Posted tagged ‘Leif G. W. Persson’

Krokodiltårar över drunknade bovar

15 mars, 2013

hjulstabron_thumbBovarna forcerade bommarna vid Hjulstabron.

Det har fällts talrika krokodiltårar över de två kriminella som omkom genom drunkning sedan deras bil i hög fart kört genom bommarna vid Hjulstabron på väg 55 mellan Enköping och Strängnäs. Bron hade fällts upp på order av polisen i syfte att stoppa bovarna som misstänktes ha tjuvtankat vid en bensinmack i Uppsala.

Några kriminologer med den oundviklige Leif G. W. Persson i spetsen har ondgjort sig över så kallad bristande proportionalitet i polisens åtgärd att öppna bron. Bensinsmitning är ett ringa brott och därför borde man inte utsätta bovarna för livsfara på detta sätt, har det hetat. Med facit i hand är det som bekant lätt att vara efterklok.

Efter smitningen valde bensintjuvarna att efter Enköping ta in på vägen söderut i riktning Strängnäs. Förvisso inte det allra klokaste vägvalet om man vill undkomma förföljande polisbilar, då det finns tre öppningsbara broar längs denna väg. 600 meter före bron finns varnande ljussignaler och 100 meter före varningsskyltar och bommar.

200px-Leifgw_portraitDen oundviklige professor Persson.

Polisen var intresserad av få stopp på bensintjuvarna – smitning av detta slag är ett stort problem i området liksom på många andra håll i landet – och kunde inte gärna utgå ifrån att dessa skulle ignorera ljussignaler och varningsskyltar samt forcera bommar i ett desperat försök att undkomma. Trots allt var det ju, som så ofta påtalats i sammanhanget, ett ringa brott. Det var inte alldeles självklart att tjuvarna var beredda att riskera liv och lem på sätt som skedde.

Upplysningsvis kan vidare nämnas att det rörde sig om två förhärdade individer varav åtminstone den ena titulerade sig ”yrkeskriminell” på Facebook. Båda hade ett förflutet som narkomaner och bilen de färdades i var därtill belagd med körförbud. Möjligen var de påverkade av droger under den fatala färden.

Det tillhör kutymen att polisen alltid skall kritiseras å det grövsta vid händelser av detta slag. Likadant med den rånare som avlidit sedan han skjutits ner av polisen i Södertälje under ett pågående rån av en guldsmedsbutik i det så kallade Telgehuset. Detta  sedan vederbörande riktat ett vapen mot polisen. Polisinsatsen friades till slut den gången – inblandade polismän hade handlat helt korrekt.

Det tycker jag man gjort även i det här fallet: heder åt polisen som gör sitt bästa för att värna laglydiga medborgare! Vill man inte råka ut för händelser av det här slaget bör man kanske överväga att hålla sig inom lagens hank och stör.

Därmed inte sagt att polisen inte kan göra fel. Det gjorde den polisman som sköt 21 skott rätt in i ett gymm i Stockholm för en tid sedan. Då skall händelsen utredas och polisen ifråga givetvis  ställas till svars om han/hon befinns skyldig, vilket efter vad jag förstår även skedde den gången.

Palmemordets fantasifoster

28 januari, 2013

Porträtt-2008-copy-Nationalmuseum-500 Inga-Britt Ahlenius: bidrar till ytterligare dunkel i Palmeutredningen.

Jodå, jag har blivit förhörd om Palmemordet. Det skedde per telefon för i runda slängar tio år sedan.

Jag skriver detta i kölvattnet av dagens Expressen, som ägnar ett antal sidor åt mer eller fantasifulla teoribildningar om att ett militärt nätverk kan tänkas ligga bakom mordet.

Gamla FN-höjdaren Inga-Britt Ahlenius, som för ett par år sedan i en salvelsefull hatbok sågade FNs generalsekreterare Ban-ki Moon längs fotknölarna och har ett förflutet i den så kallade Palmekommissionen, citeras: ”Det är anmärkningsvärt att Sverige inte har kartlagt och utrett det här nätverket.” Expressen, med en gedigen meritlista när det gäller att koka soppa på en spik, pekar på att Ahlenius på ”DN Debatt” ”kastade ljus över ett hittills outrett spår: att högerextremister inom en hemlig motståndsrörelse skulle ha mördat den svenske statsministern”.

