Posted tagged ‘konung Carl XVI Gustaf’

Ingen diplomati från Israels gay-ambassadör

3 november, 2021
Israel i Sverige (@IsraelinSweden) | Twitter

Israeliske ambassadören Ziv Nevo Kulman tas emot av konung Carl XVI Gustaf.

Jag har länge haft för mig att en av de viktigaste egenskaperna för en yrkesdiplomat är att vara, ja just det, diplomatisk. Detta är uppenbarligen inte självklart för alla inom den diplomatiska professionen.

Israels nye ambassadör Ziv Nevo Kulman, som efterträdde Ilan Ben-Dov för ett par månader sedan, inledde således sin offentliga mission i Sverige med följande uttalande: ”Vi har inte – och har inte för avsikt att ha – någon kontakt med Sverigedemokraterna.” https://omni.se/israels-ambassador-vi-vill-inte-ha-kontakter-med-sd/a/wOn7Bn

Kulman hävdar att denna avvisande inställning till Sveriges, i alla fall i en del opinionsmätningar, största parti är baserat på en ”moralisk ståndpunkt” som har att göra med ”extremhöger med rötterna i nazismen”. Israel Sverige avser enligt ambassadören inte heller att ha några kontakter med ”öppet islamofobiska” partier i Sverige eller något annat land. Kan Kulman verkligen vara helt omedveten om att SD troligen är riksdagens mest pro-israeliska parti, som bland annat vill flytta den svenska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem?

Det är till att vara illa informerad om varifrån kanske 95 procent av antisemitismen i Sverige kommer, nämligen från personer med muslimsk trosåskådning. Alla vet om detta och jag tror faktiskt inte heller ambassadören Kulman är fullt så korkad att han inte inser det. Gör han inte det kanske han ändrar uppfattning om han gör ett studiebesök i Malmö. Tydligtvis känner han sig ändå manad att putsa upp den gamla klichén om den nazistiskt anfrätta så kallade extremhögern.

Om Kulman menade allvar med sin föresats att inte ha kontakter med brunmelerade partier borde det första partiet han strök ur kontaktlistan vara Socialdemokraterna, det i realiteten enda svenska parti som haft något med alldeles äkta nationalsocialism att skaffa.

Socialdemokratiska arbetarepartiet krävde 1938 av Tredje riket att det skulle stämpla ”J” i alla judiska pass så att det skulle bli enklare att utvisa de från nazismen flyende judarna ur vårt land. Vidare är första hälften av 1940-talet, då det gick bra för Tyskland i kriget, bemängd med eftergifter gentemot Tyskland företagna av den av sossarna dominerade samlingsregeringen. När krigslyckan vände blev det som bekant annat ljud i skällan. Då fanns det ingen hejd på hur antinazistiska vi var.

Något borde det väl vidare irritera ambassadör Kulman att Sverige skänker bort miljardbelopp till Israels svurna fiender, främst ”det kära systerpartiet” Fatah. Ingen hade väl förväntat att Israel skulle avbryta kontakterna med sosseriet av ovanstående skäl. Den diplomatiska etiketten påbjuder naturligtvis att man skall odla förbindelser med alla regeringsbärande partier. Däremot borde Kulman låta S-partiet veta att han känner till dess förhistoria (om han nu gör det).

Frågan är då hur staten Israel skulle agera för den händelse Sverigedemokraterna kom med i en svensk regering som ett resultat av riksdagsvalet i september 2022, ett inte helt orealistiskt scenario. En annan fråga är om den förra israeliska regeringen, ledd av Benjamin Netanyahu, skulle ha skickat en så pass odiplomatisk representant till Sverige som Ziv Nevo Kulman. Jag tillåter mig tvivla.

Image
Ambassadör Isaac Bachman och statsminister Stefan Löfven vid Stockholm Pride 2016.

