Posted tagged ‘Ilmar Reepalu’

En reaktion mot islamiseringen: majoritet är för förbud mot böneutrop

8 juli, 2018

Enligt en den 6 juli 2018 offentliggjord opinionsundersökning av SVT/Novus var 61 procent av de tillfrågade för ett förbud mot muslimska böneutrop i Sverige. 28 procent motsatte sig förbud medan 11 svarade att de inte visste. Undersökningen har föregåtts av åratal av muslimsk indoktrinering via bland annat media, politiska partier och Svenska kyrkan.

Nu finns en väljarmajoritet mot muslimska böneutrop i Sverige.

Böneutrop, med arabisk terminologi adhan, sker enligt muslimsk tradition fem gånger om dagen i syfte att kalla de troende till de påbjudna tidebönerna. Utropen sker vanligen från en minaret i anslutning till den aktuella moskén men kan även ske från moskéns ingång. Böneutroparen är alltid en man som kallas muezzin. I dag används ofta högtalaranläggningar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Adhan

Den förste som utförde ett muslimskt böneutrop var den frigivne etiopiske slaven Bilal Ibn Ribah, en förtrogen till islams grundare Muhammed, som kallade till bön år 622 eller 623.

Moskén i Fittja i Botkyrka kommun söder om Stockholm var 2013 först i Sverige med att få tillstånd att hålla böneutrop på fredagar. 2017 tilläts böneutrop i Karlskrona och 2018 i Växjö. Moskéer på andra platser är intresserade av att följa efter. Biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, ställde sig välkomnande till böneutropen i Växjö och citerades: ”Det är naturligt i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle att olika traditioner möts, syns och samverkar för det goda samhället.” http://www.dagen.se/nyheter/vaxjobiskopen-fredrik-modeus-valkomnar-ansokan-om-boneutrop-1.1100441

Moskén i Fittja i Botkyrka kommun var först med att få tillstånd att hålla böneutrop 2013.

Andra präster har uttryckt liknande synpunkter. Det kan i sammanhanget erinras om att ärkebiskop Antje Jackelén som sitt valspråk antagit ”Gud är större”, vilket är en direkt översättning från arabiskans Alla´hu akbar.

Omfattande muslimsk invandring. Böneutrop är ett uppenbart uttryck för den pågående islamiseringen av det svenska samhället, en följd av den omfattande invandringen från muslimska länder i Mellanöstern och Nordafrika som under många år aktivt drivits på av Socialdemokraterna. En nyckelroll härvidlag har innehafts av den socialdemokratiska underorganisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Ursprunget till denna organisation står att finna i Sveriges socialdemokraters kristna förbund, som grundades 1929 men som dessförinnan hade haft en lokalavdelning i Örebro sedan 1924. Därefter ändrades namnet till Broderskapsrörelsen innan organisationen 2011 bytte namn till Socialdemokrater för tro och solidaritet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Socialdemokrater_f%C3%B6r_tro_och_solidaritet

Ordförande sedan 2015 är Ulf Bjereld, en professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som har ett förflutet i det revolutionära partiet KPML(r). Bland medlemmarna märks samordningsminister Ibrahim Baylan samt riksdagsledamöterna Hillevi Larsson och Carin Jämtin.

Jämtin ville ha muslimsk helgdag. Terrorforskaren Magnus Norell uppmärksammar i ett inlägg på Ledarsidorna den 7 februari 2017 att dåvarande Broderskapsrörelsen 1999 slöt ett avtal med det Muslimska brödraskapet närstående Sveriges muslimska råd. https://ledarsidorna.se/2017/02/statsministern-och-det-muslimska-brodraskapet/

Carin Jämtin framförde förslaget att Sverige skulle införa en muslimsk helgdag.

Avtalet skulle, förutom ett generellt politiskt inflytande, garantera den muslimska diasporan ett visst antal riksdagsplatser. Som en motprestation skulle Socialdemokraterna erhålla ett ökat antal väljare och medlemmar, något som av S –partiet bedömdes vara av stor vikt sedan LO 1987 avskaffat kollektivanslutningen vilken automatiskt försåg partiet med ett betydande antal medlemmar.

Det kan vidare nämnas att riksdagsledamoten och palestinaaktivisten Hillevi Larsson har sitt starkaste politiska stöd bland Malmös palestinaarabiska invandrargrupp, inom vilken terrororganisationen Hamas har ett mycket starkt stöd. http://www.dagen.se/s-ledamot-poserar-med-karta-dar-israel-inte-existerar-1.303243

Larsson poserade 2014 med ett inramat diplom hon fått av den Palestinska myndigheten som tack för sina tjänster – på den karta som fanns på diplomet hade staten Israel avlägsnats. Hillevi Larsson har deltagit i Israel-fientliga demonstrationer i hemstaden där slagord av typen ”Skjut judarna!” har skanderats.

Muslimerna och/eller islamisterna i Malmö hölls under många år under armarna av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S), vilken regelmässigt ägnade sig åt att misstänkliggöra Malmös av arabiskimporterad antisemitism hårt ansatta judiska samfällighet. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/02/28/reepalu-fornekar-sig-inte-en-feg-stackars-antisemit/

En framträdande socialdemokrat som engagerat sig för de så kallade palestinierna och mot den judiska staten Israel är den före detta partisekreteraren Carin Jämtin, sedan 2017 generaldirektör för biståndsorganet SIDA. Hon pläderade 2014 för att Sverige skulle införa en muslimsk helgdag i anslutning till Eid al-fitr, som markerar avslutningen på fastemånaden ramadan. Hon ångrade dock senare sitt förslag. http://www.dagen.se/carin-jamtin-foreslar-muslimsk-helgdag-1.130736

Hillevi Larsson (S) med palestinaarabisk utmärkelse där Israel raderats från kartan.

Hägg tvingades bort. En socialdemokrat som faktiskt tagit ställning mot islamiseringen av sitt parti och Sverige är Carina Hägg från Värnamo, som var riksdagsledamot 1995-2014. Det ledde till att hon tvingades bort från sossarnas valsedel inför valet för fyra år sedan.

