Blandade visdomsord och sentenser

Ingen vet var haren har sin gång.

Svenska språket innehåller ett stort antal talesätt och sentenser av olika slag. Några av dessa är stigna direkt ur folkdjupet och avspeglar lärdomar som ofta gjorts under mer eller mindre smärtsamma förhållanden. Andra har inlånats från utlandet inklusive det gamla Rom under det att några härrör från litteraturen, Bibeln eller andra kristna urkunder.

Länge hölls den visdom som emanerar ur de allra flesta av nämnda talesätt och sentenser för självklar. I de yttersta av dessa tider har de emellertid av somliga börjat ifrågasättas såsom löjeväckande, banala eller meningslösa. Detta är såväl ohistoriskt som dumdristigt. Dock bör framhållas att det finns undantag från alla regler.

I det här inlägget slår jag ett slag för traditionell visdom och klokskap genom att återge några av talesätten och samtidigt presentera min personliga tolkning av dessa. Några har jag till och med kommit på själv.

Alla är barn i början. Det tar tid att lära sig saker.

Allt kommer till den som kan vänta. Hav tålamod!

Allt löser sig, sa han som sket i vasken. Allt ordnar sig till slut.

Allt är inte guld som glimmar. Se inte bara till det ytliga.

Anden är villig, köttet är svagt. Det räcker inte med att vilja något – det måste omsättas i praktiken. Bibliskt ursprung.

Arga katter får rivet skinn. Bråkstakar får skylla sig själva om de råkar illa ut.

Att bygga upp, ej riva neder, är en kristens plikt och heder. Kristna bör omsätta sin tro i handling.

Att komma till makten och behålla den. Socialdemokratisk ideologi enligt författaren Vilhelm Moberg.

Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt. Livet blir vad vi fyller det med.

Av barn och fyllbultar får man höra sanningen. Sanningen kan komma från oväntat håll.

 

Bara döda fiskar flyter med strömmen. Följ inte kritiklöst den stora massans åsikter!

Borta bra men hemma bäst. Glöm inte var du hör hemma.

Bra karl reder sig själv. Det här klarar du själv!

Bränt barn skyr elden. Dåliga erfarenheter leder till försiktighet.

Bättre brödlös än rådlös. Den påhittige klarar sig alltid.

Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Du vet vad du har men inte vad du får.

Bättre fly än illa fäkta. Ägna ingen tid åt fruktlösa strider.

Bättre lyss´ till den sträng som brast än att aldrig ha spänt en båge. Det skadar aldrig att försöka.

Bättre stämma i bäcken än i ån. Ta tag i svårigheterna så snart du kan.

 

Den som fikar efter mycket mister ofta hela stycket. Hys realistiska förhoppningar!

Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri. Lura inte andra – då kan det gå illa.

Den som inte varit radikal i sin ungdom har inget hjärta. Den som inte ändrar sig i mogen ålder och blir konservativ har ingen hjärna. Citat som Winston Churchill hämtade från den franske statsmannen Georges Clemenceau, som i sin tur fått det från någon annanstans.

Den som vill ha fred bör rusta sig för krig. Om du vill komma i åtnjutande av goda saker bör du vara beredd på det värsta.

Den som vill vara fin får lida pin. Det kostar på att vara presentabel.

Det enda säkra är skatterna och döden. Tillvaron är obeständig förutom i ett fåtal avseenden.

Det ordnar sig med blommorna, bara kärringen dör. Det löser sig!

Det osar katt. Det här verkar riskabelt.

Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli. Var väl förberedd!

Det som göms i snö kommer fram i tö. Allt uppdagas till slut.

Det var surt, sa räven om rönnbären. Misslyckat försök att hävda att man inte är intresserad av något man egentligen är väldigt intresserad av. ”Rönnbären” är en felöversättning av den ursprungliga grekiskans ”druvorna”.

Det är inte målet som är viktigast utan vägen dit. Livets prövningar gör dig starkare. Talesätt byggt på Karin Boyes dikt ”I rörelse”.

Det är inte över förrän den feta damen sjunger. Håll ut ända till slutet. Talesätt med operamotiv.

Det är mörkast före gryningen. Misströsta inte- snart ljusnar det!

Droppen urholkar stenen. Ha inte för bråttom – låt det ta tid!

Du kan ingenting ta med dig dit du går. I livet efter detta är dina rikedomar betydelselösa.

Döm inte hunden efter håren. Det är inte utseendet som är det viktiga.

 

Egen härd är guld värd. Ditt hem är din borg.

Elda inte för kråkorna. Ansträng dig inte i onödan.

