SD störst i två mätningar – M tappar, C går framåt

Inga roliga siffror alls för Anna Kinberg Batra…

Vi befinner oss i slutet på februari och månadens opinionssiffror droppar in. För oss sverigedemokrater innebär det mestadels riktigt trevlig läsning: SD blir landets största parti i två mätningar!

I Metro/YouGovs februarimätning får vårt älskade parti solida 23,9 procent, vilket innebär att SD åter är största parti hos ifrågavarande mätinstitut trots en marginell nedgång jämfört med januari månad. Näst störst blir Socialdemokraterna som ökar 2 procentenheter till 23,5 procent. Moderaterna noteras för ett jättetapp om 4,4 procentenheter och rasar till 17,0 procent. http://www.metro.se/artikel/yougov-moderaterna-rasar-efter-sd-utspel-s%C3%A4msta-siffran-n%C3%A5gonsin

Centerpartiet går, av någon för mig outgrundlig anledning, bra i alla opinionsinstitut för tillfället och stiger med 2,9 procentenheter till 11,8 procent. Liberalerna får magra 4,2 procent under det att såväl Kristdemokraterna (3,6) som Miljöpartiet (3,9) skulle förpassas ur riksdagen vore det val i dag. Räknar vi bort KD och MP ligger allianspartierna före S+V – 33,0 respektive 31,6 procent.

Men SD kan bättre än så. Det brukar gå bra hos Nyheter idag/Sentio, och februarimätningen 2017 utgör intet undantag. Rekordsiffrorna 26,9 procent berättigar återigen till titeln ”landets största parti” efter en ökning på hela 4,7 procentenheter jämfört med januari. Även S ökar rätt ordentligt och når 25,2 procent. M störtdyker ner till 16,9 procent. http://nyheteridag.se/nytt-sd-rekord-i-sentio-pa-otroliga-269-procent-moderaterna-stortdyker-till-samsta-nagonsin/

Centern och Annie Lööf har flyt i opinionsmätningarna just nu: bästa siffrorna i mannaminne.

I övrigt hos Sentio kan vi notera en kraftig nedgång för MP till 3,6 procent; likadant för KD och bara 3,0 procent – KD-ledaren Ebba Busch Thors sånginsats i SVTs ”Så ska det låta” verkar inte ha gett opinionsmässig utdelning; bra resultat för Centern med 10,7 procent; marginell minskning för Vänsterpartiet till 8,1 procent; svagt stöd för L som fortsätter balansera på riksdagsgränsen med 4,6 procent. De rödgröna blir här något större än de rödgröna när vi räknat bort underpresterande KD och MP: 33,4 respektive 32,2 procent.

Det är ingen överdrift att påstå att SD är rejält i ropet just nu. Det kan partiet nog delvis tacka Donald Trump för – USA-presidentens hänvisning till Sverige i ett tal i Florida, där han anförde Sverige som ett avskräckande exempel på att massinvandring inte lönar sig, har ju lett till enorm publicitet både här hemma och utomlands.

Och det spelar ingen roll hur mycket etablissemanget i politik och media krampaktigt söker leda i bevis att ”Trump hade fel”, vanligt folk vet att hans bild stämmer mycket väl med hur det förhåller sig i praktiken. Den verklighet Trump hänvisar till är ju exakt vad SD i många år varnat för kommer att hända om inte immigrationspolitiken läggs om radikalt.

Saken blir ur SDs synvinkel inte ett dugg sämre av att partiledare Jimmie Åkesson och gruppledaren i riksdagen Mattias Karlsson tillåts publicera en debattartikel om läget i Sverige i den mycket ansedda amerikanska dagstidningen Wall Street Journal, där man ger Trump rätt. Läs artikeln via denna länk: https://samtiden.nu/2017/02/vi-vill-gora-sverige-sakert-igen-akesson-och-karlsson-wall-street-journal/

Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson ger Trump rätt i en debattartikel i Wall Street Journal

Svenska Dagbladet har i samarbete med SIFO vidare genomfört en särskild opinionsundersökning avseende Stockholms stad och Stockholms län, vilken även den är angenäm läsning för en Sverige-vän. https://www.svd.se/svd-sifo-centern-rusar-i-stockholm–dubblar-valjarstodet/om/opinionsmatningar

Trenden med uppgång för SD respektive C samt nedgång för M håller i sig även här, vilket framgår av nedanstående stapeldiagram:

C och SD rycker uppåt i Stockholm.

Även SVT/Novus och DN/Ipsos har genom opinionsmätningar i februari. I den förstnämnda ökar SD till 18,5 procent, och de övriga trenderna – uppåt för C och nedåt för M – håller i sig även här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ras-for-moderaterna-i-svt-s-partisympatimatning. I Ipsos-mätningen får SD nöja sig med 17 procent medan C noteras för rekordhöga 12 procent. Också här rasar Moderaterna: http://ipsos.se/sites/default/files/pdf/DN-Ipsos-valjarbarometer-20170221.pdf

Sverigedemokraternas opinionsmässiga framgångar är inget mirakel för den som har någorlunda koll på verkligheten. Upploppen i förorterna, islamiseringen, krisen inom polisen, den höga brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund, det hedersrelaterade våldet, massvåldtäkterna och den skenande mordfrekvensen  – i princip allt detta kan härledas till den så gott som ohämmade massimporten av utifrån kommande personer som av olika skäl dras till Sverige. Lägg därtill odugliga statstjänstemän och regeringsmedlemmar som tycks leva isolerade från verkligheten.

