Några intryck från en miljödebatt

Bloggaren i fullmäktiges talarstol. Foto: Rickard Graff

Vid budgetdebatten i Södertälje kommunfullmäktige den 25 november 2019 talade jag bland annat i ämnet ”miljö”. Det bestämde jag mig för på sittande möte eftersom vi i SD inte hade någon föranmäld talare.

Eftersom det jag hade att säga fullmäktige, åhörare samt webblyssnare/tittare väckte viss uppmärksamhet – bland annat hamnade jag på Länstidningens förstasida – följer här en utskrift av det korta talet:

Det har framgått här i dag att flera partier konkurrerar om att vara miljövänligast och mest klimatinriktat. Det är en uppgörelse vi inte lägger oss i.

Vi i SD har en mer jordnära och mindre fundamentalistisk approach. Vi utgår från att varje individ har ett ansvar för sin närmiljö. Bland annat vill vi: ta itu med nedskräpning i stadsmiljö och natur; få till stånd ett acceptabelt vägunderhåll; verka för att livsmedel så långt möjligt produceras i vår närmiljö; förbjuda fyrverkeriterror; betona vikten av rent vatten.

Självklart skall vi minska miljöfarliga utsläpp och skadliga ämnen där så är möjligt. De missförhållanden som hotar miljön i ett globalt perspektiv finns dock varken här i Södertälje eller ens i Sverige utan i exempelvis Kina, Ryssland och Tredje världen.

Det behövs därför inga drakoniska skatter på drivmedel eller flygresor, för att ta några exempel. Därför har vi inte som målsättning att genomföra så ”kraftfulla” klimatinsatser som möjligt utan föredrar att arbeta i det något mindre formatet här i Södertälje.

Det föll sig så att mitt anförande kom omedelbart efter ett tal av den mot Sverigedemokraterna ofta aggressive socialdemokraten, kommunalrådet Elof Hansjons, som återgav ett enligt honom förgripligt citat ur ett av mina ganska många blogginlägg om miljö och klimat. Målsättningen var att få det till att det föreligger en konflikt i vårt parti i klimatfrågan. Han frågade också om jag står fast vid vad jag skrivit.

Elof lyckades väl inte särskilt väl med detta. Jag framhöll dels att det som står på min privata blogg inte nödvändigtvis är i enlighet med officiell SD-politik, dels att jag aldrig någonsin ber om ursäkt för något jag skrivit på min blogg (eller någon annanstans). Och vår gruppledare Beata Milewczyk konstaterade att det jag skriver på min blogg är mina egna åsikter – inget konstigt i det.

Min insats i miljöavsnittet av budgetdebatten resulterade i en artikel i Ländtidningen. Foto: Tommy Hansson

Vänsterpartiets gruppledare Linda Sjögren – som vill införa ”klimatnödläge” i kommunen – uppmanade mig lyssna på vetenskapen. Jag svarade då att det finns många andra forskare som kommit till helt andra slutsatser än klimatalarmisterna med anknytning till FNs klimatpanel IPCC och menar att aktiviteter i solen eller havsströmmar kan ha väl så stor inverkan på klimatet som mänskliga utsläpp.

”Hittar du dina forskare på Flashback?” undrade då Linda sarkastiskt. Jag tyckte inte det ”argumentet” förtjänade något särskilt svar, men om V-Linda läser detta kan hon alltid klicka på den här länken och förvissa sig om att det nog finns högst seriösa forskare även på andra ställen såsom exempelvis Chalmers, Uppsala samt Lunds universitet: https://www.vaken.se/20-toppforskare-i-unikt-upprop-koldioxiden-paverkar-inte-klimatet/?fbclid=IwAR1oPEwa11v0mVFVLqBXQjgUzRpiUMECXTGyHSAWSTUb_ibDC7wOGkoo_dU

Även Centerpartiets mot SD ofta mycket otrevliga KF-ledamot Nina Wahlin (känd från dokusåpan ”Farmen”) gick i taket och förfasade sig över att jag uppmanade fullmäktiges ledamöter att läsa min blogg, då jag tror att de faktiskt skulle vara betjänta av detta, Ett vid närmare eftertanke mycket märkligt inlägg – menade hon att jag skulle uppmana folk att absolut inte ta del av min blogg?

Det borde väl eljest för varje tänkande individ vara helt självklart att klimatet skiftat i alla tider alldeles oavsett mänskliga aktiviteter. Som under det mildare klimat vi hade på våra breddgrader under vikinga- och medeltiden, som under den efterföljande så kallade lilla istiden vilken tillät Carl X Gustaf att tåga över de danska Bälten och inta Köpenhamn.

Den klimatförändringen bör vi svenskar vara tacksamma för – utan den hade delar av vårt land fortfarande varit danska.

De som köper klimatfundamentalismens domedagsbudskap förefaller helt oemottagliga för till synes självklara fakta av detta slag och fortsätter kalla meningsmotståndarna ”klimatförnekare”, detta trots att ingen förnekar att vi har ett klimat. Själv föredrar jag beteckningen ”klimathotsskeptiker”.

Det finns i nuläget inget annat ämne som ger upphov till samma känslosvall och brist på vanligt logiskt tänkande som just klimatet. Varför så är fallet kan man spekulera i. Själv tror jag det beror på att klimatengagemanget fyller ett slags religiöst vakuum i vårt sekulariserade samhälle – då blir det per automatik mycket hallelujande och tungomålstalande.. 