Är det dock något som Ahlenius absolut inte gjort så är det att ha kastat ljus över något i sammanhanget. Vad hon är gjort är att ha försett den tragikomiska Palmeutredningen med ännu en vildvuxen konspirationsteori. Enligt Ahlenii teori skulle det ”hemliga” nätverket Stay behind – som det i själva verket skrivits spaltkilometer om redan – ligga bakom mordet. Det hör till saken att Palme själv var inblandad i Stay behind, som var en statlig organisation ämnad att träda i kraft för den händelse Sverige blev ockuperat av fientlig makt (läs: Sovjetunionen).

jan-guillouJan Guillou: ”Lustiga fantastiska teorier”.

Ett annat Palme-spår som tidningen för fram är att en person som kallas ”Johan” skulle ha tillfrågats av en Palme-hatande polisman om han var villig att mörda Palme. Det kommer inte som någon sensation att den inbitne privatutredaren Gunnar Wall anser att ”Johan”, som han själv intervjuat, är ”trovärdig”. Lyckligtvis får ett antal bedömare, däribland de tidigare Palme-utredarna Ingemar Krusell och Thure Nässén, tillfälle att avfärda såväl Johan-spåret som den militära kopplingen och polisteorin som de rena fantasifoster de är.

Det är inte ofta jag får tillfälle att instämma i något av vad gamle KGB-agenten och ärkemarxisten Jan Guillou framför, men den här gången är jag helt överens med honom. Han citeras nämligen på följande sätt: ”Vi har alltför länge haft en inflation i lustiga fantastiska teorier om Palmemordet”.

Det som satt igång den här typen av vildvuxna spekulationer i Palmemordfallet är naturligtvis polis- och brottsgurun Leif G. W. Persson och TV-serien ”En pilgrims död” som G. W. genom ett par böcker givit upphov till. Detta praktpekoral lär väl få den nya Palmeutredningen flitigt sysselsatt för överskådlig tid framöver. Vem vet, kanske till och med denna bloggare kommer att kontaktas på ungefär samma sätt som skett tidigare och som jag berör inledningsvis?

En person som presenterade sig som kommissarie den-och-den ringde alltså upp mig för tiotalet år sedan och hävdade att en person hade angett att jag inte hade varit särskilt upprörd efter mordet på Palme 1986 och att han (kommissarien) därför tyckte han måste prata med mig om mitt alibi för mordnatten. Bakgrunden till detta märkliga samtal var att min kära framlidna hustru, som gärna pratade med alla möjliga personer om det mesta, halvt skämtsamt för ett par ytliga bekanta yppat ungefär att hennes make kanske  inte sörjt livet ur sig vid underrättelsen om Palmes öde.

christer_lopsedlarExpressen har som synes tidigare varit inne på rätt spår om Palmemordet. Nu slår sensationsblaskan på stort med den ena fantasifulla hopkoket efter det andra.

Det hör till saken att en av dessa bekanta, som bodde i samma område som vi, råkade vara militant anhängare av en kommunistisk bokstavssekt och dessutom bror till samma sekts riksbekante ledare. Självklart måste denne man tipsa SÄPO om den fruktansvärde reaktionären Hansson, som varit med i både Demokratisk Allians, Contra och Ny Demokrati, som tänkbar Palme-mördare.

Den r-märkta sekten i fråga, så gott som icke existerande utanför Göteborg, hade för övrigt aldrig varit någon anhängare av Olof Palme så länge denne levde utan tvärtom avfärdat honom som ”kapitalets lakej” och liknande i sin statsunderstödda tidning. Efter mordet blev dock Palme upphöjd till helgon av nästan alla politiska schatteringar inklusive dem som tidigare gärna sett honom dingla i en galge efter det att proletariatets diktatur upprättats.

Nåväl, det är väl tveksamt om den uppringande kommissarien på allvar trodde att Hansson i Södertälje var en presumtiv gärningsman. Han lät sig också övertygas av mina försäkringar om att jag läst om mordet i morgontidningen vid 03.30-tiden dagen efter mordet. Jag kan inte påstå att jag vid tillfället klädde mig i säck och aska och väckte upp grannarna i höggljudda snyftningar, men inte heller hjulade jag runt och gjorde vågen på stan dagen därpå som ju var en lördag.

