SD åter näst störst – neråt för S, uppåt för V

SVT/Novus juli 2021.

Denna bloggare brukade tidigare kommentera merparten av offentliggjorda opinionsmätningar. Under senare tid har jag emellertid gjort detta endast sporadiskt, eftersom det länge var små skillnader mellan partierna och blocken. Fram till SVT/Novus julimätning 2021.

Systemmedia har skjutit in sig på att Vänsterpatiet ökat dramatisk och nu kan antecknas för 13,3 procent av väljarsympatierna. Utan att ha gjort någon grundlig statistisk undersökning lutar jag åt att detta är partiets största stöd någonsin. Bästa riksdagsvalet gjorde V 1998, då partiet under Gudrun Schymans ledning fick 12,0 procent av rösterna.

Om orsaken till Vs ökning kan i varje fall inte råda några tvivel: den är partiledaren Nooshi Dadgostars deklarerade missnöje med januariregimens bostadspolitik, vilket visade att V kan ryta till om det behövs. Sedan är det en annan sak att Vänsterpartiet – jämte Miljöpartiet – framstår som landets särklassigt mest undermåliga parti med sin totala avsaknad av realism vad avser exempelvis ekonomi, arbetsmarknad, miljö och försvar.

Mätningens näst mest anmärkningsvärda resultat är att maktpartiet framför andra, Socialdemokraterna, minskar med 1,7 procentenheter till 23,8 procent. Det innebär att sosseriet nu ligger ännu sämre till i opinionen än vad som var fallet strax innan Håkan Juholt avgick som partiledare i början på 2012 Då noterades S för 24,6 procent i en mätning. De svenska socialdemokraternas utveckling ligger i paritet med utvecklingen i de flesta andra europeiska länder. https://www.expressen.se/nyheter/stodet-for-lofven-lika-lagt-som-under-juholt/

I hög grad värt att notera är även att Sverigedemokraterna åter är landets näst största parti med 21,6 procent i Novus-mätningen. Trea blir Moderaterna på 21,0 procent.Vi tycks alltså gå mot en partipolitisk situationen med tre i det närmaste lika stora partier.

Sverigedemokraterna är med 21,6 procent landets näst största parti.

Centerpartiet ökar med drygt en procentenhet och når nu 8,9 procent. Centerväljarna verkar nu ha ”glömt” de pedofilskandaler vilka avlöste varandra inom C för bara någon månad sedan. Kristdemokraterna tappar en halv procentenhet och ligger farligt nära riksdagsspärren med 4,5 procent, tvivelsutan till betydande del beroende på partiledaren Ebba Buschs vidlyftiga husaffärer. En slutsats man kan dra av siffrorna är att vad som tidigare kallats ”den breda mittfåran” inte längre existerar.

I Novus-mätningens bottenträsk vältrar sig Miljöpartiet med 3,8 och Liberalerna med på alla sätt katastrofala 2,2 procent. Tyvärr kan man nog räkna med att MP, till skillnad från L, kommer att dra till sig en del stödröster.

Ser vi till blocken attraherar den konservativa konstellationen SD/M/KD 47,1 procent – att jämföra med januarigänget S/MP/C/L på 38,7 procent. MP och L bör dock räknas bort eftersom de hamnar utanför riksdagen.

Svenskarna skall enligt en nyligen företagen undersökning vara det folk inom EU-området som är mest oroade över det till största delen fiktiva så kallade klimathotet. Ändå förblir MP, som tagit klimatfrågan mer eller mindre på entreprenad, ett lilleputtparti – låt vara med ett oproportionerligt och skrämmande stort inflytande över regeringspolitiken.

Förklara det, den som kan!

Dags att dumpa sossarna!

Socialdemokraterna har gjort sitt.

Socialdemokraterna är blott en skugga av sitt forna jag. Det är kontentan av en debattartikel skriven av socialdemokraterna Sofie Eriksson, Markus Kallifatides och Daniel Suhonen i Aftonbladet den 7 september 2020. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/g7V241/vill-socialdemokratin-nagonting-alls-numera
  
”Vill socialdemokratin någonting alls numera?” frågar sig debattörerna samtidigt som de hävdar: ”Vårt parti har inte tagit riktigt ansvar sedan 2006.” Debattörerna menar vidare att S-partiet visserligen förfogar över ett antal regeringsposter men att de ledande företrädarna ”är mest att likna vid statstjänstemän”.
  
Ändå vill Socialdemokraterna framstå som ansvarstagande och närmast en garant för fortsatt demokrati och laglydnad i Sverige. Detta trots att S-MP-regeringen misslyckats på ett antal viktiga punkter.
  
Kriminaliteten skenar trots diverse regeringsledamöters försäkran om att de gängkriminella ska jagas till världens ände och liknande; den överdimensionerade immigrationen fortsätter mer eller mindre ohejdat trots försäkringar om motsatsen, vilket leder till obefintlig integration och ett ständigt ökande antal problemområden; äldrevården är fortsatt under all kritik, vilket framgått med övertydlighet under coronapandemin; vårdköerna visar inga tendenser att kortas. Så där skulle vi kunna fortsätta ett bra tag till.
  
Det är bara att konstatera att samtliga S-ledare som kommit efter Göran Persson – Mona Sahlin, Håkan Juholt och Stefan Löfven – endast har varit bleka varianter av sina företrädare. Det är också betecknande att det bara är Sahlin, Juholt och Claes Tholin (partiledare 1896-1907) som inte beklätt statsministerposten.

Parallellt därmed har också röstetalen sjunkit påtagligt. Resultatet i riksdagsvalet 2018, 28,3 procent, var således det sämsta partiet lyckats åstadkomma sedan 1911, då 28,5 procent av detta års väljarkår röstade socialdemokratiskt.
  