 

Moderaternas till intet förpliktande retorik om invandringens kostnader

Bloggaren i fullmäktiges talarstol i december 2015. Foto: SD Södertälje

Kommunfullmäktige i Södertälje den 28 september 2015. Den av undertecknad framlagda SD-motionen om att på årlig basis upprätta ett mångkulturellt bokslut debatteras i över en timmes tid. http://www.lt.se/stockholm/sodertalje/sd-foreslog-mangkulturellt-bokslut

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) inledde debatten med att fråga om vårt parti inte skulle dra tillbaka den enligt hennes mening ”rasistiska” motionen. Representanter för övriga partier, inte minst Moderaterna, följde efter i samma stil.

Det var en ganska sällsam, om än i flera avseenden lärorik, upplevelse att under en dryg timme bli kallad både det ena och det andra och bildligt talat rullas i tjära och fjädrar av samtliga partier (utom Realistpartiet, om jag minns rätt).

Jag tycker att ovanstående inledning kan vara passande när jag nu övergår till att kommentera Moderaternas utspel om invandringens kostnader. M har nu, långt om länge, kommit fram till att invandringen inte är lönsam och vill se en öppen redovisning av dess kostnader. https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/m-invandringen-%C3%A4r-inte-l%C3%B6nsam/ar-BBIRSkj?ocid=spartanntp

”Det finns inget annat politikområde där vi låter kostnaderna bli som de blir”, citeras Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Enligt M-partiet kommer invandringen till Sverige 2018 att gå lös på 40 miljarder kronor netto.

Elisabeth Svantesson (M) har plötsligt kommit på att invandringen till Sverige inte är lönsam.

I egenskap av sverigedemokrat skulle jag kunna tycka att det är glädjande att Moderaterna nu under ledning av Ulf Kristersson, som det förefaller, lämpar Fredrik Reinfeldts orealistiska ”öppna era hjärtan”-politik över bord och i denna liksom i andra frågor närmar sig SDs synsätt. Både Kristersson och Svantesson ingick i Reinfeldts alliansregering och hade då inte tillstymmelse till kritik mot den förda immigrationspolitiken.

Glädjen grumlas emellertid av tre skäl: 1. M låtsas inte om att de politiska åtgärder partiet nu föreslår mer eller mindre är blåkopior av tidigare SD-förslag. 2. M fortsätter sin retorik att inte samarbeta, samverka eller samtala med SD. 3. Det är högst tveksamt om Ms nyfunna kritik mot den förda invandringspolitiken kommer att överleva troliga regeringsförhandlingar efter valet den 9 september.

Av dessa tre punkter är den tredje givetvis den tyngst vägande. Jag välkomnar i och för sig Moderaternas omsvängning om invandringen, men det mesta tyder på att den till allt övervägande del är tillkommen i blott och bart röstmaximerande syfte och för att locka tidigare M-väljare tillbaka från SD-fållan.

Bråda dagar på Moderaternas kansli…

Moderaterna är, kort sagt, ett opportunistiskt parti som för ögonblicket hänger sig åt till intet förpliktande retorik på invandringspolitikens område. Och tro inte att jag kommer att glömma M-representanternas hysteriska angrepp på min person i fullmäktige den 28 september 2015.

Fotnot: Ovanstående debattext var införd i Länstidningen, Södertälje den 14 februari 2018. Bilder och viss text har lagts till.

Trygghetskameror och nattvandring i Södertälje

SD i Södertälje välkomnar kommunens nyfunna entuasiasm för övervakningskameror, även kallade ”trygghetskameror”.

Vid kommunstyrelsens (KS) sammanträde den 29 september framlade majoritetspartierna S,V och MP ett förslag rörande ökad kameraövervakning som i hög grad gladde oss som representanter för SD.

Bakgrunden till det nu antagna förslaget är polismyndighetens planerade satsning på kameraövervakning på allmänna platser i Södertälje utifrån erfarenheter som gjorts i Järva och Malmö. Stadsdirektören Rickard Sundbom har således fått i uppdrag att ”säkerställa att kommunkoncernen i sin helhet samverkar med polisen kring deras satsning på kameraövervakning av allmänna platser”.

Stadsdirektören ska även tillse att ”kommunorganisationen medverkar till att polisens satsning på kameraövervakning kan bli så omfattande som möjligt” samt att kommunens egen kameraövervakning utvidgas. Vid KS-sammanträdet myntade även polisens representant, områdeschef Max Åkerwall, termen ”trygghetskameror”.

Max Åkerwall, områdeschef för polisen i Södertälje, förbereder ökad kameraövervakning.

Sverigedemokraternas Tommy Blomqvist och Tommy Hansson motionerade senast 2015 i kommunfullmäktige om att kommunen skulle verka för utökad kameraövervakning vid skolor och stökiga områden. Motionen rönte ett påfallande svalt mottagande och ansågs i kommunens svar vara ”besvarad”.

Frågan aktualiserades i fullmäktige den 2 oktober av Marius Kawecki (SD) i en interpellation till KS-ordföranden Boel Godner.