Hägg var en av dem som riktade stark kritik mot att Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet, den 7 april 2013 valdes in som suppleant i Socialdemokraternas partistyrelse efter att tidigare ha haft motsvarande position inom S-partiet i Stockholms stad. Mustafa tvingades avgå redan efter en vecka sedan han kritiserats för att ha bjudit in beryktade antisemiter och homofober till möten. https://sv.wikipedia.org/wiki/Omar_Mustafa

Carina Hägg har fortsatt rikta kritik mot islamiseringen sedan hon avpolletterades av sitt parti. Hon har bland annat påpekat att det finns islamiseringsivrare över allt i samhället: ”De finns i alla partier, på universiteten, studieförbunden och i kyrkan.” Hägg har även framhållit att islamiseringen icke minst och med full kraft pågår i förorterna, där islamistiska gäng på ett aggressivt sätt söker upprätthålla sharialagar och andra muslimska seder och bruk. https://www.vn.se/article/islamisterna-vill-bygga-kalifat-i-fororterna/

Islamism i andra partier. Anpassningen enligt islam är, som Hägg framhållit, inte enbart en socialdemokratisk angelägenhet även om S tvivelsutan varit pådrivande.

Miljöpartisten och islamisten Mehmet Kaplan var stadsutvecklings- och bostadsminister i den rödgröna regeringen 2014-16 men avgick efter en skandal där det visade sig, att han varit på middag med representanter för den fascistiska turkiska grupperingen Grå vargarna. Kaplan har bland annat deltagit i det Israel-fíentliga propagandajippot Ship to Gaza.

Exminister Mehmet Kaplan (MP) umgicks med turkiska fascister.

Moderaterna hade 2010-14 en riksdagsman vid namn Abderizak Waberi, en tidigare rektor för en muslimsk friskola i Göteborg som i ett TV-inslag deklarerade att han ville leva i ett samhälle styrt av islam där kvinnor och barn hölls i Allahs tukt och förmaning.

Våren 2018 friade de båda centerpartistiska nämndemännen Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson i Sundbyberg en muslimsk man som misshandlat sin hustru med motiveringen, att kvinnan i stället borde ha vänt sig till mannens familj eftersom de ingått äktenskap enligt shariased. Båda nämndemännen avgick från sina uppdrag i likhet med nämndemannakollegan Robert Ahl (MP), vilken stött dem. https://nyheteridag.se/miljopartisten-som-stottar-c-islamistens-dom-lamnar-sitt-uppdrag/

”Nu får det vara nog”. Islamiseringen av Sverige torde ha underlättats av det faktum att Sverige i flera decennier bedrivit en Israel-fientlig politik som ensidigt gynnat våldsbenägna palestinaaraber. Palme-Andersson-linjen har följts slaviskt också under år med borgerliga regeringar.

Ett uttryck för den socialdemokratiska faiblessen för Yassir Arafats gamla terrorparti al-Fatah kom vid S-kongressen 2013, då Stefan Löfven kallade partiet ”vårt kära systerparti”. Samma parti som bland annat använder biståndspengar till att avlöna fängslade terrorister i israeliska fängelser och deras familjer och uppkallar gator och offentliga platser efter terrorister. http://www.varldenidag.se/israelkommentar/stefan-lovfen-omhuldar-parti-som-hyllar-terrorism/Bbbqcf!c7bRa6xWnSNpP37QtOYYYg/

Den opinionsmässiga majoriteten för ett förbud mot böneutrop – en sed som så uppenbart strider mot svenska traditioner och svensk kultur – kan ses som ett uttryck för insikten att ”nu får det vara nog” när det gäller eftergifter åt muslimer i Sverige och deras fortgående strävanden att framflytta sina positioner i det svenska samhället.

Annonser

Hets mot folkgrupp: att sila mygg och svälja kameler

4 januari, 2018


NMR-ledaren Simon Lindberg, närmast kameran, har dömts för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Det har nyligen meddelats att Simon Lindberg, som uppges vara ledare för den nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), av Stockholms tingsrätt dömts till villkorlig dom och dagsböter för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Orsaken är att Lindberg vid en manifestation på Mynttorget i Stockholm i november 2016 upprepade gånger gjort nazihälsning samt skrikit ”Hell seger” (försök till svensk översättning av tyska ”Sieg heil”). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning?cmpid=del%3Afb%3A20180102%3Anordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning%3Anyh%3Alp

I samband med NMR-demonstrationen förekom även sammandrabbningar mellan de församlade nazisterna och motdemonstranter.

Hets mot folkgrupp är en lag som infördes i svensk rättsskipning 1948. Lagen kallades inledningsvis även Lex Åberg efter den svenske nazisten och judehetsaren Einar Åberg, som spridit antisemitiska flygblad både i Sverige och utlandet. I dag kan den som hetsar mot personer utgående från så kallad ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning dömas för hets mot folkgrupp. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp

Såsom lagen är utformad, där nazihälsning (egentligen romersk hälsning) betraktas som ett uttryck för hets mot folkgrupp, har jag inga invändningar mot domen mot Lindberg. Det är bra att lagvidrig nazistisk verksamhet hålls efter av rättsväsendet.

Det är emellertid i sammanhanget på sin plats att jämföra med betydligt värre antisemitiska handlingar som en genomfördes av medlemmar i en grupp om cirka 200 personer på Möllevångstorget i Malmö i början av december 2017. En av talarna var riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S), som efteråt tog avstånd från de förgripliga ropen om att skjuta judar. https://www.sydsvenskan.se/2017-12-09/hot-mot-judar-under-demonstration-i-malmo


I Malmö ropades det på att judarna skulle skjutas.

I en vad som verkar ha varit en spontan protestaktion – som saknade polistillstånd – mot president Donald Trumps beslut att officiellt erkänna Jerusalem som Israels huvudstad skreks på arabiska bland annat ”Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna”. Det ropades också på ”intifada” mot Israel av samma slag som proklamerats av den islamistiska terrorrörelsen Hamas i Gaza.

Polis på plats i Malmö uppges själv ha lämnat in en anmälan om hets mot folkgrupp, men veterligt har inga personer gripits och/eller lagförts för detta brott. Detta då till skillnad från åtalet och domen mot NMR-ledaren Simon Lindberg. I mitt tycke verkar det som om svenskt rättsväsende härvidlag silar mygg och sväljer kameler.

Malmö har till följd av den voluminösa arabisk-muslimska invandringen blivit ett avskräckande internationellt exempel på accelererande antisemitism. Av ursprungligen 5000 Malmö-judar finns i dag inte ens 1000 kvar – de utflyttade har enkelt inte vågat stanna kvar. Saken har förvärrats av att stadens rödgröna majoritet inte gjort ett dugg för att motverka judehatet – den tidigare ledande politikern Ilmar Reepalu har bland annat skyllt på vad han kallat ”Israel-lobbyn”. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/06/sanningen-om-den-svenska-antisemitismen/

Det är uppenbart att för de styrande Malmö-politikerna betyder de säkra rösterna från de arabisk-muslimska invandrarna betydligt mer än det lidande stadens judar utsätts för.