Socialdemokraternas nedgång har medfört en ny situation i svensk partipolitik. I Kantar/SIFOs månatliga sammanvägning av de vanligaste opinionsmätningarna för juni minskade S till 25,5 procent medan Moderaterna fick 22,1 och Sverigedemokraterna 20,5 procent. Om den beskrivna utvecklingen håller i sig kommer dessa tre partier sannolikt att vara ungefär lika stora i valet den 11 september 2022.
  
Under de tre största partierna finns ett mellanskikt bestående av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna vilka samlar mellan omkring 11 och 6 procent. I bottenskiktet dväljs Miljöpartiet och Liberalerna, vilka i mätningarna mestadels hamnar under riksdagsspärren på 4 procent.
  
En fingervisning om det aktuella läget kan vi få vid kyrkovalet den 19 september i år.
  
Egentligen är det märkligt att S-nedgången inte varit kraftigare än vad som varit fallet. I åtskilliga EU- länder har de socialdemokratiska partierna närmast havererat under senare år, exempelvis i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Österrike. Storbritannien är det stora undantaget. https://arbetet.se/2018/05/28/socialdemokratin-i-fritt-fall-i-europa/
  
Inte heller i Södertälje kan den mångåriga S-dominansen anses vara ohotad. I kommunalvalet 2018 erhöll S 31,3 procent av rösterna, en minskning med icke obetydliga  3,3 procentenheter jämfört med föregående val. Det innebar att partiet tvingades söka hjälp hos ej endast Miljöpartiet utan också Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det ska bli spännande att se vad KD-väljarna tycker om det i valet om drygt ett år…
  
Hur som helst: det är i högsta grad på tiden att vi får ett styre helt befriat från de stagnerande och alltmer idéfattiga Socialdemokraterna i kommunen såväl som i hela riket. Det är dags att dumpa sossarna!

Fotnot: Ovanstående text är en något utökad version av ett debattinlägg som var infört i Länstidningen, Södertälje den 23 juli 2021. med denna bloggare och Beata Milewczyk från SD Södertälje som undertecknare.

Juholt varnade för en annalkande diktatur

Håkan Juholt, 58, var Sveriges ambassadör i Reykjavik 2017-20.

Håkan Juholt var Socialdemokraternas partiledare under tio månader 2011-12. Han tvingades avgå under förödmjukande former efter flera skandaler varav de avgörande var av ekonomisk natur. 2017-20 var han Sveriges ambassadör på Island och är sedan september 2020 ambassadör i Sydafrika.

Det fanns förvisso ett och annat att kritisera hos Håkan Juholt. Jag gjorde det själv, bland annat i detta blogginlägg där jag kallar honom både ”skojare” och ”idiot”. Hårda ord, kanske, men det var så jag upplevde honom då: https://tommyhansson.wordpress.com/2011/11/12/juholt-inte-bara-skojare-utan-ocksa-idiot/

Med det här inlägget vill jag ge Håkan Juholt en senkommen men dock upprättelse. Det beror på att jag helt nyligen av en händelse fick syn på en kort intervjutext i tidningen Dagens Industri den 16 oktober 2017, där Juholt förutspår att Sverige på sikt kommer att avveckla demokratin. https://www.di.se/nyheter/hakan-juholt-vi-haller-pa-att-avveckla-demokratin/

Juholt citeras i artikeln: ”Hur gammal är din son? Fyra? När han är gammal kommer han inte att leva i en demokrati utan i en teknokrati, eller en diktatur. Det är så in i helvete sorgligt. Jag är ledsen att säga det, men jag är 100 procent säker. Vi håller på att avveckla demokratin.”

Den förre sosseledaren fyller på: ”Jag tror inte att hotet är en diktatur med rullande stridsvagnar på Sergels torg, utan ett expertstyre där vi inte låter oss styras av medborgarnas värderingar.” Demokratin ”glider oss ur händerna”, menar Juholt och pekar på det faktum att partierna har svårt att hitta personer som vill kandidera till offentliga uppdrag.

Håkan Juholt yttrade dessa ord när han nyligen avslutat sitt riksdagsuppdrag och inte längre riskerade att bli utsparkad ur riksdagen och/eller socialdemokratin. Han tyckte att han kunde tala ut och det gjorde han med besked. Jag instämmer i Juholts farhågor men med den skillnaden, att jag tror att den hotande diktaturen kommer att te sig annorlunda.

Jag tror inte heller mycket på stridvagnarna på Sergels torg eller andra platser förutsatt att vi inte får en rysk invasion på halsen, något som inte helt kan uteslutas. Det är dock knappast teknokraterna och tjänstemännen som kommer att bestämma över oss utan – precis som förut – politikerna.

Intrånget i kongressen har tagits som intäkt för att censurera Trump-anhängare och konservativa.

Vi kan se klara tecken på detta i dessa tider, då framförallt S-politiker tar Trump-anhängares intrång i kongressbyggnaden i Washington, D. C. den 6 januari som intäkt för att inte bara trumpister utan även konservativa i stort hyser förgripliga åsikter vilka bör stoppas genom censur och deplattformering.

Statsminister Stefan Löfven hävdade i årets första riksdagsdebatt att det inte finns någon absolut rätt att ”häva ur sig vad som helst” på sociala medier och efterlyste tvingande diktat från EU. Enligt Mattias Lindberg, en borgerlig debattören och krönikör i nättidningen Bulletin, använder sig Socialdemokraterna  av en strategi man brukar se prov på i diktaturstater.

”Ett av kännetecknen för ett land med auktoritära tendenser”, konstaterar Lindberg i ett debattinlägg i Expressen den 23 januari 2021, ”är att den politiska oppositionen inte ses som legitim. Ledande socialdemokrater ägnar sig i detta nu åt att försöka detsamma i Sverige.” https://www.expressen.se/debatt/s-anvander-en-strategi-vi-brukar-se-i-diktaturer/

Som när justitieminister Morgan Johansson hävdar att Moderaterna söker ”gripa makten” med hjälp av Sverigedemokraterna. Eller som när energiminister Anders Ygeman, utan att bli ifrågasatt av moderatorn, i en debatt med SD-ledaren Jimmie Åkesson i SVT i det närmaste anklagar Åkesson och SD för att ha stormat Capitolium.