Vi välkomnar emellertid den nyfunna entusiasm som tycks prägla såväl vänstermajoriteten som allianspartierna när det gäller frågan om den utökade kameraövervakning som ligger i startgroparna. Denna utgör enligt vårt sätt att se verkligen ett viktigt steg för ökad trygghet i kommunen, och vi instämmer livligt i Staffan Norbergs (V) omdöme i LT den 30 september om att ”kameror skapar trygghet”. http://www.lt.se/opinion/debatt/kameror-ger-ett-tryggare-sodertalje

En annan trygghetsskapande åtgärd i Södertälje kommun är den nattvandring som regelbundet utförs av frivilliga från föreningar och andra organisationer. Även i denna fråga har Sverigedemokraterna genom undertecknade SD-representanter 2016 framlagt en inte särskilt entusiastiskt mottagen motion vilken föreslår att nattvandringen utökas.

Vi är därför glada och nöjda över att områdespolischefen Max Åkerwall förklarade för närvarande KS-representanter att vem som helst är välkommen att medfölja polisen i dennas trygghetsskapande nattverksamhet.

Nattvandring kan bidra till att skapa ökad trygghet i utsatta områden.

Det är ställt utom allt tvivel att Sverigedemokraternas engagemang i frågorna om kameraövervakning och nattvandring verkat pådrivande i fråga om Södertälje kommuns allt mer positiva inställning. Att sedan socialdemokratin, som alltid, med närmast patologisk envishet vägrar erkänna andra partiers inititiativ i skilda frågor är givetvis ledsamt men inget vi sörjer övermåttan över.

Fotnot: Ovanstående debatttext var först införd i Länstidningen i Södertälje den 6 oktober 2017 och då undertecknad av Beata Kuniewicz och Tommy Hansson, gruppledare respektive vice gruppledare i SD Södertälje. Texten är något utökad i föreliggande bloggversion.

Täljepartiet gick i bräschen för Södertäljekringlorna

Så här kunde det se ut när kringelgummorna försålde sina bakverk vid Södertälje tågstation.

Till flydda tider återgår min tanke än så gärna…

Det kan väl vara lämpligt att inleda denna lilla betraktelse kretsande kring en stadssymbol med ovanstående rader ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner.Södertälje blev allmänt känd som ”Kringelstaden” redan i början på 1800-talet. 1837 var 26 kringelförsäljare skattskrivna i staden i en befolkning på 1250 personer.https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dert%C3%A4ljekringla

Kringelruljansen flöt på mycket bra de kommande 100 åren, då det strategiskt belägna Södertälje – som ligger mitt emellan Saltsjön (Östersjön) och Mälaren – var en omtyckt badortsstad med havsbad, ett antal övriga utom- och inomhusbad samt ett rikt florerande societetsliv omkring det idylliska grönområde som kallas Badparken.

Försäljningen av bakverken var dock inte alltid oproblematisk. De så kallade kringelgummorna utvecklade med tiden en tämligen aggressiv försäljningsstil och var inte alltid så noga med språk och hyfs. Detta ledde till att de under perioder var förbjudna att idka försäljning på stadens gator och torg.

Rockslagsmärke med Täljeparti-symbol. Samtliga färgfoton: Tommy Hansson

Nu har kommunstyrelsen, där denna bloggare är ersättare för SD, beslutat återlansera kringlan som symbol för den goda staden Södertälje i en brett upplagd marknadsföringskampanj.

Ett lyckat beslut, tycker jag, som vid KS-sammanträdet i går den 25 maj passade på att erinra närvarande mötesdeltagare om att det sedan länge avsomnade Täljepartiet (TÄP) under sin tid i fullmäktige 1994-98 gick i bräschen för Södertäljekringlan genom att bruka den som partisymbol.

Detta föranledde KS-ordföranden Boel Godner (S) att i dagens Länstidningen mer eller mindre ge TÄP skulden för att det sedan dess inte satsats kommunalt på en lansering av kringlan som kommunsymbol.http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3907144-nu-blir-sodertalje-kringelstan-igen Litet dålig stil – tvärtom borde väl TÄP ges en eloge för att ha insett kringlans potential som Södertälje-symbol!

Häfte med Täljepartiets väl genomtänkta politiska program.

Men det är ju så det brukar vara med självtillräckliga sursossar – aldrig benägna att erkänna att andra partier kan ha gjort något bra och alltid redo att stjäla idéer från andra och hävda att det är deras egna. Som i fallet med Björn Borg-promenaden, som invigdes år 2000. Förslaget att namnge en gata efter stadens store son kom dock först från Ny demokrati och fortsatte drivas av Täljepartiet. Och typiskt nog fick Borg alltså endast en ”promenad” där folk brukar rasta sina hundar, inte en riktig gata.

Nu har därtill det lilla lokala Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg kommit med ett förslag om att hylla Björn Borg med en staty i centrala Södertälje. En utmärkt idé – men också här var Täljepartiet först; vi tänkte oss en staty som komplement till en gata alternativt plats till Borgs ära.http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3791327-forslag-hedra-bjorn-borg-med-en-staty

Tänkte passa på tillfället att här berätta litet om Täljepartiet, som var en avknoppning av Ny demokrati som satt i fullmäktige 1991-94 i enlighet med dåtidens treåriga mandatperioder. Vi var en handfull nydemokrater som tröttnade på det alltmer urartade moderpartiet och bildade Täljepartiet.

Något som inte var helt oproblematiskt – den rätt lyxiga partilokalen högst upp på den prestigefyllda adressen Storgatan 1, med bar och allt, ockuperades under stort mediauppbåd av några missnöjda nydemokrater. Det blev rättssak av det hela, och till slut kunde Svea hovrätt hösten 1995, ett år efter ockupationen, fastslå att vi hade haft rätten på vår sida när vi bildade det nya partiet.