Stefan Löfven: du är en skam för Sverige

7 februari, 2017

c4ae29wxuaargkt
Löfven beslutade skänka miljardbelopp av svenska skattepengar till sina terrorvänner i ”Palestina”.

Dum, dummare, Stefan Löfven.

Det måste sägas: Stefan Löfven är den den uslaste statsminister vi någonsin haft i Sverige. Samtidigt är han troligen den dummaste och mest obildbara parodi på en statsman vi någonsin haft det tvivelaktiga nöjet att se representera (läs: skämma ut) Sverige i utlandet.

Detta framgick med all ackuratess under statsministerns frågestund i riksdagen den 2 februari 2017. När moderaten Boriana Åberg från Kävlinge i Skåne frågade vad Löfven ämnade göra åt den växande antisemitismen i Malmö började Löfven yra om ett ”parti i riksdagen med nazistiska rötter” som han menade att Åbergs parti ”normaliserar”. http://avpixlat.info/2017/02/03/lofven-skyller-judars-utsatthet-i-malmo-pa-sd/

Problemet är bara att det inte finns något parti med ”nazistiska rötter” i Sveriges riksdag, vare sig Sverigedemokraterna eller något annat. Däremot finns det ett parti som heter Socialdemokraterna som beslutat skänka 1,5 miljarder kronor till sitt kära systerparti al-Fatah i det så kallade Palestina som faktiskt har nazistiska rötter.

Dessa griper tillbaka till den fanatiske judehatare som grundade den palestinaarabiska rörelsen, stormuftin av Jerusalem och Hitler-vännen Haj Mohammed Amin al-Husseini (1895/97-1974). Hitlers favorit, SS-officeren Otto Skorzeny, lade sedan i mitten på 1950-talet som militärinstruktör grunden för al-Fatahs och PLOs terrorkrigföring i Mellanöstern. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/04/28/otto-skorszeny-hitlers-hjalte-som-blev-terrororganisator-och-mossad-torped/

Stormuftin efterträddes som ledare av släktingen Yassir Arafat (1929-2004), Olof Palmes troligen mest intime utrikespolitiske vän. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/09/29/stefan-lofven-socialdemokraternas-steriliseringspolitik-och-stod-till-nazistinfluerade-fatah/

mufti-haj-amin-al-husseini-hitler-final-solution
Stormuftin Haj Amin Mohammed al-Husseini träffade Adolf Hitler den 28 november 1941 och tillbringade återstoden av krigsåren som dennes gäst i Berlin.

Samma parti hämtar stöd för sin minoritetsregering från ett parti (Vänsterpartiet) med kommunistiska rötter som 1939-41 stödde Nazityskland under Andra världskriget och som hyllat alla sovjetiska diktatorer från och med Lenin och Stalin till och med Michail Gorbatjov. Och samma parti (S) har framträdande medlemmar som gått i demonstrationer där det förekommit hakkors. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/13/mona-sahlin-och-andra-ledande-sossar-deltog-i-demonstrationer-med-hakkors/

Och så står Löfven där i riksdagens talarstol och använder en seriös och värdig förfrågan om vad regeringen tänker göra åt antisemitismen i Malmö, vilken på ett helt oacceptabelt sätt drabbar såväl förintelseöverlevare som andra judar, till att dels angripa ett parti Löfven tidigare ljugit om gång på gång, dels på ett indirekt sätt angripa frågeställarens parti.

Stefan Löfven borde veta att det är en patenterad socialdemokratisk politik som givit upphov till det helt igenom importerade judehatet i Malmö, där sosseriets mångåriga förgrundsgestalt Ilmar Reepau med tröttsam regelbundenhet bevisat sig vara en feg antisemit som sökte skylla antisemitismen på judarna själva genom dessas Israel-stöd; Reepalu påstod dessutom i ett även för denne pajas svagt ögonblick att den judiska församlingen i Sveriges tredje största stad var ”infiltrerad av SD”. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sista-stormen-kring-malmos-starke-man/

reepaluantisemit
Mångårig fiende till judarna i Malmö: Ilmar Reepalu (S).

Allt detta vet Stefan Löfven – eller borde veta. Kanske är han helt enkelt för dum för att dra konsekvenserna av Reepalus upprepade förlöpningar. Eller också är han såväl dum som illvilligt slug, vilket är en livsfarlig kombination. Min gissning är dock att dumheten överväger.

Sanningen är ju att all antisemitism i Malmö härrör från sossarnas importerade röstboskap från Mellanöstern. Icke minst de palestinaaraber som begåvat Malmö med det föga smickrande öknamnet ”Sveriges Gaza”.

Det här gullandet med palestinaaraberna är en sorglig kvarleva från Olof Palmes och Sten Anderssons tid som exekutörer av svensk utrikespolitik, då Israel skulle hatas och frysas ut och de så kallade palestinierna gullas med. Det är sannerligen på tiden att Stefan Löfven – och alla andra – till sist inser varifrån det verkliga hotet mot Malmös fåtaliga kvarvarande judar kommer ifrån.

Statsministern kan ju börja med att fråga Malmös judar och börja med den ortodoxe rabbinen Shneur Kesselman   – eller vågar han inte? https://tommyhansson.wordpress.com/2015/01/24/dags-att-inse-varifran-det-verkliga-hotet-mot-judarna-kommer/

palmearafat
Olof Palme i glatt umgänge med Yassir Arafat, stormuftins efterträdare som palestinaarabisk ledare och terrorstrateg.

Det som möjliggjort den nymornade svenska antisemitismen är på intet sätt SD – som är ett pro-israeliskt och pro-judiskt parti – utan den hämningslösa immigrationspolitik som alltför länge plågat vårt land och vårt folk. Och här har allianspartierna inte mycket att yvas över – ingen glömmer någonsin bevingade uttryck av den suveränt narcissistiske Fredrik Reinfeldt (S) som ”Sverige tillhör invandrarna”, ”Öppna era hjärtan” och ””Tack för att ni valde Sverige”.

Följden har blivit att den osannolika rödgröna ministären tvingas ta pengar från de medborgare som varit med och byggt upp vårt land efter ett helt arbetslivs slit och släp. Dessa lämnas nu i värsta fall vind för våg på våra äldreboenden eller tvingas bo i containrar. http://www.va.se/nyheter/2014/10/10/pengabrist-bakom-hojd-pensionarsskatt/

Och Löfven – han skyller på Sverigedemokraterna, det enda riksdagsparti i dag som på riktigt vill sätta stopp för den pågående katastrofen. Stefan Löfven: du är en skam för Sverige.

