Vladimir Putin – här med sin kinesiske diktatorskollega Xi Jinping – är inte främmande för att använda nervgas i kampen mot ryska dissidenter.
Adolf Hitler blev tillfälligt blind efter en fransk attack med senapsgas vid Ypres under Första världskriget. Det anses allmänt att Hitlers blindhet var av psykologisk natur, så kallad hysterisk blindhet. Det må vara hur det vill med det – kemiska stridsmedel har använts ymnigt genom åren och är fortfarande ett internationellt problem.
Vid kemisk krigföring används per definition ”vapen innehållande kemiska ämnen som dödar eller skadar genom förgiftning.” Denna typ av stridsmedel används i första hand i syfte att undergräva stridsmoralen och döda förskansade försvarare. Moln av gas har visat sig vara mest effektivt i sammanhanget. https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2022-03-18-svar-pa-vanliga-fragor-om-kemiska-vapen.html
Kemisk krigföring förekom relativt flitigt under Första världskriget men ratades i Andra världskriget. Exempel på kemiska stridsmedel är tårgas, senapsgas, fosfor- och klorgas. Det har uppskattats att 4 procent av dödsoffren under vad som kallats Det stora kriget dog på grund av gasanvändning. Efter hand uppstod motmedel såsom gasmasken, vilket gjorde att effekten av kemkriget minskade.
Den franska armén var först med att använda kemiska vapen i form av granater. Lagret förbrukades snabbt och nya beställningar gjordes i november 1914 med kloraceton som aktiv beståndsdel.
Ypern och Halabja. Tyskland genomförde storskaliga attacker med användande av stridsgas i slaget vid Bolimov nära den polska floden Rawka i trakterna av staden Lodz den 31 januari 1915. 18 000 granater innehållande gas avfyrades då mot ryska trupper. Den förväntade effekten uteblev dock på grund av att gasen frös. https://sv.frwiki.wiki/wiki/Bataille_de_Bolimov
I det andra slaget vid Ypern i Belgien 1915 använde tyskarna gas tre gånger: den 24 april mot 1. kanadensiska divisionen, den 2 maj nära Mouse Trap Farm samt den 5 maj mot brittiska trupper.
Klorgas är ett kraftfullt irritationsmedel som kan skada ögon, näsa, hals och lungor. Man kan också dö till följd av kvävning. Erfarenheterna från Första världskriget visar att det blev mindre skador på de soldater som stannade kvar i sina värn än på dem som lämnade sina positioner. Klor gav dock mindre effekt än vad tyskarna hoppats på då de gröna klormolnen var lätta att upptäcka och därtill hade en stark lukt. https://giftinformation.se/kemikalieregister/klorgas/
De kemiska stridsmedlen utgör alltjämt ett hot. Den 16 mars 1988 genomförde irakiska trupper på order av Saddam Hussein en massaker på det kurdiska folket i Halabja under slutfasen av kriget mellan Iran och Irak. Enligt en rapport från FN kom då bland annat senapsgas till användning. https://en.wikipedia.org/wiki/Halabja_massacre
”Kemiske Ali”. Halabja har det uppskattats att cirka 3200-5000 avled och att 7000-10 000 skadades. Under närmast följande år ökade cancerfallen och födelsedefekterna markant. Attacken mot Halabja har av Kanadas parlament stämplats som ”brott mot mänskligheten”.
Den som på order av Saddam ledde kampanjen mot Halabja var den beryktade Ali Hassan al-Majid, kallad ”Kemiske Ali”. Ali dömdes skyldig i en irakisk domstol 2010 och avrättades genom hängning. Ali och Saddam var kusiner.
Ett annat exempel på användande av kemisk krigföring i Mellanöstern har den syriske diktatorn Bashar al-Assad svarat för. Under en attack mot staden Khan Sheikun i Idlib-provinsen i nordöstra Syrien 2017 beräknas ett 70-tal personer ha dödats.
Konvention mot kemvapen. Att Putin-regimen i Ryssland inte står främmande från att använda nervgas i dess kamp mot oliktänkande demonstrerades på ett fasansfullt sätt den 4 mars 2018, då Sergej och Julia Skripal – far och dotter – utsattes för en attack med nervgiftet Novitjok i engelska Salisbury. Dessbättre kom båda undan med livet i behåll. https://en.wikipedia.org/wiki/Poisoning_of_Sergei_and_Yulia_Skripal
Förenta nationerna (FN) utformade 1993 en konvention som förbjuder användning av kemiska stridsmedel vilken har godkänts av stormakterna och de flesta andra länder. 1997 tillkom Kemvapenkonventionen, vilken förbjuder utveckling, produktion, lagring och bruk av kemiska vapen.
