Explosionerna i Iran – sabotage eller olyckor eller både och?

 

Iran har drabbats av ett stort antal explosioner på senare tid. Bilden är dock från en raketexplosion vid Imam Khomeini Space Center i norra Iran 2019, som enligt iranska myndigheter skall ha berott på ett ”tekniskt missöde”.

Det är mycket som exploderat och bränts upp i mullornas Iran på sistone: kärnvapenanläggningar, robotramper, militära installationer av olika slag. Några av incidenterna kan sannolikt tillskrivas ren inkompetens i form av den så kallade mänskliga faktorn, medan annat visar tecken på en orkestrerad kampanj. Jason Brody, policy director vid organisationen United Against Nuclear Iran (UANI), säger i en intervju med Fox News den 14 juli:

The tempo and tenor of the recent explosions in Iran have been unusual. There is evidence of a concerted campaign underway to thwart Iran´s nuclear program. The more Iran advances its nuclear program in violation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), the greater the likelihood for additional strikes. https://www.foxnews.com/world/irans-nuclear-facilities-are-mysteriously-under-attack?fbclid=IwAR0lJj-8oStgqvq4whE6OashNHyrkjbCK60fmEcmaDUGwdeAWSRiVYaEZ3I

JCPOA åsyftar det avtal som slöts i Wien den 14 juli 2015 mellan Iran å den ena sidan och den fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike och Kina) samt Tyskland och den Europeiska unionen (EU) å den andra. Jag varnade i en bloggtext i samband med undertecknandet av det ramavtal som föregick det slutliga avtalet att faran för en ny ”Münchenöverenskommelse” var överhängande. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/04/13/det-nya-iran-avtalet-kan-bli-en-ny-munchen-overenskommelse/

Münchenöverenskommelsen var det avtal som ingicks mellan Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien den 30 september 1938, vilket den brittiske premiärministern Neville Chamberlain (1869-1940) trodde skulle leda till ”fred i vår tid”. Avtalet överlämnade bland annat Sudetenland i Tjeckoslovakien till Hitlers Tyskland. Överenskommelsen kunde som alla vet inte hindra att Andra världskriget bröt ut knappt ett år senare. På liknande sätt skulle Iran-avtalet från 2015 kunna leda till ökad spänning och i värsta fall krigshandlingar i Mellanöstern. https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchen%C3%B6verenskommelsen

Natanz anrikningsanläggning. Den explosion som blivit mest uppmärksammad är den som inträffade vid Irans största anrikningsanläggning för uranium i staden Natanz i Isfahan-provinsen i landets sydvästra del den 2 juli 2020. Regimen i Teheran har erkänt att anläggningen fått omfattande skador på grund av sabotage.

Det mesta av delarna ovan jord skall ha förstörts. Analytiker i väst uppskattar att skadorna har försenat det iranska kärnvapenprogrammet med mellan ett och två år. Gruppen Homeland Panthers uppges ha tagit på sig dådet. https://en.wikipedia.org/wiki/2020_Iran_explosions

Parchins militärkomplex. Den senaste vågen av sabotageaktioner inleddes med en explosion den 25 juni vid det militära komplexet i Parchin 30 kilometer sydost om den iranska huvudstaden Teheran. Inom en timme drabbades Parchin samt en militäranläggning i Shiraz av sabotagehandlingar, något som bland annat ledde till störningar i eltillförseln. Enligt den kuwaitiska tidningen Al-Jarida var det israeliska F-35-plan som orsakade förödelsen. Israeliska talespersoner förnekade israelisk inblandning.

Mashhad räknas som Irans heligaste stad och lockar till sig miljontals pilgrimer varje år.

Sina Ar´har-kliniken. Den 30 juni skedde en explosion i Sina Ar´har hälsocenter i Teheran. 15 kvinnor och fyra män uppges ha dödats vid tillfället. Enligt Teherans vice borgmästare orsakades smällen av en läcka på en medicinsk gastank i byggnaden.

