Posted tagged ‘kemiska stridsmedel’

Kemiska stridsmedel alltjämt ett hot

7 oktober, 2022

Vladimir Putin – här med sin kinesiske diktatorskollega Xi Jinping – är inte främmande för att använda nervgas i kampen mot ryska dissidenter.

Adolf Hitler blev tillfälligt blind efter en fransk attack med senapsgas vid Ypres under Första världskriget. Det anses allmänt att Hitlers blindhet var av psykologisk natur, så kallad hysterisk blindhet. Det må vara hur det vill med det – kemiska stridsmedel har använts ymnigt genom åren och är fortfarande ett internationellt problem.

Vid kemisk krigföring används per definition ”vapen innehållande kemiska ämnen som dödar eller skadar genom förgiftning.” Denna typ av stridsmedel används i första hand i syfte att undergräva stridsmoralen och döda förskansade försvarare. Moln av gas har visat sig vara mest effektivt i sammanhanget.  https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2022-03-18-svar-pa-vanliga-fragor-om-kemiska-vapen.html
  
Kemisk krigföring förekom relativt flitigt under Första världskriget men ratades i Andra världskriget. Exempel på kemiska stridsmedel är tårgas, senapsgas, fosfor- och klorgas. Det har uppskattats att 4 procent av dödsoffren under vad som kallats Det stora kriget dog på grund av gasanvändning. Efter hand uppstod motmedel såsom gasmasken, vilket gjorde att effekten av kemkriget minskade.
  
Den franska armén var först med att använda kemiska vapen i form av granater. Lagret förbrukades snabbt och nya beställningar gjordes i november 1914 med kloraceton som aktiv beståndsdel.

Ypern och Halabja. Tyskland genomförde storskaliga attacker med användande av stridsgas i slaget vid Bolimov nära den polska floden Rawka i trakterna av staden Lodz  den 31 januari 1915. 18 000 granater innehållande gas avfyrades då mot ryska trupper. Den förväntade effekten uteblev dock på grund av att gasen frös. https://sv.frwiki.wiki/wiki/Bataille_de_Bolimov 
  
I det andra slaget vid Ypern i Belgien 1915 använde tyskarna gas tre gånger: den 24 april mot 1. kanadensiska divisionen, den 2 maj nära Mouse Trap Farm samt den 5 maj mot brittiska trupper.
  
Klorgas är ett kraftfullt irritationsmedel som kan skada ögon, näsa, hals och lungor. Man kan också dö till följd av kvävning. Erfarenheterna från Första världskriget visar att det blev mindre skador på de soldater som stannade kvar i sina värn än på dem som lämnade sina positioner. Klor gav dock mindre effekt än vad tyskarna hoppats på då de gröna klormolnen var lätta att upptäcka och därtill hade en stark lukt. https://giftinformation.se/kemikalieregister/klorgas/
  
De kemiska stridsmedlen utgör alltjämt ett hot. Den 16 mars 1988 genomförde irakiska trupper på order av Saddam Hussein en massaker på det kurdiska folket i Halabja under slutfasen av kriget mellan Iran och Irak. Enligt en rapport från FN kom då bland annat senapsgas till användning. https://en.wikipedia.org/wiki/Halabja_massacre

”Kemiske Ali”. Halabja har det uppskattats att cirka 3200-5000 avled och att 7000-10 000 skadades. Under närmast följande år ökade cancerfallen och födelsedefekterna markant. Attacken mot Halabja har av Kanadas parlament stämplats som ”brott mot mänskligheten”.
  
Den som på order av Saddam ledde kampanjen mot Halabja var den beryktade Ali Hassan al-Majid, kallad ”Kemiske Ali”. Ali dömdes skyldig i en irakisk domstol 2010 och avrättades genom hängning. Ali och Saddam var kusiner.
  
