Sannfinländsk kvinna dömd för att ha förolämpat islam

Terhi Kiemunki, Sannfinländarna, dömdes i Birkalands tingsrätt för hets mot folkgrupp. Nu överklagar hon till hovrätten.

I höstas åtalades Terhi Kiemunki, assistent i riksdagen till det finländska regeringspartiet Sannfinländarnas parlamentsledamot Lea Mäkipää, för hets mot folkgrupp och brott mot trosfrid. Åtalet gällde en text som Kiemunki lagt ut på sin blogg på webbtjänsten Uusi Suomi, där hon i våras skrev att alla terrorister i Europa är muslimer. Nyligen kom domen i Birkalands tingsrätt: böter om 450 euro. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/01/terhi-kiemunki-domd-hets-mot-folkgrupp-vill-prova-granser-i-hovratten

Terhi Kiemunki gjorde enligt Svenska YLE följande uttalande efter den fällande domen: ”Jag är fortfarande av samma åsikt att det inte är brottsligt att uttrycka statistiska fakta eller åsikter, bara för att några inte tycker om dem.” Kiemunki, som själv bad polisen utreda hennes bloggtext, ämnar nu överklaga domen till hovrätten i syfte att få den finländska yttrandefrihetens gränser definitivt fastställda.

Människorättsforskaren och docenten Jukka Viljanen vid Tammersfors universitet, som refereras till i Svenska YLEs artikel om domen, menar att domen i tingsrätten drar upp gränser för vad man får och inte får säga i yttrandefrihetens namn. Han anser även att ”hårda uttryck” måste få tillåtas i politiken även om lagarna skall följas.

Av referaten från rättegången mot Terhi Kiemunki framgår, att rätten frågade Kiemunki varför hon i sin bloggtext inte gjort skillnad mellan ”islam” och ”radikal islam”. Hade så skett hade hon sannolikt inte blivit åtalad. Nu anses hennes text om muslimer som terrorister vara förolämpande mot alla muslimer, en tolkning som verkligen kan ifrågasättas.

Även Sebastian Tynkkynen har åtalats för hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden.

Det kan nämnas att även ordföranden i Sannfinländarnas ungdomsförbund, Sebastian Tynkkynen, har bilvit föremål för åtal för samma typ av ”brott” som Kiemunki, det vill säga påstått förolämpande omdömen om islam. Detta har skett på Tynkkynens Facebook-sida. Tynkkynen förnekar brott och hänvisar till att han endast varit ute efter att försvara ”västerländska värden”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/11/11/tynkkynen-atalas-hets-mot-folkgrupp

Enligt många muslimska trosbekännare finns ingen principiell skillnad mellan så kallad moderat islam och islam. Turkiets islamistiske president Recep Tayyip Erdogan har bland annat blivit bekant för sitt uttalande att termen ”moderat islam” är missvisande: ”Islam är islam”, har han citerats. https://www.jihadwatch.org/2007/09/turkeys-pm-erdogan-the-term-moderate-islam-is-ugly-and-offensive-islam-is-islam

Det islamkritiska amerikanska institutet Gatestone Institute har tagit upp exemplet Terhi Kiemunki som ett exempel på, hur all form av islamkritik är på väg att kriminaliseras i betydande delar av Europa och nämner också domen i Nederländerna nyligen mot ledaren för landets största politiska parti, Frihetspartiets (PVV) Geert Wilders. Denne uttryckte i ett politiskt tal 2014 att han ville se färre marockanska invandrare i Nederländerna. Detta ansåg domstolen vara diskriminering och uppvigling till hat. https://www.gatestoneinstitute.org/9525/europe-illegal-criticize-islam

Geert Wilders, ledare för Hollands största parti PVV, dömdes nyligen för diskriminering och uppvigling till hat på grund av uttalanden om marockansk invandring.

