Nyligen har vi i riksmedia kunnat läsa om hur en ”34-årig man” från en ”Stockholms-förort” ställs inför rätta för mycket svåra sexualbrott riktade mot 13 flickor i åldrarna åtta till elva år. Övergreppen har enligt uppgift skett mellan 2006 och 201o i Hökarängen, Spånga, Rågsved, Farsta samt i ett fall i Uppsala. Att det påvisade antalet offer är 13 innebär med stor sannolikhet att den verkliga siffran är avsevärt högre.
Expressen skriver följande om ”Söderortspedofilen”:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2320554/34-aring-atalas-for-grova-sexbrott-mot-13-smaflickor
Brottsligheten i fråga rör sig om flera fall av fullbordade våldtäkter samt även oralsex, där offren tvingats bära ögonbindel. I den misstänkte förövarens bostad uppges polisen ha hittat graverande material i form av videoband på vilka många av övergreppen spelats in. Den ”34-årige mannen” skall av naturliga skäl genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.
Ett målsägarbiträde till två av flickorna, Elisabeth Massi-Fritz, har i media citerats på följande sätt:
– Det är mycket grova brott som sätter djupa sår hos barn som vi vet tar lång tid att bearbeta. Flera av de målsägande har varit utsatta vid upprepade tillfällen och under lång tid.
Svenske barnamördaren Anders Eklund.
Vad etablerade media föredragit att hålla inne med är att den misstänkte ”34-årige mannen” är en irakisk flykting. Jag är tämligen säker på att om den misstänkte varit av svensk börd så hade detta framhållits särskilt i media, sannolikt även med foto och namns nämnande såsom skett vid ett flertal tillfällen när det gällt notoriska våktäktsmän.
Jag kommer här att tänka på våldtäktsmännen som förgrep sig på kvinnor i Umeå och Örebro och även Englas mördare Anders Eklund. Dessa galningars svenska härkomst trumpetades ut med närmast övertydlig ihärdighet. Vilket för övrigt också gällde den misstänkte krypskytten i Malmö.
Men när det kommer till invandrares brottslighet är det i regel, om än inte alltid, locket på. Ett undantag är av någon anledning de förbrytargallerier i form av maffialedare som pressen regelbundet brukar förse oss med och där det bara i undantagsfall går att hitta en person med svenskklingande namn.
När det dock gäller sexualbrottslighet bör den misstänktes invandrarbakgrund inte påtalas. Jag kan egentligen bara se två möjliga skäl till detta: 1. Invandrare får inte misstänkliggöras eftersom detta kan riskera äventyra mångkulturalismens evangelium. 2. Ett offentliggörande av den misstänktes härkomst skulle kunna gynna Sverigedemokraterna.
Media har emellertid genom sin talande tystnad satt sig själva i en rävsax. Ty även om de inte sätter ut den misstänkte brottslingens namn och/eller ursprungsland så kommer detta ändå alltid fram förr eller senare och publiceras på någon av de otaliga nätsajter som finns. Politiskt Inkorrekt (PI) hade exempelvis följande att säga om den misstänkte Söderorts – eller Farsta-pedofilen redan i samband med hans gripande sistlidna sommar:
När det sedan uppdagas att en brottsmisstänkt härstammar från ett främmande land blir många förbannade och anklagar, onekligen med viss rätt, gammelmedia för att mörka sanningen. Vilket kan tänkas gynna ett invandrarskeptiskt parti som Sverigedemokraterna. Medias rutinmässiga döljande av sanningen om grova brottslingars proveniens har även lett till att så fort en brottslings härkomst inte redovisas, så drar många slutsatsen att vederbörande måste vara utlänning. Vilket knappast alltid behöver vara fallet.
Mångkulturell pedofili.
När det gäller straffpåföljden för nämnd 34-åring är det svårt att sia. Det kan bli ett långt och välförtjänt fängelsestraff, men det kan också mycket väl bli rättspsykiatrisk vård för sjukdomen pedofili. Om ansvarig läkare i sistnämnda fall anser att vederbörande är frisk kan han vara ute igen om något år.
En straffpåföljd som inte diskuteras med någon större iver i vårt land är kemisk kastrering, som visserligen inte är hundraprocentigt effektiv men som jag menar borde övervägas av svenska lagstiftare. Något jag faktiskt tog upp i en replik i en fullmäktigedebatt i Södertälje i slutet av förra året. Läs mer här:
http://www.facebook.com/group.php?gid=130144723680531
I Polen infördes en lag om obligatorisk kemisk kastrering för pedofiler samt i fall av incest hösten 2009. Den så kallade kastreringen, som leder till att mängden av det manliga könshormonet testosteron minskar varvid könsdriften avtar, sker genom intagande av en viss sorts läkemedel.
Metoden används inom den rättspsykatriska vården i Sverige men, till skillnad från i Polen, inte vid straffutmätande i domstol.
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 