Ett annat exempel på användande av kemisk krigföring i Mellanöstern har den syriske diktatorn Bashar al-Assad svarat för. Under en attack mot staden Khan Sheikun i Idlib-provinsen i nordöstra Syrien 2017 beräknas ett 70-tal personer ha dödats.
  
Den gas som då kom till användning var troligen sarin, samma gas som brukades av den japanska undergångssekten Aum Shinrikan i Tokyos tunnelbana den 20 mars 1995; 13 personer dog medan så många som drygt 5800 kan ha skadats. https://www.arbetaren.se/2017/04/05/50-tal-doda-i-gasattack-i-idlib-i-nordostra-syrien/

Konvention mot kemvapen. Att Putin-regimen i Ryssland inte står främmande från att använda nervgas i dess kamp mot oliktänkande demonstrerades på ett fasansfullt sätt den 4 mars 2018, då Sergej och Julia Skripal – far och dotter – utsattes för en attack med nervgiftet Novitjok i engelska Salisbury. Dessbättre kom båda undan med livet i behåll. https://en.wikipedia.org/wiki/Poisoning_of_Sergei_and_Yulia_Skripal
  
Förenta nationerna (FN) utformade 1993 en konvention som förbjuder användning av kemiska stridsmedel vilken har godkänts av stormakterna och de flesta andra länder. 1997 tillkom Kemvapenkonventionen, vilken förbjuder utveckling, produktion, lagring och bruk av kemiska vapen.
  
Konventionen har signerats av 193 länder – dock ej av Nordkorea, Sydsudan, Egypten och Israel.

Saddams massförstörelsevapen smugglades till Assad i Syrien

27 augusti, 2013

Web%20mi%20Retired%20Iraqi%20General%20George%20SadaGeorges Sada beskriver hur Saddam Hussein lyckades dölja massförstörelsevapnen.

http://www.theatlanticwire.com/global/2012/07/did-syria-receive-its-chemical-weapons-saddam/55142/

Oavsett vilka sida i Syrien-konflikten som använt kemiska vapen står det klart att sådana vapen finns i Syrien. Enligt en tidigare Saddam-general smugglades massförstörelsevapen från Irak till Syrien innan USAs invasion utbröt 2003, vilket förklarar varför amerikanerna inte hittade några.

General  Georges Sada (född 1939), en kristen med assyrisk bakgrund, var en av Saddam Husseins mest aktade militära rådgivare men välkomnade Saddams fall från makten sedan befrielsekriget i Irak brutit ut den 19 mars 2003. I sin bok Saddam´s Secrets (på svenska Saddams hemligheter, Livets Ords förlag 2006) beskriver Sada bland annat i detalj hur smugglingen av massförstörelsevapnen gick till.

Se länken överst samt även denna:

http://www.nysun.com/foreign/iraqs-wmd-secreted-in-syria-sada-says/26514/

General Sada var under sin militära karriär inblandad i genomförandet eller planerandet av strategiska operationer under tre krig: Sexdagarskriget 1967, Oktoberkriget 1973 samt ett föga känt angrepp med flera nervgaser som Saddam ville att flygvapnet, där Sada tjänstgjorde, skulle utföra mot Israel 1990. Angreppet frös dock dessbättre inne.

GenGeorgesHormuzSada_HRGeneral Sada i irakisk uniform.

Sada är mycket kritisk till den USA-ledda koalitionens agerande under Kriget i Persiska viken 1991. Efter att ha krossat allt motstånd fanns möjligheten att inta Bagdad och störta Saddams folkmördande förtryckarregim. I stället drog man sig tillbaka, vilket skulle komma att kräva otaliga liv: Saddam utkrävde en gruvlig hämnd på de befolkningselement han uppfattade hade gått fiendesidans ärenden.