Vi får väl se om jag får en telefonpåringning från Palmeutredningen den här gången. Man vet aldrig, kanske någon sett mig prata med en eller annan medlem ur Stay behind eller den Palme-hatande gruppen vid Norrmalmspolisen på den tiden det begav sig. Faktum är att jag höll ett föredrag om vänstervridningen i massmedia i nämnda församling 1983. Visst fanns det en och annan egendomlig figur i det gänget, men statsministermördare?

Knappast. Jag upprepar vad jag framfört i dessa spalter nyligen: alla som har verklig inblick i Palmemordfallet är övertygade om att illdådet utfördes av Christer Pettersson. Basta.

Palmemordet är löst – dags att gå vidare!

9 januari, 2013

http://www.svt.se/en-pilgrims-dod/#./precis-sa-graslig-i-mina-bocker-som-han-verkar-i-filmen?&_suid=1357737638042048412534882234204

Länken ovan går till en TV-intervju med den rikskände kriminologiexperten och författaren Leif G. W. Persson. G. W. får här frågor om den aktuella TV-serien ”En pilgrims död”, kretsande kring mordet på Olof Palme 1986, som bygger på två av tre av av författarens böcker i romantrilogin Välfärdsstatens fall. Filmsnutten innehåller också scener ur serien.

pilgrim1Rolf Lassgård försöker lösa Palmemordet.

TV-serien med det något pretentiösa namnet, med Rolf Lassgård i rollen som den ambitiöse rikskriminalchefen, lanserar konspirationsteorin att Palmemordet utfördes av en högerextrem grupp inom SÄPO. I en sekvens syns några uniformerade polismän jämväl lyfta högerarmarna i en Hitler-hälsning. På mig verkar detta helt infantilt och föga trovärdigt. Min övertygelse är att om det över huvud taget låg någon sammansvärjning bakom mordfallet så hade denna nystats upp för länge sedan.

Professor Persson håller dock uppenbarligen inte med utan kör det gamla nattståndna SÄPO-spåret i en ny version. ”Jag är fri att spekulera”, säger han bland annat i en intervju i Aftonbladet den 6 januari 2013 och det stämmer förstås. Vem som helst kan och får  naturligtvis säga vad som helst om Palmemordet inbegripet att det genomfördes av utomjordningar, frimurare, sionister, vita sydafrikaner, KGB, CIA eller medlemmar av familjen Palme för att inte tala om den suspekte grannen i lägenheten intill som spelar tysk marschmusik till sent in på nätterna. Troligen är också TV-serien mycket underhållande.

untitledKanske mördades Palme av din marschälskande granne…

Intervjun här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16025272.ab

Vad som för mig framstår som beklämmande är att så mycket energi och tankemöda, som annars kunde ha använts betydligt bättre, ägnas åt ett mordfall som redan är löst. Christer Pettersson, i trängre poliskretsar ibland kallad ”Bajonettmannen” efter ett dråp han fängelsedömdes för 1970, dömdes skyldig för mordet i Stockholms tingsrätt den 27 juli 1989. En dom som med stor sannolikhet hade stått sig i hovrätten om inte polisen och Lisbet Palme tillsammans hade klantat till det vid vittneskonfrontationen. Bajonettdråpet skedde för övrigt i samma kvarter som Palmemordet.

Christer Pettersson (1947-2004) är otvivelaktigt den mest kände skurken i Sveriges historia. Han var en stor skådespelarbegåvning och var elev vid Calle Flygares scenskola innan han relegerades på grund av tilltagande drogmissbruk. Enligt Flygare var Pettersson den bäste elev han någonsin haft. Man kan bara hålla med dåvarande statsministern Göran Persson i dennes uttalande efter Petterssons död – denne avled till följd av hjärnblödning efter en skallskada han ådrog sig vid ett fall – om att det var fråga om ett ”tragiskt människoöde”.

imagesCAL113GNG. W. har tänkt till ordentligt och lastar SÄPO för Palmemordet.

Jag skall här inte gå in på alla omständigheter som kan anses tala för eller emot Pettersson som gärningsman, men ju längre tiden lider utan att några som helst framsteg görs i den alltjämt småputtrande Palmeutredningen, desto klarare framstår Petterssons skuld för mig. Utredningen är som jag ser det ett gigantiskt och helt onödigt slöseri med pengar och mänskliga resurser som hade kunnat användas betydligt bättre.

Jag måste slutligen säga att jag är litet besviken på Leif G. W. Persson, som jag hittills uppfattat som en både klok och mycket begåvad karl, för att han fortsätter älta konspirationsteorier om mordfallet. Men även solen har väl sina fläckar. Palmemordet är löst, G. W. – det är dags att gå vidare!

