Dags att fira Internationella mansdagen!

Internationella mansdagen började firas i Trinidad och Tobago den 19 november 1999.

Av Södertälje kommuns årsredovisning för 2014 framgår att det råder ett massivt kvinnoöverskatt bland kommunens anställda, något som Akkad Barsom (M) har fäst fullmäktiges uppmärksamhet på.

Således är hela 80 procent av dessa anställda kvinnor. Ett bra sätt att uppmuntra ökad mansrekrytering vore enligt min mening att kommunen började uppmärksamma Internationella mansdagen på ungefär samma sätt som man i dag gör med den ursprungligen kommunistiska Internationella kvinnodagen, som firas den 8 mars.https://tommyhansson.wordpress.com/2011/03/08/kvinnodagens-kommunistiska-historia/

Internationella mansdagen började firas på olika håll i världen den 19 november 1999 med start i, av alla länder, Trinidad och Tobago. Ibland sker firandet i anslutning till Internationella barndagen dagen därpå, således den 20 november. Mansdagen fokuserar på mäns och pojkars hälsa, mäns bidrag till samhället och deras betydelse för barnens utveckling samt bättre relationer mellan kvinnor och män. Ytterligare en funktion är att lyfta fram positiva manliga förebilder.

 Väl värda att firas…

Internationella mansdagen uppmärksammas i en rad länder i Europa, Syd- och Nordamerika, Asien och Afrika i exempelvis Tyskland, Frankrike, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna, Irland, Storbritannien, Malta, Trinidad och Tobago, Argentina, Chile, Brasilien, USA, Kanada, Jamaica, Kina, Vietnam, Sydafrika, Botswana och Angola.

I Sverige har det hittills varit sparsamt med firandet av mansdagen, men det kan nämnas att Sollentuna kommun den 19 november 2014 hade en temadag på ämnet ”Våldsutsatta män i nära relationer”. I Sollentuna finns därtill en mansjour dit utsatta män kan vända sig med sina problem.http://www.lokaljournalisten.se/?p=2694

Södertälje kommun brukar berömma sig av att ligga långt fram i jämställdhetsarbetet mellan könen. Det vore därför enligt min mening logiskt att kommunen även börjar uppmärksamma Internationella mansdagen på lämpligt sätt, vilket undertecknad föreslår i en motion till kommunfullmäktige: Motion till kommunfullmäktig2

 Män är en utsatt grupp i samhället.

”Södertälje” här ovan går naturligtvis att byta ut mot valfri svensk kommun, låt vara att procentandelen manliga kommunalanställda kan variera.

Visst klarar vi oss utan kvotering och feminism

 Jens Spendrup: avvisar kvotering.

En knapp månad kvar till FNs Internationella Kvinnodag den 8 mars – som har kommunistiska rötter – har det blåst upp till storm kring Jens Spendrup, född 1944, ordförande i Svenskt Näringsliv. Detta därför att han avvisar statlig kvotering till privata bolagsstyrelser och nekar till att vara feminist.

Om Internationella Kvinnodagen och dess röda historia har jag tidigare skrivit följande på denna blogg:

https://tommyhansson.wordpress.com/2011/03/08/kvinnodagens-kommunistiska-historia/

Det var i en intervju i Ekot i lördags som Spendrup stack ut hakan. Efter det har han blivit kallad både ”praktfiasko”, ”pajas” och ”inkompetent”. I alliansregeringens Sverige anno 2014 är det nämligen inte tillåtet att tänka utanför den tokfeministiska och desperat politiskt korrekta boxen. Då höjs bildliga krav på lynchning och kastrering.

Jag tänker här inte gå in i detalj på innehållet i intervjun med Spendrup. Om kvinnokvotering tycker han dock inte, och detta därför att han anser att det finns få kvinnliga namn i toppositioner som kan bidraga med nödvändig komptetens i den hårda internationella konkurrensen. Spendrup förhåller sig därtill skeptisk till ”ismer” av skilda slag och vägrar därför även, logiskt nog, att kalla sig feminist.

Detta är bakgrunden till att ett antal tokiga fruntimmer och några i deras ledband gående män, vilka förmodligen borde låta könstesta sig, nu kräver Spendrups pungkulor på ett fat. Det är naturligtvis icke oväntat men likväl ledsamt att vi inte kommit längre när det gäller friheten att lufta våra åsikter.

I sak, om nu sakfrågan har någon som helst betydelse i sammanhanget, har Spendrup förstås rätt. Könskvotering är ett otyg, och jag är dessutom rätt säker på att Spendrup har rätt i att det saknas kvinnor med rätt typ av komptens i den maskulina bolagsvärlden. Det är inte alls osannolikt att de egenskaper som krävs inom den internationella affärsverksamheten huvudsakligen återfinns hos det manliga könet.

Å andra sidan finns det säkerligen ett antal områden som ligger bättre till för kvinnor: vård- och omsorgssektorn, modebranschen, kultur och massmedia etcetera. Varför vägra erkänna dessa skillnader?

När det gäller feminismen är det mycket klokt av Jens Spendrup att vägra bekänna sig därtill. Denna ideologi är nämligen vildvuxen så det räcker till. Från bisarra galningar och feminazister som amerikanskan Valerie Solanas (1936-88), hon som skrev SCUM-manifestet som pläderar för alla mäns utplåning och försökte mörda konstnären Andy Warhol, till SD-Kurirens både kompetenta och söta chefredaktör Paula Bieler, som bekänner sig till den så kallade särartsfeminismen vilken tar fasta på olikheterna mellan könen i stället för att kräva robotlik kongruens. SCUM är en förkortning för Society for Cutting Up Men.

Mellan dessa motpoler hittar vi exempelvis promillepartiet Feministiskt initiativs Gudrun Schyman, som anser att alla män är talibaner, Aftonbladets kulturleninist Åsa Linderborg som ännu inte hittat någon kommunistisk diktatur hon ogillar, samt så kallade batikhäxor som Katarina Mazetti vilka känner sig upprörda över att det kan finnas något som kan kallas svenskt.

Jag stör mig personligen inte ett dugg på framgångsrika och starka kvinnor och ser gärna fler sådana i de flesta sammanhang. Däremot anser jag för min del att vi kan vara utan såväl kvotering och annan särbehandling som feminism över huvud taget oavsett schattering. Och kvinnodagar med, för den delen – låt i stället alla 365 dagar om året (366 under skottår) vara  kvinno- och mansdagar.

Trots allt är vi alla människor om än med olika roller och egenskaper.

Min hyllning till några modiga kvinnor

En prydnad för sitt judiska hemland: Israels kvinnosoldater.

Jag bekänner gärna att jag inte är någon stor anhängare av den så kallade Internationella Kvinnodagen den 8 mars. Det var ursprungligen ett initiativ från gamla DDR-veteranen Clara Zetkin.

Se min bloggtext för ett år sedan:

https://tommyhansson.wordpress.com/2011/03/08/kvinnodagens-kommunistiska-historia/

Om nu emellertid kvinnor skall hyllas i anslutning till sagda datum så tycker jag det passar utmärkt att bryta en lans för Israels kvinnliga soldater. Den kvinnliga värnplikten omfattar i Israel 22 månader, att jämföra med männens 36 månader.

På post för Israel,  Mellanösterns enda demokrati.

Att vara kvinnlig soldat i Israel kan säkert vara en svår uppgift. Därför all heder åt dessa toppentjejer som bidrar till försvaret av sitt lands så utsatta gränser och territorium!