Som framhållits ovan har SD varnat för precis denna utveckling i decennier och framstår därför för alltfler väljare som det överlägset mest verklighetsförankrade partiet.

Inte heller är Moderaternas kräftgång något mysterium. Detta parti, som tidigare med fog kunde betecknas som det naturliga partiet för högreståndsliberaler med en mild konservativ touch, vägrade under hela Fredrik Reinfeldts tid som partiledare ta i det oborstade SD ens med tång. Så har varit fallet även under Anna Kinberbgs egid tills helt nyligen: nu skulle M plötsligt börja snacka med SD.

Under Reinfeldts tid ville M inte ta i SD med tång.

Jag tror att den ändringen dels kom för sent, dels uppfattades den knappast som ärlig och uppriktig utan blott som en taktisk manöver. Därför hoppar nu högerinriktade moderater över till SD under det att vänsterfalangen föredrar C. Det är förvisso rätt långt kvar till valet i september 2018, men om den nuvarande väljartrenden håller i sig kan ”nya” moderater mycket väl snabbare än man föreställer sig vara nere på de ”gamla” moderaternas siffror runt 10-12 procent.

Moderata avhopp till Centerpartiet torde förklara en del av detta partis framgångar under senare tid, men det räcker såvitt jag förstår inte som heltäckande förklaring. Jag erkänner villigt att jag inte har tillstymmelse till en susning vad det i övrigt är hos C som lockar väljarna. Nästan lika svårförståeligt är det faktum att 25-30 procent av väljarna fortfarande föredrar sossarna och den stammande farsfiguren Stefan Löfven. Kanske mina läsare har några bra svar på dessa samtidsgåtor?

 

 

 

”America first”, fosterlandskärlek och nationalism

Scen från ett pro-Trump möte i den senaste amerikanska valrörelsen.

Förenta staternas nyvalde president Donald J. Trump gör ingen hemlighet av att han sätter det egna landet främst: America first har blivit hans motto, vilket framkom icke minst i Trumps relativt korta installationstal i Washington, D. C. den 20 januari 2017:http://www.bbc.com/news/world-us-canada-38698654

I en längre intervju om Trumps syn på utrikespolitiska frågor med The New York Times i mars 2016, utlät sig den dåvarande presidentkandidaten på följande sätt: ”I´m not isolationist, but I am ‘America First’.” https://www.theatlantic.com/politics/archive/2017/01/trump-america-first/514037/

Man skulle kunna tycka att det vore en självklarhet för världens ledare att sätta det egna landet och dess medborgare i första rummet. För att ställa det på sin spets skulle man mycket väl kunna hävda, att en regerings enda uppgift är att tillvarata det egna landets och de egna medborgarnas intressen. Detta gäller såväl inrikes- som utrikespolitiken.

Detta är dock långt ifrån någon självklarhet i dag. Tvärtom. Den politiker som envisas med att sätta det egna landet först eller, ve och fasa, deklarerar sig vara nationalist eller möjligen patriot får kallt räkna med att jämföras med nazismen och Hitler samt anklagas för att ägna sig åt förvridet hat. Studera till exempel teckningen här nedan (ni känner säkert igen de ledande politiker som åsyftas).

Sätter man det egna landet främst är man, enligt notoriskt politiskt korrekt synsätt, troligen en hatfylld nazist.

Vad som kanske ännu mer än fosterlandskärleken ligger dem som i första hand tänker på den egna nationen till last är, att dessa därtill nästan alltid är i hög grad politiskt inkorrekta.

De är undantagslöst kritiska till okontrollerad massinvandring och mångkulturalism, de fördömer islamismen och dess groteska våld, de ställer sig positiva till nationalstaten och vill därför ha ett tillräckligt starkt försvar för att kunna värna denna mot främmande angripare, de tenderar att mer främja traditionella familjeideal än HBTQ-kommunitetens kravlistor, de är mycket ofta skeptiska till klimatalarmismen samt avvisar militant feminism.

Donald Trump har upprepade gånger i tal och tweets hänvisat till den skadliga politiska korrektheten och har citerats:

I think the big problem this country has is being politically correct. I´ve been challenged by so many people and I don´t, frankly, have time for total political correctness. And to be honest with you, this country doesn´t have time, either. http://www.nytimes.com/live/republican-debate-election-2016-cleveland/trump-on-political-correctness/

Att Trump verkligen menar vad han säger fick vi en vink om då Vita husets officiella hemsida omedelbart efter installationen undergick en ansiktslyftning. Således har nu möjligheten för besökaren att få en spansk språkversion tagits bort. Likaså hänvisningar till ämnen såsom klimatalarmism, HBTQ-rättigheter samt den tidigare presidentens sjukvårdssystem Obamacare. En av Trumps första exekutiva åtgärder var vidare att stoppa USAs stöd till utländska aborter. http://www.barenakedislam.com/2017/01/21/trump-whitehouse-gov-website-whats-in-and-whats-out/

Storbritanniens ambassadör, sir Christopher Meyer, överlämnar en byst av Winston Churchill till president George W. Bush.