Täljepartiet bestod noga taget av sex personer – er förtrogne, Håkan W. Jyde, Rikard Österman, Carl Gustaf Carpel, Margareta Gamma och Bo Widerberg och bedrev enligt förutsättningarna (två ordinarie KF-mandat och en ersättarplats) en mycket aktiv högerborgerlig oppositionspolitik i fullmäktige, nämnnder och genom otaliga debattinlägg och insändare i lokala media.

TÄP gav då och då ut den lilla skriften Kringlan.

Jag minns med glädje dessa fyra år, vilka såvitt jag minns i stora drag saknade tendenser till splittring i partiet – något ganska unikt i partisammanhang, skulle jag vilja hävda. Undantaget är Bo Widerberg, som lämnade partiet efter ett politiskt utspel av mig som han inte kunde förlika sig med.

När det blev dags för val 1998 ville Håkan och Rikard ta en paus från politiken, vilket ledde till att Täljepartiet upphörde vara aktivt (de återkom senare för en begränsad tid i Moderaterna). Nu framlidne Carl Gustaf Carpel blev gruppledare för Kristdemokraterna i Nykvarn (han satt själv på det enda KF-mandatet). Jag hade varit beredd att fortsätta i TÄP, men som ensam partiföreträdare fanns ju inte mycket att göra.

Tio år senare gjorde jag come-back i partipolitiken i Sverigedemokraterna och resten vet ni.

Glädjen stod högt i tak då vi i TÄP invaldes i fullmäktige 1994.

Till sist bör sägas att kringlan hela tiden funnits levande i Södertälje, kanske främst genom varuhuset Kringlan i stadens hjärta samt även Kringlaskolan. Själva bakverken tror jag man kan få tag på endast på Torekällberget – ”Södertäljes Skansen” – men vem som helst kan naturligtvis använda sig av ett gammalt recept på äkta Södertäljekringlor och sätta igång med bakningen!

Varför inte försöka med detta:http://www.matklubben.nu/recept/lanskapsbr%F6d_s%F6dermanland_s%F6dert%E4ljekringlor_13587.html#.V0bAUb7SqgY

Fira internationella mansdagen: min motion i fullmäktige

 Jag talar för min motion i fullmäktige. Foto: Tommy Blomqvist

Den 29 februari behandlades min motion om att i Södertälje kommun fira den Internationella mansdagen den 19 november i kommunfullmäktige. Det var väl ingen större sensation att det blev avslag – motionen gällde ju såväl ”fel” parti (SD) som ”fel” kön (det manliga). Dock blev jag litet överraskad över att debatten så gott som uteblev.

Det som, förutom min egen talan för motionen, sades från talarstolen i stadshusets sal Demokratin var att före detta SSU-broilern Elof Hansjons – numera sosseriets andranamn efter Boel Godner – i pressat tonläge  (enligt principen ”svaga argument, höj rösten”) drog en propagandasnutt om kvinnornas historiskt förbättrade rättigheter samt citerade mig i ett blogginlägg som skulle visa, ja jag vet faktiskt inte riktigt vad.

Jag svarade att jag självfallet inte har något att invända mot att kvinnor fått rösträtt och en rad andra rättigheter – tvärtom. Jag är en varm anhängare både av kvinnor i allmänhet och deras rättigheter i synnerhet. Tro ingenting annat.

Jag har emellertid svårt att se att kvinnorna och deras rättigheter skulle missgynnas av att Internationella mansdagen skulle firas i en större utsträckning än vad som redan sker i en rad länder och även en del svenska kommuner.

 På fullmäktigebänken. I bakgrunden gruppledare Beata Kuniewicz. Foto: Tommy Blomqvist

Trots allt utgörs hälften av världens befolkning av män, låt vara att vårt eget land på sistone för första gången i historien noteras för mansöverskott till följd av den exempellösa massinvandringen av män. Att vara man i dag är inte heller, åtminstone inte i vår del av världen, alldeles enkelt med tanke på radikalfeminismens strävanden att göra livet surt för i princip alla representanter för det manliga könet.

Inte heller kommunstyrelsens svar på min motion var något att höja jubelrop till skyn över. Bland annat talades det om att ”vi vet” (när någonting är högst osäkert brukar man skriva så) ”att manliga normer styr”. Men vad är egentligen ”manliga normer” för något? Ingen vet, ingen som vet, för att citera Povel Ramel. Snarare är det sådana plattityder som extremfeminismen och dess epigoner slänger ur sig när man inte har något på fötterna.

Här kan ni läsa hela texten till min motion:

 

Fira Internationella mansdagen i Södertälje kommun!

Internationella mansdagen började firas på olika håll i världen den 19 november 1999. Ibland sker firandet i samband med uppmärksammandet av Internationella barndagen den 20 november, således dagen efter. Dagen är avsedd att fokusera på pojkars och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag till samhället, bidra till förbättrade relationer mellan män och kvinnor samt att lyfta fram positiva manliga förebilder. Den kan ses som en motsvarighet till den mer etablerade Internationella kvinnodagen den 8 mars, som har en avsevärt längre historia och som bekant även firas i Södertälje kommun.