Håkan Juholt, som föddes i Oskarshamn 1962, verkar klara sig bättre som diplomat än som politiker. Som tack för sin gärning som Sveriges ambassadör på Island fick han av den isländska regeringen mottaga storkorset av den isländska Falkorden och nu återfinns han alltså i Pretoria i Sydafrika. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5kan_Juholt

 

 

SD åter största parti hos Sentio – S nere på Juholt-siffror

Nyheter idag/Sentio november 2020.

Sverigedemokraterna 25,2 procent. Socialdemokraterna 23,3 procent. Moderaterna 19,8 procent.

Så ser det på ”medaljplatserna” i Nyheter idag/Sentios mätning för november 2020. Det är inte första gången SD toppar i norska Sentios opinionsmätningar. Inte heller är det partiets bästa mätresultat. Det är ändå ett kvitto på att en tillnyktring skett i svensk väljaropinion.

Det understryks av att de tre konservativt betonade oppositionspartierna noteras för sammanlagt 50,9 procent. Detta skall jämföras med 35,7 för januaripartierna inklusive Miljöpartiet och Liberalerna, vilka båda hamnar under riksdagsspärren om 4 procent. De oppositionella blir större även om Vänsterpartiet med 9,9 procent tas med i sammanräkningen.

Ny blytung högermajoritet när SD blir största parti i Sentio

”Jag tror att det till stor del beror på regeringens misslyckade coronastrategi”, kommenterar SDs partiledare Jimmie Åkesson undersökningen. Det är möjligt att Åkesson har rätt. Personligen tror jag dock att det är flera faktorer som samverkar: utvecklingen inom flera samhällsfält – sjukvård, rättsordning, ekonomi och skola – visar att SD-politiken för allt fler framstår som den mest hållbara.

Jimmie Åkessons SD -största partiet enligt Sentios novembermätning.

23,3 procent för socialdemokratin innebär att partiet nu är nere på rena Juholt-siffror – det vill säga det opinionsstöd som S-partiet erhöll under Håkan Juholts tio månader korta period som partiordförande 2011-12. Juholt blev sedan ambassadör, först på Island och numera i Sydafrika. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5kan_Juholt

Juholt är, jämte Mona Sahlin (ordförande 2007-11) och Claes Tholin (1896-1907), en av få socialdemokratiska ledare som skilts från sina uppdrag utan att ha varit Sveriges statsminister. Sahlin var vice statsminister 1994-95.

Moderaterna hamnar med 19,8 procent exakt på det resultat partiet nådde i riksdagsvalet 2018. Fjärde största parti i föreliggande Sentio-mätning är Vänsterpartiet med 9.9 procent och femte Kristdemokraterna med 5,9 procent. Centern minskar med 0,7 procentenheter ner till 5,8 procent.

I botten hittar vi föga oväntat Miljöpartiet och Liberalerna, båda på 3,3 procent. Ett 40-personer ur sistnämnda parti går nu ut i ett upprop och kräver att den hårt kritiserade partiledaren Nyamko Sabuni deklarerar att L vill tillhöra en borgerlig regering efter valet 2022. https://www.expressen.se/nyheter/internt-uppror-i-liberalerna-vill-inga-i-borgerlig-regering/

Vänstersossens värsta mardröm: en SD-M-KD-regering

Daniel Suhonen (S): ”Och blir det att ta upp Kalashnikoven och skjuta, då gör vi det.”

I en debatt 2015 utlät sig vänstersossen Daniel Suhonen på följande sätt: ”Jag vill ha en politik som bidrar till ett socialistiskt samhällsbygge. Och blir det att ta upp Kalashnikoven och skjuta, då gör vi det.” https://ligator.wordpress.com/2015/11/11/vad-hade-hant-om-daniel-suhonen-velat-anvanda-zyklon-b/

Inlägget gjordes i en debatt med revolutionären Ylva Vinberg, redaktör för den marxistiska publikationen Revolution, inom ramen för Socialistiskt forum i Halmstad den 26 september 2015 och rönte viss uppmärksamhet på sina håll. Suhonen skulle i debatten nämligen  vara en representant för den reformistiska varianten av socialism. Han försvarade sig med att han hade behagat ”skämta”. Fan tro´t, sa Relling…

Daniel Suhonen, född 1979, tillhör Socialdemokraternas vänsterflygel. Han är sedan 2013 chef för tankesmedjan Katalys och har tidigare bland annat varit chefredaktör för den ideologiska socialdemokratiska tidskriften Tiden samt talskrivare åt den kortvarige S-ledaren Håkan Juholt, som numera är svensk ambassadör på Island.

Suhonen skrev den 29 november ett debattinlägg i Aftonbladet med rubriken ”Så blir det 2024 om SD vinner valet”. Inlägget kan uppfattas som  en dystopi i raljerande ton över hur det kan  komma att se ut i Sverige två år efter det att en SD-ledd, konservativt betonad regering bildats med Jimmie Åkesson som statsminister. Faktum är dock att debattören, av rubriken att döma, inte lämnar utrymme för några frågetecken: han slår fast att precis så här kommer det att se ut. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vQdVyp/sa-blir-2024-om-sd-vinner-valet

Debattinlägget inleds på följande sätt: ”Tänk er fem år in i framtiden. December 2024. Jimmie Åkesson leder sedan två år en majoritetsregering med Sd, M och Kd. Den stora internationella Nationalistkonferensen har just avslutats i Folkets hus i Stockholm med ett stort fackeltåg den 6 november. Statschefer från USA, Brasilien, Österrike, Polen, Ungern, Turkiet och Norge har mött upp och hållit tal om den nya Världsordningen.”