Ytterligare, och ett om möjligt ännu värre, exempel på Kulmans bristande diplomati, är han yviga utspel om den egna sexuella läggningen. Den 52-årige ambassadören, som också ingår i arrangörsstaben för Tel Avivs Pride-vecka, försäkrar QX-reportern om att han kommer att delta aktivt i Stockholms gayliv. Inte bara det: ”Jag har varit singel i fyra år nu, så jag är öppen för förslag. Vem vet, det är kanske i Sverige jag hittar Mr Right?” https://www.qx.se/samhalle/218553/det-ar-kanske-i-sverige-jag-hittar-mr-right-ziv-ar-israels-nya-ambassador/

Intresseklubben antecknar, som det brukar heta. Vem ambassadör Kulman delar sängkammare med är naturligtvis hans ensak. Han borde dock enligt min ringa mening ha förnuft nog att, bland det första han gör i Sverige, inte ge omfattande intervjuer med obskyra bögsajter och där vika ut hela sitt privatliv. Han borde inte heller, som sagt, stryka vissa partier ur adressboken innan han hunnit sätta sig in i hur det partipolitiska livet i Sverige fungerar.

Är detta för mycket begärt? Jag tror inte det. Men det är tydligen den här sortens diplomater den spretiga regering som leds av Naftali Bennett vill ha.

Israels representanter i Sverige har redan tidigare visat att de fäster betydande vikt vid HBTQ-kommuniteten genom att gå med i den årliga Pride-paraden i Stockholm. När ambassadör Isaac Bachman gjorde det för några år sedan dristade jag mig författa nedanstående bloggtext om saken:

Välkommen, prins Oscar Carl Olof!

5 mars, 2016

 

OLAND, SWEDEN - JULY 14: Princess Estelle of Sweden; Crown Princess Victoria of Sweden and Prince Daniel of Sweden attend the 38th Birthday celebrations of Crown Princess Victoria of Sweden on July 14, 2015 in Oland, Sweden. (Photo by Luca Teuchmann/Getty Images)

Prins Oscar är son till kronprinsessan Victoria och prins Daniel samt lillebror till prinsessan Estelle.

Det har väl inte undgått någon att kronprinsessparet begåvats med en liten prins och prinsessan Estelle med en lillebror: hertigen av Skåne, Oscar Carl Olof, föddes den 3 mars 2016.

I egenskap av mångårig och synnerligen inbiten rojalist vill jag härmed frambära mina både innerliga och hjärtliga gratulationer till kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Fattas bara annat. Grattis också till konung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, vilka nu kan glädjas åt sitt fjärde barnbarn.

Fler är på gång, då även prins Carl Philip och prinsessan Sofia väntar på att få höra trampet av små, små skor.

Jag kan gärna erkänna, att det finns ett antal rätt goda förnuftsskäl som talar för republik. I ett avseende är emellertid monarkin tveklöst helt överlägsen republiken: det känslomässiga inslaget, vilket är väl så viktigt ur mänsklig synvinkel.

Ingen har nog framfört detta bänttre än den fine konservative skribenten Gunnar Unger (1915-76) i sin minnesbok Rapsodi i blått (1974):

Ty, som jag ser det, är det visdom att bejaka de väldiga känslovärden som ryms i monarkin och som så mäktigt appellerar till vår historiska fantasi. Förnuftet i alla ära, men låt oss inte underskatta vårt behov av romantik – och i statslivet är monarkin det romantiska inslaget.

gu3b Gunnar Unger – konservativ skribent och rojalist.

Visst spelar emotionella drivkrafter en väl så stor roll både i politiken och det mänskliga livet i stort som rationella och intellektuella sådana. Det fina i kråksången är emellertid, att det även finns tungt vägande förnuftsskäl som talar till det monarkiska statsskickets fördel.

Detta garanterar att Sveriges hårt prövade folk har en statsledning som står över det oavlåtliga partipolitiska käbblet, som är det pris vi tvingas betala för demokratin. Därtill är monarkin av ett oskattbart PR-värde för vår nation i allmänhet och denna nations industri i synnerhet.

