdar, eller som kanske bara vill förbättra sina ekonomiska villkor, att föredra just Sverige när de bestämt sig för att lämna hus och hem: ”I Sverige får man ett eget hus, en väl tilltagen ersättning och en flickvän (!). Det här är uppgifter som människosmugglare sprider på nätet för att locka flyktingar att betala dyra transporter till det hägrande landet långt uppe i norr.”

ÖP-artikeln här:

http://www.op.se/blaljus/brott/har-ar-de-rena-lognerna-som-lurar-flyktingar-till-sverige

Det bör här tilläggas att det finns ytterligare ett skäl för syrierna att komma till Sverige som varken är en ren lögn eller en myt – eller ens en överdrift. Det är det faktum att alla som med något mått av trovärdighet gör gällande att de kommer från Syrien per automatik begåvas med permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige, ett beslut fattat av Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson för två år sedan:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5634316

Smugglarligorna brer naturligtvis på rejält även om förhållandena i länder såsom Tyskland och Österrike. Det var i förra veckan som 71 människor hittades kvävda till döds i en övergiven lastbil på en österrikisk motorväg.

 Migrationsverkets Anders Danielsson beslutade ensam om PUT för alla syrier.

Det på sikt kanske allra mest allvarliga med den upptrappade flyktingströmmen är emellertid att den möjliggör för ISIS-terrorister att i skydd av andra migranter ta sig till Europa. Daily Mail Online uppger: ”Terrorister från Islamiska staten som bestämt sig för att begå grymheter i Storbritannien smugglas in i Europa genom att utge sig för att vara flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet.”   

Underrättelseanalytiker fruktar att dessa förhoppningsfulla jihadister exploaterar den växande migrantkatastrofen och väl på plats i vår del av världen kommer att göra sitt bästa för att ställa till med ett helvete i enlighet med ISIS planer på att i tidernas fullbordan skapa ett kalifat i hela världen:

http://www.dailymail.co.uk/news/article-3084800/Med-boats-secret-cargo-jihadis-bound-Britain-ISIS-terrorists-smuggled-Europe-posing-refugees-intelligence-analysts-fear.html

Nu skall således den på de flesta sätt katastrofala S-MP-regeringen med den svage Stefan Löfven som ledare försöka att, i samverkan med en lika svag borgerlig ”opposition”, försöka reda ut flyktingproblematiken. Sverigedemokraterna lämnas givetvis utanför alla typer av överläggningar. I bagaget finns bara gråtmild sentimentalitet och tomma floskler om att i ”mitt Europa” bygger man inga murar och så vidare i den stilen.

 I Norge vill radikala muslimer ha en egen shariastat. Snart i Sverige?

Nej, gott folk, det här bådar inte gott. Inte gott alls. Att våra mer realistiska danskarna sliter sitt hår i förtvivlan över vår immigrationspolitik är på intet sätt förvånande. Här en utmärkt sammanfattning i ämnet i Samtiden strax före valet i september 2014:

http://samtiden.nu/3344/dansk-oro-svensk-flyktingpolitik/

Slutligen vidarebefordrar jag via nedanstående länk den som vanligt välunderrättade sajten Jihad i Malmös genomlysning av den pågående massinvasionen i Europa, där många tack vare dels myter och lögner spridda av förhärdade människosmugglare, dels på grund av den traditionella svenska svängdörrspolitiken har siktet inställt på Sverige redan när de embarkerar båten i Libyen eller någon annan plats.

Här återges också några kärnfulla ord av Europas sannolikt modigaste politiker, det nederländska Frihetspartiets Geert Wilders:

http://jihadimalmo.blogspot.se/2015/09/ett-allvarsord-om-asyllavinen.html

Jimmie Åkessons sommartal: om etablissemang och diktatur

 Som vanligt blåste det friska fläktar i fler bemärkelser än en när Jimmie Åkesson sommartalade i Sölvesborg.

Jag bevittnade SD-ledaren Jimmie Åkessons tre första sommartal i Sölvesborg och rapporterade därom i partiorganet SD-Kuriren, som jag då var chefredaktör för. Även de två följande sommartalen har jag skrivit om utan att ha varit på plats. Självklart känner jag mig manad att skriva några rader även nu.

Det blir dock inget referat så att säga ord för ord av vad Jimmie framförde. I stället väljer jag att inledningsvis ta fasta på några ord som etsat sig fast i sinnet efter att jag tagit del av innehållet i talet:

Vi är inte etablissemanget, men vi ska bli etablissemanget. Vi ska styra landet. I valet 2018 ska vi bli landets största parti.

För den som inte befann sig i Sölvesborg i går eftermiddag, eller som kanske vill återuppleva talet, bifogas här en länk till som vanligt välunderrättade Avpixlat vars medarbetare Jan Sjunnesson fanns på plats i anslutning till småbåtshamnen:

http://avpixlat.info/2015/08/29/jimmie-akessons-sommartal-2015/

Känn och smaka litet på de orden. ”Vi ska vara etablissemanget.” Ja, naturligtvis måste det vara målsättningen för inte bara oss SD-medlemmar utan för hela den Sverige-vänliga rörelsen i stort. Det är precis den utvecklingen som nu börjat.

Vi befinner oss i brytpunkten mellan gammal och nytt: den gamla trötta och oförstående etablissemangsvänstern med rötter i den revolutionära 68-rörelsen och dess medlöpare å ena sidan, samt den nya konservatismen, som inser behovet av att återupprätta den nationella medvetenheten och respekten för traditionella värden avseende nation, samhälle och familj, å andra sidan.