En olycka kommer sällan ensam. Tro inte att det inte kan bli värre.

Ensam är stark. Du kan mer än du tror.

Ett gott samvete är den bästa huvudkudden. Följ ditt samvete så slipper du oroa dig.

 

Friskt vågat, hälften vunnet. Satsa ordentligt så har du en sportslig chans.

 

Goddag yxskaft. Används för att påpeka att man fått ett intetsägande svar på en fråga.

Gråt inte över spilld mjölk. Haka inte upp dig på småsaker.

Gå inte över ån efter vatten. Var tacksam över vad du redan har.

Gör så gott du kan och låt Gud göra resten. Överlåt åt Gud det du inte klarar av själv.

 

Har man tagit fan i båten får man ro den i land. Du är själv ansvarig för mindre lyckade val.

Hoppet är det sista som överger människan. Det finns alltid hopp oavsett hur mörkt det ser ut.

Hur man än vänder sig har man ändan bak. Acceptera att du är den du är!

Huvudsaken i livet är inte att segra utan att kämpa väl. Gör så gott du kan! Visdomsord från den moderna olympiska rörelsens grundare, baron Pierre de Coubertin.

Hälsan tiger still. Var tacksam för att allt går sin gilla gång. Ur Erik Gustaf Geijers dikt ”Odalbonden”.

Hämnden är min, säger Herren. Bry dig inte om att försöka utkräva hämnd – Gud ordnar den saken om det behövs. Hämtat ur Femte Moseboken.

Här ligger en hund begraven. Någonting är inte rätt.

Högmod går före fall. En alltför stor självuppskattning gör att du inte rätt kan bedöma tillvarons fallgropar.

 

I de lugnaste vatten finns de största fiskarna. Allt är inte som det tycks vara.

I krig och kärlek är allting tillåtet. Extrema förhållanden kan kräva extrema åtgärder.

I mörkret är alla katter grå. Döm inte utan att ha hela bilden klar för dig.

Inga träd växer upp i himlen. Var realistisk i dina förhoppningar.

Ingen rök utan eld. Inget rykte utan grund.

Ingen vet var haren har sin gång. Livet är oförutsägbart.

I nöden prövas vännen. När du har det svårt visar det sig vilka som är dina verkliga vänner.

 

Jag anar ugglor i mossen. Här är något som inte stämmer.

Ju fler kockar, desto sämre soppa. Blanda inte in för många i det som skall göras.

Ju större de är, desto tyngre faller de. Låt dig inte imponeras av berömmelse och förment storhet.

 

Kalla en spade för en spade. Att tala klarspråk.

Kasta inte pärlor för svin. Lägg inga resurser på något som är ovärdigt.

Kom ihåg att du är dödlig. Bli inte övermodig!

 

Lagom är bäst. Gör allt med måtta.

Lika barn leka bäst. Håll dig till likasinnade.

Liten tuva stjälper ofta stort lass. Ingenting är säkert – shit happens!

Låt inte snålheten bedra visheten. Sparsamhet är inte alltid en dygd.

Läkare, bota dig själv! Predika inte bara för andra, visa själv vad du kan. Mycket gammalt talesätt som Jesus hänvisar till i Lukas 4:23.

Lätt fånget, lätt förgånget. Det som är lätt att vinna är också lätt att förlora.

 

Makt korrumperar och all makt korrumperar absolut. Ju mer makt desto större risk för korruption. Citat från den engelske historikern Lord Acton.

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Bestäm dig för hur du skall ha det!

Man ser inte skogen för alla träd. Låt inte detaljerna göra dig blind för helheten.

Man skall aldrig säga aldrig. Inget  är givet på förhand.

Motgångar är till för att övervinnas. Låt dig inte nedslås om något går fel – du kan rätta till det!

Människan spår men Gud rår. Gud är den som bestämmer i slutändan.

 

Nära skjuter ingen hare. Det är bara träffar som räknas.

När nöden är som störst är hjälpen som närmast. Det lättar snart!

 

Ont krut förgås inte så lätt. Dåliga saker kan vara svåra att bli av med . Felöversättning från tyskan, där det är ogräs (Unkraut) som inte förgår så lätt.

Otack är världens lön. Det är sparsamt med rättvisa i den jordiska tillvaron.

Ovan molnen är himlen är himlen alltid blå. Låt dig inte nedslås av tillfälliga otrevligheter.

 

Rom byggdes inte på en dag. Låt viktiga saker få ta sin tid.

 

Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna. Satsa hårt så blir resultatet bra även om det inte blir exakt som du tänkt dig.