GW gör bort sig

22 februari, 2011

GWs Palmemordbludder övertygar inte.

Jag har alltid med betydande intresse och uppmärksamhet tagit del av kriminologiprofessorn Leif G. W. Perssons tyckanden och åsikter. Persson besitter onekligen sakkunskap och erfarenhet i tillräcklig mängd för att uttala sig i frågor som rör brott såväl som straff. Hans sätt att framföra sina åsikter är dessutom personligt på ett fascinerande sätt.

Döm då om min förvåning och besvikelse då jag i Aftonbladet dagens datum får veta att Persson anser att Olof Palme den 28 februari 1986 mördades av en polis eller därmed likställd individ. Perssons skarpa kritik mot mordutredningen – ”Den är inte värd att kallas utredning.” – instämmer jag i helt och hållet. Men när professorn sedan går över till att för Aftonbladets intervjuare breda ut sig om hur mordet egentligen har gått till kan jag bara skaka på huvudet. Så här citeras bland annat Leif G. W. Persson:

Det rör sig om en mindre konspiration på några få personer i Palmes närhet som av politiska skäl ville ha bort Palme…Jag tror att konspirationen och skytten finns inom svenska polisen, säkerhetstjänsten och militären.

Leif G. W. Persson får naturligtvis tro vad han vill om verkligheten bakom Palmemordfallet. Kanske kan han med den auktoritet han besitter övertyga några om att han har rätt. Själv känner jag mig mest besviken över att den lärde Persson inte lyckas få fram en mer övertygande teori, utan nu sällar sig till alla mer eller mindre bisarra så kallade privatspanare som ingen vettig människa kan tro på. GW gör helt enkelt bort sig.

 

Palmegruppens chef Stig Edqvist ger heller inte mycket för Perssons privata tyckande utan citeras på följande sätt:

Det fanns ju givetvis en hel del som talade för Christer Pettersson. Trots allt är han fälld en gång och Lisbet Palme är ju 100-procentigt säker på att det var han. Men han är friad och så måste vi se det, vi som jobbar med det.

Detta är läget i ett nötskal. Det särsklassigt hetaste namnet som Palme-mördare under de 25 år som gått sedan Palme sköts ner i hörnet Sveavägen-Tunnelgatan är Christer Pettersson (1947-2004). Det som irriterat konspirationsteoretiker genom alla år är att Petterson var en A-lagare, brottsling (tidigare dömd för ett bajonettmord) och drogmissbrukare och inte en torped lejd av exempelvis Sydafrika, Iran, PKK eller Sovjetunionen. Eller av svensk polis, militär eller säkerhetstjänst.

Jag resonerar så här. Om  en konspiration med storpolitiska förtecken låg bakom Palmemordfallet så hade den komplotten uppdagats för länge sedan. En sammansvärjning av detta slag kräver en hel del folk inblandat, och att ingen av aktörerna under alla dessa år skulle ha lockats av den absurda summa om 50 miljoner kronor som Palmes bror Claës Palme en gång i samarbete med polisen utfäste för den som kunde lämna uppgifter som löste mordet förefaller osannolikt.

Nej, vi måste nog slå oss till ro med att det var Christer Pettersson – som 1989 fälldes för mordet i Stockholms tingsrätt men friades i hovrätten till följd av den katastrofala valkonfrontationen med Lisbet Palme och Pettersson inblandade – som mördade Palme. Förmodligen gick det till så att han snedtände och till råga på olyckan vid tillfället var i besittning av ett skjutvapen. Se på länken nedan hur Pettersson tänder till i annat sammanhang:

http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=10&ved=0CFEQtwIwCQ&url=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3D2q6EAZkS-hQ&ei=xK9jTbHMNNCfOuX71eIN&usg=AFQjCNF3LUwLSAp1zCyPoMdQp8a1ChjyGg

Det hör till saken att Christer Pettersson erkände mordet för sin gamle vän Gert Fylking i Aftonbladet 2001 (ett erkännande han visserligen tog tillbaka, men ändå):

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article39271.ab

Pettersson med nummer 3.

Slutligen, i fall ni undrar. Jodå, jag har också blivit hörd av polisen om Palmemordfallet. Det skedde över telefon och inträffade cirka 20 år efter mordet.