Vad som är i vardande är ingenting mindre än ett paradigmskifte med djupgående konsekvenser för vår nation och vårt folk.

Men, och det finns ett stort ”men”. Vi får inte för en sekund inbilla oss att den ovan skisserade utvecklingen kommer att gå enkelt och smärtfritt till väga. Vill vi få en verklig förändring till stånd och inte bara skrapa litet på ytan får vi vara beredda på en hård kamp mot de krafter som vill bevara status quo och låta de gamla, trötta partierna och medierna fortsätta styra den svenska skutan rakt mot isberget. De här människorna vill ha kvar sina positioner, sina jobb och framförallt sitt inflytande.

Det räcker med att ta en hastig titt på partisympatierna på Sveriges Television som de tedde sig 2013 – någon mer halsbrytande förändring torde inte ha ägt rum sedan dess – för att inse vilka värderingar som styr ett av våra absolut mest inflytelserika medier:

Således sympatiserar inte mindre än 52 procent enligt ovanstående diagram med det nu regeringbärande Miljöpartiet, vilket vanligen parkerar någonstans mellan 6 och 7 procent i opinionsmätningarna. Något som förklarar den ansamling av miljöpartistiska politiker, ”experter”, kommentatorer och bedömare av olika slag som brukar sitta och häcka i diverse studior och soffor och på så sätt tillrättalägga verkligheten för svenska folket.

Icke nog därmed.

Det med MP ungefär jämnstarka Vänsterpartiet, vars föregångare gick i Sovjets och Östtysklands ledband ända till det bittra slutet i början på 1990-talet, har 18 procent av SVT-medarbetarna på sin sida under det att Socialdemokraterna noteras för 13 procent. Sammantaget blir det således 83 procent av SVT-medarbetarna som har sina sympatier i vänsterdelen av det svenska partiväsendet.

Mot det skall ställas 17 procents borgerliga sympatier med Moderaterna störst på 8 procent. Övriga borgerliga sympatier fördelas mellan C och FP. Kristdemokraterna har 0 procent liksom Sverigedemokraterna.

Så ser det alltså ut på Sveriges Television. Jag vet inte hur partisympatierna fördelar sig mellan Dagens Nyheters journalister, men däremot vet jag att flaggskeppet i den svenska tidningsfloran har en chefredaktör som är paniskt förskräckt för de alternativmedia som under senare år alltmer utmanat den förlamande värdegrundsdemokratin med dess noga avgränsade åsiktskorridor.

Wolodarski har i flera ledartexter under senare år angripit så kallade hatsajter – det vill säga webbmedia som utmanar vänsterns åsiktshegemoni – och gjorde det senast i en DN-ledare den 23 augusti:

http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-hat-kan-snabbt-forgifta-ett-samhallsklimat/

”Vi har numera hatsajter i Sverige”, skriver Wolodarski upprört, ”som bedriver förföljelse av enskilda och grupper av människor. Jag har denna sommar noterat att länkar från dessa sajter allt oftare sprids i sociala medier och i e-postmeddelanden, utan varningar eller avståndstaganden, som om det handlade om telegram från TT /…/ Om aggressiviteten på nätet stegras måste den svenska rättstaten, med en helt annan skärpa än tidigare, lagföra dem som ägnar sig åt förtal och hets mot folkgrupp. Pressetiken är ett viktigt komplement för att värna ett anständigt tonläge, men den har blivit omsprungen av tekniken. De regler som traditionella medier tvingas följa föraktas av de hatsajter som tack vare internet kan nå tusentals människor.”

 Wolodarski kräver att företrädare för ”hatsajter” skall ”lagföras”.

Så skriver en etablissemangets hantlangare som med förfärande klarhet plötsligt inser, att de gamla goda tiderna är på väg att ebba ut. De gamla ”anständiga” åsikterna är inte längre oomtvistade och då måste de hårdare bandagen plockas fram. Utmanarna skall ”lagföras” och hoppeligen, ur Wolodarskis perspektiv, placeras bakom lås och bom. Den fina och goda värdegrunden måste bevaras till varje pris, även om en fullskalig åsiktsdiktatur måste införas.

Nu tvivlar jag i och för sig starkt på att våra svaga makthavare vågar sig på att inrätta en sådan diktatur. Risken finns att reaktionen skulle bli våldsam om exempelvis Avpixlats Mats Dagerlind och Jan Sjunnesson skulle dömas till fängelse för låt oss säga ”hets mot folkgrupp”. Blotta tanken på att chefredaktören vid Sveriges ledande tidning är inne på sådana tankegångar är emellertid illavarslande nog.

Det DN-redaktören torgför om ”anständighet” och de så kallade hatsajternas ”förföljelse av enskilda och grupper av människor” faller emellertid platt till marken när man vet att han själv och den journalistkamarilla han omger sig med ägnar sig just åt sådan förföljelse han själv emfatiskt markerar avstånd mot. Det framgår av en just nu mycket spridd text av pseudonymen Julia Caesar på den danska sajten Snaphanen den 30 augusti.

Julia Caesar, som har ett ovanligt namn och därför skriver under pseodonym, har förföljts och jagats i sitt hem av DN-medarbetarna Niklas Orrenius och Annika Hamrud, vilka via stängda dörrar, lappar och telefonmeddelanden kommunicerat att de vill prata med Caesar på grund av hennes ”intressanta” åsikter. Caesar har genomskådat detta lismande och av personliga skäl vägrat ställa upp på någon intervju. Något godhetspolitrukerna Orrenius och Hamrud helt enkelt vägrat acceptera.