Vad gäller själva Vita huset så plockade den nya administrationen omgående fram den byst av Winston Churchill, ett lån från den brittiske ambassadören till Vita huset när George W. Bush var president, som Obama tidigare avlägsnat från presidentens arbetsrum Ovala kontoret.

I Sverige, ett av de västländer där den politiska korrektheten har starkast grepp över befolkningen via media, institutioner, regering och politiska partier, var det i bästa fall fram till mitten av 1970-talet godtagbart att vara fosterlandsvän. Den av många som som landsfader betraktade statsministern Per Albin Hansson (1885-1946) uttryckte sina känslor för Sverige på följande sätt i ett tal på Svenska flaggans dag den 6 juni 1945, således en månad efter krigsslutet i Europa:

Så kunna vi i dag hälsa vår blågula fana icke blott i den befriande känslan av en överstånden fara utan jämväl i starkare medvetande om en levande svensk vilja och förmåga till nationell hävdelse, till beslutsamt värn kring fosterlandet och dess dyrbara värden. Leve fosterlandet, leve Sverige! https://sv.wikiquote.org/wiki/Per_Albin_Hansson

Per Albin Hansson: ”Leve fosterlandet, leve Sverige!”

När 68-vänstern tog kontrollen över media och andra institutioner blev det annat ljud i skällan. Kärlek till den egna nationen började nu i allt högre utsträckning ses som mer eller mindre nazistiskt – Sverige kom i den röda retoriken att avfärdas som en imperialistisk makt där ”staten och kapitalet” satt i samma båt.

Samförståndsandan mellan samhällsgrupper, som så länge varit rådande, började ses som något ont, och i Vänsterpartiets föregångare Vänsterpartiet kommunisternas (VPK) partiprogram från 1972 inskärptes att Sverige var ”en liten men hungrig imperialistisk stat”. I fosterlandskärlekens ställe förordades vad som med luddigt kommunistiskt språkbruk kallades ”internationell solidaritet”. http://kiremaj70.blogspot.se/2013/03/fegt-av-call-girl-teanet.html

Ett nationellt paradigmskifte inträdde i Sverige då riksdagen 1975 enhälligt antog proposition 1975:26 Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitik m m, som var undertecknad av statsminister Olof Palme och statsrådet Anna-Greta Leijon: https://data.riksdagen.se/fil/901A899E-1277-496B-9552-E70BCF5C3783

Därmed fastslogs att Sverige officiellt skulle bli ett mångkulturellt samhälle – invandrar- och minoritetsgrupper i det svenska samhället behövde inte längre anpassa sig till hävdvunna svenska normer. Det stod dessa grupper fritt att välja mellan att anpassa sig – assimileras – eller att utveckla sin egen kultur och sina egna värderingar. Sverige befann sig nu på ett sluttande plan, vars frukter vi med förfärande tydlighet kan se nu i form av exempelvis allt fler no go-zoner och en skenande kriminalitet inklusive mordorgier, hedersvåld, våldsamma klanfejder och gruppvåldtäkter.

Jag tillhör ett parti vilket officiellt beskriver sig som socialkonservativt på nationalistisk grund. Jag har inga som helst problem med det. Ändå har jag ovan avstått från att använda ordet ”nationalism”. Skälet är enkelt – man behöver inte nödvändigtvis vara nationalist för att vilja värna om sitt fosterland.

Glad nationalism enligt norsk modell.

Den ideologiska beteckningen nationalism kan vara problematisk, då den inte gör någon skillnad mellan den anständiga nationalism som Sverigedemokraterna står för och mer extrema varianter som kan leda till aggression i andra länder (typ Ryssland) och rastänkande (typ Nazityskland). Och så har vi den typ av glad och fredlig nationalism som finns i Norge som väl endast kan förarga de allra mest debila vänsterfanatikerna.

Jag har inte för vana att länka till marxistleninisten och förre KGB-medarbetaren Jan Guillou, men hans jämförelse mellan svensk och norsk nationalism här är faktiskt rätt intressant om än inte invändningsfri: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article18093936.ab

Hur som helst. En sund fosterlandskärlek och en lagom nationalism, menar jag, är nödvändiga rekvisit för varje nation som hävdar sin egenart visavi den globalism som nu dessbättre alltfler tycks börja tröttna på och som, förhoppningsvis, i tidernas fullbordan kommer att leda till EU-federalismens sammanbrott och nationalstatens renässans. President Donald Trump kan, om han sköter sina kort väl, bli en murbräcka för den utvecklingen.