Konventionen har signerats av 193 länder – dock ej av Nordkorea, Sydsudan, Egypten och Israel.
Silberstein uttrycker sig som talesman för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) och citeras bland annat på följande sätt: ”Normalt uttrycker sig inte kommittén mot antisemitism när det gäller enskilda partier. Men Sverigedemokraterna är så speciella och berör så många så där känner vi oss tvungna att säga ifrån.”
Frågan är då varför Silberstein valt just SD att ”säga ifrån” mot. SD är för det första riksdagens troligen mest Israel-vänliga parti som bland annat uttryckt önskemål att flytta Sveriges Israel-ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Den som letar efter antisemitiska utspel från SD letar vidare förgäves – sådana förekommer inte, vilket Silberstein borde veta.
Willy Silberstein uttrycker sig luddigt om att det ”uppstår ett klimat” där många med rasistiska attityder skulle känna större frihet att säga saker och ”möjligen” också agera våldsamt mot minoriteter. Hört talas om uttrycket ”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”, hämtat från nationalskalden Esaias Tegnér, Silberstein?
Med andra ord: Silberstein ägnar sig åt ogenomtänkt fabulerande.
Willy Silbersteins tirad mot Sverigedemokraterna har framkallat kritik från bland andra PM Nilsson, politisk redaktör på tidningen Dagens Industri: ”Jag tror att de som röstar på Sverigedemokraterna och de som vill samarbeta med SD gör en annan bedömning.”
Nilsson avfärdar talet om SD som naziinfluerat eller ens särskilt radikalt och jämför partiet med de nordiska systerpartierna Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet och Sannfinländarna.
Willy Silberstein är född i Norrköping och var 1987-2009 verksam vid Sveriges radio P1. 2009-10 återfanns han på den borgerliga reklambyrån Kreab. Han har bland annat, tillsammans med Lars-Olof Pettersson, skrivit den läsvärda boken Syndikalismens nya ansikte.
Silberstein var kring 1970 verksam vid den antitotalitära organisationen Demokratisk Allians i Norrköping.
Jimmy Carter bröt som president med det fria Kina, Taiwan, och erkände det röda Kina diplomatiskt.
Inte ens SVT kan utnämna Jimmy Carter till en av USAs största presidenter. När TV-bolaget nyligen sände ett hyllningsporträtt av landets 39e president valde man istället att ta fasta på Carters musikintresse och kallade honom ”rock´n roll-presidenten”.
Inför presidentvalet den 2 november 1976 hade den ansedda amerikanska tidskriften Newsweek på omslaget den talande rubriken Niceguyin´ his way to the White House, en tämligen oöversättbar mening som gick ut på att jordnötsfarmaren James Earl (Jimmy) Carter skulle kunna bli president genom att framstå som en nice guy (bra kille).
Sagt och gjort: Carter vann valet mot den sittande presidenten Gerald R. Ford från Michigan med de jämna siffrorna 50,1 mot 48,0 procent. Det som fällde avgörandet var förmodligen det faktum att Ford i en debatt förnekat att det av Moskva dominerade Östblocket var ockuperat – något som alla med undantag för Ford visste att det var. Fords beslut att benåda sin företrädare Richard Nixon från alla eventuella brott i samband med Watergate-affären kan också ha spelat in. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jimmy_Carter
James Earl Carter föddes den 1 oktober 1924 i Plains i sydstaten Georgia och närmar sig således de hundra. Han och hustrun Rosalynn har fyra vid det här laget mycket vuxna barn där sladdbarnet Amy, född 1967, är det yngsta. Carter var guvernör i Georgia 1971-75 och vann nationell (och internationell) uppmärksamhet då han kandiderade till att bli det Demokratiska partiets företrädare i presidentvalet 1976.