Läs om DNs personterror här:

http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

Till saken hör att den mycket välskrivande ”Julia Caesar”, enligt mitt förmenande en av Sveriges viktigaste debattörer, har ett förflutet som journalist på – Dagens Nyheter.

Vi är alla olika med olika erfarenheter och bakgrunder. Själv skulle jag ha reagerat och agerat på ett helt annat sätt än Julia Caesar. Jag hade med glädje låtit mig intervjuas om landets största tidning hade velat ha en intervju med mig. Hade sett ett unikt tillfälle att föra ut mina åsikter och värderingar till en bred publik, även med risk för att somt hade förvanskats och förvridits. Julia Caesar har emellertid önskat bevara sin anonymitet, och självfallet borde DN-gamarna ha respekterat detta.

 ”Julia Caesar” berättar om DNs personterror på sajten Snaphanen.

För att avrunda.

Jimmie Åkesson har en berömvärd förmåga att slå huvudet på spiken. Han har nu talat om att Sverigedemokraterna skall vara etablissemanget, inte bara en del av det. Det är givetvis en helt riktig inställning. Om man tror på sin politik måste detta vara målsättningen.

Åkesson brukar dessutom få rätt i det han säger. Först sa han att SD skulle in i riksdagen och därefter att partiet skulle bli det tredje största i Sverige. Båda dessa förutsägelser besannades. Sedan förutskickade Åkesson att SD skulle bli det största partiet. Detta inträffade vid Metro/YouGovs senaste mätning, då SD avancerade upp till 25,2 procent och gick om moderater och sossar.

Nu säger Jimmie Åkesson att SD skall bli etablissemang och styra. Jag kan inte se att vi behöver tvivla på det heller, sedan må vissa oja sig hur mycket de vill om ”SD-monstret som slukar oss alla”, som Herman Lindqvist yrade om i Aftonbladet den 29 augusti. Lindqvist svamlar här på rätt ohejdat, vilket han brukar göra då och då, men är ändå rolig att läsa:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article21327742.ab

Sedan är det en annan sak att det kommer att kännas extremt ovant för denna bloggare att vara en del av något etablissemang. En position jag nog aldrig befunnit mig i tidigare. Det är inte ens säkert att jag kommer att gilla känslan, jag har alltid sett mig själv såsom varande i opposition.

Slutligen måste jag erkänna att partiet Sverigedemokraterna inte är det allra viktigaste för mig i detta sammanhang. Det överlägset viktigaste är att rycka upp konungariket Sverige till att bli en nation och att vara ett folk som tror på det egna landet igen. Där medborgarna inte motståndslöst accepterar massinvandring, avveckling av militärt försvar och urartning av den svenska skolan eller nedmontering av äldrevården.

 Låt oss rycka upp konungariket Sverige!

SD kan och skall absolut vara ett viktigt redskap i detta nödvändiga räddningsarbete, fattas bara annat, men inte ett mål i sig. Därtill måste det enligt min mening tas krafttag på vissa områden. Till exempel när det gäller att komma till rätta med den i partiet florerande nepotismen och att förvalta de egna medierna, där SD har en ärligt talat rätt kass tradition.

Det är dock en annan historia som jag inte går in närmare på här – nu är tid att glädja sig åt att något äntligen är på väg att hända i gamla Sverige och att SD till stor del ligger bakom detta!

SD starkt framåt i SIFO – liten leprechaun vill se ”troll spricka i solen”

SIFO augusti 2015: SD störst bland arbetarväljare.

Sverigedemokraternas (SD) triumftåg i opinionsmätningarna fortsätter.

Det blev 25,2 procent och status av största parti i YouGov/Metros augustimätning. Därefter följde några mätningar med nya 20 plus-resultat innan det i går var dags för all time high i SIFO, där SD noterades för 17,8 procent och därmed ökade med 2,6 procentenheter jämfört med föregående mätning. SD är dock ”bara” tredje största parti i SIFO, låt vara med extremt kraftig marginal.

Något som är ägnat att framkalla frossbrytningar inom framförallt socialdemokratin är emellertid det faktum, att Sverigedemokraterna nu är det parti framför andra som så kallade arbetarväljare föredrar framför andra:

http://www.svd.se/sd-storst-bland-arbetarvaljare/om/sverige

Det intressanta med SIFO är att detta institut har rykte om sig att vara seriösare än andra mätinstitutioner. Det gör att etablissemanget inom politiken och media inte har lika lätt att bortförklara SDs framgångar här. Kanske litet märkligt, eftersom SIFO långt ifrån är det träffsäkraste institutet när det gäller att förutse valresultat.

Låt oss se hur SIFO mätte i den sista mätningen inför förra valet med de faktiska resultaten inom parentes: S 27,0 (31,0), M 22,1 (23,3), SD 11,0 (12,9), MP 10,5 (6,9), C 4,7 (6,1), V 9,0 (5,7), FP 8,4 (5,4) samt KD 5,3 (4,6). Särskilt värt att notera är kanske överskattningen av MP och underskattningen av S.

 Toivo Sjörén, SIFO i juni 2014: ”SD kan inte växa mer.”