Till alla som ”öppnat sina hjärtan” eller planerar göra det

 Reinfeldt fick M-väljare att strömhoppa till SD med sin ”öppna era hjärtan”-retorik.

Som bekant uppmanade oss Fredrik Reinfeldt i fjolårets valrörelse att ”öppna era hjärtan” för de stackars flyktingarna. Den dåvarande statsministern klargjorde dessutom att det också var läge att öppna plånböckerna – massinvandringen skulle kräva så gott som alla våra ekonomiska resurser. Plötsligt var inte invandringen den vinstmaskin makthavarna tidigare försäkrat att den var. Sedan dess har 8 procent av moderatväljarna gått över till Sverigedemokraterna.

För närvarande pågår den största folkvandringen i modern tid från, vad det påstås, krigets Syrien. Vem som helst kan av pressbilderna och filmsekvenserna se att en del dessutom kommer från Afrika. Vi uppmanas fortsätta öppna våra hjärtan och plånböcker samt därtill känna ”empati”. Helst skall vi också ta emot flyktingarna i våra hem. Godhetspolitrukerna går på storoffensiv samtidigt som Sverige kollapsar:http://www.gatestoneinstitute.org/6697/sweden-collapse

Skådespelaren Kjell Bergqvist, en av de kändisar som mest högröstat sagt sig ha hjärtat fyllt av empati, har poserat tillsammans med asylsökande samtidigt som han, helt utan sakkunskap, anklagat både Löfven och kommunerna för att inte ”få tummen ur arslet” när det gäller att bistå flyktingar.

Här följer tio punkter som alla vilka ”öppnat sina hjärtan” eller står i begrepp att göra det bör beakta:

* De så kallade flyktingar som kommer hit har först i regel anlänt till länder såsom Turkiet eller Grekland och därefter fortsatt norrut, de flesta med siktet inställt på Sverige eller Tyskland där de fått höra att paradisiska förhållanden väntar. Därmed är den så kallade Dublinförordningen, enligt vilken alla som flyr till Europa måste söka asyl i det första land de flyr till, satt ur spel.

Dessa människor är inte flyktingar i verklig mening utan vad Göran Persson en gång kallade socialturister: de flyr i första hand inte krig och elände utan vill ha bättre ekonomiska och sociala förmåner. http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Du-kan-inte-valja-vilket-land-som-provar-din-asylansokan-Dublinforordningen.html

IS-terroristernas väg från Kalifatet till Europa.

* Risken för att aktivister och anhängare till terrorrörelsen Islamiska staten (IS) finns med bland de invällande massorna är överhängande, och flera sådana har också avslöjats i Ungern och Tyskland. Till Sverige väntas 80 000 – 100 000 flyende från Kalifatets länder, varav 90 procent saknar ID-handlingar. Envar som inte inser vilka katastrofala följder detta kan medföra bör nog också öppna sin hjärna, ej endast hjärta. Ivar Arpi i Svenska Dagbladet förklarar saken så:http://www.svd.se/europa-ar-is-nasta-stora-slagfalt

En indikation på att IS-anhängare funnit sin väg till Sverige är att ett bostadsområde i Göteborg där det bor många svensk-assyrier, Tynnered i Västra Frölunda, utsatts för IS-symboler och slagord av typ ”konvertera eller dö”. Bortsett från IS-anknytningen kommer givetvis också den redan pågående islamiseringen av det svenska samhället att speedas upp ytterligare. http://www.hujada.com/article.php?ar=2714

* Ett i debatten vanligt förekommande argument är, att kring sekelskiftet 1900 emigrerade över en miljon svenskar till främst USA men även i begränsad omfattning till Kanada, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland för att fly undan exempelvis svält, sjukdomar och religiös förföljelse. Därför borde, hävdas det, Sverige ta emot alla flyende människor. Det kan låta som ett bestickande argument, men jämförelsen är ohållbar.

Bara en sådan sak som att de amerikanska myndigheterna noggrant kontrollerade de invandrandes dokument, hälsotillstånd och försörjningsmöjligheter. Ingen svensk sökte sig vägen till Amerika och andra platser i syfte att inhösta bidrag, utan alla var inställda på att själva förtjäna sitt levebröd. Många klarade sig fint i det nya landet, de som inte gjorde det reste hem igen. http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenskarna-i-amerika/

 En svensk utvandrarfamilj på plats i Förenta staterna.

* En av de allvarligaste faktorerna när det gäller den pågående, exempellösa invasionen är det faktum är att de nyanlända kommer från områden där våld, krig och terror tillhör ordningen för dagen. De tar med sig konflikterna i hemområdet hit till oss. Icke minst det patologiska judehat som är en del av islam och enkannerligen palestinaarabernas kultur. Asylinvandringen till Tyskland beräknas för året 2015 uppgå till 1,5 miljoner människor varav 920 000 under sista kvartalet. Med familjeåterföreningar kan det bli så många som 7 miljoner. En uppgift gör gällande att asylsökande begår 100 brott om dagen i Tyskland. Brottsligheten bland inkommande araber är redan mycket hög – i dagsläget styr tolv arabiska klaner Berlins undre värld. 2014 misstänktes 38 000 asylsökande för brott.