Wilders har länge varit Europas frispråkigaste politiker i sitt envetna kampanjande icke endast mot ”radikal islam” utan mot all form av islam. Wilders vill bland annat förbjuda islams heliga bok Koranen. Följden har blivit att Geert Wilders genom åren utsatts för en ström av dödshot, vilket lett till att han i dag är Europas bäst bevakade politiker. http://www.dn.se/nyheter/varlden/geert-wilders-domd-i-hetsrattegang/

Här följer Wilders egna kommentarer avseende domen mot honom. ”Nederländerna har blivit ett sjukt samhälle”, framhåller han bland annat och lovar att aldrig ge upp sin kamp för frihet och yttrandefrihet: https://sv.gatestoneinstitute.org/9565/geert-wilders-dom

Bevakningen av Wilders är ingen tillfällighet. Två framträdande politiska aktivister i Nederländerna har tidigare fallit offer för den muslimska fanatismen. 2002 mördades den kontroversielle politikern Pim Fortuyn (1948-2002) av en djurrättsaktivist, som uppgav att han ville hindra Fortuyn från att göra muslimer till syndabockar i det holländska samhället. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pim_Fortuyn

Två år senare föll filmaren Theo van Gogh (1957-2004) offer för en islamist, som var upprörd över van Goghs antimuslimska agenda. Han gjorde tillsammans med den muslimska avhopparen Ayaan Hirsi Ali filmen Underkastelse, som handlar om kvinnoförtrycket i muslimska samhällen. Han hade även kallat marockaner ”getknullare”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Theo_van_Gogh

Michael Hess – frikänd av hovrätten.

Här skall påminnas om att vi 2015 hade en motsvarighet till åtalen mot Kiemunki och Tynkkynen, då lokalpolitikern Michael Hess, SD Karlskrona vid Blekinge tingsrätt åtalades för hets mot folkgrupp då han på webben påpekat att våldtäkter faktiskt godkänns i Koranen. Hess blev emellertid frikänd i hovrätten. http://www.blt.se/blekinge/hovratten-frias-hess/

Litet överraskande tycker jag slutligen det är att det finska rättsväsendet visat sig mer intolerant än det svenska när det gäller kritik av islam. Själv skrev jag för ett par år sedan följande om det ämne Hess belyste – islam och våldtäkter: https://tommyhansson.wordpress.com/2014/01/11/om-islam-och-valdtakter-vilka-ar-det-som-ar-okunniga/

 

Wilders om SD och svenska ”hippien” Malmström

 Geert Wilders kan tänka sig samarbete med SD.

Geert Wilders, ledare för det nederländska Frihetspartiet (PVV), räknas som en av Europas mest kontroversiella politiker. Han bevakas dygnet runt eftersom det är väl känt att många meningsmotståndare helst vill se honom död.

Precis som extremistiska våldsverkare i Nederländerna tidigare mördat obekväma sanningssägare som Pim Fortuyn (2002) och Theo van Gogh (2004), båda kritiker av den omfattande muslimska invandringen och det våld muslimska män utövar mot kvinnor.

Wilders har gjort sig känd som en orädd politiker som inte tvekar att framföra kontroversiella åsikter. Som då han för någon månad sedan förklarade att han tyckte det var ”för många marockaner” i Nederländerna.

I ett uttalande för SVT Nyheter den 21 april menade den nederländske politikern, att det finns på tok för många i Bryssel som bestämmer över saker de inte har med att göra. Han var inte nådig mot den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP):

Till exempel er svenska kommissionär Cecilia Malmström, jag kallar alltid henne er svenska hippie, hon kommer från ett vänsterliberalt parti. Ingen i Holland känner henne, ingen har valt henne här, men hon kan säga nej till alla våra förslag till förändringar av invandringen. 

Här en länk till artikeln:

http://www.svt.se/nyheter/varlden/wilders-ater-i-skottgluggen-efter-invandringskritiskt-uttalande

 ”Svenska hippien” Cecilia Malmström (FP).

Efter valet till Europaparlamentet den 25 maj hoppas Wilders och hans parti få till stånd ett samarbete med likasinnade europeiska partier såsom UKIP i Storbritannien, Front National i Frankrike – och Sverigedemokraterna. Om SD säger Geert Wilders:   ”Vi har en del gemensamt, vi är båda EU-skeptiska och vi är båda för att återta makten till nationalstaterna.”   

För något år sedan talade PVV-ledaren hos Tryckfrihetssällskapet i Malmö och för ett halvår sedan besökte han Sverigedemokraterna i Stockholm.

 

Svenska artister (V): Alice Babs

 Alice Babs Sjöblom i mogen ålder. I bakgrunden en byst av henne.