Särskilt värt att notera är SIFO-chefen Toivo Sjöréns (en gång i tiden förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet (MUF) tvärsäkra spådom, att SD i stort hade nått taket för sitt väljarstöd med SIFO-noteringen 11,0 procent i juni inför valet 2014: ”De kan inte växa mycket till”, menade Sjörén sedan  i en väljarundersökning endast 3 procent av de tillfrågade som ej röstar SD sagt sig kunna tänka sig rösta på detta parti:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5877880

Sjörén ansåg därför att den tidigare trenden med att SD i runda slängar har fördubblat sig med varje riksdagsval var på väg att försvinna. Något som de senaste succésiffrorna inte direkt tyder på. SIFOs förutsägelser om valresultatet lämnar således, vilket alla som har friska ögon kan konstatera av ovanstående siffror, en hel del övrigt att önska.

Över huvud taget brukar SIFOs mätningar ge SD lägre siffror än övriga och, har det visat sig, mer ackurata mätinstitut.

Betydligt mer framgångsrikt var då det av svenska förståsigpåare ofta kritiserade norska mätinstutet Sentio, som inför förra valet hade Sverigedemokraterna på 13,5 procent och även i övrigt var bra mycket träffsäkrare än det oförtjänt respekterade SIFO.

Inte bara sosseriet krisar inför SDs frammarsch med flygande fanor och klingande spel. Samma sak sker inom kultureliten. Ett på flera sätt ganska roande exempel härpå är den rikskände rumpnissen Jonas Gardells drapa i Expressen den 21 augusti, där huvudargumentet synes vara följande slutkläm:

Och trollen i all sin skränande makt och förtjusta berusning borde minnas att det kommer en gryning då alla trollen spricker.

 Rumpnisse som roar?

Det tyder  på en skriande argumentfattigdom, då en representant för den städse politiskt korrekta kultureliten känner sig tvingad att tillgripa element ur folksagorna i syfte att förminska den sverigedemokratiska frammarschen; i detta fall det välkända motivet med troll som spricker i solljuset. Den som vill kan läsa hela Gardells aktstycke här:

http://www.expressen.se/kultur/trollen-spricker-nar-gryningen-kommer/

Det finns en annan dimension avseende Gardells prat om sprickande troll. Hans egen apparition påminner ju inte så litet om just ett troll, eller kanske mest korrekt en liten irländsk leprechaun som flänger runt på scenerna och gör fula grimaser och utstöter underliga ljud.

Vi får väl se om det blir Gardell eller de påstådda SD-trollen som spricker först.

I likhet med den iriska folktron om detta slags troll är också Jonas Gardell synnerligen välbeställd med ekonomiska resurser uppgående till 75,5 miljoner kronor enligt Expressens senaste undersökning om hur mycket svenska komiker tjänar:

http://www.expressen.se/noje/robert-gustafsson–har-ar-hans-miljonregn/

 SIFO augusti 2015.

Rikast – och enligt min mening också roligast – är dock Robert Gustafsson. Här imiterar han en reporter på just Expressen:

https://www.youtube.com/watch?v=h0hVqWUopGo

Det kanske passar bra att avsluta med litet skratt, något som Jonas Gardell inte är särskilt bra på att framkalla, i alla fall inte hos denna bloggare.

Romsons klavertramp: arrogans och oproffsighet ger SD nya röster

 Åsa Romson (MP) begår den svenska dödssynden att vägra skaka hand.

Det finns få svenska seder som har ett så grundmurat stöd i folkdjupet som att skaka hand. Det gör vi för att hälsa på eller uttrycka sympati för varandra eller tacka för något. Detta oavsett om vi är gamla vänner, bara bekanta eller över huvud taget inte känner varandra. Skaka hand skall vi banne mig göra, punkt.

Så är det inte i alla länder. I Orienten finns den i mitt tycke mycket tilltalande seden att hälsa på medmänniskan genom att trycka händerna mot varandra framför bröstet, buga och samtidigt hålla fötterna ihop. Det är artigt, ser trevligt ut och är dessutom hygieniskt, man behöver inte slösa på handspriten i förkylningstider. Jag brukar göra så när jag vet att den person jag står inför inte har något emot att jag hälsar så, i annat fall blir det handskakning eller kanske ingenting alls – man kan ju faktiskt bara säga ett enkelt  ”hej” utan vidare gester.

 Gustav Fridolin får bråttom när Jimmie Åkesson försöker ta honom i hand för ett par år sedan…

Att demonstrativt vägra skaka hand med någon kan emellertid aldrig tolkas som något annat än en uppenbar oartighet och till och med ses som en medveten förolämpning. Det visste naturligtvis vår vice statsminister Åsa Romson (MP) när hon formligen flög förbi SD-ledaren Jimmie Åkessons utsträckta hand i gårdagens partiledardebatt i riksdagen, även om hon gjorde ett tappert försök att släta över tilltaget. http://nyheteridag.se/partiledardebatten-har-vagrar-romson-skaka-hand-med-akesson/

I Dagens Nyheter den 10 juni citeras hon således på följande sätt: ”Jag har tagit Jimmie Åkesson i hand efter debatten som vi alla gör när vi avslutar debatter. Det var just i replikskiftet som vi inte tog i hand, och det är olika, ibland tar man i hand och ibland inte.” Kanske det. Det var bara det att hundratusentals svenskar via televisionen kunde se hur Romson mycket bestämt tog typ en extra sväng runt Åkesson och hans utsträckta hand just för att vara säker på att undvika den. Precis som medspråkröret Gustav Fridolin gjorde för ett par år sedan – intet är nytt under solen…

 Riazat (V) ”skiter i det blå skåpet” genom att ignorera Jakobssons (SD) utsträckta högernäve.