Polisens resurser räcker helt enkelt inte till för att bemästra den uppkomna situationen och vågar sig ibland inte ut ur sina fordon, eftersom de vet att de kommer att omringas av kanske 40-50 hotfulla och våldsbenägna arabiska eller afrikanska invandrare. Detta är ett välkänt fenomen även i Sverige med dess no go-zoner, där stenkastning mot polis och räddningstjänst är ett populärt nöje samtidigt som det ofta skriks Allahu-Akbar. http://sv.gatestoneinstitute.org/6686/brott-migranter-tyskland

*  Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och bland fängelsekunderna sedan åtskilliga år tillbaka vet vi redan. http://www.dn.se/nyheter/sverige/invandrare-overrepresenterade-i-brottsstatistiken/ Något som är ganska självklart: det är förenat med betydande svårigheter att bryta upp från hemlandet och hamna i en helt ny miljö, särskilt om utbildningen och de ekonomiska resurserna är sämre än de infödda svenskarnas.

Detta ligger i sakens själva natur. Situationen lär inte förbättras när vi nu så gott som helt utan hämningar tar emot nära nog alla som vill komma hit.

* En särskild typ av brottslighet som exekveras praktiskt uteslutande av invandrare från Mellanöstern-regionen är så kallat hedersvåld. I Sverige har det förekommit flera uppmärksammade fall av ”hedersmord” – de flesta offer har varit kvinnor, men även manliga offer har förekommit. De i familj och släkt styrande männen anser att hedern skymfas om exempelvis en dotter har en svensk pojkvän eller om sonen visar sig vara homosexuell.

Enligt FN sker omkring 5000 hedersmord i världen varje år, men mörkertalet antas vara stort. Bara i det muslimska Pakistan sker enligt Amnesty International 1000 sådana mord varje år. Hedersbrotten kommer med all sannolikhet att öka med den nuvarande massinvasionen av asylsökande. http://gapf.se/hederskultur-och-hedersvald/

* Den svenska polisen har uppgett att ett betydande antal av de människor som kommer hit mer eller mindre går upp i rök. Sedan den 1 september i år har Sverige tagit emot omkring 40 000 personer, men polisen räknar med att lika många inte ansökt om asyl utan ”försvunnit ur systemet”. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/10/11/svenska-polisen-manga-flyktingar-forsvinner

En del av dessa har sökt sig till andra länder, men ett okänt antal lever som ”papperslösa” i Sverige. Risken är överhängande att ett okänt antal av dessa kommer att begå alternativt utsättas för brott. Polisen saknar uppenbart resurser att ta itu med detta problem.

 Åklagare Eva Morén har informerat om att den 36-årige eritreanen begick morden i IKEA som protest mot att han inte fick asyl i Sverige.

* IKEA-morden i Västerås den 10 augusti i år, då en 55-årig kvinna och hennes 28-årige son brutalt knivhöggs till döds, är en direkt följd av den frikostiga svenska immigrationspolitiken. Gärningsman var en 36-årig eritrean som, trots att han redan hade uppehållstillstånd i Italien, ansökt om asyl i bidragsparadiset Sverige.

Han har enligt vice chefsåklagare Eva Morén erkänt att den bestialiska mordhandlingen begicks som en protest mot att han nekats asyl i Sverige. Om svenska myndigheter inklusive polismakten arbetat effektivare och utvisat 36-åringen hade kvinnan och hennes son varit i livet í dag. http://nyheter24.se/nyheter/brott-straff/813694-ikea-mordaren-atalad-yrkas-pa-livstid-och-utvisning

* Som en följd av flodvågen av asylsökande inklusive socialturister och rena lycksökare – samt en och annan flykting – går de svenska kommunerna på knäna. Så hade naturligtvis inte varit fallet om vår ”generösa flyktingpolitik” hade varit en sådan veritabel vinstapparat som den empatistinna godhetseliten inom politik och media hävdat att den var och är. De ankommande skall ha bostäder, försörjningsstöd och om möjligt arbeten, ordnad skolgång och vid behov medicinsk vård; kommunerna klarar inte längre att förse alla med det.

Regeringen Löfven har nu till på köpet deklarerat att den skall börja upprätta tältläger i syfte att ge de hitkommande någon form av tak över huvudet. Ansträngningarna som görs går ut över utsatta svenska grupper såsom pensionärer, ungdomar och hemlösa. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/problem-for-kommunerna-nar-flyktingstrommen-okar

Dalai lama: förbättra förhållandena i de flyendes hemländer.