Georges Sada har inga höga tankar om Saddam Hussein. I sin bok skriver han (sidan 74):

Värst av allt var att han brandskattade landets rikedomar för sina palats, sina personliga nöjen och sin egen makt. Han utvidgade arméns resurser till att omfatta 6400 tanks, 40 artilleriregementen, mer än 1000 stridsflygplan och avancerade vapen för alla militära grenar. Dessutom lät han uppföra 68 luxuösa palats runtom i landet för sin egen räkning. Han såg till att alla intäkter från oljefälten gick direkt till honom, och han tvekade inte att använda landets rikedomar till att bygga allt fler raketer utrustade med kemiska stridsmedel. 

Enligt Sada försökte den irakiske diktatorn även anskaffa avancerade kärnvapen och lockade många atomforskare till Irak. Al-Qaidas terrorattacker mot USA den 11 september 2001 fungerade som en väckarklocka för USA och västvärlden, och i sitt tal till nationen den 29 januari 2002 namngav president George W. Bush länderna Iran, Irak och Nordkorea som ”ondskans axelmakter”.

864473-M

General Sada, som efter en imponerande karriär inom det irakiska flygvapnet avancerat till att bli en av Saddam Husseins närmaste militära rådgivare, menar att invasionen 2008 – ”befrielsekriget” som han kallar den – var det enda sättet att stoppa galningen Saddam, som inte hade nämnvärt låtit sig bekomma av sanktionerna som tidigare riktats mot hans regim utan i stället låtit landets befolkning ta stötarna i form av hunger och brist på de flesta förnödenheter.

Saddam skall även ha haft långtgående planer på att lägga hela arabvärlden under sig, och mycket tyder på att han såg sig själv som en inkarnation av den fornbabyloniske härskaren Nebukadnessar. Sada belyser i sin bok också den enorma korruptionen i Irak såväl som i FN, en följd av projektet ”Olja i utbyte mot mat”.

President Bush och hans medarbetare har kritiserats och förlöjligats för att de, som den huvudsakliga motivationen bakom angreppet mot Irak, felaktigt påstått att Saddam Hussein förfogade över massförstörelsevapen av typ kemiska och biologiska stridsmedel. Sant är att några sådana inte upptäcktes av de invaderande styrkorna hur mycket de än letade.

Dec142003Saddam65Saddam strax efter tillfångatagandet.

General  Georges Sada är emellertid helt säker på sin sak: Saddam hade tillgång till sådana vapen och använde dem mot den egna befolkningen efter kriget 1991 samt planerade att använda dem mot Israel. De FN-inspektörer som arbetade på plats i Irak under svåra förhållanden med att söka efter olika typer av vapen hittade under mellankrigsperioden 1991-2003, förklarar Sada,  förutom handeldvapen och konventionella vapen även många olika typer av vapen och ammunition som var förbjudna. Dock lyckades man inte spåra upp några så kallade massförstörelsevapen.

På sidorna 241-242 i Sadas bok heter det;

Saddam hade möjlighet att snabbt flytta och återuppbygga tillverkningsapparatur, och han lyckades gömma många av dessa vapen tillsammans med råmaterial för tillverkning av massförstörelsevapen…Saddam var fast besluten att använda sig av massförstörelsevapen, och han skulle inte tveka att använda dem mot sina fiender. Kunskapsnivån bland forskarna som arbetade med att utveckla våra kärnvapen var mycket hög, men det var svårt att anskaffa den speciella utrustning som krävdes för detta arbete. Saddam hade mycket ambitiösa mål beträffande kärnvapenutvecklingen, men vi hade inte hunnit lika långt med kärnvapenprogrammet som med biologiska och kemiska stridsmedel. Dessa vapen var mycket avancerade, och vi hade gott om dem.   

Saddam agerade enligt general Sada mycket slugt. När han misstänkte att inspektörerna skulle upptäcka något på en viss plats lät han förstöra allting, men inte ens då var någonting egentligen förstört: forskarna var fortfarande i besittning av sin kunskap och sina pengar, och när tiden bedömdes vara den rätta fortsatte de helt enkelt igen. Strax före krigsutbrottet 2003 jobbade regimen i Bagdad frenetiskt med att utplåna spåren av massförstörelsevapnen och var så framgångsrik i detta arbete, att hart när hela världssamfundet – inklusive chefen för FNs inspektionsstyrka, den förre svenske utrikesministern (FP) Hans Blix – lät sig luras.