En likartad scen utspelade sig i den svenska politikens finrum för ett par veckor sedan, då Vänsterpartiets Daniel Riazat ignorerade sverigedemokraten Stefan Jakobssons utsträckta hand efter ett replikskifte i en skoldebatt. Det är fullt möjligt att såväl Åkesson som Jakobsson sträckte fram sina respektive högerkardor just med förhoppningen, att dessa skulle ignoreras av V- och MP-representanterna med deras ofta överdrivet emotionella inställning till SD vilket i sin tur skulle ge SD sympatier. http://samtiden.nu/16522/jakobsson-om-riazats-agerande-han-foll-pa-eget-grepp/

”Han föll på eget grepp”, citerades Jakobsson i den SD närstående nättidskriften Samtiden (länk ovan) och fyllde på med det aningen mustigare ”Han sket i det blå skåpet”. Och så var det naturligtvis. Ty oavsett om SDs framsträckta händer var en medveten SD-taktik eller ej så föll både Riazat och Romson och de föll tungt. De agerade på ett arrogant och oproffsigt sätt och medverkade nästan säkert till att ge Sverigedemokraterna tusentals nya röster.

Sceneriet med Romson som spänstar förbi Åkessons utsträckta högerhand begränsades ju heller inte till SVT, som sände partiledardebatten. Det har därefter upprepats på otaliga Facebook-sidor, bloggar, tweets och i tidningar och så kommer det att fortsätta. Åsa Romson verkar sakna medvetenhet om vad hennes brist på impulskontroll leder till. Frågan är hur länge hennes partikamrater kommer att ha tålamod med henne.

Socialdemokraterna förre katastrofale ledare Håkan Juholt är i Expressen dagens datum starkt kritisk mot Romsons vägran att skaka hand med SD-ledaren och menar, att det är en sorts demonstrationspolitik som regeringen inte skall ägna sig åt. Vilket man naturligtvis kan hålla med om. http://www.expressen.se/nyheter/juholt-inget-regeringen-ska-agna-sig-at/ Det finns dock knappast några skäl för Håkan Juholt att här ta till de allra djupaste brösttonerna.

 Juholt (S) och Ohly (V) bojkottade TV-debatt på grund av att de placerats för nära Åkesson (SD) i TV-studio.

Juholt, på sin tid en vandrande katastrof som sosseledare med det ena klavertrampet efter det andra, ägnade sig inför en direktsänd partiledardebatt i SVT 2011 åt en än mer outrerad demonstrationspolitik då han (och dåvarande vänsterledaren Lars Ohly) vägrade ställa upp med motiveringen, att de hade placerats för nära Jimmie Åkesson i TV-studion. FPs Jan Björklund tyckte Juholt var ”barnslig” och Jimmie Åkesson blev ”förvånad” efter att först ha skrattat.http://www.expressen.se/nyheter/barnsligt-av-juholt/

Så kan det gå när inte haspen är på. Man undrar vidare litet resignerat när Juholts efterträdare skall sluta upp med att hala fram naziflaggan när han inte klarar av den normala debatten med SD. I går drog han åter fram de påstådda nazispökena och hakkorsen från SDs grundandeår 1988 ur garderoberna. Jag undrar varje gång jag hör Löfvens litania varför karln i stället inte kan glädja sig åt SDs remarkabla utveckling: från ett parti med extremnationalistiska tendenser till ett socialkonservativt mittenparti, där folk med faiblesse för extremism åker ur partiet med huvudet före. I sossepartiet får de däremot plats ända upp i partiledningen.

Åkesson nämnde också detta i riksdagsdebatten och fyllde på med att sosseriet i det förflutna backat upp otrevligheter såsom rashygien, tvångssteriliseringar och stöd till kommunistdiktaturer. Om det hade varit jag som ställts mot Löfven hade jag kanske därtill påpekat, att ungefär samtidigt som SDs förste partiledare Anders Klarström utträdde ur Nordiska rikspartiet för att ägna sig åt det betydligt mindre extrema SD var Socialdemokraterna fullt sysselsatta med att pussa Castro och Arafat på kinderna, stödja sovjetiska så kallade fredsförslag ämnade att avväpna västvärlden samt pumpa in skattepengar i kommunistiska krigskassor i Angola och andra afrikanska länder.

 Kompisarna Olof Palme och Fidél Castro under en rökpaus.

Det organiserade tiggeriet – ett försök till lägesbeskrivning

 Ett budskap som inte föll extremvänstern och godhetsmånglarna på läppen.

Inför EU-valet 2014 hade Sverigedemokraterna (SD) en mycket uppmärksammad affischkampanj i Stockholms tunnelbana med budskapet ”Det är dags att stoppa det organiserade tiggeriet på våra gator”.

För det fick vi sverigedemokrater ordentligt på skallen. Vänsterextremsajten Expo hävdade att vi, inklusive undertecknad som framförde samma budskap på sin blogg, ljög om att tiggeriet var organiserat. Dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (FP) gjorde på regeringens hemsida och i andra sammanhang gällande, att påståendet var en ”främlingsfientlig myt”. En tecknare på vänsterflygeln jämförde tesen om det organiserade tiggeriet med den urbana myten om råttan i pizzan. Ja, så där höll det på.

Ändå hade Adrian Lucaci, platschef hos polisen i Skara, i en intervju i Skövde Nyheter ett år tidigare (den 22 maj 2013) talat om det från främst Rumänien importerade tiggeriet som en del i organiserad kriminell verksamhet. ”Tyvärr är det de öppna gränserna i EU som möjliggör detta”, citerades Lucaci: http://www.skovdenyheter.se/artikel/24767/polisen-tiggarna-ofta-del-av-kriminella-ligor

 Desinformation från vänster av tecknaren Max Gustafson. De av kriminella ligor utnyttjade och/eller hotade tiggarna Sorin i Malmö och Anna Maria i Södertälje håller nog inte med om budskapet.