Khuzestan. Den 4 juli drabbades Shahad Medhaj Zargans kraftverk i staden Ahvaz i den västliga provinsen Khuzestan av en explosion. Samtidigt skadades 70 personer då kloringas läckte ut i Karuns petrokemiska center i staden Mashah nära Ahvaz.

Baqershahr syrefabrik. Den 7 juli ledde en explosion inuti en anläggning för framställning av syre i Baqershahr söder om Teheran till att två personer dog och tre skadades. Enligt iranska statsmedier berodde explosionen på den mänskliga faktorn.

Västliga bedömare har påpekat, att anläggningen ligger nära en plats där ett arkiv med informationer om Irans kärnvapenprogram stals av israeliska underrättelseagenter i juli 2018. Informationen skall ha visat att Iran bröt mot JCPOA-överenskommelsen. https://english.alarabiya.net/en/features/2018/07/16/REVEALED-How-the-Mossad-stole-Iranian-nuclear-files-from-secret-warehouse

Militäranläggningar i Teheran. Den 9 juli rapporterades om en explosion i västra Teheran. Regimen har officiellt förnekat att det inträffat en explosion men har medgivit, att elförsörjningen slogs ut i ett område. Om vi får tro bedömare i väst så drabbades en robotanläggning/fabrik som tillhör det iranska Revolutionsgardet.

Smällen skall även ha drabbat ett område med underjordiska anläggningar relaterade till forskning om kemiska vapen och en oidentifierad militär produktionsanläggning. En iransk underrättelseman informerade New York Times att Israel möjligen var inblandat i sabotagehandlingarna. Vidare  skadades en person vid en gasexplosion i en bostadsbyggnad i Teheran.

Tondgooyan petrokemiansläggning. Den 12 juli var det åter dags för en explosion i en petrokemisk anläggning i staden Mahshahr i sydvästra delen av Iran. Detta berodde enligt iranska tjänstemän på ”varmt väder”.

Industrikomplex i Mashhad. I staden Mashhad, belägen 850 kilometer öster om Teheran, inträffade den 13 juli en explosion i ett industrikomplex. Iranska medier rapporterade att incidenten skedde när ett förråd för gaskondensat exploderade. Polisen utreder fortfarande händelsen. Mashhad är med sina tre miljoner invånare landets näst största och räknas som Irans heligaste stad.

Ett av de eldhärjade fartygen i Bushehrs hamn.

Bushehrs hamn. Den 15 juli fattade minst sju fartyg eld i ett skeppsvarv beläget i hamnen i Bushehr i sydvästra Iran. Tidigare på dagen härjades en aluminiumfabrik i den sydliga staden Lamerd av en eldsvåda. Enligt iranska talespersoner skall bränderna ha förorsakats av en räcka faktorer såsom sabotage, ogynnsamma väderförhållanden, olyckor samt materialfel. Inga personer skall ha kommit till skada. https://www.aljazeera.com/news/2020/07/ships-damaged-fire-breaks-iran-bushehr-port-200715144227617.html

Parallellt med dessa händelser har den europeiska flygsäkerhetsorganisationen European Aviation Safety Agency (EASA) avrått flygbolag från att flyga över Iran: ”Due to the hazardous security situation, and poor coordination between civil aviation and military operations, there is a risk of misidentification of civil aircraft.” https://worldisraelnews.com/danger-zone-europe-warns-airlines-against-flying-over-iran/

Den 8 januari i år sköts det ukrainska planet Ukraina International Airlines Flight 752 (en Boeing 737) ner av iranskt luftvärn strax efter start från Teheran på en färd som skulle ha tagit planet till Kiev. 176 passagerare och besättningen omkom.

Det förefaller sannolikt att en del av de händelser som redovisats ovan varit sabotageaktioner utföra av inhemska krafter. Det kan heller knappast uteslutas att Irans ärkefiende Israel varit inblandat i något fall. Merparten torde dock ha varit följden av den kaotiska situation som råder i landet i form av dels Kina-smittan, dels landets växande ekonomiska problem. Därtill ökar befolkningens missnöje med regimens allmänna inkompetens och det förtryck som drabbar oliktänkande.