Hans BlixHans Blix: bortfintad av Saddam.

När invasionsstyrkorna sedan inte hittade några massförstörelsevapen blev kritiken mycket hård mot Bush-administrationen, vilken kritiserades för att ha startat Irak-kriget på ”falska grunder”.

General Georges Sada förklarar dock på sidan 243 hur det i verkligheten låg till:

Min situation är annorlunda, som en före detta general som inte bara såg dessa vapen användas på order av landets  flygvapenchef och president. Jag vet också namnen på en del av dem som var inblandade i utsmugglandet av massförstörelsevapen ur Irak under 2002 och 2003. Jag vet namnen på tjänstemännen i bulvanföretaget SES som mottog vapnen från Saddam. Jag vet hur och när de transporterades ut ur Irak. Jag känner även till antalet och vilka typer av flygplan som faktiskt användes till detta, och andra fakta av liknande slag.   

Rent konkret gick utsmugglingen av kemiska och biologiska vapen till så, att Saddam gjorde bruk av en naturkatastrof i grannlandet Syrien sommaren 2002 – en fem kilometer lång bevattningsdamm brast – för detta ändamål. Från Irak avgick ett stort antal flygplan och lastbilar som, förutom hjälpsändningar till de nödställda syrierna, även var lastade med massförstörelsevapen. Totalt skedde enligt Sada 56 flygningar med kommersiella plan av typ Boeing 747 respektive 727. Materielen togs om hand av vapenspecialister som lovade att förvara den i Syrien tills vidare.

Planerna, berättar general Sada, hade dragits upp som en ren affärsuppgörelse och kostade regimen i Bagdad enorma summor. Chefsarkitekter bakom avtalet var Ali Hussein al-Majid (den ökände ”Kemiske Ali”) samt den syriske generalen Abu Ali, en kusin till Syriens diktator Bashar al-Assad.

2651955_520_292Det grymma kriget i Syrien visar inga tecken på att bedarra.

Det är med intill visshet gränsande sannolikhet dessa vapen som kommit till användning av den syriska Assad-regimen i kriget mot rebellrörelsen. Att upprorsmännen skulle ha lyckats med konsstycket att stjäla de säkerligen hårdbevakade massförstörelsevapnen tror jag inte riktigt på. Assad har fått inhösta vissa sympatier från delar av världssamfundet på grund av sin kamp mot rebellrörelsen, av vilken betydande delar är islamistiska jihadister.

Detta gör dock inte Assad till någon hjälte. Mycket långt därifrån. Han efterträdde sin far som enväldig diktator 2000 och har utmärkt sig för stor hänsynslöshet i sin strävan att krossa den demokratiska motståndsrörelse, som börjat utmana hans maktställning. Det var denna omedgörliga attityd som gjorde att även islamisterna i Syrien och omvärlden snart var involverade i ett krig som det är omöjligt att se några vinnare i.

Användandet av kemiska vapen i Syrien visar slutligen en sak: George W. Bush och hans medarbetare hade alldeles rätt. Saddamregimen hade verkligen massförstörelsevapen men lyckades alltså utplåna alla spår efter dessa i Irak just före invasionen i februari 2003. Personligen tycker jag dock alldeles för mycket när det gäller invasionen av Irak har hängts upp på massförstörelsevapnens vara eller icke vara.

President_George_W__Bush_address_to_the_nation_and_joint_session_of_Congress_Sept__20En amerikansk hjälte: president George W. Bush.

Enbart det faktum att Saddam Hussein avsattes och senare hängdes motiverar, som jag ser det, angreppet. Om Saddam fått hållas hade han sannolikt kastat världen in i en brand utan motstycke i  historien. Om det är någon som förtjänar hjälterollen i denna historia så är det förvisso George W. Bush.