Carters förnämsta storpolitiska bedrift var värdskapet för de så kallade Camp David-avtalen den 17 september 1978, då Egyptens president Anwar Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin satte sina namnteckningar under avtal som reglerade relationerna mellan de båda Mellanöstern-kombattanterna. Avtalen stadgade vidare att Palestina-frågan skulle lösas på fredligt sätt och att Gaza och den så kallade Västbanken (Judéen och Samarien) skulle få självstyre. https://sv.wikipedia.org/wiki/Camp_David-avtalen
I övrigt präglades Jimmy Carters fyra år korta presidentperiod, med Walter Mondale som vicepresident, av problem och bekymmer. Värst var det utdragna, 444 dagar långa gisslandramat i Teheran, då 52 amerikaner hölls som gisslan av en grupp iranska studenter som stödde ayatollah Khomeinis islamistiska revolution. Dramat varade mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981; gisslan släpptes några minuter efter det att republikanen Ronald Reagan flyttat in i Vita huset. Många menar att gisslankrisen var huvudorsaken till Carters nederlag i presidentvalet i november 1980. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gisslankrisen_i_Iran
I ett misslyckat försök till fritagning av den amerikanska gisslan i form av Operation Eagle Claw den 24-25 april 1980 dog åtta amerikanska militärer och en civil iranier då en helikopter och två transportplan kraschade i öknen. Misslyckandet befäste Carters rykte om att vara svag och ineffektiv. https://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Eagle_Claw
Mot slutet av Jimmy Carters enda mandatperiod i Vita huset tog sig Sovjetunionen för att invadera Afghanistan. Kriget som följde varade 27 december 1979 till 15 februari 1989. Den naive söndagsskolläraren Carter, som ditintills gått hårt in för avspänning mellan stormakterna USA och Sovjet, chockades av den sovjetiska våldsutvecklingen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget
Som en hämnd på Moskva utropade han en amerikansk/västlig bojkott av de olympiska spelen i Moskva 1980; Sovjet och öststaterna svarade med att bojkotta OS i Los Angeles 1984. Det skall också sägas att USA och västvärlden backade upp de islamistiska mujaheddin-krigarna i Afghanistan med pengar och vapen, bland annat handburna så kallade Stinger-robotar.
Ytterligare en faktor som inverkade menligt på Carters presidentskap var olje- och bensinkrisen 1979, vilket uppstått som en följd av de oroligheter i Mellanöstern som blev resultatet av den islamistiska revolutionen i Iran då shahen Reza Pahlavi störtades av den tidigare landsflyktige ayatollahn Ruhollah Khomeini. USA svarade med att etablera priskontroller. https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljekrisen_1979
Vidare bör också något sägas om att Förenta staterna under Jimmy Carters tid i Vita huset lade om sin Kina-politik. Efter att tidigare ha erkänt den antikommunistiska Republiken Kina på Taiwan som den sanna representanten för Kina undertecknade Carter och det röda Kinas ledare Deng Xiaoping i januari 1979 ett avtal som lämnade det frihetliga Taiwan ute i kylan.
Till Jimmy Carters mörkare sidor hör hans envetet anti-israeliska politik som medfört anklagelser om antisemitism. Under sitt fredsmäklande efter presidenttiden har Carter till synes trivts avsevärt bättre i sällskap som består av representanter för terrorgrupperingar såsom Hamas, Hezbollah och Fatah än med representanter för Mellanösterns enda demokrati, Israel. Med tanke på att Carter religiöst sett tillhör baptismen, en kristen inriktning som normalt är klart pro-israelisk, förefaller detta egendomligt.
Jimmy Carter är inte ointelligent. Han är utbildad civilingenjör med kärnfysik som huvudämne och tjänstgjorde under Andra världskriget som sjöofficer. I mina ögon fattas det emellertid något i hans moraliska utrustning och allmänna vandel som gör att han måste räknas som den odugligaste amerikanske presidenten i modern tid.
Att Jimmy Carter gillar rock´n roll imponerar kanske på en eller annan svensk TV-tittare. Själv ställer jag mig kallsinnig.
Den som, i likhet med denna bloggare, har tillgång till den notoriskt Israel-hatande arabiska TV-kanalen Al-Jazeera har kunnat konstatera, att man alltsedan den egna reportern Shireen Abu Akleh, 51, sköts till döds på onsdagen dygnet runt har sökt leda i bevis att det är Israel som är boven i dramat.