Det apanage staten betalar ut till kungahuset varje år är en försumbar utgift med tanke på allt vi får ut av de insatser som utförs av de representativa och hårt arbetande medlemmarna i samma kungahus. För närvarande beräknas kostnaderna för hov- och slottsstaterna uppgå till 127 miljoner kronor, vilket skall räcka till såväl kungahusets representationskostnader som underhållet av slott och andra egendomar. I gengäld låter kungahuset staten utnyttja dessa egendomar.

Jag har för den intresserade nedtecknat följande lilla orientering om vad apanage egentligen är och inte är: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/08/29/vad-apanage-ar-och-inte-ar/

Det har i pressen redan skrivits åtskilligt om den lille prinsens namn.

King_Oscar_II_of_Sweden_in_uniform Konungen av Sverige och Norge, Oscar II.

Tilltalsnamnet Oscar har innehafts av två svenska kungar: Oscar I (1799-1859, kung över Sverige och Norge 1844-59), son till Carl XIV Johan; Oscar II (1829-1907, kung över Sverige och Norge 1859-1905, över Sverige 1859-1907), son till Oscar I. Samma namn har burits av prins Oscar Bernadotte af Wisborg (1859-1953), son till Oscar II , bror till Gustaf V och pappa till greve Folke Bernadotte (1895-1948).https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/17/folke-bernadotte-han-dog-med-stovlarna-pa/

Carl kommer från lillprinsens morfar, vår nuvarande kung, men namnet har som bekant burits även av monarkerna Carl IX, Carl X Gustaf, Carl XI, Carl XII, Carl XIII, Carl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) och Carl XV. Här måste också nämnas att en bror till Gustaf V och följaktligen son till Oscar II, prins Carl (1861-1951), burit samma namn.

Namnet Olof kommer från lillprinsens farfar, Olle Westling, som för övrigt för sju år sedan donerade en av sina njurar till sonen som då var njursjuk. När jag blev underkunnig om namnet fruktade jag ett tag att namnet kom från Olof Palme, men så var alltså lyckligtvis ej fallet. Eljest hade man väl kunnat tänka sig att det kungliga nytillskottet uppkallats efter Olof Skötkonung (cirka 960-talet/980-1022, kung 995-1022), den förste sveakonung som regerade över såväl Mälardalen som Västergötland samt  även den förste som lät döpa sig och förblev kristen.

Wedding+Swedish+Crown+Princess+Victoria+Daniel+wNdFnje6BxMm Prins Daniels föräldrar: Ewa och Olle Westling, här vid kronprinsessparets bröllop.

Det utan tvivel mest bisarra som hittills skrivits i anledning av Victorias nedkomst är ett debattinlägg i tidningen Metro av serietecknaren Adrian Malmgren, Malmö, som menar att prins Oscar inte skall ”påtvingas sin könstillhörighet av vård och samhälle”.

I enlighet med den så kallade queerteorin /Fotnot/ och dess fantasivärld ser Malmgren, som uppges föreläsa om ”transinkludering och representation”, kön som en social konstruktion som helt och hållet betingas av miljön. http://www.metro.se/metro-debatt/tvinga-inte-pa-oscar-ett-kon-lat-lillprinsen-definiera-sig-sjalv-istallet/EVHpcd!GmSOZu9Gx0j/

Den stackars prinsen skall alltså inte få veta om han är pojke eller flicka, eller eventuellt tillhöra något slags tredje kön, utan själv få ”avgöra” detta när han växer upp. Detta är naturligtvis sinnessjukt trams, nödtorftigt maskerat som intellektuell teori, och inget annat. Jag för min del säger: Välkommen, prins Oscar Carl Olof!

Fotnot: Queerteorin, som kommer från USA, är den mest revolutionära yttringen av homosexrörelsen. Den strävar efter att slå sönder den naturliga könsordningen och traditionella familjeideal i syfte att bereda väg för en samhällsrevolution. Den som vill läsa mer kan göra det i min bok Åter till det kalla kriget (Contra förlag 1993), kapitlet ”Vänsterns nya kläder”, avsnittet ”Bögrevolten”.