Min blogg på förstasidan!

Det är inte varje dag min enkla blogg hamnar på förstasidan tillsammans med ett jätteporträtt av mig själv.

Så skedde emellertid den 5/6 2013, då den gratisutdelade lokaltidningen Södertäljeposten (SP) uppmärksammade min bloggtext ”Hotet från den politiska korrektheten” för några dagar sedan:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/05/29/hotet-fran-den-politiska-korrektheten/

Jag funderar starkt på att sätta förstasidan i fråga inom glas och ram. 

Som lokalblad med utdelningsområde i Södertälje med omnejd noterade tidningen att jag, som ett exempel på politiker och tjänstemän som ser som sin livsuppgift att gå i bräschen för den politiska korrektheten, omnämnde Södertälje kommuns så kallade mångfaldsstrateg Paki Holvander. Hon har arbetat med ”mångfaldsfrågor” sedan 1993 och anställdes av kommunen 2008. Hon har talrika bröder och systrar i andra kommuner, men det är alltså henne jag råkar känna till bäst.

Den direkta orsaken till att jag tog upp Holvander i sammanhanget var den politiskt korrekta ordlista som enligt SP är en ”sammanställning av ord och uttryck, från källor som Socialstyrelsen och DO, tänkt för den som är osäker på vissa ords betydelse”. Ordlistan sägs, förutom till kommunens politiker och tjänstemän, ha delats ut till gymnasieskolor. Den kommer även att distribueras i grundskolan.

SPs definition är dock högst ofullständig. Holvanders ordlista delar in vissa ord och uttryck i kategorier, där vissa försetts med varningstext och därmed anses direkt olämpliga att använda. Andra har försetts med epiteten Tänk först, Tänk till alternativt Se upp. ”Homolobbyn” är exempelvis ett ord som man enligt Holvander bör se upp med. Detta därför att, då man använder detta ord, avser ”grupp som enligt dem som använder begreppet fått alldeles för stor makt”.

Ordet anses enligt aktuell sammanställning rentav vara så pass förgripligt att det kan ”jämföras med föreställningen om den judiska världskonspirationen. Se hjärnspöke.” Att hävda att det finns en påtryckargrupp som främjar de homosexuellas rättigheter i samhället anses alltså, enligt Paki Holvanders sammanställning, vara jämförbart med att påstå att det finns en judisk världskonspiration! Vidare kommentarer tämligen överflödiga.

För den som inte vill råka ut för PK-censuren är det säkrast hålla tand för tunga.

Paki Holvander, som i likhet med denna bloggare intervjuas i nämnda SP-artikel, är inte glad över att jag skrivit om henne samt publicerat hennes bild. ”Man måste bemöta det här, så här får han inte hålla på”, citeras hon i artikeln. I ett mejl till tidningen skriver hon enligt artikeln: ”Jag känner mig djupt kränkt att han hänger ut mig med bild och påstår att jag reglerar/kontrollerar vad folk får säga eller inte säga. Vet inte varför han gör det. Ser allvarligt på situationen.”

”Djupt kränkt”, ja det var ju inte särskilt otippat sagt av en person som för själva sitt uppehälle är beroende av att kränkthetsindustrin förblir intakt. Till Paki Holvander vill jag, för den händelse hon läser min blogg, svara: jodå, så här får ”han” (det vill säga jag) visst ”hålla på”. Ägnar man sig som kommunal tjänsteman åt politisk agitation på betald arbetstid får man finna sig i att bli granskad. Stadshuset är ingen skyddad verkstad, fredad från all insyn.

Och visst är Holvander mycket intresserad av att reglera och kontrollera vad folk får och inte får säga. I en intervju som gjordes i Dagens Nyheter i samband med att hon anställdes vid Södertälje kommun citerades hon så:

Man ska agera i stället för att bara prata. Det gäller att stoppa dumheter som när någon sitter och uttrycker sig fördomsfullt eller rasistiskt vid fikarasten. Då får man inte bara låta sådant passera. I stället kan man fråga den personen om sitt sätt att uttrycka sig så att han eller hon kommer till insikt om vad han eller hon egentligen säger.

Den som säger sitt hjärtas mening om exempelvis den överdimensionerade invandringen, homosexlobbyns makt – ja, dess makt över åsiktsbildningen är faktiskt betydande – eller något annat kontroversiellt ämne, som inte faller Holvander eller några av hennes kolleger i andra kommuner på läppen, skall således hutas åt och få sig  en föreläsning om vad som är lämpligt att säga.