Internationella mansdagen, på engelska International Men´s Day, uppmärksammas i en rad länder i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien. Den firas enligt Wikipedia i Angola, Argentina, Australien, Belgien, Botswana, Brasilien, Chile, Danmark, Frankrike, Georgien, Ghana, Guyana, Haiti, Indien, Irland, Italien, Jamaica, Kanada, Kina, Kroatien, Malta, Moldavien, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Portugal, Singapore, Spanien, St. Kitts och Nevis, Storbritannien, Sydafrika, Trinidad och Tobago, Tyskland, Uganda, Ungern, USA, Vietnam samt Österrike.

Varför fira mansdagen i Södertälje?

Internationella mansdagen har uppmärksammats på olika håll också i Sverige. 2014 höll exempelvis Sollentuna kommun en temadag den 19 november under rubriceringen ”Våldsutsatta män i nära relationer”. I Sollentuna finns även en mansjour dit utsatta män kan vända sig med sina problem. Det är, icke minst ur ett jämställdhetsperspektiv, enligt min uppfattning viktigt att problem av detta slag uppmärksammas även i Södertälje kommun.

Ett uppmärksammande av Internationella mansdagen kan också bli ett led i strävan att motivera fler män att söka anställning i Södertälje kommun. Det är känt att här råder ett massivt kvinnoöverskott: av kommunens årsredovisning 2014 framgår således, att 80 procent av alla kommunalanställda är kvinnor.

Jag hemställer därför om:

Att motionen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning av ärendet, där siktet skall vara inställt på att så snart som möjligt i Södertälje kommun börja uppmärksamma Internationella mansdagen den 19 november.

Södertälje den 2 juni 2015

Tommy Hansson (SD) ledamot i fullmäktige

 

En studie i politiskt hyckleri: Robert Halef (KD)

 Robert Halef (KD) – fartdåre och hycklare.

Om det hade funnits ett svenskt mästerskap i politiskt hyckleri skulle sannolikt riksdagsman Robert Halef (KD) ligga mycket bra till för att ta hem det.

Robert Halef, född 1964, tillhör den assyrisk-syrianska kristna minoriteten i invandrarstaden Södertälje. Till yrket tandtekniker inledde han sin politiska karriär i Socialdemokraterna men gick över till Kristdemokraterna, eftersom det var mycket lättare att få en inflytelserik position i detta lilla parti. Halef utsågs 2002 till KDs gruppledare i Södertäljes kommunfullmäktige. I dagens socialdemokratiska fullmäktigegrupp finns för övrigt en ledamot som också heter Robert Halef.

När KD-Halef invaldes i riksdagen 2010 överlämnade han gruppledarskapet till pastorsfrun Veronica Westergård men fortsatte som vanlig fullmäktigeledamot. I den egenskapen har han bland annat motionerat om att Södertälje och staden Al-Qamishli i Syrien skulle ingå ett vänortsavtal, men fick rejält med kritik från hela det politiska spektret med tanke på att Syrien under diktatorn Bashar al-Assad var en hård diktatur.

Notabelt är att Robert Halef har försökt sätta sig på två hästar när det gäller Syrien. Å ena sidan en vänskaplig approach med vänortsavtal med en syrisk stad, å andra sidan en kritisk hållning mot den brutala al-Assad-juntan och krav på dess avgång:http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.1583488-robert-halef-vill-se-regimen-i-syrien-avga

Den 27 november 2015 innehöll lokaltidningen Länstidningen en nyhetsartikel som informerade om att Robert Halef blivit av med körkortet i två månader, sedan han för tredje gången åkt fast för fortkörning sedan augusti 2014. Bland annat hade han kört 96 kilometer i timmen på en 70-väg och 102 kilometer i timmen på en 80-sträcka.

Det hör till saken att Robert Halef är KDs representant i riksdagens trafikutskott och har motionerat om att det skall bli lättare att ta körkort. Det uppges i artikeln att Transportstyrelsen ser allvarligt på Halefs upprepade överträdelser av hastighetsgränserna. Robert Halef är även kristdemokratisk talesperson i frågor som rör transporter och kommunikation. http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3370633-trafikpolitiker-blev-av-med-korkort

Artikelförfattaren hade ett vad som kan kallas animerat meningsutbyte med Robert Halef i kommunfullmäktige i Södertälje den 29 oktober, då min motion om att upprätta ett årligt mångkulturellt bokslut i Södertälje kommun – som lades 2011 men således inte kom upp till behandling i fullmäktige förrän fyra år senare – behandlades.

När motionen behandlades befann sig asyl- och flyktingmottagningen i Sverige såväl som i Södertälje på sin högsta nivå någonsin, och vare sig regering eller opposition visade några tendenser att ta tag i problemen. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) anförde i denna situation tonen med att retoriskt fråga motionsställaren – det vill säga denna artikelförfattare – om jag ville dra tillbaka motionen med tanke på det akuta flyktingläget.

Något jag givetvis nekade att göra: jag och SD finner det fortsatt angeläget att på årlig basis få en ekonomisk genomlysning av kostnader och eventuella vinster av massinvandring och mångkulturalism. Därefter utsattes jag, och i någon mån nyvalda gruppledaren Beata Kuniewicz, för en timmes oavbruten pajkastning som gick ut på att jag och mitt parti var i total avsaknad av elementär empati. En äldre moderat ledamot gick upp och grät i talarstolen och undrade, hur vi ekonomiskt skulle mäta hans föräldrar som hade anlänt till Sverige för 70 år sedan som krigsflyktingar.