Opinionsrekord för SD – men målet är ett bättre Sverige!

14 februari, 2015

 

B9kAsaEIUAE3802 SD och Mattias Karlsson: upp som en raket.

http://www.metro.se/nyheter/ny-matning-kds-och-fps-utspel-har-gynnat-sd-far-rekordstod/EVHobk!EeWAuHKgThfk/

19 procent.

Så lyder Sverigedemokraternas (SD) nya opinionsrekord. Resultatet uppnåddes i en mätning av institutet Yougove på uppdrag av gratistidningen Metro för några dagar sedan och är en uppgång med 2,1 procentenheter, detta jämfört med samma instituts mätning i december. Se artikel via länk överst.

SD ångar nu på ordentligt och befäster sin ställning som landets tredje största parti. Det fjärde största, Centerpartiet, sackar efter med hela 12,3 procentenheter. Faktum är att Sveriges enda reella oppositionsparti nu kan börja ställa in siktet på att avancera förbi de så kallade nya Moderaterna och bli Sveriges andra största parti. Upp till M är det nu måttliga 2,8 procentenheter.

Det bör tilläggas att den nya rekordmätningen kanske skall tas med en viss nypa salt: mätningen uppges ha företagits via ”förrrekryterad onelinepanel” och ej vara statistiskt säkerställd. Den bekräftar under alla omständigheter SDs beständigt uppåtgående trend, vilken noga taget pågått ända sedan partiets bildande 1988!

SD är till yttermera visso det enda parti som inte förefaller handikappas av angrepp eller tillkortakommanden av olika slag. Som att såväl partiledning som gräsrötter med jämna mellanrum drabbas av verkliga eller av media påhittade skandaler. Som att skilda partiföreträdare uttrycker sig olämpligt i media eller på nätet. Eller som att partiet är notoriskt dåligt på att hantera sina egna medier och i vissa fall även medarbetare.

De förståsigpåare Metro citerar – professorn i statsvetenskap Johan Hinnfors och politiska analytikern Stina Morian – är överens om, att SDs framryckning i opinionen  till betydande del beror på att andra partier såsom FP och KD under vintern lagt ett antal förslag om invandring som kan sägas följer SDs linje.

Morian citeras så:

SD:s siffror visar tydligt att det är för att man diskuterat invandring på deras planhalva.

yougov-jan-15 Yougove/Metro januari 2015.

Emellertid synes inte FP- och KD-utspelen ha gynnat de egna, krisande partierna. KD halkar i Yougove under fyraprocentsspärren till riksdagen med 3,5 procent, medan FP visserligen ökar jämfört med decembermätningen men till minst sagt måttliga 4,4 procent.

Kanske inser folk att det endast är Sverigedemokraterna som menar riktigt allvar med sin föresats att påtagligt begränsa invandringen, som blir ett allt tyngre lass för det svenska samhället och därmed dess medborgare att bära. Svenskarna har under en följd av år överösts med påståenden om att ”invandring berikar” och liknande, medan verkligheten talar ett huvudsakligen helt annat språk

Ett av de senaste utspelen om massinvandringens välsignelser signeras Ilmar Reepalus efterträdare som ordförande i Malmö kommunstyrelse, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). I Dagens Nyheter menar hon exempelvis:

Vi är och bör förbli en hoppets hamn för att erbjuda skydd år behövande. Men det handlar inte enbart om att skydda och hjälpa. Malmö har också tjänats väl av öppenheten gentemot omvärlden. Dagens globala Malmö innebär en fantastisk tillgång av såväl språk som erfarenheter och kompetens.

Hela debattartikeln här:

http://www.dn.se/debatt/tvinga-fler-kommuner-att-ta-emot-flyktingar/

Längre än så är det väl knappast möjligt att avlägsna sig från Malmö-bornas vardag. Ty medan KS-ordföranden bygger rosa luftslott i landets viktigaste tidning mördas, skjuts, knivskärs och körs över på löpande band i Malmö, samtidigt som den krympande judiska samfälligheten knappt vågar gå utanför dörren till följd av den allt hätskare antisemitism som importeras från Mellanöstern.

De höga SD-siffrorna demonstrerar därtill, att den katastrof många befarade skulle inträffa med Jimmie Åkessons sjukskrivning inte har materialiserats. Det var bara någon månad sedan jag utanför min stampub i Södertälje pratade med en man, som var övertygad om att SD snart skulle halka ner till 2-3 procent i opinionen. Tvärtom har den tillförordnade partiledaren Mattias Karlsson genom ett gediget arbete kunnat glädja sig åt fortsatta opinionsframgångar.

Jag är för min del övertygad om att dessa kommer att fortsätta den dag Jimmie återkommer efter sin välförtjänta vila. Den som redan nu spelar på att SD kommer att passera M vid valet 2018 och bli rikets andra största parti kan nog inte räkna med att få stort mer än insatsen tillbaka om så skulle ske. Och 2022 torde det vara dags att utmana S om att vara landets största parti – samt om statsmakten.

Det har gått fort sedan jag inträdde i partiet ungefär vid den här tiden på året 2008. Då var vi ännu långt ifrån etablerade på fyraprocentsnivån och jublade åt varje notering över eller i närheten av densamma. Tiderna förändras onekligen – nu tar vi sikte på 25 procent! Låt oss dock inte glömma, att höga opinionssiffror inte är något självändamål, hur trevliga de än sedan må vara (och givetvis också är!).

untitled Inga miljardbelopp till mördare och terrorister. På bilden Stefan Löfven med terroristledaren Mahmoud Abbas, som fick 1,5 miljarder kronor med sig hem till ”Palestina”.

Målsättningen är och måste förbli att skapa ett bättre Sverige. Och här är ett snöpande av de groteska invandringsvolymerna och den tilltagande islamiseringen givetvis oerhört väsentliga frågor, men inte de enda av vikt. Vi måste också i den nationella självbevarelsedriftens intresse få ett militärt försvar värt namnet, ett utrikespolitiskt agerande som inte leder till allmosor på miljardbelopp till mördare och terrorister, en uppskärpt kriminalpolitik med högre straffskalor och mindre dalt, en  humanare äldrevård samt sjukhus och skolor som faktiskt fungerar och en ökad respekt för vårt svenska kulturarv.