* Sverigedemokraterna har sedan länge förespråkat en kraftig satsning på att hjälpa världens flyktingar på plats i deras hemländer eller närområden via FNs flyktingorgan UNHCR. Detta blir avsevärt billigare än att ta hit så många som möjligt med hjälpbehov till vårt land. Detta påpekades av professor Hans Rosling i den televiserade flyktinggalan ”Hela Sverige skramlar” nyligen, något som gjorde Rosling till persona non grata i somligas ögon. Särskilt sedan han i en intervju uttryckligen givit SDs partiledare Jimmie Åkesson rätt: http://nyheteridag.se/professor-hans-rosling-det-jimmie-akesson-sagt-ar-fullstandigt-ratt/

Även Tibets andlige ledare, Dalai lama, förordar att det bästa sättet för världssamfundet att agera är att förbättra situationen i de länder varifrån människor flyr. Dalai lama är därtill smärtsamt medveten om att massinvandring kan bryta ned ett lands inhemska kultur och traditioner: det är exakt vad som skett genom kinesisk immigration i Tibet. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/07/18/dalai-lama-vill-hjapa-flyktingar-i-deras-hemlander/

Det som nu pågår är det utan konkurrens mest vidlyftiga samhällsexperiment som makthavarna utsatt vårt land för. Det rimmar väl med det nyliberala idealet om nattväktarstaten, där staten skall ha hand om polis och militär men där i övrigt var och en får klara sig bäst vederbörande kan. Om nuvarande politikeretablissemang får fortsätta hållas kommer den traditionella svenska välfärden, snabbare än vi må ana, vara ett minne blott. Med de hitkommande får vi slutligen också in företeelser som vi trodde tillhörde det gamla, mindre trevliga Sverige – tuberkulos, kackerlackor, vägglöss och kvinnoförnedring är bara ett fåtal exempel.

Jimmie Åkessons vårtal: ”SD enda partiet för svenskt medbestämmande i EU”

–

 Jimmie Åkesson hade varit vänlig nog att inköpa en kycklingdräkt åt Stefan Löfven (S). Foto: Tommy Hansson

Jag vill inte kalla dig feg, Stefan…men jag har i alla fall köpt en liten present åt dig…   

SD-ledaren Jimmie Åkesson gick hårt åt vad han kallade ”det falska arbetarpartiet” (S) under sitt vårtal på Långholmen i Stockholm den soliga vårlördagen 26 april 2014. Han passade även på att raljera litet med sossebasen Stefan Löfven genom att på scenen hala fram en knallgul kycklingdräkt som det var fritt fram för Löfven att hämta när han ville.

Löfvens feghet bestod, enligt Jimmie Åkesson, i ett totalt ointresse att svara på SD-ledarens inviter till överläggningar om hur man skulle kunna förbättra situationen för Sveriges arbetslösa. I stället är det beröringsskräck som gäller

– Socialdemokraterna är inte ett parti för Sveriges arbetslösa, fastslog Åkesson och fick rungande applåder från den talrika publiken på bänkraderna framför Långholms-scenen. Inte heller, menade Åkesson, är S ett parti för de svaga i samhället eller för utsatta kvinnor som hotas av hedersvåld eller tvingas klä sig i heltäckande slöja.

Försvaret av vårt land Jimmie Åkesson inledde sitt bejublade framträdande med att erinra om de halvt skämtsamma anmärkningar han gjorde i fjolårstalet – då traditionen med vårtal inleddes – om ett tidigare JAS Gripen-haveri i anslutning till Långholmen och det svenska stridsflygets oförmåga att bemöta ryska kränkningar av vårt luftrum.

 Medieuppbådet var stort under vårtalet. Foto: Tommy Hansson

– I år är det inte lika skojigt att skämta om ryska flygaktiviteter när vi genom händelserna i Ukraina påminns om vårt utsatta geopolitiska läge, även om det vore fel att tala om något omedelbart hot.   

Åkesson påminde i sammanhanget om att det emellertid inte är en nulägesanalys som skall ligga till grund för försvarspolitiken. Alltför länge har det faktum att försvaret setts som en budgetregulator medfört en slakt på vårt militära försvar som lämnat oss mer eller mindre oförsvarade.

– Det krävs mer än utspel där försvarspolitiken används som ett populistiskt slagträ för att vi skall få en försvarsförmåga värd namnet, inskärpte Jimmie Åkesson och underströk därmed det faktum att Sverigedemokraterna är landets i särklass mest försvarsvänliga parti genom att skjuta till stora resurser till försvaret.

Dagen till ära presenterade SD ett nyproducerat försvarspolitiskt flygblad med rubriceringen ”En av statens viktigaste uppgifter är försvaret av vårt land”. Här konstateras bland annat att SD vill kraftigt öka anslagen till försvarsmakten, återinföra värnplikten, utveckla försvarsindustrin, fokusera på försvaret av Sverige, skapa ett större och modernare flygvapen genom att beställa 100 nya Gripen-plan, få till stånd en slagkraftig marin och ställa en armé som kan försvara hela vårt land på benen.

 En liten del av den ansenliga publiken. Foto: Tommy Hansson

Sämsta regeringen någonsin Inte bara Socialdemokraterna gisslades av SD-ledaren denna vårlördag.

– Den borgerliga alliansregeringen har misslyckats på område efter område. Det är den sämsta regering Sverige någonsin haft!   