Oscar Sjöstedt – Europas smartaste man? Foto: Tommy Hansson

Scenariot hade nästan kunnat uppfattas som inte helt orimligt om det inte varit för att Suhonen, i ett desperat försök att misskreditera SD, hade infogat den islamistiska diktaturstaten Turkiet i samlingen av deltagande länder. SD har i alla år arbetat för att hålla Turkiet utanför EU och skulle garanterat aldrig, säger aldrig, bjuda in Recep Tayyip Erdogan eller hans eventuelle efterträdare till någon sorts nationalistjippo i kungliga huvudstaden.

Om vi botaniserar vidare i Suhonens text finner  att han låter den ansedda brittiska tidskriften The Economist kalla finansminister Oscar Sjöstedt för ”Europas smartaste man”; att han förutsätter att en miljon invandrare tvingats lämna landet i enligthet med den nya regeringens återvandringspolitik; att han utnämner Mattias Karlsson till kulturminister i folkdräkt med mandat att rensa ut ”stötande konst”; att han tror att Alice Teodorescu Måwe blivit julvärd i det reformerade public service-bolaget Svensk tv och radio – i stället för det traditionella inslaget om Karl-Bertil Jonssons jul idkar hon högläsning ur verk av Ayn Rand; naturligtvis låter Suhonen även den osannolikt nationalistiska regeringen ”lite i smyg” rensa ut alla vänsterelement, liberaler och muslimer från våra kulturinstitutioner.

Daniel Suhonen tror sig alltså om att äga den ofelbara spåkulan som gör det möjligt att med säkerhet fastslå, att så här ser det ut om fem år. Således inget utrymme för något som helst tvivel. Jag erkänner gärna att artikeln har ett visst underhållningsvärde. Mest intressant är den emellertid som exempel på de mardrömmar som vänsteraktivister av Suhonens snitt uppenbarligen plågas av inför en tänkbar valseger för SD, M och KD.

De har har sent omsider tvingats inse, att deras djävulsmålning av och odemokratiska åtgärder mot Sverigedemokraterna inte har burit frukt utan att en betydande andel av landets befolkning trots all greuelpropaganda envisas med att rösta på dem i ständigt växande skaror. Jag förstår mycket väl att sådant kan framkalla traumatiska reaktioner.

För övrigt skulle troligen de allra flesta medborgare föredra det scenario som Suhonen målar upp framför utsikterna att han själv och hans meningsfränder går ut och skjuter på gatorna med sina automatkarbiner.

Suhonen avrundar sin artikel så: ”Och på Sveavägen 68 stod S-ledaren Magdalena Andersson med sitt pasokifierade parti och ångrade att hon inte gjort något medan tid var.”

Som att, i likhet med Suhonen själv, plocka fram sin kalasjnikov ur vapenskåpet kan man tänka.

Michail Kalasjnikov med sitt vapen.

Det kan avslutningsvis nämnas att Magdalena Andersson är Suhonens hatobjekt nummer 1 i sossetoppen. Det var enligt debattören hennes ovilja att genomföra nödvändiga ekonomiska reformer (läs: i planekonomisk riktning) som hindrade Socialdemokraterna att få en egen majoritet i valet 2018, https://www.di.se/debatt/daniel-suhonen-magdalena-anderssons-fel-att-s-forlorade-valet/

Fotnot: Automatkarbinen kalashnikov (engelsk stavning) är det klassiska eldhandvapnet för guerilleros och andra typer av revolutionärer världen över. Den är uppkallad efter den sovjetryske generalen och vapeningenjören Michail Kalasjnikov (1919-2013).  https://en.wikipedia.org/wiki/Kalashnikov_rifle

SD på väg etablera sig som största partiet – S tappar greppet

Demoskop november 2019.

Enligt Aftonbladet/Demoskops novembermätning är Sverigedemokraterna nu landets största parti med ett väljarstöd på 24,0 procent. Det är en ökning med 1,1 procentenhet sedan mätningen i oktober och partiets högsta siffra någonsin hos det aktuella opinionsinstitutet. Med andra ord skulle närmare var fjärde väljare lägga sin röst på det Sverige-vänliga partiet om det vore val i dag.

Demoskop: Nu är SD störst i Sverige

Socialdemokraterna noteras för 22,2, en nedgång med 0,9 och S-partiets lägsta siffra någonsin hos Demoskop. Mätresultatet sänder tvivelsutan chockvågor genom den socialdemokratiska partiapparaten. Ingen sosse kan missa att det är något som är allvarligt fel inom maktpartiet nummer 1 i svensk politik – den här gången duger det inte med bortförklaringar som att mätinstitutet inte är seriöst.

Tredje störst blir Moderaterna med  17,8, en tillbakagång med 1,7 procentenheter. Härefter följer V 9,8, C 7,7, KD 7,6, MP 4,8, L 3,9 samt ”övriga” med 2,2 procent.

”Jag är inte förvånad”, citeras SD-ledaren Jimmie Åkesson i Aftonbladet. ”Under alla år har vi konsekvent pratat om gängkriminaliteten, den eskalerande otryggheten, migrationspolitiken som inte fungerat och integrationspolitiken som har förvärrat situationen.” Siffrorna i den nya mätningen visar alldeles uppenbart att fler och fler är beredda att skriva under på SDs kritik av den förda politiken.