Jag behöver nog inte tillägga att bara SD kan fixa detta…

Efter ”Uppdrag granskning”: Dags att inse varifrån det verkliga hotet mot judarna kommer

24 januari, 2015

images05XRNY0Z Judehatet har bytt ansikte.

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/det-vander-sig-i-magen-av-sds-propaganda/

Dagen efter ”Uppdrag gransknings” (SVT) uppseendeväckande reportage om den muslimska antisemitismen i Malmö är dementimaskinen i gång. Ett av de populärare greppen är att peka fingret åt Sverigedemokraterna i stället för åt det håll där det faktiska judehatet står att finna.

Ett exempel på denna strategi är en artikel av socialarbetaren och Auschwitz-överlevaren Emerich Roth i Dagens Nyheter dagens datum (se länken ovan).

Utan att vilja förringa denne säkerligen hedervärde mans dyrköpta erfarenheter kan jag inte annat än skaka på huvudet åt att vår sannolikt mest inflytelserika tidning, en dag efter ett avslöjande reportage om muslimsk antisemitism, släpper fram någon som tillåts rada upp ett antal lögner eller i bästa fall halvlögner om SD utan att det ljungande judehatet från muslimskt håll berörs med ett ord.

Alltså om det enda parti i riksdagen som tycks ta antisemitismen på fullt allvar och därtill det sannolikt mest Israel-vänliga. Vars partisekreterare har en gigantisk Israel-flagga på sitt kontor och som har flera framstående representanter av judisk börd. Sverigedemokraten Ted Ekeroth var 2007 den förste svensk som tilldelades World Zionist Organizations (WZO) prestigefyllda utmärkelse Herzlpriset, uppkallat efter sionismens grundare Theodor Herzl (1860-1904).

untitled Ted Ekeroth med Herzlpriset.

Detta parti blandar Roth ihop med den tyska nationalsocialismen och Förintelsen – vilket bland annat torde bevisa att hög ålder inte nödvändigtvis är synonymt med vishet och klokskap (Roth föddes i Tjeckoslovakien 1924).

Jag hyser den djupaste respekt för människor som överlevde Förintelsen, men ger det dem mandat att fabulera fritt i media om saker de uppenbarligen har föga eller ingen sakkunskap om? Jag tycker faktiskt inte det. Roth hävdar exempelvis att SDare i allmänhet marscherade under hakkorsfanor på 1990-talet, vilket är alldeles tokigt – låt vara att det fanns enstaka virrpannor. Han torgför dessutom något slags psykiatrisk gottköpsteori om att SDs kärna skulle bestå av yngre män ”som negligerats av sina pappor”.

Willy Silberstein, ordförande i den ultraliberala Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), är visserligen inte lika grov i sin demagogi som Emerich Roth men kan inte heller han låta bli att försöka få det till att antisemitismen i Malmö egentligen nog är Sverigedemokraternas fel.

Uppenbarligen upplever Silberstein/SKMA det som mycket obehagligt att nästan allt judehat i Malmö de facto emanerar från muslimska invandrare. Lösningen? Sparka på SD. I Metro den 23 januari citeras Silberstein i en artikel som belyser det faktum att Judiska församlingen i Malmö nu beslutat stängsla in synagogan på Föreningsgatan på följande sätt: ”Jag tror att Sverigedemokraternas argumentation ökar motsättningen mellan olika grupper.”

Metroartikeln här:

http://www.metro.se/skane/malmos-synagoga-stangslas-in-efter-hot/EVHoav!mj2f8uSpB7D6Q/

När man går in på SKMAs hemsida finns där inte en rad om SVTs reportage om den importerade antisemitismen i Malmö som fått många judar att i desperation och avsmak lämna staden. I Malmö finns uppenbarligen inte längre någon framtid för dem, kanske inte heller för andra ickemuslimer utom möjligen muslimernas uppbackare inom de rödgröna partierna. Däremot vidarebefordrar organisationens Facebook-sida visst material om det aktuella judehatet.

Willy Silberstein, som är född i Norrköping 1954, var som ung man med tjockt hårburr med i organisationen Demokratisk Allians vilken bland annat försvarade USAs engagemang i Indokina  som nödvändigt i syfte att bekämpa den globala kommunismen (jag vet, ty jag var med). Därefter gjorde han, liksom sin syster Margit Silberstein, en framgångsrik karriär inom etablissemangsmedia innan han 2009 blev ordförande i SKMA. Numera ägnar han sig mest åt moderatorsuppdrag och medieträning.

imagesG2YBJOB4 Ortodoxe Malmö-rabbinen Shneur Kesselman, en av måltavlorna för den muslimska antisemitismen, med Malmös synagoga i bakgrunden.

Personer som Roth och Silberstein tror antagligen att de gör Sveriges judar en tjänst genom att utmåla SD som ett stort hot, samtidigt som de lägger ner stor energi för att varna för något de kallar ”islamofobi”, men i verkligheten är det precis tvärtom.

Genom att demonisera SD försvårar de för judarna att se var det verkliga och i realiteten enda hotet mot deras existens i Sverige och i andra länder ligger: bland det, tack vare massinvandringspolitiken, ständigt växande antalet muslimer vars heliga skrift (Koranen) upphöjer judehatet till religiös dogm och liknar judar vid grisar och apor. En slogan som reciterats av otaliga islamska hatpredikanter för att rättfärdiga mord på judar.

Profeten Muhammed själv, med bakgrund som karavanrövare och kamelskötare,  lät som bekant vid ett tillfälle halshugga omkring 600-800 judar under sin väpnade kamp för att tillskansa sig makten och utöka sina landrevir.

Varken Emerich Roth eller Willy Silberstein är naturligtvis det minsta intresserad av att lyfta fram den politiska vänsterns skuld när det gäller den skamliga antisemitismen i Malmö. Inte heller belystes denna aspekt i Janne Josefssons ”Uppdrag granskning”.

imagesYPBXRKYS Dåvarande oppositionsledaren Stefan Löfven (S) citerade Koranen och träffade muslimska trosanhängare i Rinkeby på nationaldagen.

Den alltid informativa och inte sällan bitska sajten Jihad i Malmö, med förre kristdemokraten Hans C. Pettersson som ansvarig utgivare, lyfter däremot de starka kopplingar som finns mellan ledande S-politiker i Malmö och den islamistiska terrorrörelsen Hamas i Gaza. Sajten påpekar också att en kommunal nämndordförande ledde en antisemitisk demonstration på Malmös gator.