Förtryckets Iran: Vägrar be om ursäkt för slöjprotest

32-åriga Narges Hosseini protesterar mot det iranska slöjtvånget och riskerar nu tio års fängelse.

När 32-åriga iranskan Narges Hosseini kallades till rätten för att stå till svars för brottet att ha avlägsnat sin hijab i samband med de regimfientliga protesterna på Revolutionsgatan i Teheran i december 2017 vägrade hon infinna sig.  https://www.iranhumanrights.org/2018/02/woman-arrested-for-removing-hijab-in-tehran-refuses-to-repent-despite-facing-10-years-in-prison/?utm_content=buffer31bf3&utm_medium=social&utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer

Enligt iranska lagar måste alla kvinnor bära kläder som döljer hår och kropp när de vistas ute i offentligheten. Brott mot dessa lagbestämmelser, vilka regleras i artikel 639 i Irans strafflag, kan ge fängelsestraff på upp till tio år och dessutom medföra piskning. Trots dessa möjliga konsekvenser vägrar Narges Hosseini enligt Center for Human Rights in Iran (CHRI) be om ursäkt för sin modiga och resoluta handling.

Enligt sin försvarare Nasrin Sotoudeh tar Hossein avstånd från hijablagen och anser att det är hennes lagliga rätt att göra så. Narges Hosseini arresterades den 29 januari efter att ha tagit av sig sin hijab och därefter på sociala medier lagt ut ett foto på sig själv bredvid sin vita slöja, som hon hängt upp på ett träd. I de anklagelser som riktas mot henne av det iranska rättsväsendet ingår att hon uppmuntrat omoral och prostitution.

Trots att Hosseini sitter fängslad under svåra omständigheter i Gharchak-fängelset söder om Teheran vägrar hon be om ursäkt för sin hijab-protest då hon anser sig vara oskyldig. Hon hade ingen möjlighet att betala den hisnande borgenssumma på motsvarande 135 000 US-dollar som rättsväsendet begärde.

Vida Movahed under sin protest mot slöjtvånget i Iran.

Vida Movahed var den första iranska kvinna som arresterades för att ha gjort samma sak som Narges Hosseini gjorde i slutet av december 2017, då massprotester riktade mot mullornas shiamuslimska styre utbröt i städer över hela Iran. Minst 28 personer dog och tusentals greps i samband med protesterna i städer som Teheran, Mashhad, Isfahan och Rasht.

Enligt de iranska myndigheterna är kvinnoprotesterna från rörelsen Flickorna från Revolutionsgatan endast ”en mindre fråga” och de protesterande  ”barnsliga”. Myndigheterna skyller dessa protester på möjlig utländsk inblandning. Sammanlagt uppges 29 iranska kvinnor ha gripits för att ha tagit av sig sina slöjor. http://www.aljazeera.com/news/2018/02/iran-arrests-29-women-wearing-hijab-protests-180202084416823.html

Icke desto mindre finns det ledande personer i Iran som vill ta i med hårdhandskarna mot de protesterande regimkritikerna. Ayatollah Ahmad Khatami krävde så i en predikan den 2 februari 2018 dödsstraff för medborgare som deltog i protestaktionerna i december 2017 och därefter. Khatami är medlem i det styrande rådet i Assembly of Experts, det organ i Iran som väljer landets ledare. https://www.iranhumanrights.org/2018/02/iranian-hardline-cleric-says-protesters-should-be-sentenced-to-death/

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har nyligen, och med all rätt, krävt att det kommunistiska Kina friger den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6879836 Motsvarande krav när det gäller de fängslade iranska kvinnorna är knappast att vänta. Det räcker med att titta på nedanstående foto taget då en svensk kvinnodelegation senast besökte Iran för att förstå varför.

Den svenska kvinnodelegationens walk of shame i Teheran under statsministerns överinseende.

Mer om vad som benämnts den så kallade feministiska regeringens slöjgate  här: https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/14/slojgate-avslojande-for-fortrycket-i-iran-och-svenska-feministers-feghet/