Ord och inga visor från Jimmie Åkesson men fullt berättigade. Det är därför inte konstigt, menade han, att människor söker sig till politiska alternativ. Således har SD med något undantag under 19 månader i rad varit Sveriges tredje största parti. Många drar sig till minnes den trygghet och nationella sammanhållning som rådde under folkhemstiden, och då är det mer än logiskt att man söker sig till andra partier än S, anförde Åkesson:

– Dagens socialdemokrati är inte förvaltare av Per Albin Hanssons gamla folkhem. Det finns stora likheter mellan sossarna och alliansregeringen. Till exempel den totalt innehållslösa kampanjen om att ”alla behövs”. Både Reinfeldt och Löfven bar vid tillfället lila slips. Det rör sig om ankdammskäbbel inom samma röd-blå-lila etablissemang!   

Vidare har både socialdemokratin och alliansen, underströk Jimmie Åkesson vidare, ägnat sig åt samma försvarsfientliga politik. Båda stödjer också EUs monsterstat med Lissabonfördraget som grund. Båda är för en massinvandring som tränger undan svenska arbetargrupper med bland annat lönedumpning som följd.

 SDs säkerhetsansvariga Bengt Malmberg och Per Vegelow diskuterar säkerhetsläget under vårtalet. Foto: Tommy Hansson

-Socialdemokraternas anti-kärnkraftspolitik skadar den svenska industrin, påpekade Åkesson vidare.

”Den förbaskade soffan” 2014 är ett så kallat supervalår där det redan den 25 maj vankas val till Europaparlamentet. Ett viktigt val, menade SD-ledaren:

– Sverigedemokraterna är det enda parti som tar strid för svenskt medbestämmande. De närmaste veckorna kommer vi dock att få se prov på skrupelfritt bondfångeri, där sjuklöverpartierna kommer att påstå sig vara EU-kritiker…de borde skämmas allihop!   

För SDs del, klargjorde Åkesson, handlar inte EP-valet om enstaka frågor. Det handlar om vilken riktning det europeiska samarbetet skall ta.

– Sex partier är mer eller mindre överens om sitt stöd för överstatlighet och federalism. Det sjunde partiet, V, är mer pragmatiskt. Vi vill som det åttonde partiet ha samarbete, goda handelsförbindelser och frihandel. Det är alltid bra att kunna lösa gemensamma problem genom samarbete.   

För ett mellanfolkligt samarbete krävs dock ingalunda, ansåg Åkesson, en gemensam utrikespolitik, ett samfällt EU-försvar, en gemensam valuta, skatteharmonisering, en gemensam flagga, en gemensam nationalhymn etcetera. För Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna framstår EU-valet som en utmaning.

 Bloggaren på plats vid Långholmens scen. Foto: Ron Söderlund

– Lågt valdeltagande gynnar inte SD. Tvärtom, för det är våra väljare som brukar ligga hemma på sofflocket i stället för att gå och rösta. Den förbaskade soffan gör större skada än alla federalister tillsammans!

– Det är allvar nu, underströk Jimmie Åkesson. När vårt land alltmer faller isär kommer vi inte att acceptera att politiker i andra länder har större inflytande över Sverige än vad jag och mina 348 riksdagskolleger har!   

Under hela Jimmies tal höll en handfull fanatiska vänsterextremister igång med att väsnas genom att blåsa i olika slags tutor och skräna slagord på en höjd ovanför scenen i en olaglig manifestation. De hade blivit förvarnade om att de skulle bli gripna om de störde mötet, och så skedde också efter en polisinsats med hundar som gjorde dessa antidemokrater märkbart spaka.

Frågan är dock varför polisen väntade så länge med att ingripa. Trots allt hade mötesstörningen börjat flera timmar innan Jimmie Åkesson äntrade scenen klockan 14.00. När polisen väl agerade så skedde det emellertid på ett berömvärt och  resolut sätt.   

Innan Jimmie Åkesson började tala hade EP-kandidaterna Kristina Winberg och Peter Lundgren presenterat SDs EU-valssatsning samt Monica Tedestam-Berglöw talat å SD-Kvinnors vägnar.

 Den vackra Långholmskanalen. Foto: Tommy Hansson

Godhetskamarillan garanterar SD-framgång

Det blåser en farlig främlingsfientlig vind över Sverige. Den tränger sig in i våra vardagssamtal. Den är högljudd i den offentliga debatten. men tystnad är inget svar. I dag börjar vårt upprop för det Sverige vi vill leva i.

Just så lyder inledningen till texten i ett upprop som skrivits under av ett antal kändisar och som publiceras i Expressen i dag. Bland dessa märks personer från sosseledaren Stefan Löfven och ärkebiskop Anders Wejryd till den ökände antisemiten Omar Mustafa och den ofrånkomliga Alexandra Pascalidou liksom fotbollens förbundskapten Erik Hamrén. Att det inte är alldeles kristallklart hur en vind kan tränga sig in i samtal och är högljudd i en debatt förklaras inte, men det kan vi kanske lämna därhän för ögonblicket.