Mer här:

http://jihadimalmo.blogspot.se/2015/01/man-vill-bara-grata.html

Den till Sverigedemokraterna avhoppade Malmö-sossen Nima Gholam Ali Pour spinner vidare på samma tema i en välmatad debattext på sin blogg Nimatown under rubriceringen  ”Ingen nolltolerans mot antisemitism i Malmö”. Nima berömmer TV-reportaget och skriver att man ”börjat komma bort ifrån myterna om att det handlar om nynazister eller högerextrema som skulle stå bakom antisemitismen i Malmö”.

Det som inte togs upp i Uppdrag Gransknings dokumentär var legitimeringen av antisemitism från politiskt håll som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger bakom. De rödgröna politikerna i Malmö  inte tagit avstånd från antisemitism utan har på olika sätt signalerat att antisemitism är norm.

Nima hänvisar i detta sammanhang till Malmö-politiker såsom kommunfullmäktigeledamoten Adrian Kaba (S) och riksdagsledamot Hillevi Larsson (S); den senare stoltserade nyligen med ett diplom hon fått sig tilldelat av Palestinska föreningen i Malmö vilket avbildar ett ”Storpalestina” där Israel utplånats. I bakgrunden huserar förre kommunstyrelseordföranden (S) Ilmar Reepalus Dialogforum, vilket enligt Jihad i Malmö ”snackat käkarna ur led” utan några som helst resultat.

untitled Palestinaaktivisten Mohannad Yousif till vänster och Olof Holmgren från ”Stoppa matchen”-ledningen i Malmö 2009.

De rödgrönas länk till Palestina-rörelsen uppges vara Mohannad Yousif, vilken varit flitig med att sprida konspirationsteorier som att terrorrörelsen Islamiska staten (IS) i själva verket finansieras av israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Yousif samarbetar nära med Larsson och Vänsterpartiets ordförande Morgan Svensson. Sålunda har, konstaterar Nima, ”…den rödgröna majoriteten släppt in antisemiterna i maktens salonger…”.

På detta sätt har antisemiterna, långt ifrån att ha stigmatiserats, i stället blivit normen i Malmö. Yousif var en av de ledande förespråkarna för att Davis Cup-matchen Sverige-Israel i Malmö 2009 skulle stoppas.

Här en länk till Nima Gholam Ali Pours bloggtext:

http://nimatown.blogspot.se/2015/01/ingen-nolltolerans-mot-antisemitism.html

Det politiska parti som mest engagerat sig mot antimsemitismen i Sverige är som nämnts ovan Sverigedemokraterna, något som stör de liberala/vänsterinriktade/ängsligt politiskt korrekta bedömarna något oerhört. Willy Silbersteins standardargument är att ”SD utnyttjar antisemitismen för att komma åt muslimerna”, en verklighetsfrämmande konspirationsteori om någon.

Det beryktade Expo, med sina rötter i vänsterextremism och anti-vit rasism och där juden Jonathan Leman är en av toppfigurerna, har över huvud taget inte visat något intresse för att kommentera ”Uppdrag granskning” om judehatet i Malmö.

untitled Judiske Expo-medarbetaren Jonathan Leman.

Dess hemsida har de senaste dagarna toppat med det påstått minskade stödet för nazisterna i Grekland och ondgjort sig över den islamkritiska Pegida-rörelsen i Tyskland. Dock inget om judehatet i Malmö, som sagt. Också i Expos fall torde det vara så att antisemitismen helt enkelt kommer från ”fel” håll och att kritik mot något som har med islam att göra skulle sabba Expos opinionsbildning mot ”islamofobi”.

Av Jonathan Leman hade man nog kunnat vänta sig betydligt mer. Han har som jude smärtsamma erfarenheter av den under senare år alltmer utbredda antisemitismen och vet naturligtvis mycket väl varifrån den i kanske 95 fall av 100 kommer ifrån.

Man skulle önska att Leman kunde bryta sig ur Expos tvångströja av SD-hat och proislamism, främst därför att detta skulle underlätta för Lemans egen folkgrupp att urskilja varifrån det reella hotet kommer. Jag har hittat denna artikel av en 25-årig Jonathan Leman i Expressen från november 2006 som tyder på betydande insikter och mognad:

http://www.expressen.se/debatt/jag-blir-attackerad-for-att-jag-ar-jude/

untitled Mirjam Katzin (V) resonerar verserat i ETC.

Det vettigaste jag läst från någon vänsterföreträdare i anledning av det aktuella TV-reportaget kommer från Mirjam Katzin, som i en artikel i tidskriften ETC för ett ganska så verserat resonemang kring företeelsen antisemitism. Katzin, som är doktorand i juridik i Lund och aktiv vänsterpartist, är exempelvis medveten om att det förekommer judehat från muslimer.

I slutklämmen av sin artikel lägger hon dock för säkerhets skull till följande vad jag vill kalla alibiresonemang, eftersom hon antagligen vill fortsätta vara kvar i V-partiet:

Man måste ha det politiska modet att skärpa arbetet mot islamofobi och arbetet mot antisemitism samtidigt och att ta de konflikter detta innebära, både i och utanför rörelsen.

Katzins hela debattext här:

http://www.etc.se/debatt/onyanserad-debatt-om-hatet-mot-judar

Undersökningar från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Forum för levande historia visar att det är åtta gånger vanligare med antisemitism hos personer med muslimsk bakgrund än från andra befolkningsgrupper. Samtidigt förefaller judehatet bli ett allt mindre problem bland extremnationalister och rena nationalsocialister, eftersom dessa numera fokuserar betydligt mer på att motverka den massiva invandringen än den traditionella nazistiska fixeringen vid judarna.

Ju förr individer som exempelvis Emerich Roth, Willy Silberstein och Jonathan Leman, liksom så kallade antirasistiska organisationer och den etablerade judenheten inser detta, och faktiskt också börjar framföra det, desto bättre.

 

 

 

 

Vad är värst – heilande eller misshandel?

18 januari, 2015

untitled Advokat Per Liljekvist hotas av åtal för bland annat hets mot folkgrupp.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20163265.ab

Aftonbladet berättar den 16 januari historien om hur ”kändisadvokaten” Per Liljekvist – med skådespelaren Mikael Persbrandt bland sina klienter – av kriminella kontakter beställde misshandel av några ungdomar han retat upp sig på. Till råga på allt gjorde han därtill ”hitlerhälsning” mot ungdomarna, varav flera uppges ha ”invandrarbakgrund”.

Se länk överst för ABs beskrivning av händelseförloppet.

