Elever i kampanjen Fridays for future i tyska Köln vill bränna kapitalismen.
Greta Thunberg med flera medlemmar i Fridays for future uppmanar i ett flertal tidningar den 2 augusti ”alla fackföreningar och förbund att utlysa strejk den 27 september” för klimatets skull. Detta är av flera skäl en riktigt dålig idé.
Det är inte särskilt många som vågar kritisera klimatikonen Greta Thunberg i dag, sannolikt för att inte riskera bli avfärdade som sura gubbar och gummor alternativt ”klimatförnekare”. Det är fullt möjligt att jag är en sur gammal gubbe men däremot inte ”klimatförnekare” – absolut ingen förnekar ju att det finns ett klimat. Däremot går det alldeles utmärkt att kalla mig klimathotsskeptiker.
Eftersom vår grundlagsfästa yttrandefrihet även omfattar såväl sura gamla gubbar som klimathotsskeptiker tar jag mig därför friheten att ha kritiska synpunkter på Greta Thunbergs med fleras uppmaning till klimatstrejk.
Expressens Sanna Rayman har under rubriken ”Gretas klimatstrejk är en stor, dyr pose” den 9 augusti på ett utmärkt sätt uttryckt varför klimatstrejker inte är något som bör genomföras: ”Tanken må vara vällovlig, men facklig klimatstrejk är likväl en dålig idé, helt enkelt för att den saknar konkret motpart och därför blir en oseriös urvattning av strejkvapnet.” https://www.expressen.se/ledare/sanna-rayman/gretas-klimatstrejk-ar-en-stor-dyr-pose/
Normalt används strejker av fackliga organisationer i syfte att sätta press på arbetsgivare för att dessa skall erbjuda sina anställda bättre villkor av något slag. Arbetsgivarna kan i sin tur utlösa lockout och utestänga arbetstagarna från deras arbetsplatser. Av någon anledning tror jag dock inte på någon ”lockout för klimatet” i samband med en eventuell klimatstrejk.
Klimataktivismen i dag utmärks av tunnelseende och flockmentalitet. Detta hindrar Greta Thunberg och alla andra aktivister att tillägna sig en helhetssyn på klimat och miljö. Förvisso är klimatet viktigt – frågan är dock vad vi kan göra åt det. Klimatet har skiftat kraftigt ända sedan jordens skapelse och det har mestadels skett helt utan mänsklig påverkan.
I höjd med vikingatiden var det exempelvis så varmt på våra nordiska breddgrader att Grönland var – just det ja, grönt. Det behöver inte påpekas att på den tiden fanns varken bilism eller industrier. Sedan blev det kallare, så kallt att Carl X Gustaf kunde gå med sina trupper på isen över de danska Bälten 1658 och inta Köpenhamn. Därefter blev det på nytt varmare, därefter kallare igen och så vidare.
Det finns i dag välrenommerade solforskare som menar att en ny ”liten istid” av samma slag som tidigare uppträtt i historien kan vara på väg och vara här om cirka 15 år. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/
Jag vågar vidare påstå att den förhärskande klimatalarmismens simplistiska budskap verkar hämmande när det gäller att komma tillrätta med påtagliga miljöproblem såsom nedskräpning i skog och mark, vårt urusla vägunderhåll – en realitet icke minst här i Södertälje – och föroreningar i Östersjön.
FN-kampanjen Trillion Trees vill rädda klimatet genom trädplantering.
Greta Thunberg med flera klagar över att de skolrelaterade fredagsstrejkerna för klimatet inte lett till några konkret resultat. Det kanske stämmer. Faktum är att det enda Thunbergs domedagsbudskap verkar ha lett till är en ökad känsla av ångest och skam över att inte göra tillräckligt för klimatet, särskilt bland barnen.
Detta är knappast några positiva eller eftersträvansvärda resultat.
Matthias Sundin och Magnus Aschan pekade i en debattartikel i Aftonbladet den 1 augusti på att medias domedagsrelaterade rapportering om klimatfrågor leder till en skev bild av verkligheten. Det behövs, menar debattörerna, ”en ny klimatrörelse som uteslutande fokuserar på möjligheter och lösningar, inte skam och rädsla”. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GGeX5B/media-maste-sluta-med-domedagsretoriken
Sundin och Aschan exemplifierar med en våldsamt alarmistisk FN-rapport som gjorde gällande att en miljon arter på jorden riskerade att utrotas och ställer den mot det likaledes FN-relaterade projektet Trillion Tree Campaign. Budskapet i denna kampanj är att två tredjedelar av alla människoskapade koldioxidutsläpp kan sugas upp av omfattande trädplanteringar och därmed begränsa klimatförändringar och bidra till ökad biologisk mångfald.
Man behöver inte vara något snille för att inse vilket av de båda budskapen som rönte störst uppmärksamhet i media – det om arternas utrotning fick enligt Sundins och Aschans statistik tio gånger så mycket utrymme.
Fotnot: Ovanstående text är en något utökad version av ett debattinlägg i Länstidningen, Södertälje den 16 augusti 2019.