Själv är bäste dräng. Det här klarar du fint!

Skam den som ger sig. Upp igen, på´n igen!

Skomakare, bliv vid din läst. Splittra inte upp dig utan gör det du är bra på.

Sköt dig själv och skit i andra, frukta Gud och saligt vandra. Gör din grej och lägg dig inte i andras angelägenheter.

Slutet gott, allting gott. Målet är mödan värt.

Smakar det så kostar det. Ingenting är gratis.

Små grytor har också öron. Barn begriper mer än du tror.

Små sår och fattiga vänner skall man inte förakta. Strunta inte i det skenbart obetydliga – då kan det gå illa.

Som man bäddar får man ligga. Handlingar har konsekvenser.

Som man ropar i skogen får man svar. Handlingar har konsekvenser.

Som man sår får man skörda. Handlingar har konsekvenser.

Solen har också sina fläckar. Ingenting är fullkomligt.

Stor i orden, liten på jorden. Ett smort munläder är inte samma sak som storhet.

Svinhugg går igen. Du blir själv behandlad som du behandlar andra.

 

Tala är silver, tiga är guld. Att lyssna kan vara bättre än att låta käften glappa i tid och otid.

Ta seden dit du kommer. Respektera de seder och bruk som råder dit du kommer.

Tiden läker alla sår. Härda ut så skall du se att det lättar så småningom!

Trägen vinner. Med litet tålamod kan du nå målet.

Tänk efter före. Gör ingenting överilat.

 

Väck inte den björn som sover. Mucka inte gräl i onödan.

 

Yla inte med vargarna. Anslut dig inte till den tanklösa mobben.

 

Ärlighet varar längst. Håll dig till sanningen så slipper du trassla in dig i lögner.

Ät, drick och var glad, ty i morgon skall du dö. Gläd dig och njut av livets goda medan du kan!

 

 

Sossearrogans om terrorhot i Södertälje

Kommunfullmäktige (KF) har nu i två sittningar i rad debatterat terrorismen i allmänhet och Södertäljes beredskap inför denna i synnerhet.

Det bestående intrycket, i alla fall för vår del, är den styrande vänstermajoritetens och särskilt Socialdemokraternas tydligt uttryckta uppfattning, att ingenting ytterligare behöver göras: sakernas tillstånd är ganska gott så länge vi får bestämma.

Boel Godner (S): maktens ansikte.

I den debatt som uppstod vid KF-mötet den 21 juni upprepade kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) gång efter annan att ”det här är allvarliga saker, ingen tjänar på pajkastning”. Detta sedan Rudi Benedek (M) deklarerat att han ej känt sig helt övertygad om att de ”fortlöpande kontakter” Godner och kommunledningen sade sig ha med polisen varit tillfyllest.

Boel Godner har givetvis helt rätt i att terrorismen och dess potentiella säkerhetshot mot Södertälje är ”allvarliga saker”. Frågan är dock vem som i verkligheten ägnar sig åt pajkastning. Den som tillåter sig ifrågasätta kommunledningens beredskap mot terrorismen eller den som i likhet med Boel Godner förminskar och förlöjligar kritiska röster? Frågan är öppen.

För oss framstår Godners tråkiga tendens att gå i utpräglad försvarsställning när någon vågar sig på att ifrågasätta hennes och socialdemokratins anspråk i någon fråga, i det här fallet det möjliga terrorhotet mot Södertälje, som ett hinder för en fri och förutsättningslös debatt.

Vi gissar att detta till stor del är en frukt av ett alldeles för långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav i kommunen. Det har lett till en ganska svårslagen maktens arrogans. Som den engelske historikern och politikern Lord Acton (1834-1902) en gång uttryckte saken: ”Makt korrumperar, och absolut makt korrumperar absolut.” https://sv.wikiquote.org/wiki/Lord_Acton

Boel Godner måste bli medveten om att hon och Socialdemokraterna inte har monopol på att inse att också Södertälje, med dess stora befolkningsgrupper kristna, kan komma att bli ett möjligt terrormål för islamistiska grupperingar och/eller individer.
  
S bör fortsättningsvis hålla alla KF-partier underrättade om de polisiära och andra säkerhetsrelaterade kontakter kommunen har på ett helt annat sätt än hittills skett, och dessutom vara öppna för förslag och inspel från andra partier!

Beata Kuniewicz och Tommy Hansson, gruppledare respektive vice gruppledare i SD Södertälje. Foto: SD

Fotnot: Texten, undertecknad av Beata Kuniewicz och Tommy Hansson (SD Södertälje),  publicerades först i Länstidningen, Södertälje den 29 maj 2017. http://www.lt.se/opinion/debatt/maktens-arrogans-ar-svarslagen-hos-boel-godner

Machiavelli och världens tyranner

Vad har världens tyranner genensamt?