Dödsskjutningen ägde rum när Shireen Abu Akleh följde en israelisk militäroperation i staden Jenin i Samarien, det vill säga den norra delen i vad som vanligen refereras till som ”Västbanken” (Judéen utgör områdets södra del). Jenin administreras sedan 1996 av den Palestinska myndigheten (PA) och är administrativt centrum i området samt ett viktigt jordbrukscentrum. I Jenin bor cirka 40 000 människor plus drygt 10 000 i ett stort flyktingläger. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jenin
Den palestinaarabiske kriminalteknikern doktor Rayyan Al-Ali från the Forensic Medicine Institute i Nablus har emellertid citerats: ”It is not possible to give this information now, because the team at the forensic laboratorium has to study the evidence to answer this question.”
Konkreta bevis verkar dock inte vara något som vare sig Al-Jazeera, den Palestinska myndigheten eller den Palestinska missionen vid Förena nationerna (FN) fäster sig särskilt mycket nu. Det viktigaste är istället att av politiska skäl nagla fast den judiska staten vid skampålen.
Israels försvarsminister Benny Gantz har kommenterat att ”no gunfire was directed at the journalists”: ”Findings at this time indicate that there is a reasonable chance that the journalist was shot by Palestinian armed terrorists.” En video som publicerats visar desslikes hur palestinaarabiska styrkor öppnar eld på onsdagen.
PA har tvärtom hittills emfatiskt nekat göra detta och har inte ens gått med på att låta israelerna studera den kula som dödade journalisten; kulan skall enligt uppgift vara en 5.56×45 mm NATO-kula vilken används av båda sidor i konflikten.
En anonym israelisk tjänsteman har i sammanhanget citerats: ”Those who have nothing to hide do not refuse to cooperate.”
Det finns säkerligen anledning återkomma i detta ämne!
Att beskylla judarna för att själva ha orsakat Förintelsen tillhör lågvattensmärkena i den antisemitiska propaganda som Rysslands utrikesminister gör sig till tolk för.
Det är värt att notera att när Vladimir Putins Ryssland framvisar alltfler fascistoida drag, så är dess företrädare frikostiga med att anklaga andra för att vara nazister och fascister.Angreppskriget mot Ukraina framställs exempelvis av Moskva som en legitim operation i syfte att utplåna nazismen.
När den ryske utrikesministern Sergej Lavrov intervjuades av den italienska TV-kanalen Mediaset härförleden fick han frågan hur ryssarna kunde anklaga Ukraina, vars president Volodymyr Zelinskyj är jude, för att vara nationalsocialistiskt. https://www.hbl.fi/artikel/lavrov-jamforde-med-hitler-fordoms/
Lavrov svarade: ”Hitler hade också judiskt påbrå, så det betyder ingenting.” Svaret medförde ett internationellt ramaskri. Enligt Israels utrikesminister Yair Lapid var Lavrovs påstående ”oförlåtligt och skandalöst och fruktansvärt historiskt fel”.
Lapid menade att hans ryske kollega med sådana uttalanden ger spridning åt konspirationsteorin att judarna själva bär ansvaret för Förintelsen, under vilken sex miljoner judar beräknas ha utplånats i Auschwitz och andra nazityska utrotningsläger.
Yair Lapid citerades: ”Den lägsta formen av rasism mot judar är att beskylla judar själva för antisemitism.” Liknande fördömanden har kommit från det statliga israeliska muséet och forskningsinstitutet Yad Vashem i Jerusalem. Israel har för övrigt så här långt inte riktat några sanktioner mot Ryssland.
Hur är det då med sakfrågan om Adolf Hitler – hade han judiskt påbrå? Enligt somliga forskare kan detta inte uteslutas – bland annat på grund av fadern Alois Hitlers (tidigare Schicklgruber) snåriga kvinnoaffärer – men det mesta tyder, som jag ser det, på att så icke är fallet. Men även om han skulle ha det måste detta påbrå ha varit försumbart. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alois_Hitler
Sergej Lavrov, född 1950 med en armenisk far och en rysk mor, har varit rysk utrikesminister sedan 2004 efter att tidigare ha varit Rysslands ständige FN-ambassadör. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sergej_Lavrov
För att återknyta till min inledande tes om det ryska samhällets fascistoida drag så vill jag påstå att detta samhälle de facto uppvisar flera rent fascistiska karaktäristika: auktoritär ledardyrkan; allmän kollektivism; aggressiv utrikespolitik; samgående mellan stat och näringsliv (så kallad korporativism); hårt styrda val; förbud mot oliktänkande där avvikare kan mördas, torteras och fängslas.