Det är svårt att i dag, då artister som tycks inspirerade av underjordens krafter ofta nog intar världens scener, förstå att Alice Babs en gång kunde anses framföra sånger och stå för värderingar som var höjden av dekadens och omoral. Så var det i alla fall då Alice ”Babs” Nilson, som hon då var känd som, 1940 slog igenom med dunder och brak i filmen ”Swing it, magistern!” i regi av Schamyl Bauman.

Videolänk nedan med titelmelodin:

http://www.youtube.com/watch?v=m7_94j2qYbk

Filmen och då endast 16-åriga Alice gjorde stor succé i Sverige, Danmark och Norge. I Finland var det en annan sak: här var dans vid denna tid förbjuden och radion spelade huvudsakligen psalmer och marscher under de bistra krigsåren. När den unga artisten en gång uppträdde inför finska krigsinvalider gjorde hon dock stor lycka.

Trots succén bland biobesökare och allmänhet var det åtskilliga i de äldre generationerna som rynkade på näsan åt swingmusiken – som introducerade jazzen i Sverige – och unga Alice ”Babs” Nilson. Talrika präster avfärdade all populärmusik som synd och ansåg att Alice var ”ungdomens förförare” eller rentav en ”slyna” som framförde ”negermusik”. En kyrkoherde Grände kallade Alice och swingen ”en andlig mul- och klövsjuka”. Hon uppges ha tagit illa vid sig av denna kritik och såg det som en sorts revansch, när hon många år senare uppträdde i kyrkor med Duke Ellingtons orkester.

Så här skrev exempelvis signaturen Scatterbrain i en recension av en av Alices skivor:

Denna skiva borde inte få spelas annat än i en obebodd trakt i mörkaste Afrika.

Som sagt, svårt att förstå i dag att denna äppelkindade helylletjej från Småland kunde få ett sådant renommé…

Hildur Alice Nilson föddes i Kalmar den 26 januari 1924 som dotter till biografpianisten Jean Edvin Nilson och en moder som sjöng. Familjen flyttade till Västervik och senare till Stockholm i syfte att utveckla dotterns sångkarriär. Redan 1938 syntes unga Alice i filmen ”Blixt och dunder” i regi av Anders Henrikson och med Hasse Ekman som manusförfattare. Första skivinspelningen inträffade 1939 med ”Joddlarflickan” med text och musik av fadern. Samma år såg hon den blivande samarbetspartnern Duke Ellington och dennes orkester vid ett framträdande i Stockholm.

 Så här såg ”ungdomens förförare” ut på 1940-talet…

1940 kom så det formidabla genombrottet med ”Swing it, magistern!” Filmen hade premiär på biografen Royal i Stockholm den 21 december 1940 och väckte genast stort uppseende. Alice ”Babs” Nilson, som snart skulle bli känd som enbart Alice Babs, spelar här skolflickan Inga Danell som vid ett offentligt framträdande använder artistnamnet Linda Loy. Hennes musiklärare, lektor Bergman, spelas av Adolf Jahr. Filmen fick 1941 en uppföljare som hette ”Magistrarna på sommarlov” som dock inte gjorde stort väsen av sig.

Alice Babs var nu ett etablerat fenomen inom svensk underhållningsindustri. Ett axplock ur hennes fortsatta filmkarriär ger titlar som ”En trallande jänta” (1942), ”Vårat gäng” (1942), ”Örnungar” (1944), ”Sången om Stockholm” (1947), ”I dur och skur” (1953), ”Swing it, fröken” (1956) och ”Det svänger på slottet” (1959). I den sistnämnda filmen spelar Babs mot dåvarande manlige flickfavoriten Lasse Lönndahl.

Titelsången ur ”Vårat gäng”:

http://www.youtube.com/watch?v=liN-eqdhXIw

”Örnungar” i regi av Ivar Johansson handlar om segelflygning och spelades in på platåberget Ålleberg i Västergötland med dess 330 meter över havet. Alice Babs spelade in alla flygscener hon medverkade i själv – hon hade nyligen tagit segelflygcertifikat. Filmen är väl eljest mest känd för slagdängan ”Gå upp och pröva dina vingar” av och med Lasse Dahlquist. Insatsen här skulle i tidernas fullbordan rendera Alice det första hedersmedlemskapet i Segelflygets veteranförening (2001).