Av tidningens rubriksättning att döma förefaller just heilandet ha varit det värsta Liljekvist gjorde sig skyldig till när det hela begav sig i höstas. Då hade advokaten ändå, efter en skärmytsling med ungdomsgänget utanför en krog i Djursholm, först skrikit åt ynglingarna att de ”inte hörde hemma här” och därefter via sin mobil tillkallat några medlemmar ur den kriminella gruppen ”Lejonen” att misshandla ungdomsgänget.

Man undrar i sitt stilla sinne vilket som är värst: att utsättas för hitlerhälsning eller att bli misshandlad av yrkeskriminella, vilket var vad några av ungdomarna blev sedan Liljekvists huliganer anlänt i taxi och slagit ner några personer, både ur det för Liljekvist förhatliga ungdomsgänget samt en vuxen man som sökt avstyra misshandeln. Liljekvist uppges ha stått och ”hejat på” de så kallade lejonen under misshandeln.

Åtal uppges nu vänta Liljekvist och en av lejonhuliganerna. Bland annat för misshandel, hets mot folkgrupp och ofredande. Det är alltså heilandet som betecknas som ”hets not folkgrupp”, en lag som instiftades efter Andra världskriget som spärr mot antisemitism, men numera mest fungerar som förevändning för den alltmer DDR-liknande svenska staten att söka spärra in oliktänkande av typ pastor Åke Green (som dock frikändes i Högsta domstolen) och gatukonstnären Dan Park.

Hur otrevligt jag än tycker det är med hitlerhälsningar – för det tycker jag som kämpande antinazist verkligen – så ifrågasätter jag den tonvikt som lagts på detta så kallade brott genom åren. Jag vet inte exakt hur många personer som dömts för ”hets mot folkgrupp” till följd av så kallat heilande – men det är förmodligen ett icke ringa antal.

imagesTO50X9CM Synagogan i Malmö – ofta föremål för antisemitiska trakasserier och skadegörelse.

Man kan då lämpligen jämföra med hur många som åtalats och fällts i domstol för de trakasserier av judar som genomförs på så gott som daglig basis i Malmö: överfall och stenkastning mot personer med traditionell judisk klädsel, inklusive den judiska församlingens rabbin; hakkorsprejande av såväl exteriör som interiör i synagogan på Föreningsgatan; attentatsanslag mot judiska församlingshemmet; trasserier mot elever på väg till och från skolan; våldsamma motdemonstrationer mot proisraeliska manifestationer; verbalt ofredande och dödshot etcetera.

Såvitt jag känner till kan antalet personer som fällts för något av allt detta sammanfattas i ett mycket runt tal: noll (0).

Polisen har gett upp hoppet om att komma till rätta med den för såväl Malmö som Sverige skamliga behandlingen av Malmös judar. Det beror helt enkelt på att antisemitismen i Malmö är ett fenomen som importerats med stadens växande muslimska befolkning.

Varken politikeretablissemanget eller polisledningen har något som helst intresse av att lagföra muslimska förövare, eftersom då riskerar kallas för ”rasister” och, ve och fasa, för att gå i Sverigedemokraternas ledband. Inte ens mer eller mindre professionella ”antirasister” är särskilt intresserade av att komma rätta med antisemitismen i Malmö, eftersom den utövas av ”fel” grupp, nämligen muslimer. Om dessa får ej sägas ett enda ont ord, då tar det hus i helsicke.

Också de så kallade kippavandringar som då och då har genomförts som stöd för Malmös utsatta judar har mer och mer kommit att förlora sin udd, då dessa manifestationer lika mycket kommit att användas för att protestera mot generell ”rasism” och ”islamofobi” som mot antisemitism. Kippavandringarna har också blivit ett bra tillfälle för en brokig samling toleransmånglare att saluföra sin förmenta  godhet och rättskaffenhet.

imagesWDZJWA41 En toleransmånglare (FP) och en antisemit (S) på kippapromenad: Erik Ullenhag och Ilmar Reepalu.

Då är det så mycket enklare att slå till mot förvirrade svenska ungdomar (och i sällsynta fall advokater) som sträcker högerhanden i luften och därmed anses hetsa mot folkgrupp. Jag hoppas slutligen advokat Per Liljekvist får det straff han förtjänar, förutsatt att ABs beskrivning av hans uppträdande är någorlunda med sanningen överensstämmande. Även om jag tyvärr inte kan påstå att mitt förtroende för det svenska rättsväsendet är särskilt grundmurat.

Politiskt tondöva Birgitta Ohlsson skrämmer mig

9 januari, 2014

images Med politisk tondövhet som skrämmer.

Dåvarande ordföranden i Liberala ungdomsförbundet (LUF), Birgitta Ohlsson, skrev den 6 juni 2001 – alltså på Sveriges nationaldag – en debattartikel i Expressen med rubriken ”Avskaffa Sverige!” Jag har inte lyckats hitta originalartikeln någonstädes, men texten återfinns här:

http://1766tf.wordpress.com/dokument/avskaffa-sverige/

Artikeln är ett angrepp på monarkin och nationalismen och samtidigt en plädering för världsfederalism. Det är möjligt att debattredaktionen på Expressen spetsat till rubriken en aning, ty i själva artikeln kräver inte Ohlsson att Sverige skall avskaffas. Delar av vår nationella självständighet skulle vi dock tvingas ge upp om hennes förslag realiserades. En rätt anmärkningsvärd artikel är det ändå av en person som i tidernas fullbordan skulle bli svensk EU-, demokrati- och valminister.

Jag har ingenting emot att erkänna att jag uppskattar några av folkpartisten Birgitta Ohlssons åsikter. Till exempel att hon vill att Sverige skall gå med i NATO och att vi bör bygga ut kärnkraften. Även att hon är övertygad antikommunist respektive Israel-vän. Där blir det dock ett abrupt slut på applåderna från Hansson.

Birgitta Ohlsson Klamberg, som hon ibland kallas då hon är gift med FP-kollegan och folkrättsdoktorn Mark Klamberg, viks i senaste numret av tidningen Dagens Samhälle (1/2014) ut över tre helsidor. Rubriken till intervjuartikeln lyder: ”Kostymrasisterna breder ut sig”. Ohlsson är oroad över framväxten av vad hon kallar ”rasister” i Europa. I artikeln står:

Hon ser ett mönster. Samma tendenser finns i hela Europa. I Grekland sitter nynazister i parlamentet, i Ungern har högerextrema Jobbik stadigt vuxit, i Norge har Fremskrittspartiet fått plats i regeringen.