Bland dem som skarpt fördömt de palestinaarabiska terroristdåden märks Förenta nationernas (FN) generalsekreterare António Guterres. ”Such acts of violence can not be justified and must be condemned by all”, fastslog Guterres som leder en organisation som vanligen inte har mycket till övers för Israel. https://news.un.org/en/story/2022/03/1115082
Terrorrörelserna Hamas, Hezbollah och Islamic Jihad har, föga oväntat, prisat attackerna.Flera av terroristerna uppges ha sympatiserat med Islamiska staten (IS).
Det av illdåden som skördade flest dödsoffer ägde rum i Ya´bad, en mindre stad belägen i Samarien på den så kallade Västbanken. Det rörde sig om fem personer, varav tre israeler och två ukrainska medborgare. Skytten uppges ha varit en svartklädd man som tros ha jobbat på en byggarbetsplats i närheten av mordplatsen. Han sköts till döds av israelisk polis.
Den israeliske premiärministern Naftali Bennett kommenterade dådet med att ”Israel står inför en ny terrorvåg.” Även Fatahs ledare Mahmoud Abbas sägs ha fördömt dådet. Denne har tidigare tillämpat principen att fördöma palestinaarabisk terrorism på engelska samtidigt som han har hyllat terroristerna på arabiska. Hur det ligger till den här gången vågar jag inte spekulera i.
Tidigare hade en israelisk arab rammat en cyklist med sin bil varvid cyklisten avled. Därefter fortsatte vederbörande med att hugga ihjäl tre personer med kniv utanför ett shoppingcenter. Fem dagar senare mördades två israeler och två poliser av två araber i Hadera i Haifa-distriktet sedan gärningsmannen öppnat eld vid en busshållplats.
Den tredje dödliga attacken under den blodiga veckan ägde rum på en gata i Bnei Brak, en ultra-ortodox stad öster om Tel Aviv med 145 000 invånare och enligt uppgift världens femte mest tätbefolkade stad.
FN-chefen António Guterres uppmanade till ett omedelbart stopp för våldet och uttryckte sina ”heartfelt condolences” till de dödades och skadades familjer.Om den kroniskt Israel-fientliga svenska sosseregeringen beklagat det mot Israel riktade våldet så har det undgått mig.
Hollywoodaktören Jon Voight: ”Judéen och Samarien borde inte kallas Västbanken utan Israels hjärta.”
Den nu 83-årige skådespelaren Jon Voight kan kanske kallas undantaget som bekräftar regeln. Mitt ibland alla wooke-typer i Hollywood står han fast som konservativ. Det innebär bland annat att han är en varm Israel-anhängare.
Jonathan ”Jon” Voight föddes i Yonkers i New York 1938 som son till en professionell golfspelare. Det filmiska genombrottet kom med rollen som Joe Buck i ”Midnight Cowboy” 1969. Därefter har han medverkat i minnesvärda rullar som ”Moment 22”, ”Den sista färden”, ”Täcknamn Odessa”, ”Hemkomsten” samt ”The Manchurian Candidate”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jon_Voight
Voight har Oscar-nominerats flera gånger och vann utmärkelsen för rollen som Luke Martin i filmen ”Hemkomsten” 1978.
Jon Voight befinner sig för närvarande i Israel för en filminspelning. Under ett uppehåll på berget Har Gerizim i Samarien den 16 februari träffade han bland andra regionrådet Yossi Dagan, som gav honom en vinflaska från en lokal odling i present. Det var inte vilken vinflaska som helst.
Dagan refererade till profeten Jeremia, som levde i Jerusalem för cirka 2600 år sedan, vilken bland annat siade om att det judiska folket en dag skulle återvända från sin landsflykt och plantera vingårdar på sluttningarna till Samariens berg. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jeremia
”När jag skänker er vin från Har Brachas bosättning på toppen av Har Gerizim”, förklarade regionalrådet Dagan, ”är det inte en vinflaska, ni håller i verkligheten en profetia från Jeremia som håller på att uppfyllas precis här.”
Jon Voight uppges ha blivit mycket rörd över gåvan. När han sedan studerade en karta över regionen sade han: ”Den visar Judéen och Samaria, hur prominenta de är i Israel, hur viktiga de är. Att kalla dem Västbanken är inte vettigt. Det är Israels hjärta.”