1954 är ett märkesår i Alice Babs karriär då hennes platta  ”Käre John” (med amerikansk förlaga som 1951 sjungits in av Hank Williams) resulterade i Sveriges första guldskiva. På piano Charlie Norman och gitarr Jörgen Ingmann. 1958 var Alice Sveriges första representant i Eurovision Song Contest i Holland med låten ”Lilla stjärna”, vilken belade en hedersam fjärdeplats. Segrade gjorde Frankrikes André Claveau med ”Dors, mon amour”.

”Käre John”:

http://www.youtube.com/watch?v=nPDbQ3RRTEQ

”Lilla stjärna” (video):

http://www.youtube.com/watch?v=GJ32dJz8O7I

1958 gick Babs karriär in i ett nytt skede då hon tillsammans med danskarna Svend Asmussen (född 1916) och Ulrik Neumann (1918-94) bildade trion Swe-Danes. Det var en högt kvalificerad ensemble: Alice Babs rykte som helgjuten sångerska var grundmurat, Neumann var en rutinerad revyartist, musiker och kompositör och Asmussen ansågs vara världens främste jazzviolinist.

Videolänken nedan från ett framträdande på Berns i Stockholm:

http://www.youtube.com/watch?v=csRUYiZvB70

Trion, som den minnesgode och lite äldre läsaren tvivelsutan erinrar sig från talrika framträdanden i svensk television, nådde världsrykte då den 1959-60 turnérade i USA och bland annat medverkade i Ed Sullivans show i New York samt konserterade på Coconut Grove i Los Angeles. Olympia i Paris var en annan världsscen på vilken svensk-danskarna uppträdde. Gruppen splittrades redan 1963 då den stod på toppen av sin karriär.

 Oförglömliga Swe-Danes.

Det var 1963 som Alice Babs inledde sitt fruktbärande samarbete med den världsberömde amerikanske orkesterledaren och jazzpianisten Duke (eller Edward Kennedy som han egentligen hette) Ellington (1899-1974). Den svenska sångerskan kom att bli oumbärlig för Ellington tack vare sitt röstomfång, vilket skall ha omfattat tre och en halv oktav. Ellington skrev de andra och tredje av sina ”Sacred Concerts” för Babs röst. Han sa själv att om han inte kunde använda svenskan så var han tvungen att anlita tre sångerskor för de aktuella sångpartierna.

 Edward Kennedy Ellington – ”Duke”.

Särskilt lyckad blev konserten i New Yorks största katedral, St. John the Divine, den 19 januari 1968 inför 8000 åhörare. New York Times musikkritiker skrev följande:

Miss Babs, sopran från Sverige, som framträtt med Ellingtons band vid flera tillfällen i Europa, intog i går kväll sin plats bland Ellingtons främsta – musiker och sångare som givit Ellington-ensemblen en särställning. Hennes röst visade sig vara ett magnifikt Ellington-instrument, rent fullödigt och med både värme och styrka i båda ändar av ett brett register.

1972 gav Alice Babs ut skivan ”Alice in Israel” och tilldelades samma år Masadamedaljen av den judiska hjälporganisationen Keren Kajemet. Hon fick medaljen och ett diplom ur dåvarande israeliske ambassadören Max Varons hand tillsammans med några andra förtjänta svenskar. Samma år utnämndes hon till hovsångerska – en hederstitel som dittills endast gått till operaverksamma sångare/sångerskor.

 Alice Babs tilldelades Masadamedaljen av Keren Kajemet.

På Alice Babs övriga meritlista kan nämnas att hon 1969 belönades med Karl Gerhards hederspris och att hon 1974 invaldes i Kungliga musikaliska akademien. Hon samarbetade genom åren med musikprofiler som exempelvis Charlie Norman, Povel Ramel och Bengt Hallberg. Hon har fortsatt sjunga offentligt högt upp i åren, ofta tillsammans med dottern Titti Sjöblom, men drabbades i våras tyvärr av en stroke.

Alice Babs familjeliv har såvitt jag känner till inte varit särdeles dramatiskt. Hon gifte sig 1943 med dåvarande fänriken, sedermera direktören Nils Ivar Sjöblom med vilken hon fick barnen Lilleba Lagerbäck (född 1945), Lars-Ivar (Lasse) Sjöblom (född 1948) samt Titti Sjöblom (född 1949).

Alice och Titti gör reklam för klassiska Toy tuggummi.

Den mest kända sång mor och dotter spelat in tillsammans torde slutligen vara ”Droppen Dripp och Droppen Drapp”:

http://www.youtube.com/watch?v=_5R3P6lR2lo