Den frågan ställer den historiske författaren Daniel Rydén i sin nya bok Historiens tyranner. En berättelse om diktatorer, despoter och auktoritära härskare (Historiska media 2015, 235 sidor).

Det i alla fall många av dem hade gemensamt var att de hade läst den florentinske diplomaten Nìccolò Machiavellis (1469-1527) bok Fursten, som trycktes först fem år efter författarens död 1532. Författaren ger i sitt så ryktbara verk råd till envåldshäskare om hur de bör agera om de vill bli kvar vid makten och samtidigt värna och utveckla staten. http://www.filosofer.se/machiavelli.html   

 Nìccolò Machiavelli (1469-1527). Mannen bakom Fursten.

Fursten trycktes snabbt i nya upplagor och blev på kort tid mycket omtalad. Den förbjöds av romersk-katolska kyrkan men blev populär i politiska kretsar, skriver Rydén (sidan 11): ”Den tysk-romerske kejsaren Karl V skaffade ett exemplar, den engelske kungen Henrik VIII likaså. Katarina av Medici lovordade den, Ludvig XIV skulle senare kalla den sin ´favoritvällslektyr´.”

”Machiavellisk” blev med tiden ett omtyckt skällsord om härskare som gjorde vad som helst för att säkra sin maktställning oberoende av alla moraliska överväganden. Machiavelli hade själv skrivit: ”I en ond värld är det omöjligt för en furste att alltid vara god, om han vill bevara staten.”

Bland de diktatorer som tog Machiavellis råd ad notam märks den italienske fascistledaren Benito Mussolini (1883-1945). Han var, åtminstone under den första fasen av sin regeringstid, en skicklig strateg. Förutom att han var en god skribent och en ännu bättre talare planerade han sina drag på ett omsorgsfullt sätt.    ”Som strateg var Mussolini slug”, framhåller Daniel Rydén (sidan 103). ”Han planerade långt i förväg, prioriterade noga sina mål, hade tålamod att vänta på rätt tillfälle men var beredd att slå till skoningslöst när det väl var dags.”

Det var därför Mussolini, även kallad Il Duce, inte satsade på väpnad revolution i Italien. Han väntade tills han fick över kungen, kyrkan och liberalerna på sin sida. För att påskynda processen tvekade dock inte Mussolini att skrämmas.

Det skedde initialt genom den ryktbara ”marschen mot Rom” i oktober 1922, vilken enligt Rydén inte alls var så heroisk som fascistpropagandan gjorde gällande men icke desto mindre skrämde vettet ur etablissemanget så att Mussolini utsågs till premiärminister över en koalitionsregering. Fascisterna tog sedan gradvis över hela regeringsmakten och upprättade en korporativistisk diktatur enligt sina ideologiska riktlinjer.

Så långt kan man säga att Mussolini, genom att använda sig av en kombination av list och våld, var en god lärjunge till Macchiavelli. Att han sedan helt korrumperades av makten och drabbades av hybris, ledande till att han invaderade Abessinien (Etiopien) i syfte att skaffa sig ett nytt romerskt imperium och allierade sig med Hitlertyskland och Japan, är en annan historia.

Mussolinis karriär skulle kunna sägas vara en fullgod illustration till Lord Actons (1834-1902) bekanta yttrande: ”Power tends to corrupt, absolute power corrupts absolutely” (Makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut). Detsamma kan säkerligen sägas om de allra flesta av diktatorerna på Rydéns lista. https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Dalberg-Acton,_1:e_baron_Acton

Daniel Rydéns diktatorsgalleri omfattar 15 självhärskare från och med Peisistratos i Aten på 500-talet före Kristi födelse till och med Aleksandr Lukasjenko i Vitryssland i dessa yttersta av dagar. Även Sverige finns med på ett hörn i form av konung Carl XI (1655-97), som i enlighet med tankar som låg i tiden etablerade ett kungligt envälde. Kapitlet om denne monark inleds med följande citat av Macchiavelli: ”En furste måste för övrigt alltid leva med samma folk men kan mycket väl undvara samma stormän, eftersom han varje dag kan tillsätta eller avsätta dem och efter behag öka eller minska deras makt.”