Det kan slutligen nämnas att Voights dotter, aktrisen Angelina Jolie, har en dotter med det judiska namnet Shiloh.
De vinterolympiska spelen i Peking innebar ett gyllene tillfälle för den så kallade människorättsorganisationen Amnesty International att fästa världens uppmärksamhet på det röda Kinas förtryck av uigurerna, kazakerna och andra etniska minoriteter i Xinjiang-provinsen.
Tyvärr utnyttjade Amnesty inte det tillfället, framhåller David Suissa i den amerikanska tidskriften Jewish Journal. Istället valde organisationen att i höjd med OS-invigningen publicera en ensidigt lögnaktig artikel om vad som kallades Israels ”apartheid”-politik gentemot palestinaaraberna.
Suissa framhåller: ”The Beijing olympics was a singular chance to expose China´s war crimes. Instead, Amnesty International chose to single out Israel.”
De kinesiska ledarna var gissningsvis överlyckliga över att Amnesty inte uppmärksammade folkmordspolitiken mot de muslimska uigurerna och/eller andra övergrepp som utförs av den kommunistiska diktaturstat som fått förtroendet att arrangera 2022 års vinter-OS.
Det anmärkningsvärda med Amnestys underlåtenhet är att organisationen bevisligen är väl medveten om situationen i Kina. Den 10 juni 2021 publicerade man en rapport med den svenska titeln ”Kinas förtryck av muslimerna i Xinjiang är ett brott mot mänskligheten”, där organisationen pekade på de ohyggliga övergrepp som förekommer i de så kallade omskolningslägren och på övervakningen i samhället i stort. https://www.amnesty.se/aktuellt/kinas-fortryck-av-muslimer-i-xinjiang-ar-ett-brott-mot-manskligheten/
Dessutom uppmanade Amnesty International i ett brev till FNs medlemsländer den internationella samfälligheten att ”strongly condemn” förföljelsen av den uiguriska folkgruppen i Kina.Det borde rimligen ha varit en självklarhet för Amnesty att utnyttja OS-invigningen till att ytterligare fästa omvärldens uppmärksamhet på de kinesiska övergreppen.
Ordet ”apartheid” nämns ett oräkneligt antal gånger i Amnesty-rapporten. Det åsyftar givetvis den rasåtskillnadspolitik som rådde i Sydafrika från och med 1948 till den vita minoritetsväldets upphörande 1994 (även om den naggades åtskilligt i kanten under 1980- och början på 1990-talet).
Det system som rådde i Sydafrika – apartheid betyder ordagrant åtskildhet – var emellertid institutionaliserat på ett helt annat sätt än vad som någonsin varit fallet i den judiska staten Israel. Den sydafrikanska befolkningen indelades i fyra etniska grupper vilka benämndes vita, asiater, färgade och svarta.
De tre förstnämnda grupperna fick 1984 varsitt parlament under det att de svarta även fortsatt hänvisades till att uttrycka sin mening i lokala sammanhang. I Sydafrika rådde en stor mängd åtskillnadsregler som reglerade exempelvis boende, resande, näringsliv, restauranger, parkbänkar etcetera. De mest småskurna av dessa regler kallades petty apartheid. https://sv.wikipedia.org/wiki/Apartheid
Ingenting av detta har någonsin förekommit i Israel. Här har judiska såväl som arabiska medborgare ända sedan de första fria valen hölls 1947 – alltså ett år innan staten Israel grundades officiellt den 14 maj 1948 – haft möjlighet att väljas in i parlamentet Knesset. I dag består Israels befolkning av omkring 2 miljoner araber (så kallade palestinier) av vilka 84 procent beräknas vara muslimer. 8 procent är kristna och lika många druser.
Mansour Abbas från det arabiska Raam-partiet ingår i den israeliska koalitionsregeringen.
Amnesty International har helt rättmätigt tvingats inhösta ett stort antal fördömanden från när och fjärran för sin rapport om Israel, de facto Mellanösterns enda demokrati. Israels utrikesminister Yair Lapid tvekar inte att kalla rapporten antisemitisk och hävdar att Amnesty citerar lögner som sprids av terrororganisationer:
Om Amnesty hade velat ge exempel på system från Mellanöstern som kan föra tankarna till apartheid skulle man givetvis ha gått till någon eller några av de 57 arabisk-muslimska stater som omger Israel. Ett stort antal av dessa är i praktiken judenrein.