Det bör noteras att SD-ledningen inför den kommande helgens landsdagar föreslagit ändringar i principprogrammet som tonar ner partiets socialkonservativa profil i frågor som rör exempelvis sjuksköterskors rätt att av samvetsskäl neka medverkan vid aborter och homosexuellas adoptionsrätt. Trots detta är det svårt att skönja någon märkbar överströmning av missnöjda SD-sympatisörer till det mer högerinriktade Alternativ för Sverige (AfS) som fortsatt saknar allt inflytande i svensk politik. https://www.youtube.com/watch?v=prC0pJBsYDk&feature=youtu.be&fbclid=IwAR1YhsOjbRlTO3O3hHDy9PsKpkuxYKVkM0E6KV4HgzzCD8TFqfzN2o84BL8

Notabelt är vidare att Vänsterpartiet i förhållande till sin storlek faktiskt står för en ännu större ökning i väljarsympatierna än Sverigedemokraterna. Personligen har jag väldigt svårt att förstå varför ett parti med kommunistiska rötter når nästan 10 procent i en mätning, men det kan förstås tänkas att vissa vänsterväljare är missnöjda med Socialdemokraternas regeringssamarbete åt ”höger” med Centerpartiet och Liberalerna och därför väljer V.

Socialdemokraternas Stefan Löfven är på väg neråt och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på väg uppåt.

Även Kristdemokraterna går framåt med ungefär lika mycket som V-partiet medan Centern tappar. Liberalerna fortsätter att parkera under riksdagsspärren på 4 procent trots att L-ledaren Nyamko Sabuni synts en del i media på sistone. Övriga partier ligger på 2,2 procent.

Sett till antalet riksdagsmandat skulle, om Demoskop-siffrorna vore valresultat, landet få en regering bestående av SD, M och KD: de tre oppositionspartierna noteras för en klar övervikt med 185-165 jämfört med det S-ledda regeringsunderlaget.

Den nya Demoskop-mätningen är anmärkningsvärd i främst två avseenden. Dels därför att den visar att SD är på god väg att etablera sig som Sveriges största parti, dels därför att den ger vid handen att det under alla år dominerande S är på väg att tappa greppet om svensk politik och bli ett i raden av andra partier.

Johan Westerholm gör på Ledarsidorna den 16 november en intressant analys av hur sosseriet hamnat i sin nuvarande prekära situation. Detta beror enligt Westerholm på det förödande inflytandet från en politisk inriktning han kallar Bommersviksvänstern. Bommersvik är en kurs- och konferensanläggning som ägs av det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU och som ligger i Turinge socken i Nykvarns kommun en mil utanför Södertälje.

Bommersviksvänstern beseglar Socialdemokraternas öde

”Socialdemokraterna är i kris”, skriver Westerholm. ”Och krisen går att härleda till den handfull personer som bäddade för Bommersviksvänsterns seger. En seger som, om den består, kan vara den som beseglar Socialdemokraternas öde.” Den avgörande förändringen tillkom enligt debattören då Carin Jämtin tillträdde som partisekreterare i höjd med att Håkan Juholt efterträdde Mona Sahlin som partiledare 2011.

Med de sektliknande ”bommersvikarnas” nya maktposition började S överge sin hävdvunna arbetarpolitik och i stället alltmer betona samarbetet med partiets muslimska falang. Samtidigt blev den beryktade vänsterextremisten och mytomanen Henrik Arnstad en nära rådgivare till Stefan Löfven.

För Socialdemokraterna blev det fortsättningsvis viktigare med retoriska markeringar mot Sverigedemokraterna och den så kallade rasismen än att tillvara ta arbetarklassens intressen politiskt och fackligt. LO fick därtill i förre SSU-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson en ledare som var mer politiker än fackman.

Den forna partisekreteraren Carin Jämtin (S), numera SIDA-chef.

Återstår att se om sossarna kan hitta tillbaka till sina rötter och åter upplevas som ett parti som kan lösa landets många och överhängande problem. Jag tillåter mig tvivla. Med en svag och ibland försagd och/eller svamlig galjonsfigur som Stefan Löfven och föga imponerande förgrundsgestalter som Mikael Damberg, Anders Ygeman och Morgan Johansson saknar S-partiet en trovärdig ledning.

Mycket vatten hinner flyta under broarna fram till valet i september 2022, men om inte S förmår skaka fram en trovärdig partiledning och politisk kurs fram till dess skulle jag bli överraskad om partiet skulle lyckas ta sig över 20 procent.

Fotnot: Aftonbladet/Demoskops novembermätning omfattar webbintervjuer med 2048 personer över 18 år.

Demoskop: Dött lopp mellan S och SD – Löfven nu sämre än Juholt

Demoskop oktober 2019: i stort sett dött lopp mellan S och SD.

Det är praktiskt taget dött lopp mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna i Demoskops oktobermätning. S får 23,1 procent medan SD stannar på 22,9 procent. Detta innebär i praktiken att det i nuläget inte finns någon säkerställd skillnad mellan de båda partierna. https://samtiden.nu/2019/10/sd-ikapp-s-jamnstora-i-demoskop/

Demoskops opinionschef Peter Santesson citeras: ”Nu är avståndet så obetydligt att det inte går att avgöra med säkerhet vilket parti som är störst i Sverige.”

Sossarna noterar en tillbakagång omfattande 0,9 procentenheter jämfört med den senaste Demoskop-undersökningen. Det är oktobermätningens största tapp. I övrigt råder små skillnader. SD antecknas för den överlägset största ökningen med halvannan procentenhet.

Landets tredje största parti enligt Demoskop blir Moderaterna med 19,5 procent, en ökning med 0,1 procentenhet. Därnäst följer Vänsterpartiet på 8,6 (-0,2), Centerpartiet 8,3 (-0,1), Kristdemokraterna 6,6 (+0,1), Miljöpartiet 5,0 (+0,1) samt Liberalerna 3,9 (-0,7). L är därmed det enda partiet som hamnar under riksdagsspärren.

Noterbart är att samtliga tre oppositionspartier ökar sina väljarandelar. Skulle Demoskop-mätningens siffror ha varit valresultat skulle den ”konservativa” trion SD, M och KD få runt 182 riksdagsmandat mot 167 för S, MP, C och L vilket hade bäddat för regeringsskifte.