Robert Halef (KD) bidrog på intet sätt till att nyansera eller hyfsa debatten. Således anklagade han mig, inte bara för bristfällig empati utan också för att ”inte följa Bibeln”. Efter det sliskigt sentimentala inlägget kunde jag inte hålla mig längre utan meddelade Halef ansikte mot ansikte att det var det ”värsta dj-a hyckleri jag någonsin hört”.   

Det kom från hjärtat och jag fick det halefska hyckleriet bekräftat en kort tid efter debatten i fullmäktige. Robert Halef hävdade då i ett debattinlägg i Länstidningen att ”flyktingläget är ohållbart”, något SD hävdat hela tiden. Vidare skrev Halef: ”Att regeringen nu tar situationen på allvar är helt nödvändigt. Därför är det bra att gränskontroller införs och att regeringen nu aviserat ytterligare åtgärder som kan minska trycket mot svensk flyktingmottagning.”

Robert Halef förordade i nämnda inlägg alltså i princip samma politik som den Sverigedemokraterna alltid varit för. Ett par veckor tidigare hade den politiken i Kristdemokraternas och alla andra partiers ögon varit rasistisk, fascistisk och totalt oempatisk! http://lt.se/asikter/debatt/1.3306679-flyktinglaget-ar-ohallbart

När man sammanställer den varme människovännen Robert Halefs osannolika kappvändarpiruetter i flyktingfrågan – där det som var fascistiskt och empatilöst förut i ett huj förvandlas till högsta norm – med trafiksäkerhetsvännen Robert Halefs fortkörarbravader, undrar jag om inte samme Halef måste vara något av en svensk rekordman när det gäller hyckleri.

 Kommunfullmäktige i Södertälje. Foto: Tommy Hansson

Robert Halef är jämte Yilmaz Kerimo (S) och Metin Ataseven (M) assyrisk-syrianska Södertälje-politiker som under senare år tagit sig ända in i riksdagen. Ingen av dem hade kunnat nå så långt utan en massiv uppbackning från respektive klaner och familjer i Södertälje och hela Stockholms län. Halef, som genomgått en kraftig viktminskning under senare år, invaldes exempelvis i riksdagen för Stockholms läns valkrets med så högt platsnummer som 174. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Halef-Robert-0285631067215/

Halef och Ataseven är exempel på familjer med nära band till den dominerande klanen Melkemichel, vars tentakler sträcker sig in i samtliga delar av samhället och icke minst den organiserade brottsligheten. http://avpixlat.info/2012/09/17/klanmaffians-gisslan-i-sodertalje/

 

 

Lärnestad ger moderat ryggradslöshet ett ansikte

 Marita Lärnestad: svagt kort som M-gruppledare i fullmäktige.

De då kallade Nya Moderaterna presenterade vid sin partistämma ett antal migrationspolitiska beslut vilka jag som sverigedemokrat applåderar.

Moderatpartiet förespråkar nu således hårdare gränskontroller, tillfälliga i stället för permanenta uppehållstillstånd samt strängare försörjningskrav vad gäller anhöriginvandring. Partiet öppnar även dörren för kommunala tiggeriförbud.

I en artikel i Länstidningen, Södertälje den 19 oktober påpekas riktigt att den nya M-politiken är mycket olik den som förre statsministern Fredrik Reinfeldt kom överens med Miljöpartiet om.

Den lokala M-ledaren, oppositionsrådet Marita Lärnestad, säger sig i samma artikel stödja de nya förslagen. Hon tycker avseende tiggeriet att det är bra att ”kommuner ska kunna ha valmöjligheten om det stör”. Lärnestad menar även att hennes partis hårdare migrationslinje är bra, då det förklaras vara ”ett gammalt M-krav som nu återkommit”.

Artikeln här:

http://lt.se/nyheter/nyheter/1.3208481-tiggeriforbud-far-tummen-upp

Annat ljud i skällan var det då Sverigedemokraternas motion om att i kommunen inrätta ett årligt mångkulturellt bokslut diskuterades i fullmäktige den 28 september. Då var det i Lärnestads ögon ingen hejd på hur ”rasistiskt” och ”oempatiskt” det var med SDs politik avseende mångkulturalism och invandring. Icke minst slöt Lärnestad upp bakom Reinfeldts ”öppna era hjärtan”- demagogi och sade sig tycka synd om oss stackars SD:are som hade en sådan stötande brist på öppna hjärtan och empati.

Hennes insatser i debatten lär finnas dokumenterade i kommunens videoinspelning från KF-sammanträdet för den som inte tror mig.

Nu svänger Marita Lärnestad i takt med partipiskans snärtar och rättar raskt in sig i ledet för att försvara den nya, SD-liknande M-politiken. Jag skulle vilja påstå att Lärnestad därmed ger ryggradslösheten ett ovanligt tydligt ansikte. Inte helt oväntat, då Lärnestad enligt mångas mening är den sannolikt svagaste bland allianspartiernas gruppledare i fullmäktige.

Återstår dock slutligen att se om Anna Kinberg Batra och hennes partiledning menar allvar med den nya, hårdare retoriken. Eller om det bara är spel för gallerierna för att hejda strömhoppen från M över till SD.