Vad är detta om inte uttryck för en oförblommerad vilja att bestämma över vad folk skall och inte skall få säga? Som jag ser det är detta synsätt ett direkt hot mot demokratin och yttrandefriheten.

Det kanske mest anmärkningsvärda i Holvanders politiskt korrekta ordsammanställning är kanske definitionen av ”Islamist”. En sådan förklaras vara ”en muslim som bejakar sin religion”. Snälla nån.

Jag skulle vilja påstå att detta är en rent felaktig definition. En islamist är enligt gängse språkbruk en extremistisk muslim som bejakar våld i kampen för att göra hela världen till ett islamskt kalifat styrt enligt sharialagen. Bejaka sin religion, om denna är islam, kan man självfallet göra utan att vara islamist.

Islamister på marsch. Enligt PK-tjänstemannen personer ”som bejakar sin religion”.

Paki Holvanders reaktion på min bloggtext är blott alltför typisk. Övertygad om att hon representerar toleransen och godheten tål hon ingen kritik. Då känner hon sig kränkt och förnärmad och deklarerar att ”så får han inte hålla på”. Just det. Någon kritik av den politiskt korrekta indoktrineringsverksamhet hon och otaliga andra tjänstemän, politiker, media och påtryckargrupper sysslar med anser hon inte skall tillåtas. Då blir det genast tal om censur och inskränkningar i yttrandefriheten. Typiskt PK-syndrom, med andra ord.

Det skall bli spännade att se vilka åtgärder fru Holvander har tänkt sig för min del. DO-anmälan? Kommunalt yttrandeförbud? Skarpt uttalande från kommunstyrelsens ordförande? Den som lever får se.

Svensk kultur står och faller inte med handskakning

Traditionellt svenskt/västerländskt sätt att hälsa.

SVTs ”Debatt” den 30/5 handlade delvis om den bekanta händelsen i Trollhättan, där en muslimsk trosbekännare som stod inför en anställning i kommunen av religiösa skäl vägrade skaka hand med en kvinnlig kommunrepresentant.

Det fanns en stark opinion i studion för att muslimen gjorde fel och kommunkvinnan hade rätt som krävde ett handslag. Upprördheten var stor över att muslimen sedan tillerkändes ett kommunalt skadestånd om 30 000 kronor.

Jag tycker det var fel av kommunen att betala ut skadeståndet. Det ligger förvisso något i det beprövade – och visa – talesättet att ”ta seden dit man kommer”. Själv har jag aldrig haft några problem med att handhälsa på såväl kvinnor som män. Jag är trots allt infödd svensk.

När detta är sagt vill jag emellertid tillägga, att det enligt min mening gjorts en alldeles för stor sak av denna incident. Själv skulle jag aldrig bli kränkt eller förnärmad om någon vägrade skaka hand med mig av vad skäl det vara månde. Litet snopen, kanske, men det kan jag leva med. Personligen skulle jag gärna se ett flitigare bruk av det orientaliska sättet att hälsa: handflatorna ihop och lätt bugning. Det signalerar vördnad, respekt och integritet. Kanske också omsorg om hygienen.

Så här kan man också hälsa – signalerar vördnad och respekt.

Jag måste vidare erkänna att jag har aningen svårt för det utbredda kramandet i tid och otid. En varm kram är givetvis OK nära vänner emellan. Annars – nej tack. Särskilt i förkylningstider. Gäller kvinnor såväl som män. Detsamma men i ännu högre grad när det gäller kindpussar. Får vara för mig. Jag är som sagt heterosexuell svensk man, Gud hjälpe mig…

Inte heller störs jag av det muslimska sättet att läggga handen mot hjärtat när en man hälsar på en kvinna, även om det säkerligen finns gott om muslimska män som inte har några problem alls  att skaka hand med en representant för det täcka könet. Det tycker jag också signalerar vördnad och dessutom någonting som väl är totalt bortglömt i Sverige och övriga västvärlden av i dag: kyskhet.

Publiciteten som den uteblivna handskakningen i Trollhättan genererat är i mitt tycke helt otrolig. Det måste finnas en gräns för kränktheten och även för försök att politisera denna pseudohändelse. Detta gäller båda sidor i denna kontrovers. Och vår svenska kultur står och faller inte med handskakningsseden, hur trevlig denna än är. Det vore utomordentligt illa om så vore.