Tummen upp för SD och Jimmie Åkesson – dystra miner hos Stefan Löfven och S.

Socialdemokraterna får hos Demoskop med 23,1 procent drygt 5 procentenheters sämre resultat än i riksdagsvalet 2018, då S hade 28,26 procent, medan Sverigedemokraterna ökar i motsvarande grad – från 17,53 procent 2018 till 22,9 nu. Det är det högsta någonsin hos det aktuella mätinstitutet. S-resultatet innebär att partiet nu har ännu sämre siffror än då den vandrande katastrofen Håkan Juholt avgick som partiledare i januari 2012,  då S låg på 23,9 procent. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11854.swf

Det krävs ingen övermänsklig analytisk förmåga för att inse vad S-raset beror på. Huvudorsaken ligger tvivelsutan i partiets totala oförmåga att komma till rätta med den skenande kriminaliteten. Få eller inga väljare sätter någon tilltro till S-företrädarnas käcka löften om att jaga de grova brottslingarna ”till världens ände” eller att ”knäcka” gängkriminaliteten. Att utestänga landets största eller näst största parti från gängsamtalen har inte heller framstått som särskilt förtroendeskapande.

Enligt Demoskops analys så beror SDs ökning så gott som uteslutande på överströmning från Socialdemokraterna och inte på att man plockat väljare från övriga icke-socialistiska partier.

Fotnot: Mätningen omfattade intervjuer med 1617 personer varav 1003  per telefon och 614 via webbpanel. Den genomfördes 24 september till 1 oktober.

 

 

Vind i seglen för SD – rekordförtroende för Busch Thor

Som SDare är jag naturligtvis i högsta grad jävig när det gäller att bedöma Sverigedemokraternas ställning i svensk politik. Men det spelar rent sakligt ingen roll – även den mest rabiate SD-hataren tvingas, med ledning av de senaste opinionsmätningarna, konstatera att det Sverige-vänliga alternativet har ordentligt med vind i seglen just nu.

Sentio september 2019: SD störst med 27,5 procent.

Låt oss börja med Nyheter Idag/Sentios mätning för september 2019. SD blir här det klart största partiet med bastanta 27,5 procents väljarstöd; en uppgång med hela 4 procentenheter sedan föregående mätning och i det närmaste 10 procentenheter bättre än i riksdagsvalet i september 2018. Näst största partiet är Socialdemokraterna med för detta parti katastrofala 23,9 procent. http://redir.opoint.com/?url=https://theworldnews.net/se-news/dagens-tredje-matning-sd-blir-storsta-parti-far-27-5-procent&OpointData=17884302b7324e0ae25b1b2e03bb4aa3JmlkX3NpdGU9MjE3NjAwJmlkX2FydGljbGU9MjI1MTE2NSZpZF91c2VyPTE0MTEmaWRfYXBwbGljYXRpb249MTAwMDAwOCZpZF9wYXJ0bmVyPTImbGFuZz1ubyZtb249MSZtYXRjaGVzPSJTZW50aW9zIjU=

Tredje störst är Moderaterna på 17,1 procent och fjärde störst Vänsterpartiet med  9,4 procent. Centerpartiet noteras för 6,1 och Kristdemokraterna för 6.0 procent. Miljöpartiet och Liberalerna halkar båda ner under riksdagsspärren och får nöja sig med 3,9. procent.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren (S) förklarar i Nyheter Idag SDs starka resultat på följande sätt: ”Skjutningarna och en upplevelse av att de andra partierna tjafsar.” Ljunggrens analys understryks av de havererade sjupartisamtalen om gängkriminalitet, som sossarna uteslöt SD från på grund av det senare partiets ”felaktiga” värdegrund.

Hos Aftonbladet/Inizio toppar visserligen S men 23,9 procents väljarstöd – alltså samma som hos Sentio – gör ingen socialdemokrat glad. Det traditionella maktpartiet i svensk politik är nu nere på i princip samma väljarstöd som då Håkan Juholt var partiledare i ett knappt år 2011-12. Juholt utsågs 2017 till Sveriges ambassadör på Island. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e8mweR/rekordhogt-stod-for-sd–knappar-in-pa-s

SD skuggar S och blir näst största parti med 22,4 procent. Därmed ökar SD för fjärde mätningen i rad hos det aktuella mätinstitutet. Inizios analyschef Karin Nelsson gör följande bedömning: ”SD hämtar framförallt väljare från Moderaterna. Väljarna uppfattar att SD har tydligare besked i viktiga frågor, som rör skjutningar och gängkriminalitet.”

Moderaterna på tredje plats får 19,0 procent. Därefter följer enligt denna undersökning Centerpartiet på 9,9, Vänsterpartiet på 8,5, Kristdemokraterna på 6,0, Miljöpartiet på 4,2 samt Liberalerna på 3,5 procent. Övriga partier antecknas för 2,4 procent. SD, M och KD får sammantaget 47,4 procent mot 41,5 procent för S, MP, C och L.

Också i SVT/Novus undersökning blir Sverigedemokraterna näst störst med 20,7 procents väljarstöd, en ökning med 2,3 procentenheter. SDs partisekreterare Richard Jomshof citeras: ”Det finns ett starkt missnöje med de övriga partierna.”

Ebba Busch Thor åtnjuter rekordstort förtroende trots att hennes parti backar.

Socialdemokraterna får 24,7 procent vilket är högst av S-resultaten i de här refererade mätningarna men likväl historiskt uruselt och en tillbakagång med 1,6 procentenheter sedan förra undersökningen. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-matning-sverigedemokraterna-nast-storsta-parti

Enligt Novus analys plockar SD väljare inte bara från M utan också från S, KD och C – utan att själva tappa till något annat parti. Moderaterna skuggar SD med 204 procent på tredje plats och ökar därmed med 1,9 procentenheter. Härnäst följer V med 9,2, C med 8,0, KD med 6,8, MP med 4,9 och L med 3,5 procent.