Om inte alla tecken slår fel är det det senare som gäller. På det tyder det moderata agerandet i riksdagen, då SD yrkade på misstroendevotum mot finansminister Magdalena Anderson (S). M föredrog dock att lägga ner sina röster jämte övriga allianspartier. Trots att partiet sagt sig numera taga avstånd från Decemberöverenskommelsen (DÖ), visar det i praktiskt handlande att det alltjämt klamrar sig fast vid DÖ.

Mer här:

http://www.svd.se/inget-misstroende-mot-andersson

Hos Anna Kinberg Batras Moderater är ryggradslösheten satt i system med till intet förpliktigande retorik följt av handlande som går stick i stäv mot denna retorik. Ynkligt är det men dessbättre också lättgenomskådat. Därmed inte sagt att en tillnyktring inte inträffar förr eller senare. Den måste ju komma – om vi inte skall gå under som nation och folk.

Händelser och tankar under veckan som varit: en antagen motion, intervju med Euronews och gruppledarval

 Den vackra, blivande Zacharias Anthelius park vid Katolska kyrkan nära Kanalen. Foto: Tommy Hansson

Jag tar, som sig bör, det roligaste och först inträffade först.

Under sista fullmäktigesammanträdet med den utgående församlingen den 29 september fick jag och SD Södertälje sin första motion antagen. Det var mitt förslag om att uppkalla en offentlig plats efter stadens förste så kallade litterate – det vill säga för ämbetet utbildade – borgmästare, Zacharias Anthelius (1573-1624).

Den här motionen har en speciell förhistoria. Jag började forska om Anthelius, bland annat på Riksarkivet och Kungliga biblioteket, efter att ha läst en artikel om denne i en kommuntidning 1995. Där fick jag veta att mäster Anthelius utnämndes till borgmästare i Söder Tällije i maj 1623 av ingen mindre än konung Gustaf II Adolf.

Det blev bråda dagar för den nye borgmästaren, som tidigare tjänstgjort hos hertig Carl Filip i Nyköping och efter dennes död i hans mors, änkedrottning Kristina (som även var mor till kungen), kansli på Gripsholm i Mariefred. Södertälje var nämligen en stad i kris och stod på ruinens brant, men Anthelius tycks verkligen ha gjort skillnad och omtalas i uppskattande ordalag av samtida källor.

 Södertälje under 1600-talet. Ur Erik Dahlberg: Suecia Antiqua et Hodierna.

Vad som däremot inte uppskattades var den religion Anthelius i hemlighet under sina studieår på kontinenten konverterat till: den romerska katolicismen. Det blev stor skandal när det avslöjades vid påsktiden 1624 att Anthelius ingick i en katolsk gruppering som inbjudit en jesuitisk missionär att i lönndom ta sig in i landet. Slutet på den sorgliga historien blev att den 41-årige Zacharias Anthelius och ett par av hans trosfränder dömdes till döden och avrättades med svärd på Stockholms torg (numera Stortorget i Gamla stan) den 11 september 1624.

1996 författade jag som fullmäktigeledamot för dåvarande Täljepartiet en motion där jag yrkade på att en gata eller offentlig plats i Södertälje skulle uppkallas efter den avrättade borgmästaren, offer för den protestantiska inkvisitionen men alltså en mycket duglig ämbetsman som dessutom var representant för borgarståndet i den dåvarande riksdagen. Motionen bifölls i alla instanser men blev ändå resultatlös – Anthelius fick aldrig någon gata eller plats vid denna tid.

Självklart var jag inte nöjd med detta, och när jag valdes in i fullmäktige för Sverigedemokraterna 2010 tänkte jag följa upp mitt tidigare engagemang och skrev därför 2013 en ny motion med samma yrkande: uppkalla gata eller offentlig plats efter Zacharias Anthelius. Detta bar således frukt i fullmäktige den 29 september sedan motionen bifallits överallt.

Då hade även stadsbyggnadsnämnden förordat att parken utanför Katolska kyrkan – hitintills kallad Kanalparken – lämpligen skulle byta namn till Zacharias Anthelius park, något som även den katolske kyrkoherden godkänt. Det kan nämnas att stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalrådet Staffan Norberg (V), yrkade bifall på motionen från fullmäktiges talarstol.

Mina forskningsrön framlade jag 2011 i boken Religionsfrihetens martyrer. Borgmästaren i Söder Tällije och hans trosfränder. Contra förlag, 215 sidor.

På tisdagen väntade en intervju med det för mig tidigare okända TV-bolaget Euronews med huvudkontor i franska Lyon. Ämne: den syriska flyktinginvandringen till Södertälje. Jag hade i egenskap av partiets gruppledare kommit överens med Euronews Päivi Suhonen om att träffas i Stadshusets foajé, där jag även fick träffa den tyske reportern Hans von der Brelie samt en filmfotograf och en ljudtekniker. Dagen innan hade man grillat kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) på den ganska pampiga stadshusbyggnadens tak.

Vi åkte upp till plan 3, där samhällsbyggnadskontoret håller till. Själva intervjun, som utfördes på engelska, tyckte jag inte beredde några större svårigheter (vi får väl se hur det blir då reportaget sänds). Jag har genomfört nästan identiskt likartade intervjuer med utländska media ett antal gånger i samband med senaste valrörelsen.

