Posted tagged ‘Hasse Alfredson’

Svenska artister (XVI): Helmer Bryd´s Eminent Five Quartet

1 maj, 2013

1214163_520_271Helmer Bryd´s E. F. Q. till er tjänst!

Helmer Bryd´s Eminent Five Quartet (HBEFQ) var noga taget inte något riktigt seriöst band, men det bestod förvisso av skickliga musiker. Ensemblen hänger nära samman med humorprogrammet Mosebacke Monarki, som inledde sina sändningar i Sveriges Radio den 6 oktober 1958 efter en av Hasse Alfredson och Tage Danielsson från England hämtad idé och som från och med våren 1968 även fanns på TV. Den något absurda monarkin på Södermalm i Stockholm fortsatte sedan roa svenska TV-tittare i omgångar till och med 1983.

Helmer Bryd var en pseudonym för Gunnar Svensson (piano, sång). Övriga bandmedlemmar var Ove ”Gulan” Sector (Herbert Welander) på trumpet och sång; denne ersattes senare av trumpetaren/sångaren Lennart ”Leppe” Sundewall, ”Öset” Luhring (Sten Carlberg), gitarr, banjo, Lothar B. Jönsson (Folke Erbo), trummor, sång, Victor ”Vitan” Sector (Folke Eng), sång och bas, samt sångaren Melvin ”Bobo” Slacke (Moltas Erikson). Moltas var egentligen en högst seriös psykiatriker och samtidigt en av tidens mest uppmärksammade underhållare och mediepersonligheter.

untitledMoltas Erikson (i mitten) deltar i ett debattprogram i televisionen.

Understundom framträdde även författarinnan Doris Lundin (Lena Hansson) som vokalissa i bandet, vars manliga medlemmar alla bar trenchcoats och hattar med 1940-talsstuk. Själv älskade jag bandet, som antagligen var världens enda kvartett bestående av fem fasta medlemmar.

Här ett urval av HBEFQs hitlåtar. Jag börjar med ”Norgevisan”, som så när hade lett till en kris i det mellanfolkliga umgänget med vårt västliga broderland. Sång av sångaren/boxaren ”Bobo” Slacke alias Jan Henning ”Moltas” Erikson (1932-88):

https://www.youtube.com/watch?v=m5bGaR2I4bI

Denna  nidvisa var tänkt som en ironisk protest mot de norska framgångarna i vinter-OS. Den storm av indignation den väckte i Norge är kanske inte helt smickrande för norrmännens sinne för humor…Rättvis var den ju inte. Det finns exempelvis betydligt fler framstående norska skalder än den i visan omnämnde Peter(Petter)  Dass…

522px-Petter_Dass_i_MelhusPetter Dass (1647-1707) – ”Norges store, ende skald”?

”Madrassen” handlar om de minutiösa förberedelser- som alla skulle visa sig vara förgäves – en man hade gjort för att charma kläderna av en tillbedd kvinna: hon låg ju redan naken i tambur´n! Lothar Jönsson sjunger:

http://www.youtube.com/watch?v=ySy20LTFyuI

Att femmannakvartettens kvinnosyn kanske inte var helt up-to-date framgår av sången ”Kärringar skall hållas kort”. Sång Helmer Bryd:

http://www.youtube.com/watch?v=UyZ9A0Sgd_4

Ibland vankades dock romantik i den så kallade högre skolan (nåja…): ”Jag vill kyssa dina lappar Charlott” med sång av kapellmästaren själv:

http://www.youtube.com/watch?v=pngqeXUW_2w

I kärleksförklaringen till ”Doktor Sloans liniment” deltar alla bandmedlemmarna med sång:

http://www.youtube.com/watch?v=MevdG_8knS0

Hattarna av för världsunika Helmer Bryd´s Eminent Five Quartet!

GunnarSvenssonKapellmästaren Helmer Bryd (Gunnar Svensson, 1920-95).

Svenska artister (I): Fridolf Rhudin

17 juli, 2012

Jag inleder här en serie med texter om svenska artister. Urvalet är givetvis helt personligt och subjektivt utan några som helst anspråk på fullständighet eller expertkunskaper. Jag håller på så länge jag tycker det är roligt. Kan redan nu meddela att jag inte kommer att ta med Zarah Leander, Sickan Carlsson eller Björn Afzelius, vilka jag tidigare skrivit bloggtexter om.

Först ut blir Fridolf Rhudin (1895-1935). Sixten Fridolf Emanuel Rhudin, som i vuxen ålder ändrade stavningen på sitt efternamn från ”Rudin”, föddes i värmländska Ransäter i Munkfors den 10 oktober 1895. Sex år senare föddes på samma plats blivande statsministern Tage Erlander (1901-85). Fridolf Rhudin är en av våra mest folkkära artister genom tiderna och gjorde sig känd som bondkomiker, skådespelare och sångare.

Fadern var skräddare och månade om att även sonen skulle gå i samma yrkesmässiga fotspår. Till den ändan sändes Fridolf  för lärlingsutbildning i dåvarande norska huvudstaden Kristiania (Oslo). Hans verkliga håg stod emellertid till teaterlivet.

 Fridolf Rhudin gjorde sig bland annat rikskänd som grammofonartist.

Efter militärtjänstgöring som malaj vid regementet I 22 i Karlstad blev Rhudin elev hos teaterdirektrisen Hildi Waernmark samt enrollerades i Munkfors amatörsällskap, där han till en början mest var verksam som scenarbetare. Efter hand tilldelades han dock mindre roller.  När skådespeleriet gick mindre bra ägnade han sig tidvis åt skräddaryrket.

