”Tusentals moskéer över hela världen propagerar för ISIS”

https://www.youtube.com/watch?v=8coZIHX2mg0

Det brukar ibland hävdas att det bara är en liten minoritet muslimer som stöder islamistiska mördarband såsom IS/ISIS/ISIL, som just nu anställer stor förödelse i Irak och Syrien både avseende människoliv – deras offentliga avskärningar av huvuden, korsfästelser och massakrer på män, kvinnor och barn har upprört hela den civiliserade världen – och historiskt-kulturella värden.

 Ayad Jamal al-Din avvisar islamismens anakronistiska syn på islam och förespråkar en civil stat där alla är lika inför lagen.

Så är nu inte riktigt fallet. Ayad Jamal al-Din, en prominent irakisk intellektuell som 2005-10 var ledamot av Iraks parlament och även är shiitisk präst, hävdar i en intervju genomförd i år att stödet för IS är betydligt mer utbrett än så:

Det finns tusentals moskéer över hela världen som preparerar människor för att ansluta sig till ISIS. Det är inte bara några få människor eller moskéer som ägnar sig åt detta. De vill se ett återupplivande av kalifatet. De tycker att islams förflutna för 1400 år sedan var bättre än den verklighet vi lever i i dag.

Ta del av intervjun via länken överst!

Al-Din avvisar denna anakronistiska syn på islam och vill i Irak se en civil, modern stat där alla är lika inför lagen i stället för den religiösa statsbildning som ISIS förespråkar, vilken bygger på sharia och fiqh, den islamska rättsvetenskapen som söker lösningar på lagproblem som inte klart regleras via Koranen.

Ayad Jamal al-Din, född 1961, menar vidare att det är helt nödvändigt att upprätta en nationell enhet och en nationell armé som inbegriper alla de folkslag och religioner som existerar i Irak. Han poängterar även att islam, även om han i egenskap av shiitisk präst menar att denna religion i grunden kan anses vara fredlig, har ett våldsamt förflutet.

Det är givetvis välkommet när en modig muslim som Ayad Jamal al-Din tar bladet från munnen och varnar för det utbredda stödet för ISIS i den muslimska samfälligheten och förespråkar moderna värden. Samtidigt skulle man önska att fler muslimer än han hade kuraget att göra detta. Under alla omständigheter är det av yttersta vikt att världens säkerhetstjänster – också svenska SÄPO – tar hans varningsord på allvar.

 Stora moskén i Stockholm: forum för antisemitism och hatpredikanter.

Det är redan känt att Stora moskén på Södermalm i Stockholm, liksom flera andra större och mindre moskéer och andra muslimska centra i Sverige, har fungerat och sannolikt alltjämt fungerar som propagandacentraler för antisemitism och jihadism. Genom deras försorg har troligen hundratals unga personer från Sverige anslutit sig till jihad i länder som Irak, Syrien och Somalia.

Detta är ett allvarligt hot mot Sveriges frihet, demokrati och säkerhet. Problemet förvärras av, att den som börjar rota i detta komplex säkert som amen i kyrkan (ursäkta uttrycket) utsätts för anklagelser om så kallad islamofobi från den samlade politiska korrekheten inom politik och media.

Här kan man läsa om antisemitisk verksamhet och uppmaning till heligt krig vid nämnda moské:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=742418

Jag kan i sammanhanget inte låta bli att avsluta med att länka till Jimmie Åkessons berömda debattartikel i Aftonbladet i september 2009, där SD-ledaren belyser det hot som islamiseringen innebär för Sverige och Europa, som rimmar väl med vad Ayad Jamal al-Din nu säger:

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab

 

 

Om en mullvad i regeringen och den svenska Auschwitz-politiken mot Israel

 Mehmet Kaplan deltog i Ship to Gaza 2010.

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kaplans-uttalanden-om-palestina-vaecker-fragor-11413

Mehmet Kaplan är bostads- och stadsutvecklingsminister i den rödgröna minoritetsregeringen. I verkligheten är han dock så mycket mer än så. I en intervju den 12 oktober i den turkiska tidningen Star Gazete svarar han för uttalanden som kan få läsaren att tro, att det är han och inte Margot Wallström som är Sveriges utrikesminister.

Detta har upprört Tomas Gür, krönikör i Svenska Dagbladet, som i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle den 17 oktober starkt ifrågasätter Kaplans anspråk på att diktera svensk utrikespolitik. Se Gürs hela inlägg via länken överst.

Det har tidigare uppmärksammats, att Kaplan i den turkiska intervjun påstått att den så kallade islamofobin i Europa är en viktig anledning till att ungdomar reser till Mellanöstern för att strida med styrkor tillhörande Islamiska staten (IS/ISIS/ISIL). Vilket naturligtvis är en ytterst tvivelaktig analys som Kaplan mycket riktigt också fått välförtjänt kritik för.

Gür, som i likhet med Kaplan är av turkiskt ursprung och därtill auktoriserad tolk i turkiska språket, påvisar emellertid till yttermera visso att Mehmet Kaplan i intervjun gör en omfattande utläggning om Sveriges utrikespolitik, enkannerligen den del som berör Israel och det så kallade Palestina. ”Det Kaplan där säger är emellertid brydsamt för Sverige som stat…”, menar Tomas Gür. ”Utan det handlar om vem som i regeringen Löfven formar Sveriges utrikespolitik…”

Det är således, vare sig för Gür eller denna bloggare, inte alldeles självklart att det är Sveriges bostads- och stadsutvecklingsminister som skall lägga upp vårt lands utlandspolitik.