När det nu gått ett år efter valet till EU-parlamentet har allt fler kommit till insikt om, att SD inte alls ljög om det organiserade tiggeriet. I ett inlägg på DN Debatt den 30 april 2015 krävde således moderaterna Beatrice Ask, ordförande i riksdagens justitieutskott, samt Tomas Tobé, partisekreterare, förbud för organiserat tiggeri. TV 4-programmet Kalla fakta visade vidare den 12 maj ett skakande reportage om tiggeriet och tiggarnas, ibland även kallade EU-migranter, utsatta situation.

TV 4-reportern pratade bland annat med den 21-årige romen Sorin Marian från Rumänien, som sade att han tvingades tigga utanför ett köpcentrum i Malmö varje dag och ge bort allt han får in. TV 4 Nyheterna uppgav att polisen fått in 20 anmälningar om organiserad människohandel i samband med tiggeri under de fyra första månaderna 2015.

Av en artikel i Expressen den 17 maj 2015 framgår att det organiserade tiggeriet i Gävleborg enligt polisen är på väg att bli ett allt allvarligare problem. Den grupp polisen bedrivit spaning på beräknas omsätta omkring 10 miljoner kronor:http://www.expressen.se/nyheter/polisens-spaning-visar-tiggeriet-ar-organiserat/

 Bussreklam från SD.

Lars Fredin, tillförordnad områdeschef hos polisen i Gävleborg, hävdar i Expressen-artikeln att det kunnat konstateras att samma personer skjutsar i väg tiggarna till deras platser varje morgon samt att människor samlar in pengar av tiggarna.

Det verkar alltså som om Sverigedemokraterna hade helt rätt om att en betydande del av tiggeriet är organiserat. Det rör sig om kriminella ligors omänskliga utnyttjande av utsatta människor, och vad som särskilt oroar mig är de allt yngre ansikten som kan ses bland tiggarna i gathörnen här i Södertälje. I ett stort reportage om tiggeriet i Södertälje i Länstidningen den 21 maj hävdar tiggerskan Anna-Maria, som tiggt utanför en butik i ett och ett halvt år:

Tiggeriet i Södertälje är på väg att förändras. Allt fler ensamkommande tiggare hotas och skräms i väg av en mer organiserad verksamhet.

Tyvärr tycks dock varken kommunledningen eller polisen vara särskilt intresserade av att göra något åt eländet.

Hela LT-reportaget här:http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2983667-tiggare-i-brak-om-platserna

 Många tiggare har vittnat om hot från ”tiggarbossar”.

Allt fler indikationer på att kanske inte allt, men utan tvivel en betydande del, av det till synes allt accelererande tiggeriet är organiserat av kriminella ligor kommer alltså fram. Ändå förekommer det att exempelvis högre polisbefäl kommer på, att ordningsmakten sannolikt inte får några guldstjärnor i kanten från den blödande-hjärtan-eliten genom att tala om kriminellt och organiserat tiggeri.

Då kan vi få se prov på sådana här artiklar där polisen dementerar tidigare uppgifter om organiserat tiggeri:http://www.expressen.se/nyheter/nu-backar-polisen–ar-inte-organiserat-tiggeri/ Jag tror vi kan ta ganska lätt på denna typ av skrajsna pudlar. Det har framkommit tillräckligt som klart och tydligt visar, att tiggeriet i stora delar ÄR organiserat.

Något som givetvis inte bekymrar dumvänstern det bittersta. För dess företrädare MÅSTE tiggeriet helt enkelt vara helt oorganiserat – annars får ju SD rätt och det kan inte tolereras: SD måste ha fel även om de bevisligen har rätt. Som när patologiske SD-hataren Anders Lindberg i Aftonbladet tjötar på om ”råttan i pizzan” (ett uttryck myntat av min gamle etnologilärare Bengt af Klintberg) :http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article20819696.ab

Även om nu tiggeriet för diskussionens skull rent teoretiskt icke skulle vara organiserat, måste det ju stå helt klart för alla tänkande människor att tiggeri – där någon sitter passivt i ett gathörn med en mugg framför sig – inte är någon människovärdig hantering. Detta stod helt klart för de av våra förfäder som förbjöd tiggeriet och gjorde det till en straffbar handling.

Den som bekymrar sig det minsta lilla om folkhälsan måste därtill med förfäran se på de kåkstäder och andra typer av primitivt boende under broar etcetera som de hitresta tiggarna ger upphov till. Eller det faktum att en del av tiggarklientelet uträttar sina naturbehov i exempelvis sandlådor, på trottoarer och i tunnelbanevagnar.

 Många tiggare har fattat posto utanför butiker. Som här utanför COOP i Södertälje centrum. Foto: Tommy Hansson

Vad en fortsatt ökning av tiggeriet i Sverige och andra europeiska länder kan leda till på längre sikt i folkhälsohänseende kan vi bara spekulera om, men jag känner mig rätt säker på att framtidsutsikerna inte är särskilt lysande.