”2022 genocide olympics”. En protestmanifestation mot vinter-OS i Peking förra året.
Snart inleds de 24e olympiska vinterspelen i det röda Kinas huvudstad Peking. De kan förväntas bli de mest toppstyrda och dystopiska olympiska spelen som någonsin hållits. Man kan utgå ifrån att Kina inte kommer att göra något för att hedra den olympiska andan men desto mer för att se till att ingen vågar kritisera det styrande Kinesiska kommunistpartiet (CCP).
De olympiska spelen handlar idealt om att ta sig an uppgiften att, i enlighet med den olympiska devisen, vara ”snabbare, högre, starkare” (citius, altius, fortius på latin) på världsscenen och att i denna strävan ägna sig åt skicklighet, respekt och vänskap.
Dessutom skulle det i baron Pierre de Coubertins anda vara viktigare att deltaga och kämpa väl än att vinna. Jag vågar påstå att det var bra länge sedan de gamla idealen präglade de moderna olympiska spel som, mycket tack vare de Coubertin, återupptogs i Aten 1896. De Coubertin vann för övrigt själv ett OS-guld i litteratur (!) vid OS i Stockholm 1912. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pierre_de_Coubertin
Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. De gamla amatöridealen har försvunnit liksom målsättningen att hålla politiken borta från idrottsrörelsen i allmänhet och de olympiska spelen i synnerhet. 1920, 1924 och 1948 fick Tyskland exempelvis inte vara med i OS på grund av sina insatser i de båda världskrigen.
Sommar-OS i Berlin 1936 blev ett slags uppmarsch inför Andra världskriget. Här syns naziledarna Adolf Hitler och Hermann Göring.
De första riktiga politiska propagandaspelen hölls i Garmisch-Partenkirchen respektive Berlin i det av nationalsocialisterna styrda Tyskland 1936. Den legendariske svenske sportjournalisten Bengt Ahlbom, och säkert många med honom, såg Berlin-OS som ett slags tysk uppmarsch inför Andra världskriget.
Bojkotter av politiska skäl har vidare varit tämligen vanliga. Bojkotter förekom således av olika politiska skäl 1976, 1980 och 1984. 22 afrikanska länder uteblev från OS i Montreal 1976 som en protest mot att Nya Zeeland, vars rugbylag turnerat i Sydafrika, tilläts deltaga. De sovjetiska propagandaspelen i Moskva 1980 bojkottades av en rad västländer med USA i spetsen och Sovjet och öststaterna svarade med att bojkotta spelen i Los Angeles 1984.
Den allvarligaste händelsen i samband med ett olympiskt spel inträffade vid OS i München i dåvarande Västtyskland den 5-6 september 1972, då den palestinaarabiska terroriströrelsen Svarta september massakrerade elva israeliska OS-deltagare. Detta skedde sedan Israel vägrat uppfylla terroristernas krav att frisläppa 234 palestinaarabiska fångar ur israeliska fängelser. Trots denna fruktansvärda händelse kunde spelen fortsätta. https://sv.wikipedia.org/wiki/Massakern_vid_OS_i_M%C3%BCnchen
Patricia Adams och Lawrence Solomon sammanfattar i Epoch Times den 27 januari den kinesiska inställningen på följande sätt: ”The 2022 Beijing Winter Olympics is more about the prowess of the Chinese Communist Party (CCP) than that of the athletes, more about China´s herculean measures to contain COVID-19 through an 11.000 person bubble spanning three competition zones, 111 miles apart.”
Det röda Kina är, liksom alla diktaturer, paniskt förskräckt för all form av kritik. Särskilt rädd är man att några OS-deltagare skulle få för sig att uttala sitt stöd för Peng Shuai, det före detta tennisesset som var försvunnen i en vecka sedan hon på Twitter anklagat partipampen Zhang Gaoli för sexuella övergrepp. https://edition.cnn.com/2021/11/25/china/who-is-zhang-gaoli-intl-hnk-dst/index.html
Kineserna är rädda för att några OS-deltagare kan komma att uttala sitt stöd för tennisesset Peng Shuai.