Omar Mustafa (S) ville skicka svenska JAS-plan mot Israel.

Kort sagt: ett gäng kändisar vill visa hur fina och goda människor de är. Därför väljer de nu, dagen före kyrkovalet, att slå ett slag mot Sverigedemokraterna, låt vara att partiet ej nämns vid namn. ”Sverige har under seklers lopp berikats med människor som kommit till vårt land av många olika skäl”, framhåller uppropstexten. Vi hopplöst barbariska svenskar, menar man, ”har inspirerats av ny kultur – konst, litteratur, musik och mat.”

Vad som inte framhålls i texten är att tyskar som kom hit under medeltiden, valloner som kom något senare, skotska militärer som anlände under stormaktstiden med flera avgränsade grupper gjorde det för att med den svenska statsmaktens goda minne utföra konstruktiva insatser inom särskilda sektorer av samhället: handel, järn- och bergsbruk, krigsväsen.

Däremot var det aldrig, som nu är fallet,  fråga om en ostrukturerad massinvandring av analfabeter, bidragsturister, kriminella och flyktingar i en osalig blandning. De som kom hit i förgången tid  gjorde det de skulle och hade inte en tanke på att leva på bidrag eller etablera maffialiknande brottssyndikat, som en del av dagens invandrare föredrar att göra. Långt ifrån alla, naturligtvis: de immigranter som gör rätt för sig och tar seden dit de kommer är värda allt beröm.

Den ofrånkomliga Alexandra Pascalidou.

Och  visst är det gott med kebab och trevligt med turkisk folkdans. Italiensk pizza och amerikanska hamburgare likaså, för att nu inte tala om irländsk och skotsk whiskey eller egyptisk magdans. Däremot är och  får detta aldrig bli något gångbart argument för den hämningslösa invandring som de fina och goda undertecknarna av uppropet uppenbarligen känner sig fullt tillfreds med.

Självfallet förständigas vidare läsarna av de finas och godas substanslösa och gråtmilda svammel ”Ta avstånd från rasism och främlingsfientlighet och diskriminering”. Vilket det givetvis finns all anledning att instämma i. Att vara emot hejdlös invandring som på sikt riskerar bryta ner och splittra vårt land  i ”vi” och ”dom” – så har delvis tvivelsutan redan skett – har dock inget med vare sig rasism eller främlingsfientlighet att göra, men desto mer med omtanke om vårt folk och vår nation.

Louis De Geer: framträdande valloninvandrare.

Det måste betecknas som på gränsen till sinnessvagt att lyfta fram forna dagars konstruktiva men samtidigt mycket begränsade invandring och indirekt hävda, att det är precis så dagens invandring också ser ut. Den gör ju inte det. Om de fina och de goda – men ack så naiva – kändisarna vill leva i ett samhälle där infödda svenskar diskrimineras på bekostnad av illegala immigranter, där importerade kulturinfluenser såsom hedersvåld och massvåldtäkter blir allt vanligare, där medlemmar i invandrarligor skjuter ihjäl varann på löpande band och där Malmös judar tvingas fly på grund av muslimska invandrares antisemitism, så må det vara deras  ensak.

De ser ändå  inte skymten av detta i de ombonade högreståndsområden de oftast framsläpar sina dagar i. De kan visserligen ta del  av dessa problem i etablerade media, vilka emellertid nästan aldrig nämner etniciteten i brottsammanhang om det inte är etniska svenskar inblandade. Sanningen och öppenheten står alternativa media av typ Avpixlat, Contra och Dispatch International för, men dessa har ju redan avfärdats som ”rasistiska” och ”främlingsfientliga” av de fina och de goda och deras ängsligt politiskt korrekta  medlöpare.

Ta gärna del av Avpixlats video ”Dom kallar oss PK” här:

http://www.youtube.com/watch?v=kEMOJQ_MfTo

Kändisdravlet är en garant för stora SD-framgångar i kommande val.

Egentligen borde väl vi som blivit klara över den bistra verkligheten vara tacksamma över godhetskamarillans sentimentala dravel, eftersom det så lätt genomskådas av gemene man i väljarkåren. Därför borde vi kanske rentav hoppas på att det här uppropet fortsätter att attrahera etablerade kändisar och därmed jämställda, eftersom detta är en nästan säker garant för stora framgångar för Sverigedemokraterna – nu närmast i kyrkovalet i morgon och sannolikt i ännu högre grad i nästa års val till Europaparlament, riksdag, landsting och kommuner.

Så fortsätt gärna med ert sentimentala och hopplöst naiv-utopiska och historielösa dravel om hur all invandring berikar i alla lägen och att det absolut inte finns några som helst problem i sammanhanget. Vanligt folk är mycket långt ifrån så korkade som ni tror!

Erik Hamrén visar dåligt omdöme – dags att börja heja på Norge och Danmark?.

För övrigt överväger jag starkt att börja heja på Danmark eller Norge i fotboll  sedan förbundskapten Erik Hamrén haft det dåliga omdömet att ansluta sig till kändisjippot.