Turbekulos (TBC), en dödlig sjukdom som vi länge trodde var utrotad på våra breddgrader, har ökat kraftigt i Sverige under en lång följd av år. I en artikel i Läkartidningen # 51-52 2010 med rubriceringen ”Tuberkulos i Somalia med konsekvenser i Sverige” fastslås att den ökade rörligheten över nationsgränserna oundvikligen leder till ökad frekvens av TBC:

I Sverige var nästan tbc utrotad mot slutet av förra århundradet. Men med senare års globalisering, invandring och flyktingmottagande har sjukdomen långsamt börjat öka igen.

Ett konkret exempel på relevansen i detta gavs för några dagar sedan, då det visade sig att tio barn och tre anställda vid en förskola i invandrartäta Örebro smittats av TBC.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6170042

Jag ger absolut inte tiggarna skulden för den accelererande spridningen av den dödliga tuberkulosen i Sverige. Denna inleddes åtskilliga år innan tiggarinvasionen från främst Rumänien begynte för ett par år sedan. EUs öppna gränser i förening med Sveriges extremt släpphänta immigrationspolitik (”Öppna era hjärtan/och plånböcker/”, ”Tack för att ni valde Sverige”, ”Invandring berikar”, ja ni kan klyschorna) gör dock vårt land extremt sårbart för importerade sjukdomar.

Kriminell aningslöshet bäddar för Sveriges islamisering (men det finns hopp…)

 Den så kallade Islamiska statens (IS) flagga vajar i Fallujah i Irak.

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1798005

Stockholms socialnämnd har producerat ett dokument om våldsbejakande extremisters återanpassning i samhället som redan lyckats med konststycket att bli ansett som ökänt. Dokumentet kan läsas via länken överst.

Det så kallade strategidokumentet har på bara ett dygn fått hård kritik från skilda håll. Lotta Edholm (FP), oppositionsborgarråd i Stockholm, citeras i tidningen Metro den 20 maj på följande sätt om socialnämndens strategi: ”Jag tycker att den är extremt naiv och det saknas helt en insikt att det här är människor som enligt svensk lag är grova brottslingar. De har begått folkmord…De ska åtalas och sättas i fängelse.”

Hela artikeln i Metro här:

http://www.metro.se/nyheter/folkpartiet-stockholms-stad-vill-ge-is-krigare-fortur-i-bostadskon/EVHoet!GqYRkRRlx60g/

P. J. Anders Linder, chefredaktör för tidskriften Axess, bloggar den 20 maj under rubriken ”Haveriet om extremisterna: från Stockholms stadshus till Stockholms dårhus” enligt följande:

Svampighet och oförmåga att se verkligheten i vitögat är två av många egenskaper som kännetecknar den strategi mot våldsbejakande extremism som i går antogs av socialnämnden i Stadshuset…Språket är vagt och klichéfyllt och det är omöjligt att se vem som ska ha någon nytta av ”strategin” som läggs upp här…Mest stötande är den monumentala oviljan att tala klarspråk om vad den våldsbejakande extremismen kan utgöra i verkligheten.

 Hur skall hemvändande människoslaktare kunna återanpassas i det svenska samhället?  På bilden egyptiska kristna före en IS-massaker.

Linder konstaterar att IS-terroristerna med vett och vilja anslutit sig till en rörelse som ”slaktar människor som boskap, skär huvudet av folk med fel tro, kidnappar och våldtar kvinnor, idkar slavhandel och kastar ner homosexuella från hustak”. I dokumentet, fastslår vidare Linder, ”saknas varje antydan till genuin omsorg om dem som blivit utsatta för extremisternas härjningar och deras anhöriga. Offrens röster får inte höras.” Linder anser för sin del att det bör vara straffbart redan att gå med i en rörelse av IS kaliber.

Enligt Stockholms socialnämnds socialdemokratiska och miljöpartistiska majoritet är det de hemvändande IS-terroristerna som är offer, ett synsätt som tidigare såväl Mona Sahlin (S) som Anna Kinberg Batra (M) anslutit sig till. De har fallit offer för olyckliga omständigheter och skall fås på rätt köl genom att bli föremål för Socialsveriges omsorger i form av terapi, bidrag och förtur i bostadskön.

Linders bloggtext här:

http://www.axess.se/blog/2015/5/20/haveriet-om-extremisterna-fran-stockholms-stadshus-till-stockholms-darhus#.VVxq9mcw9Ms

 Mona Sahlin (S) med ”palestinske” ledaren Mahmoud Abbas.

Även Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson uttrycker djup skepsis gentemot Stockholms stads så kallade strategi. Hon menar att ”IS-krigarna” (en enligt mig alldeles för välvillig beteckning för de terrorister, sadister, psykopater, våldtäktsmän och mördare som avses) är alldeles för förhärdade för att kunna vårdas till något slags normalt liv:

Det går inte att förstå ihjäl fenomen som jihadkrigare och IS-resenärer. Ej heller kan de ”samordnas” tillbaka till en mental verklighet som bygger på varje människolivs absoluta värde. De har brutit med varje värdering som utgör fundament för ett mänskligt samhälle och därför krävs extraordinära insatser…Dokumentet andas en aningslöshet som måste skrämma även den mest luttrade. De IS-krigare det handlar om omnämns exempelvis genomgående /som/ ”personer som deltagit i strid” eller ”kommer från strider utomlands”.

De åtgärder strategidokumentet torgför avser främjande, förebyggande, anhörigstöd och efterperspektiv, och i varje del föreslås samordning, samverkan och kommunala insatser av typ hjälp med att skaffa bostad, jobb samt bidrag. De hemvändande, av vilka åtminstone ett visst antal kan förutsättas ha ägnat sig åt verksamhet som gör dem diskvalificerade att någonsin mer ingå i civiliserade mänskliga sammanhang, skall enligt S och MP mötas med ”anpassade inkluderande insatser”.