Andra orosmoment för Peking är risken att anklagas för den omänskliga behandlingen av uigurerna. Eller släckandet av frihetsandan i Hongkong. Eller organstölder från utövare av meditationsformen Falun Gong. Eller att några olympier kanske inte uppskattar att bli betraktade som nyttiga idioter av CCP.
OS-deltagarna kommer att övervakas 24 timmar om dygnet genom en app som ger total tillgång till idrottsutövarens känsliga persondata och politiska åsikter. Kommunistkineserna är fullt öppna med sitt behov av detta slags extrema övervakning vilken kompletteras av telefonavlyssning och andra former av kontroll.
Yang Shu, biträdande director general för internationella relationer i Beijing Organizing Committee citeras i artikeln i Epoch Times: ”Any behavior or speech that is against the Olympic spirit, especially against the Chinese laws and regulations, are also subject to certain punishment.”
När det gäller bestraffningar mot felande OS-deltagare kan man tänka sig allt från diskvalificering från tävlingarna i mildare fall till inspärrande i kinesiskt fängelse för grövre förseelser. De 24 vinterolympiska spelen kommer sannolikt att bli de mest skrämmande i OS-historien ur idrottsutövarnas perspektiv.
De kommande spelen är unika i så måtto att läktarna kommer att vara besatta av personer bosatta på det kinesiska fastlandet vilka handplockats av CCP – utlänningar har förbjudits köpa biljetter. De enda icke-kineser som kommer att närvara är officiella representanter för deltagande länders regeringar. En handfull länder, bland dessa USA. Kanada och Australien, har beslutat bojkotta spelen i detta avseende.
Nowak yttrade i en intervju med den brittiska tidskriften Jewish News UK att den lagstiftning som infördes 2018 med syftet att reglera uttalanden om Polen och Förintelsen ”är en av de dummaste ändringar av någon lag som någonsin företagits”.
Lagen, som med röstsiffrorna 57-23 antogs av det polska överhuset (senaten) i januari 2018, gör det olagligt att ge Polen skulden för händelser under den nationalsocialistiska massmordet på judar under Andra världskriget. Att använda uttrycket ”Polens dödsläger” kan enligt lagstiftningen ge tre års fängelse. Antagandet av lagen ledde till en kris med Israels regering. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kontroversiell-forintelselag-godkand-av-parlamentet
Jaroslaw Novak menade också att det i Polen borde stiftas en lag som möjliggör återställande av eller kompensation för judisk egendom som stulits av kommunisterna eller nazisterna. De som berörs är bland andra förintelseöverlevare eller deras efterkommande släktingar.
Enligt nuvarande lagstiftning, antagen 2021, finns ingen möjlighet för ovannämnda kategorier att kompenseras för egendom som stulits för mer än 30 år sedan, något som också upprört den israeliska regeringen. https://sverigesradio.se/artikel/israel-fordomer-ny-polsk-lag
När Polens utrikesminister Zbigniew Rau meddelade att Jaroslaw Nowak, som under sin yrkesutövning ägnat sig åt polsk-judiska relationer sedan 1980-talet, avskedats så skedde det bara några dagar efter det att Polen hemkallat sin nye ambassadör i Prag. Också denne hade uttryckt kritik mot sitt hemland.
Ambassadör Miroslaw Jasinkski avlägsnas från sin post som polsk ambassadör i Tjeckien.
Ambassadören Miroslsaw Jasinski hävdade i en intervju med Deutsche Welle att Polen visat ”brist på empati, brist på förståelse och brist på vilja att öppna en dialog”. Frågan rörde en dispyt mellan Polen och Tjeckien om den statligt ägda polska brunkolgruvan i Turów nära den polsk-tjeckiska gränsen. https://www.dw.com/en/warsaw-to-recall-ambassador-to-prague-after-poland-criticism/a-60354316
Frågan är ett gammalt stridsäpple mellan de båda länderna. EU-domstolen ådömde i september förra året Polen att betala böter motsvarande fem miljoner kronor om dagen så länge man inte stänger gruvan. Tjeckerna menar att verksamheten vid gruvan påverkar grundvattnet och luftkvaliteten på ett menligt sätt. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/polen-vagrar-stanga-kolgruva-doms-till-miljonboter-av-eu
Polackerna har dock envist vägrat stänga gruvan, som bland annat förklaras ge arbetstillfällen för polska arbetare.
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 