En av Rhudins första roller var som drängen Kalle i skådespelet ”Pojkarna på Storholmen” av den kände teatermannen Sigurd Wallén, vilket uruppfördes i Stockholm 1914. Rollen var så liten att Rhudin inte hade en enda replik! Det fick han revansch för när filmversionen i regi av Wallén kom 1932 – då fick Rhudin förtroendet att kreera huvudrollen i form av Sixten Andersson.

Det är från denna film en av Fridolf Rhudins verkliga slagdängor emanerar: valsen ”Waxholm Ettan” med Einar Fagstad, Fred Winter och S. Cederström som upphovsmän. Jag minns den väl från min barn- och ungdom då den ofta spelades i radion och kan inte hjälpa att jag får något vått i ögonvrån varje gång jag hör den. Lyssna här:

http://www.youtube.com/watch?v=FQ_Szz0EWvw&feature=related

När ”Pojkarna på Storholmen” nådde landets biografer hade Fridolf Rhudin tre år kvar att leva. Han var ett väletablerat namn i den svenska artistbranschen som en synnerligen flitig grammofonartist och aktör, och det uppges i Uno ”Myggan” Ericsons Myggans nöjeslexikon (1992) att han gjorde 55 olika roller bara mellan åren 1912 och 1924. Detta skedde dels i Värmland, dels under gästspel i Stockholm.

Rhudin och Ernst Rolf i ”Styrman Karlssons flammor”.

1931 utgavs med Fridolf Rhudin på 78-varvig så kallad stenkaka monologen ”Den ensamma hunden” vars text författats av den legendariske kåsören Kar de Mumma (Erik Zetterström, 1904-97). Det blev en omedelbar succé, och om Rhudins namn inte tidigare varit på var mans och kvinnas läppar så blev det definitivt så nu. Jag tycker att humorn i ”Den ensamma hunden” står sig väl än i dag. Döm själva:

Fridolf Rhudin var således synnerligen flitigt i farten både på grammofonskiva, scen och på filmduk. En minnesvärd roll blev den som Per i ”Värmlänningarna” med Brobergska teatersällskapet. Bland filmerna – det var under några år fråga om stumfilmer  – märks debuten i ”Mästerman” i regi av den berömde regissören Victor Sjöström (1920); ”Styrman Karlssons flammor” med Ernst Rolf som medspelare (1925); den danska ”Den sorglustige barberaren” (1926); ”Svarte Rudolf” (1928); ”Finurliga Fridolf” (1929); ”Konstgjorda Svensson” (1929); ”Kronans kavaljerer” (1930); ”Skepp ohoj!” (1931) samt den tidigare nämnda ”Pojkarna på Storholmen” (1932), där Rhudin spelade mot bland andra Sigurd Wallén och Birgit Tengroth. Rhudins sista film blev ”Simon i Backabo” (1934) med bland andra Sickan Carlsson och Thor Modéen.

Rhudin i den första svenska ljudfilmen ”Konstgjorda Svensson”.

”Kronans kavaljerer” var en typisk svensk militärfars med Rhudin i rollen som Fridolf Svensson, en barberare som tjänstgör som menig flottist vid Kungliga minregementet. I uppsättningen märks bland andra Weyler Hildebrand och Brita Appelgren. Regissör var Gustaf Edgren. En känd sång ur denna film är ”Jag är ingen näktergal” (mer känd som ”Om man inte har för stora pretentioner”) med text av Nils Ferlin och i musikalisk bearbetning av Jules Sylvain.

Rhudin var föregångsman inom svensk film så tillvida att han inledde den svenska ljudfilmens historia 1929 med farsen ”Konstgjorda Svensson”, där han medverkar med såväl sång som tal. Den hade Gustaf Sandgren som regissör och väckte av naturliga skäl stort uppseende. Och 1930 medverkade Rhudin även i den första experimentella svenska televisionssändningen!

Fridolf Rhudin avled i hjärnhinneinflammation den 6 mars 1935 på Röda Korsets sjukhem i Stockholm. Han var då endast 39 år gammal och sedan 1928 gift med den fem år yngre balettdansösen Anna-Greta Bergman. Om hans enorma popularitet vittnar det faktum att hans kista följdes av cirka 50 000 personer när den drogs fram genom huvudstaden.

Owe Clapson och ”Rhudin”.

Minnet av den store underhållaren Fridolf Rhudin lever dock i hög grad vidare. I Munkfors finns så ett Fridolf Rhudin-museum som möjliggjorts av underhållaren och bondkomikern Owe ”Clapson” Carlsson där besökarna kan beskåda bland annat Rhudins rakkniv, pass, filmaffischer, filmbilder och inte minst kostymer. Även notabiliteter såsom Bosse Parnevik och Olle i Skratthult finns representerade i muséet., som ligger idylliskt i ortens bruksmiljö. Till attraktionerna hör även ”Clapsons” Fridolf Rhudin-imitationer.

Slutligen skall nämnas att det finns ett Fridolf Rhudin-pris som delas ut varje år sedan 2003 till personer som anses verka i Rhudins anda. Den förste pristagaren var Hasse Alfredson och därefter har bland andra Birgitta Andersson, Martin Ljung, Povel Ramel och Tomas von Brömssen  tilldelats priset vilket består av en liten snidad trägubbe med drag av Rhudin samt en specialsydd kostym. Den senare skall minna om Rhudins ursprungliga yrke som skräddare.

Pristagare 2012 kommer att bli Mia Skäringer från Kristinehamn i Rhudins eget Värmland. Hon kommer att tilldelas utmärkelsen vid Bondkomikerfesten i Munkfors den 21 juli.