”Har man över huvud taget”, frågar sig Ludvigsson, ”frågat sig om de föreslagna insatserna har förankring i verkligheten? Vilka hyresvärdar avses och vem ska pynta hyran? Och varför ska personer som krigat för IS hälsas som VM-hjältar?” Det troligen mest graverande i det aktuella dokumentet är enligt min mening, att det inte ger uttryck för någon som helst omtanke om de människor som kan komma att utsättas för de hemvändande terroristernas aktiviteter. I stället är det terroristerna som skall tyckas synd om och ses som offer!

Läs Maria Ludvigssons ledartext här:

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/jihad-och-naiva-stockholm_4577052.svd

 Islamismens ansikte i den svenska regeringen: Mehmet Kaplan (MP), som liknat IS-terrorister vid Finlands-frivilliga.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets flathet gentemot jihadismen och islamismen är föga överraskande för den som något studerat den  muslimska infiltrationen i dessa partier. Således var det minst av allt en tillfällighet, att det enda vallöfte S-MP-regimen såvitt jag vet infriat är föresatsen att erkänna det så kallade Palestina, en arabisk/islamistisk ”stat” som aldrig existerat och som enbart lever för att utplåna den judiska staten Israel.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) är, för att ta ett enda exempel, som bekant herostratiskt ryktbar för att ha jämfört IS-resenärer från Sverige med våra hjältemodiga Finlands-frivilliga, vilka försvarade vårt östra broderland mot sovjetkommunistisk aggression. Stockholms stad flathet mot de hemvändande IS-terroristerna är blott en aspekt av den för fullt pågående islamiseringen av det svenska samhället, som väl i dag endast de mest förhärdade bland politiskt korrekta fanatiker och toleransfascister kan förneka pågår.

I en insiktsfull artikel under vinjetten ”Perspektiv” behandlar Aje Carlbom, docent i socialantropologi och lärare i religionsfrågor vid Malmö högskola, i tidningen Dagens Samhälle # 19 2015 Saudiarabiens strävanden att omvända Sverige till den islamska läran:

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sa-vill-saudiarabien-omvaenda-sverige-till-den-islamiska-laeran-15647

”Sedan 1970-talet”, konstaterar Carlbom, ”har Saudiarabien varit globalt aktivt med att missionera för sin speciella tolkning av islam, så kallad wahhabism eller salafism, som den kommit att kallas under senare år. Det är den mest bokstavstrogna varianten av islamiska tolkningar (sunni) och har påverkat tänkandet hos många unga muslimer de senaste åren.” Det är organisationen Muslim World League (MWL), som har ett 30-tal kontor på fem kontinenter, som orkestrerar nämnda mission. Aje Carlbom uppger att den senaste svenska översättningen av Koranen delvis finansierades med saudiskt kapital.

 Stora moskén i Malmö har byggts för saudiska och libyska pengar.

En väsentlig del i spridandet av Koranens budskap har varit moskébyggen. När den stora moskén i Malmö, Islamic Center, uppfördes i början på 1980-talet betalades den av Saudiarabien och Muammar Khadaffis Libyen. Det kan råda liten tvekan om att den saudiska islammissionen rönt framgång i Sverige och då främst bland identitetskrisande muslimska ungdomar. ”Ungdomarna som dras in i salafismens ideologiska värld är ute efter att hitta ‘sann’ islam”, skriver Carlbom. ”Ungdomarna upplever att den saudiska tolkningen erbjuder en entydig lära med klara instruktioner från Gud på hur man bör uppföra sig som muslim.”

Carlbom avrundar:

Globaliseringen har inneburit att islamism blivit en del av den politiska verkligheten i den sekulära nationalstaten. Internationella och nationella organisationer konkurrerar om att skaffa sig inflytande genom att sprida sina idéer hos såväl icke-muslimer som hos muslimer. Förvånande nog är det ett område som i stort sett saknar journalistisk bevakning. Det är hög tid att ändra på det om vi vill förstå de sociala och politiska processer som pågår hos salafistiska och andra islamistiskt inspirerade svenska ungdomar.

Slutligen vill jag ändå förmedla ett hoppets budskap. Länken nedan går till en kort film som via den alltid informativa sajten Jihad i Malmö gör gällande att det finns ett hopp även för den mest förhärdade, jihadistiske massmördare: Love is coming after you:

http://jihadimalmo.blogspot.se/2015/05/ett-personligt-budskap-till-varje.html

Vi får inte förledas tro att den för ögonblicket framstormande islamismen på något sätt utgör en oundviklig framtid för vare sig Sverige, Europa eller världen. Det är enligt min mening en naturlag att allt som är ont och falskt förr eller senare kommer att besegras. Precis som kommunismen som globalt hot besegrades genom ett fast uppträdande från den fria västvärlden i det Kalla kriget.

 ”Våld är fel”. – ”Ta tillbaka det eller så dödar jag dig.”

Varje normalt tänkande människa, som inte frivilligt eller på annat sätt hämmas av politisk korrekthet och/eller missriktad toleransfanatism, inser givetvis att i dag är det den radikala islamismen och jihadismen som står för den globala ondskan. Att inte göra det är enligt min mening lika med kriminell aningslöshet. Och den kommer lika säkert som att solen går upp i öster och ner i väster att få stryka på foten en vacker dag.

Hur lång tid detta kommer att ta beror dock på vår egen beslutsamhet och förmåga att inse sanningen.