Nationaldagen tillbringade Erik Ullenhag vid Islamic Center i Malmö. Det har inte rapporterats att han uppmanade närvarande islamska trosbekännare att sluta trakassera Malmös judar.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-samlas-vi-mot-islamofobin_3642660.svd
Den dag detta skrivs går statsrådet Erik Ullenhag ut i en debattartikel i Svenska Dagbladet rubricerad ”Nu samlas vi mot islamofobin” (länken ovan). Dagen till ära har ministern samlat ett antal inhemska och utländska auktoriteter till ”ett internationellt rundabordssamtal om islamofobi”.
Det är samme Ullenhag som i EU-valrörelsen helt skamlöst utnyttjade mordet på tre judar (en fjärde avled senare) i Bryssel genom att på Twitter framföra: ”En påminnelse om att i dag rösta för tolerans.” Det vill säga inte på Sverigedemokraterna. När det visade sig att det bestialiska massmordet begåtts av den fanatiske, från Syrien återvändande 29-årige jihadisten Mehdi Nemmouche, blev det (bortsett från några lama försök till bortförklaringar som inte övertygade någon) märkbart tyst från statsrådets sida.
Det är också samme Ullenhag som tillbringade nationaldagen den 6 juni med att tala vid Malmö Islamic Center med dels svenska flaggan, dels en flagga med gul halvmåne mot blå botten bakom ryggen.
Folkpartisten Ullenhag målar i SvD-artikeln upp en hiskelig bild av ett Sverige och ett Europa svårt plågat av den islamofobiska farsoten och skriver:
Vi måste vara uppmärksamma på bilden som sprids av islam och muslimer. Det är ofta en gravt förenklad och negativ bild som med kraft förmedlats allt sedan terrorattacken i New York 2001. Muslimer skildras alltför ofta i en negativ kontext, till exempel i samband med våldsamheter och kvinnoförtryck.
Apropå Erik Ullenhags partitillhörighet: lyssna gärna på radiokanalen Granskning Sveriges avslöjande inslag om Folkpartiet, där exempelvis Ullenhags läromästare Bengt Westerberg förklarar att det inte finns några folk eftersom alla i grunden är afrikaner:
Naturligtvis lamenterar Erik ”Abdullenhag” även över nationalistiska och/eller EU-skeptiska partiers framgångar i valet till Europaparlamentet den 25 maj, partier vilka enligt ministern tenderar att se ”islam och muslimer…som ett hot” och utkolportera ”Fördomar om islam som en primitiv religion och att islam är omöjlig att kombinera med demokrati florerar.”
Alla(h)s vår Abdullenhag talar om ”fördomar”. Det skulle då i sammanhanget vara väldigt intressant att höra FP-ministerns kommentarer till dessa helt autentiska koranverser (visserligen på engelska här, men jag utgår från att han behärskar det språket):
Halshugg, korsfäst och lemlästa de otrogna…fredens religion, Erik Ullenhag, som är förenlig med demokrati?
En återvändande jihadist mördade fyra judar i Bryssel, därmed uppfyllande koranens bud om att mörda och lemlästa ”de otrogna”.
Jag utesluter alls icke att det verkligen finns fredliga, laglydiga och civiliserade muslimer. Frågan är då varför dessa inte i mycket högre utsträckning än som nu sker reagerar eftertryckligt mot allt det våld och allt det elände, inklusive kvinnoförtryck och djurplågeri, som dagligen exekveras av individer och grupper som själva kallar sig muslimska.
Det finns förvisso enskilda modiga muslimer som med sitt handlande visar att ”nu får det vara nog”. Till dem hör den palestinske professorn Mohammed Dajani, som var chef för institutionen American Studies samt bibliotekschef vid Al-Quds University (Al-Quds är det arabiska namnet för Jerusalem).
Dajani ville slå ett slag för empati och tolerans och tog därför med en grupp av sina elever på en studieresa till Auschwitz i Polen, de tyska nationalsocialisternas mest ökända förintelseläger som i dag är ett museiområde. Direkt efter hemkomsten utsattes professor Dajani för systematiska dödshot och trakasserier av olika slag, bland annat stämplades han som ”förrädare”. Dajani såg sig slutligen nödsakad att säga upp sig från sina tjänster.
Profssor Mohammed Dajanis empati passade inte i den palestinaarbiska kontexten.
Om Erik Ullenhag och hans toleransmånglande meningsfränder i och utanför Folkpartiet menade allvar med sin kamp mot fördomar och för tolerans, kunde de kanske starta ett projekt till förmån för dessa nobla värden på plats i det arabiska/muslimska Mellanöstern. Det av Sverige så omhuldade ”Palestina” kunde väl vara en lämplig plats att börja på?
Nu tror jag förstås inte på att Ullenhag et consortes nappar på mitt förslag. Det här gänget har redan spenderat 60 miljoner kronor på resultatlösa tolerans- och öppenhetskampanjer i Sverige i skolor och bland poliser, för att ta ett par exemel som Ullenhag anför i nämnda debttartikel. Det har inte lett någonstans, och inte heller de nya ansträngningar som förebådas kommer att göra det.
Orsaken är väldigt enkel. Den eventuella islamofobi som existerar i det här landet utgår icke från ”fördomar” eller ”myter”, som den politiskt korrekta godhetspropagandan lyder. Den utgår i stället från verkligheten i form av den orientaliska hederskulturen och dess kvinnoförtryck, i form av dagligen förekommande vålds- och illdåd i Allahs namn runt om i världen, i form av förföljelse och trakasserier av Malmös krympande judiska befolkning, för att ta några exempel.
Fördomar, Erik Ullenhag?
Allt det här kan vem som helst ta reda på via nätet, som toleransmånglarna och godhetsapostlarna ännu inte lyckats censurera. Abdullenhags och alliansregeringens missriktade propaganda faller därför platt till marken, och det oavsett hur många miljoner av våra skattepengar som pumpas in eftersom verkligheten är dess värsta fiende.
Det troligen bästa som skrivits om Erik Ullenhags svagsinta debattartikel står Afrika-kännaren Bengt Nilsson för på bloggen Ethnopress:
http://www.ethnopress.se/?p=1175
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 