Euronews ville dock även att jag skulle gå omkring litet i stadshuskorridorerna  för att kunna lägga in detta i det samlade reportaget, så det blev en hel del gående innan kameramannen var nöjd. Det dryga åtta minuter långa reportaget skall enligt uppgift sändas nu på fredag och visas därefter under en hel vecka vid olika tidpunkter – på 13 språk! Så har jag inte varit internationell kändis tidigare så lär jag väl bli det nu…

 Bloggaren med ryggen mot kameran grillad av teamet från Euronews med reportern Hans von der Brelie i mitten. Håll med om att jag är rätt snygg i håret! Foto: Euronews

Jag hoppar nu till söndagen, eftersom ingenting av större vikt inträffade onsdag till lördag. Mer än att jag vaknade, skrev – bland annat en debattartikel om det organiserade tiggeriet till lokala media –  lyssnade till musik samt i vanlig ordning filosoferade kring diverse av mänsklighetens ödesfrågor. Eftersom min son som vanligt hälsade på åt vi tillsammans en god middag på fredagkvällen.

Jag hade eljest tänkt åka in till Betlehemskyrkans Israelgrupp i Stockholm fredag afton för att avhöra ett föredrag om de etiopiska judarna, men jag orkade helt enkelt inte utan föredrog samvaro i familjens så kallade sköte. Söndagen den 5 oktober – för övrigt min namnsdag, då jag har Bror (efter min far) som binamn – kände jag det emellertid som min plikt att närvara vid ett historiskt möte med SD Stockholm/Stockholms län landstingsgrupp.

Sverigededemokraterna lyckades i valet 2014 för första gången ta sig in i Stockholms landsting (därtill som vågmästare) med nio ordinarie mandat och utöver det ett antal ersättare, däribland denna bloggare som var tredjenamn på valsedeln för Stockholms län sydvästra valkrets. SD Södertäljes eminenta Ingrid Hult som etta med ett stort antal personkryss blev ordinarie. Den viktigaste punkten på programmet vid mötet var att välja en gruppledare, som i absolut gynnsammaste fall – om än inte särskilt troligt – även kommer att kunna titulera sig landstingsråd.

 Dan Kareliusson som nyvald gruppledare för SD i Stockholms läns landsting. Foto: Tommy Hansson

Klar segrare i den personröstning som följde blev Dan Kareliusson från Stockholms stad, vilken med sin breda erfarenhet från en rad sektorer i samhället måste anses vara ett utomordentligt gott val. Till sin närmaste hjälp i sitt kommande värv får Dan nu Per Carlberg, SD Tyresö och Arnold Boström, SD Huddinge, två goda och brett uppskattade partikamrater.

Dan har redan lyckats ordna så att vårt parti får ett eget hus intill landstingsbyggnaden till vårt förfogande. Det skall bli mycket intressant att följa fortsättningen. Första mötet med det nyvalda landstingsfullmäktige sker den 21 oktober.

I går var det så dags för vår nyvalda fullmäktigegrupp att välja ny gruppledare, där de nio ordinarie invalda hade rösträtt. Mötesordförande nu, liksom vid landstingsmötet dagen före, var  ingen mindre än riksdagsledamoten David Lång som också är ordförande i vår kommunförening. Jag utmanades i omröstningen av Tommy Blomqvist, föreningens vice ordförande, medlemsansvarig, ersättare i kommunstyrelsen och ledamot/ersättare i flera nämnder.

Det blev utmanaren som avgick med segern med 5 röster mot 4. I ytterligare en omröstning valdes jag till vice gruppledare. Med 617 personkryss och gedigen kommunalpolitisk rutin såväl som mediaerfarenhet i bagaget – och med ett förnämligt valresultat där vi så gott som dubblade såväl procent- som mandattal – hade jag trott mig om att kunna göra ett bra jobb som gruppledare också under de kommande fyra åren. En majoritet ville dock annorlunda i god demokratisk ordning, varför jag gratulerar min partivän ”Blomman” till sin nya och ansvarspåliggande position!

 Här syns min efterträdare som gruppledare, Tommy Blomqvist, i direktkontakt med väljarna på Gågatan i Södertälje under den gångna valrörelsen. Foto: Tommy Hansson

Vi har haft ett fruktbart samarbete tidigare, och inget tyder väl på att det kommer att bli sämre framöver. Jag har heller aldrig haft som mål i politiken – eller livet i stort för den delen -att göra vad man kallar karriär, utan mer sett mig som en ”arbetare i vingården” som rycker in där det behövs och i övrigt gör vad jag gör för att det är roligt och/eller nödvändigt. Efter en pionjärinsats som gruppledare 2010 – 2104 under stundom ganska turbulenta förhållanden, med bland annat irakiskt massavhopp, skall det faktiskt bli rätt skönt att slippa att alltid vara partiets ansikte utåt och den det skylls på när det någon enstaka gång går åt pipan.

Som jag ser det bör SD Södertäljes målsättning vid valet 2018 bli att springa om Moderaterna och bli kommunens näst största parti (tror inte riktigt på att vi kan rå på sossarna, men osvuret är som alltid bäst). Om vi håller ihop och ger järnet skall det kunna gå!

Vår kommunförening heter ju SD Södertälje/Nykvarn, och för Nykvarns del utsågs 19-årige John Hult till gruppledare att jämte ungefär jämnårige Patrick Claesson företräda Sverigedemokraterna i fullmäktige på denna ort med knappt 10 000 invånare. Lycka till, grabbar!

 I mitten SDs nyblivne gruppledare i Nykvarn, John Hult, omgiven av Patrick Claesson till vänster samt bloggaren. Foto: Sveriges radio