Förutom Sverigedemokraternas uppgång och Socialdemokraternas nedgång är det genomgående för de tre mätningarna att Liberalerna i samtliga fall hamnar under riksdagsspärrens 4 procent. Det finns således inte en tillstymmelse till någon ”Sabuni-effekt”. En annan klar tendens är att Kristdemokraterna i alla nämnda mätningar håller sig i spannet mellan 6 och 7 procent. Det är i paritet med partiets valresultat om 6,3 procent – vilket ansågs vara bra – men långt från glädjesiffrorna i våras med ett stöd på 12,1 procent som mest.

Trots att KD tappat rejält i opinionen sedan före sommaren visar det sig att partiets ledare Ebba Busch Thor har störst förtroende av alla partiledare i riksdagen. 35 procent av tillfrågade väljare hyser ganska eller mycket stort förtroende för henne enligt en mätning i Novus regi. Det är klart och tydligt bättre än vad de tre partiledarna på andra plats får: Stefan Löfven (S), Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) med 29 procents förtroende.

Sedan följer Jonas Sjöstedt (V) på 26, Annie Lööf (C) på 23, Isabella Lövin (MP) på 11, Nyamko Sabuni (L) på 10 och Per Bolund (MP) i botten på förtroendelistan med blott 8 procent. https://omni.se/novus-ebba-busch-thor-har-storst-fortroende/a/GGKXz6

Enligt en annan undersökning företagen av Novus står det nu klart att Sverigedemokraterna inte längre av väljarkåren betraktas som ett enfrågeparti med enbart invandringspolitik på agendan. Detta har givetvis länge stått klart för denna bloggare, som gick med i partiet 2008 på grund av dess starka politik i de flesta frågor, men fördomar har en tendens att hålla i sig länge över tid. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-inte-langre-enfrageparti

Sverigedemokraterna återfinns i topp tre i nio av de tio viktigaste frågorna.

SD återfinns enligt Novus i topp 3 i nio av de tio politiska frågor som väljarna finner viktigast. Partiet anses av tradition ha den bästa invandringspolitiken och i övrigt den näst bästa politiken när det gäller lag och ordning samt pensionsfrågan. Endast i en fråga – skola och undervisning – är SD inte med bland de tre främsta partierna.

”Det mest påtagliga vi kan se i våra senaste mätningar är att Sverigedemokraterna har stärkts i många politiska frågor”, sammanfattar Novus Torbjörn Sjöström.

Mätningsresultaten innebär att Sverigedemokraterna är tillbaka på de generellt höga siffror partiet fick under åren närmast före valet i september 2018. Det återstår att se om detta håller i sig eller om det blir en liknande utveckling som i förra valet, då SD fick nöja sig med 17,6 procent.

SKOP juli 2019: KD tappar var fjärde väljare – SD näst största parti

KD-ledaren Ebba Busch Thor har gått i systemmedias fälla.

Det mest uppseendeväckande med SKOPs senaste väljarbarometer är att det tidigare så framgångsrika Kristdemokraterna tappar hela 3,6 procentenheter och landar på 9,2 procent. Anmärkningsvärt är också att Liberalerna noteras för en ökning på 1,7 procentenheter sedan Nyamko Sabuni tog över styret och nu får 5,7 procent jämfört med majmätningen. https://www.nsd.se/nyheter/kristdemokraterna-rasar-i-opinionsmatning-nm5171343.aspx

Sverigedemokraterna ligger numera stabilt på runt 17-20 procent i de flesta opinionsmätningar och får i SKOP juli 18,0 procent, en uppgång om 1,1 procentenhet jämfört med föregående mätning. Det ger det Sverige-vänliga partiet ställningen som landets näst största parti närmast före Moderaterna, som ökar med 0,6 procentenheter upp till 17,0 procent.

Största partibildning är alltfort Socialdemokraterna som ökar marginellt till 25,6 procent, vilket historiskt dock är ett uselt resultat och föga mer än S-partiet hade under Håkan Juholts problematiska tid som partiledare. Mätningens fjärde största parti, Centern, minskar med diminutiva 0,1 procentenhet. För SKOP-mätningens näst största tillbakagång svarar Vänsterpartiet – minus 1,6 procentenheter ner till 8,9 procent.

Minsta partiet är crackpot-partiet Miljöpartiet, som nu antecknas för 4,7 procent, en ökning med jämnt 1 procentenhet.

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna ökar med 1,1 procentenhet och blir landets näst största parti.

SKOPs analytiker Örjan Hultåker citeras på följande sätt om KDs negativa utveckling i opinionen: ”Därmed bryts Kristdemokraternas närmast unika framgång under det senaste året då partiet mer än tredubblade opinionsstödet. Kristdemokraternas tillbakagång sedan maj är statistiskt säkerställd.”

Fortfarande tillskrivs KDs Lars Adaktussons röstningshistoria i Europaparlamentet  avseende abortfågan största ansvaret för partiets debacle; man tappar nu var fjärde väljare. Det passar inte riktigt systemmedias och mainstreampolitikers agenda att huvudorsaken i själva verket är KDs stöd för en mer generös anhöriginvandring, vilken för övrigt träder i kraft samma dag som detta skrivs. https://tommyhansson.wordpress.com/2019/06/27/hogerlajvande-kd-rasar-i-ny-matning/

Katerina Janouch konstaterar på sin blogg Katerina Magasin att KDs partiledare Ebba Busch Thor gått i mainstreammedias fälla. Detta skedde enligt Janouch när Ebba blev tillfrågad om hur hon skullle ställa sig om en judisk familj inte ville fira julafton.

Nyamko Sabunis L avancerar upp till 5,7 procent.