Mehmet Kaplan har i den turkiska intervjun följande att säga om hur Sverige ser på Israel och ”Palestina”:

De ockuperade territorierna kommer, om Gud vill, att befrias, och östra Jerusalem kommer att bli Palestinas huvudstad. Vi kommer att hjälpa till med detta som regering.   

 En vy från östra (gamla) Jerusalem. Foto: Tommy Hansson

Kaplan lägger sedan tvärsäkert ut texten om hur erkännandeprocessen av ”Palestina” – som alltså historiskt sett aldrig varit någon självständig statsbildning och i dag utgörs av två separata geografiska entiteter, varav  ena styrs av en terroristorganisation som vill utplåna Israel och dess judiska befolkning – kommer att gå till. Gür fastslår: ”Det här är märkliga uttalanden såväl till innehåll som till form, forum och avsändare.”   

För det första går Mehmet Kaplan händelserna i förväg: regeringen Löfven har ännu så länge endast tillkännagivit sin avsikt att i en framtid erkänna ”Palestina” som stat. Något beslut därom har inte fattats.

Tomas Gür skriver följande:

Men i stället lägger bostadsministern i turkiska medier ut texten om hur det svenska erkännandet av Palestina ska gå till, vilka stater det ska passera och vilka positioner Sverige förväntar sig att andra länder ska inta i den processen. Är statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström till freds med att bostadsminister Mehmet Kaplan agerar i svensk utrikespolitik på det sättet? Att han utfäster svensk hjälp för ”befriandet” av, av Israel ockuperade territorier och berättar vilka förväntningar som Sverige har på hur länder som Turkiet, Frankrike och Israel ska agera?   

Gürs frågor är enligt min grundade mening i högsta grad berättigade för att säga det minsta.

Mehmet Güner Kaplan föddes 1971 Gaziantep, en av Turkiets största städer med närmare 1,5 miljoner invånare. Religiöst är han sunnimuslim. Sedan han invandrat till Sverige – vilket år detta skedde har jag märkligt nog inte hittat några uppgifter om – var han 1996-2000 sekreterare i och 2000-2002 ordförande i Sveriges unga muslimer. 2005-2006 var han pressekreterare i Sveriges muslimska råd.

I riksdagen har Mehmet Kaplan suttit för Miljöpariet sedan 2006 och varit ledamot i utrikes- och justitieutskotten. Han har även varit ledamot av Miljöpartiets styrelse. 2008 var Kaplan medgrundare av Sveriges muslimer för fred och rättvisa. 2010 medföljde han en av farkosterna ingående i den jihadistvänliga fartygsflottan ”Ship to Gaza” och greps när israelisk polis bordade skeppet.

Kaplan förnekar att han är islamist och säger sig ta avstånd från IS terror i Irak och Syrien men har, vilket framgått ovan, ändå uttryckt betydande  förståelse för att ungdomar från vår del av världen ansluter sig till detta lika barbariska som korantrogna mördarband. Beryktat är hans uttalande på Gotland i somras om att detta inte är märkvärdigare än att svenskar stred på Finlands sida mot Sovjetunionen.

Och så nu de senaste turkiska piruetterna om hur Sveriges erkännandepolitik gentemot ”Palestina” kommer att utformas. Man måste vara både blind och döv och helst dum därtill om man inte inser, att Mehmet Kaplan är ett problem, och det inte bara för den rödgröna regeringen utan för Sverige och dess internationella renommé i stort.

 Pierre Schori: svensk sovjetmullvad.

Med mitt sätt att se är Mehmet Kaplan en mullvad av ungefär samma slag som de prokommunistiska sovjetlakejer som befolkade socialdemokratin och regeringsapparaten på 1970- och 1980-talen av typ Pierre Schori, Sverker Åström, Sten Andersson och Anders Thunborg vilka – med Olof Palmes goda minne och benägna bistånd – drev en utrikespolitik som var väsensskild från den som Sverige i egenskap av en västlig demokrati borde ha fört.

Se min analys av sosseriets ”sovjetgäng” via denna länk:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/08/28/sossarnas-sovjetgang-sa-underminerades-kommunismen/

Denna äldre typ av mullvadar har i dessa yttersta av dagar ersatts av nya i form av islamister och jihadistvänner såsom Mehmet Kaplan, Omar Mustafa, Carin Jämtin och Veronica Palm, som driver de aningslösa dummerjönsarna Stefan Löfven och Margot Wallström framför sig.

I Miljöpartiet hittar vi förhärdade Israel-fiender såsom Åsa Romson och Gustav Fridolin. Den senare greps 2003 av israelisk militär i samband med en protestaktion mot  Israels byggande av den barriär, som är ämnad att skydda Israel mot terrorism. Mer här:

http://www.dn.se/nyheter/politik/gustav-fridolin-gripen-av-israelisk-militar/

Romson å sin sida krävde i en debattartikel i Aftonbladet i somras att Israel, mitt under pågående konflikt med Hamas, skulle sluta försvara sig och att Sverige skulle hemkalla sin militärattaché från Tel Aviv:

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article19297648.ab

Man kan på goda grunder fråga sig, hur länge Israel kommer att acceptera sosseriets och miljönissarnas Auschwitz-politik mot den judiska staten innan man klipper av de diplomatiska banden med Sverige. Det den här avporträtterade Kaplan ägnar sig åt gränsar enligt min uppfattning till det landsförrädiska.

Om den islamistiska infiltrationen inom främst socialdemokratin där även Kaplan nämns, se detta blogginlägg från förra året:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/04/10/islamismen-vinner-terrang-i-svensk-politik/