You Belong to Me: Amor vincit omnia

http://www.youtube.com/watch?v=LP6us-ZeiSk

Innan jag kryper till kojs för en förhållandevis tidig natt vill jag önska er alla god natt & sömn med ännu en sång av underbart njutbara Kate Rusby: ”You Belong to Me”.

Behöver väl inte spilla många ord på detta. Rusby tolkar endast det som alla älskande instinktivt känner: att de tillhör varandra. I ett sant kärleksförhållande kan det inte finnas något ”mitt” eller ”ditt”. Bara en personöverskridande gemenskap där tu blir ett.

/Kärleken övervinner allt/

Finns inte denna känsla finns inte heller förutsättningar för ett varaktigt förhållande.

Tillägnar den här sången alla kända och okända som försöker hålla sig till vad som är gott, sant och riktigt i en ogästvänlig värld.

The Wild Goose: Kate Rusby

http://www.youtube.com/watch?v=A6tVU–Cbes

Dags för litet sövande god natt-musik igen, fastän klockan inte är tio på kvällen ännu. Håll därför till godo med Kate Rusbys ”The Wild Goose”, en vacker sång som tar upp förälskelsens och avskedets problematik.

Det är ämnen jag återkommer till, helt enkelt därför att jag vet ett och annat om dem utifrån egen  erfarenhet. Dessutom gillar jag vackra och sorgsna ballader och jag gillar Kate Rusby.

Personligen upplever jag att jag fått nog av både förälskelser och avsked. Kate Rusby, näktergalen från Barnsley, kan jag dock inte få nog av. Några rader ur texten lyder så:

Did you ever see the wild goose sailing on the ocean
They´re just like them pretty girls when they get the notion

Det finns förälskelser man minns med glädje och det finns dem av den andra sorten; som förvandlar ens hjärta till köttfärs och ens hjärna till gelé. Det finns avsked man önskar aldrig hade ägt rum och det finns dem av den andra sorten; sådana som är befriande därför att man aldrig borde ha träffat den man tar avsked från.

Tillägnas mig själv, som fortfarande är svagsint glad för det mesta!

Vem sjunger vaggsånger för mig?

Kate Rusby: the Barnsley Nightingale.

http://www.youtube.com/watch?v=No5FkAmTaJY

Jag borde egentligen inte sitta uppe vid den här tiden på dygnet och önska mina trogna läsare god natt med ännu en vacker sång. Lördag morgon måste jag gå upp brutalt tidigt för att vara vid Vikingterminalen 0715 för Contras traditionella höstkonferens. Är dock så pass nöjd över Sveriges seger i VM-kvalet mot Irland att jag ändå gör detta.

God natt innan jag hoppar i den så kallade bingen tillönskas således med ”Who Will Sing Me Lullabies” med Kate Rusby, även kallad näktergalen från Barnsley. Underbar godnattsång! Ja, vem sjunger vaggsånger för mig? Ingen, jag får hålla till godo med Tufsan och de andra gosedjuren. Tyck synd om mig nu!

Nej, det är nog inte särskilt synd om mig. Gosedjuren ställer inga krav, de är alltid nöjda och glada och komplicerar inte min tillvaro. Nu undrar ni om jag blivit alldeles mjuk i huvudet, och det kanske stämmer. Ibland önskar jag dock att någon tog hand om mig och höll efter mig litet…kelade litet med mig…

Tillägnar den här min käre son Sebastian.

Sånger om avsked

Kate Rusby.

http://www.youtube.com/watch?v=GmWv0ho9IVc

”Fare Thee Well” med den engelska folksångerskan och sångkompsositören Kate Rusby får bli dagens första godnattnummer.

Rusby föddes i Yorkshire i England 1973 och har även kallats ”näktergalen från Barnsley”. Gift med två barn. Hon är en god förvaltare av den brittisk-irländsk-skotska folkmusiktraditionen och sjunger här med unik känslighet om avskedets vemod. Inspelningen är från TV-programmet ”Later With Jools”.

Avskedets bitterhet är en realitet i vår mänskliga tillvaro och måste väl så vara. Även om jag gärna kan erkänna att jag kan drömma mig bort till en värld där denna typ av avsked inte längre finns.

Det passar bra i sammanhanget att följa upp med ”The Bonny Light Horseman” med Planxty. Sången handlar om en man som stupade i Napoleonkrigen och sörjs av sin älskade. Båda sångerna är riktiga höjdare, så lyssna ordentligt:

http://www.youtube.com/watch?v=2OGfeu1JYbg

Det är logiskt att jag tillägnar sångerna alla som, i likhet med mig, förlorat nära och kära och/eller någon gång fått sina hjärtan krossade och hoppade på med spikskor.