I stället för att påpeka att den väl integrerade judiska befolkningsgruppen, som funnits i Sverige i cirka 250 år och aldrig ställt till några problem, är helt oproblematisk och givetvis får fira eller inte fira julafton bäst den vill, gav Busch Thor ett skakigt svar i stil med att skapas en bättre samhällsgemenskap om man visar intresse att ta till sig det ”nya” landets seder och bruk (Sverige är inget nytt land för judarna). http://katerinamagasin.se/sa-gick-ebba-busch-thor-mainstreammediernas-falla/

Jag kan inte se annat än att det har brustit en hel del i Ebba Busch Thors medieträning. Hon måste för partiets skull lära sig hur man handskas med systemmedias manipulativt illvilliga reportrar och deras fräcka insinuationer.

SKOPs mätning juli 2019 (inom parentes siffrorna för maj):

Socialdemokraterna 25r,6 (25,3)
Sverigedemokraterna 18,0 (16,9)
Moderaterna 17,0 (16,4)
Centerpartiet 9,5 (9,6)
Kristdemokraterna 9,2 (12,8)
Vänsterpartiet 8,9 (10,5)
Liberalerna 5,7 (4,0)
Miljöpartiet 4,7 (3,7)

Bali, Jerlerup – och skandalmannen Juholt

Håkan Juholt (S) och Hanif Bali (M).

Nu är Håkan Juholt på gång igen. Tidernas mest kortvarige sosseledare är sedan september 2017 Sveriges ambassadör i Reykjavik på Island och förväntas som sådan hålla sig utanför den partipolitiska debatten i hemlandet. Det är emellertid mycket Juholt inte förväntas göra som han gör ändå, vilket hans tio månader korta sejour som S-ledare bär pinsamt vittnesbörd om.

Den här gången lägger sig skandalmannen Juholt i ett internt twitterbråk mellan moderate riksdagsmannen Hanif Bali och den beryktade sossebloggaren Torbjörn Jerlerup. Således uppmanar Juholt i ett Facebook-inlägg riksdagens talman Andreas Norlén (M) att kalla till sig Bali och ställa denne inför ett ultimatum: ändra ditt språkbruk eller lämna riksdagen. Juholt har förklarat sitt föga diplomatiska beteende med sin ”kärlek till riksdagen” https://aktuelltfokus.se/har-ar-hakan-juholts-kaftsmall-pa-hanif-bali-lamna-riksdagen/

Skärmytslingen mellan Hanif Bali och Torbjörn Jerlerup inleddes med att Bali skrev att den som vill se kvinnor dölja sitt hår med slöja är ortodox islamist. Jerlerup svarade att så icke alls var fallet och att Bali minsann också kunde antas vara ortodox islamist eftersom han bär helskägg. Jerlerup menade bland annat om Bali att ”du är vidrig” och ”ibland tror jag faktiskt du heilar hemma i garderoben”.

”Arga sossen” Torbjörn Jerlerup.

Efter ett antal liknande förolämpningar från Jerlerup härsknade Bali av naturliga skäl till och kallade den förre ”din dumma apa” och ”pucko”. Bali har även som sin mening anfört att Jerlerup är ett ”djupt stört socialdemokratiskt nättroll” som under en följd av år ägnat sig åt trakasserier av för Jerlerup misshagliga personer. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/6nQv8L/hanif-balis-nya-attack-djupt-stord

Jag har här i stark sammanfattning skildrat det animerade bråket mellan Hanif Bali och Torbjörn Jerlerup. Den som önskar en fylligare redovisning rekommenderas ta del av länken från Aftonbladet här ovan.

Det är med viss tvekan jag skriver detta eftersom jag ogärna vill ge den tämligen bisarre halvfiguren Torbjörn Jerlerup ytterligare uppmärksamhet. Jerlerup, född 1970 och bosatt i Borgholm på Öland, driver bloggen ”Arga sossen” och beskriver sig själv som socialdemokrat med rötter i socialdemokratin (det hade man ju aldrig kunnat tro…), socialliberalism och piratrörelsen.. Han är utbildad undersköterska och kandiderade i fullmäktigevalet i Borgholm för Socialdemokraterna. https://ligator.wordpress.com/about/

Det är betecknande för debattläget i Sverige i dessa yttersta av dagar att vänstergängare sällan kritiseras för otidigt språkbruk och slag under bältet medan det tenderar att bli stora rubriker när deras offer tröttnar och svarar med samma mynt. Holmgången mellan Bali och Jerlerup är ett skolexempel härpå.

Förste S-ledaren Claes Tholin (1860-1927).

Hanif Bali har kommenterat sina omdömen om antagonisten så: ”Jag höll god ton under de minst tiotal provokationer, där han anklagade mig för sjuka saker som vara islamist på grund av mitt utseende eller vara som den iranska regimen.” Det hör till saken att medlemmar i Hanif Balis släkt mördats av samma regim. Balis språkbruk kan förvisso kritiseras, men i mitt tycke är han en av de få moderater det är något med.

Det mest anmärkningsvärda med den ovan beskrivna historien är ändå ambassadören Juholts intervention, vilken rätteligen borde rendera syndaren en rejäl åthutning från UD. Inte för att den är särskilt överraskande. Juholt uppvisade under sin korta tid som S-ledare 2011-12 en provkarta på ekonomiska och andra former av skojerier och sanslösa uttalanden, som den intresserade kan läsa mer om på min blogg här: https://tommyhansson.wordpress.com/2011/11/12/juholt-inte-bara-skojare-utan-ocksa-idiot/

Följden blev att Håkan Juholt blev den mest kortvarige S-ledaren någonsin och tillsammans med Claes Tholin och Mona Sahlin den enda som avgick från sin post utan att ha varit statsminister. Claes Tholin (1860-1927), till professionen skräddare, var socialdemokraternas förste partiledare 1896-1907. Mona Sahlin behöver ingen närmare presentation.