Om Birgitta Ohlsson ser ett ”mönster” här tyder det på att hon är politiskt tondöv. Det  är ju groteskt att jämföra nazistiska Gyllene Gryning och fascistiska Jobbik med det nyliberalt betonade Fremskrittspartiet, som är för en restriktivare invandringspolitik i Norge enbart av ekonomiska skäl. Dessutom en fräckhet mot vårt västliga broderland som trotsar det mesta. Av någon märklig anledning nämner hon dock inte SD i intervjun.

Ohlsson säger sig vidare vara skrämd över det ömsesidiga påpucklandet av nazister och kommunister i Kärrtorp strax före jul, vilket hon liksom de flesta övriga medlemmar i politikeretablissemanget fick till en fruktansvärd naziattack mot demokratin. Det gjorde att det blev en omfattande uppslutning bakom en kommunistledd manifestation den 22 december som ackompanjerades av uppmaningar från scenen om att ”slipa kniven” och ”slakta” Jimmie Åkesson.

imagesDFSOKSG0 Polisinsats mot extremisterna i Kärrtorp.

Om det finns något i detta sammanhang som är ägnat inge oro, så är det i mitt tycke att påstådda demokrater som talman Per Westerberg, oppositionsledare Stefan Löfven samt ett antal statsråd och riksdagsledamöter inte hade något emot att gå i bästa sämja bredvid våldsbejakande och hatande vänsterextremister från AFA, Revolutionära Fronten och arrangerande Rättvisepartiet Socialisterna som står bakom officiella Kärrtorps-arrangören Linje 17.

”Vi har i dag lika många folkvalda rasister i nationella parlament i Europa som kring andra världskriget”, påstår Ohlsson vidare. ”Och bakom de obehagliga kostymrasisterna finns en svans av aktiva våldsbejakande extremister. Vi har, menar Ohlsson, fått en ”värderingskris” i Europa där ”Mänskliga rättigheter ifrågasätts, rätsstaten utmanas och folk ställs mot folk”.

Ohlsson visar hur aningslös hon är – eller spelar – när hon inte med ett ord antyder att det kanske kan vara något fel på den EU-politik, som givit upphov till ökad nationalism och utbredd kritik mot hela det överstatliga EU-projektet med dess ”fria rörlighet”. En politik och ett projekt som gör att vissa länder och städer – jag har själv det tvivelaktiga nöjet att bo i en sådan stad – översvämmas av flyktingar från andra kulturer, traditioner och religioner. Samhällets institutioner frestas på till bristningsgränsen: det blir helt enkelt för många på en gång.

_2BE5172 Det blir för många på en gång…Foto: Photo2be

Detta är bakgrunden till att det i England, som Ohlsson i intervjun nämner som ett skräckexempel, pågår ”en fasansfull och jättepopulistisk debatt där alla hetsar mot dessa människor, det är hemskt!” Inser då inte vår EU-minister att många hederliga och laglydiga britter upplever det som hemskt, när deras älskade land är på väg att tas över av östeuropeiska zigenare som kommit dit för att leva på bidrag och vildsinta islamister varav en del hugger huvudet av brittiska militärer? Vissa delar av de större städerna har blivit ”no go”-områden för vita britter där polisen står maktlös.

En hjärtefråga för Birgitta Ohlsson är HBTQ-frågor. Det finns väl knappt någon gayparad i Europa hon inte deltagit i, och det överraskar föga när hon tillstår: ”Jag ser Prideparader som ett lackmustest för frihet.” Ve Italien och Östeuropa som, menar Ohlsson, är ”skamfläckar”. Varför? Jo, där och på andra ställen som i exempelvis Ryssland hänger traditionellt kristna värderingar kvar längre än i det supersekulariserade väst, vilket gör att många fler där än här tar Bibelns utsagor om homosexuellt leverne på allvar. Avvikarna, anser Ohlsson, skall kunna straffas, exempelvis genom indraget EU-stöd.

Birgitta Ohlsson har dock alldeles rätt i att judehatet i Malmö utgör ett stort problem för Sverige. ”Beklagligt nog råder starka antisemitiska stämningar i Malmö”, citeras Ohlsson som påpekar att kommunen ”sticker ut i hatbrottsstatistiken” och att förre kommunstyrelseordföranden Ilmar Reepalu (S) påverkat debatten ”på ett mycket negativt sätt”.

En sak råkar dock Birgitta Ohlsson ”glömma”: att det är invandrade muslimer, som av tradition röster på Reepalus parti, som svarar för nästan alla de hatbrott som fått talrika malmöjudar att lämna staden. Att påpeka detta skulle sannolikt, enligt Birgitta Ohlssons folkpartistiska måttstock, vara sak samma som att hänge sig åt ”islamofobi” vilket som bekant är ett hemskt brott mot den heliga Toleransen.

Läs gärna följande bloggtext jag skrivit om den ”svenska” antisemitismen:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/06/sanningen-om-den-svenska-antisemitismen/

untitled Statsrådet Ohlsson under en så kallad kippavandring i Malmö till stöd för stadens förföljda judar.

Intervjuaren Magnus Wrede påtalar för Ohlsson att hennes parti ligger aningen pyrt till i opinionsmätningarna för ögonblicket, något som inte verkar oroa Ohlsson särdeles mycket:

Vår mjuka socialliberala profil måste bli ännu tydligare. Miljö, jämställdhet, feminism, Europafrågor…och skolan är vår viktigaste fråga, vi är ett klassiskt skolparti och Jan Björklund har jobbat upp varumärket…

Politiskt tondöv, som sagt. Kanske är det vad som skrämmer mig allra mest med Birgitta Ohlssons politiska utsyn. Hon saknar förmåga att skilja hårdföra nazister från demokratiska nyliberaler. Hon inser inte att folk i England och i andra länder har mycket goda skäl att gå emot det EU-dyrkande etablissemanget, utan kallar alla ”rasister” rakt av. Hon ser inga problem med att gå armkrok med vänsterextrema ligister i Kärrtorp. Hon tror att det går hur lätt som helst att påtvinga länder med djupt kristen tradition de senaste HBTQ-flosklerna. Och hon anser uppenbarligen att den katastrofala, FP-ledda skolpolitiken talar för det egna partiet.

Birgitta Ohlsson pekas i Dagens Samhälle ut som näste ledare för Folkpartiet. Det är mycket möjligt att tidningen har rätt. Det enda jag i så fall kan säga är: Gud bevare Folkpartiet.