Jag vet inte hur pass inläst Carl XI var på Macchiavelli, men när han genomförde sin stora reduktion – det vill säga drog in en stor del av de adliga stormännens egendomar till kronan i syfte att bättra på landets katastrofala ekonomi – tillämpade han till punkt och pricka det machiavelliska receptet enligt ovan. Historiker har under tre sekel brottats med frågeställningen hur kungen kunde gå i land med detta så smärtfritt som faktiskt skedde. Svaret, menar Rydén, ligger i det genomslag idéerna om det kungligas enväldet fick i samtiden (sidan 76):

Efter en rad uppslitande krig i Europa framställdes den starka centralmakten nu som det enda som kunde förhindra anarki och kaos. I Frankrike hade juristen Jean Bodin i flera böcker hävdat att en suverän furste måste kunna stå över lagen. I England gav filosofen Thomas Hobbes 1651 ut boken Leviathan, där han beskrev mänskligheten som en hop vargar vars primitiva drifter endast kan tyglas av en skräckinjagande envåldshärskare.

Den starka kungamakten var helt enkelt politiskt korrekt i det dåtida Sverige och Europa och främjades därtill av kyrkan samt ett utbrett missnöje med de adliga stormännens sed att utplundra landets resurser för egen vinnings skull.

 Ryttarporträtt av Carl XI.

Om Carl XI kan beskrivas som en välvillig despot som hade rikets bästa för ögonen, så kan samma sak på intet sätt sägas om alla de diktatorer av olika slag som Daniel Rydén beskriver. Eklatanta exempel härpå är givetvis 1900-talets totalitära massmördare Josef Stalin, Adolf Hitler och Mao Tse-tung (jag föredrar denna latinisering av den kinesiske diktatorns namn framför det moderna Maozedong). Även om samtliga dessa tre folkförstörare i något slags mening må ha handlat i enlighet med sina förvridna uppfattningar om vad som var bra för deras respektive hemländer, kommer man inte från att samtliga var på något sätt sinnesrubbade.

Med hjälp av ideologiska koncept som inte tålde några motsägelser, hänsynslösa maktapparater och oavlåtlig propaganda lyckades de hanka sig kvar vid makten och under resans gång, direkt eller indirekt, ge upphov till otaliga miljoner människors död. Enbart kommunistisk maktutövning bär, enligt en beräkning framlagd av Jean-Pierre Dujardin i Le Figaro Magzine 19-25 november 1978, ansvaret för 142 917 000 dödsoffer.   

Intressant är Daniel Rydéns avsnitt om Kim Il-sung (1912-94), majoren i Röda armén som av Stalin handplockades att leda den kommunistiska, norra delen av Koreahalvön efter dess delning i samband med krigsslutet 1945. Det innovativa med denne hänsynslöse diktator är att han grundade en dynasti i Nordkorea, som i dag räknas som världens sista stalinistiska diktatur.

Detta drag stod väl i överensstämmelse med Machiavellis fursteråd. Således lät sig Kim – som dryga 20 år efter sitt frånfälle fortfarande anses vara president – efterträdas av sonen Kim Jong-il, vilken i sin tur efterföljdes av sin son Kim Jong-un.

 Dynastin Kim: Kim Il-sung, Kim Jong-il och Kim Jong-un.

Något av en innovation stod vidare Vitrysslands diktator sedan 1994, Aleksandr Lukasjenko, för då han lät lagstifta om att all oregistrerad föreningsverksamhet kunde straffas med upp till två års fängelse (sidan 200): ”Alla samordnade handlingar som utförs av minst tre människor är i lagens mening föreningsverksamhet. Polisen har därmed rätt att ingripa mot allt som fler än två personer gör tillsammans.”

Bokens avslutas med ett urval i bokstavsordning av historiens ”auktoritära maktutövare”.

Daniel Rydéns bok kan varmt rekommenderas för den som vill få en översikt över världens tyranner såväl  i förfluten tid som nu- och samtid. Dock saknar jag den åtskillnad som jag menar bör göras mellan ”totalitär” och ”auktoritär” diktatur. Den totalitära diktaturen inlemmar varje aspekt av samhället under sin domvärjo, medan den auktoritära varianten inte lägger sig i precis allting. När militärjuntan i Chile inledde sin maktutövning 1973 var den exempelvis förnuftig nog att överlåta landets ekonomi åt experter, vilket resulterade i att Chile påfallande snabbt återhämtade sig från det ekonomiska kaos president Salvador Allende hade kastat landet rätt in i.

På en punkt vill jag rätta Rydén. Han skriver på flera ställen att Spaniens diktator Francisco Franco (1892-1975) var ”fascist”, vilket inte är fullt korrekt. Franco var noga taget en konservativ katolik och tillät inte de ideologiskt motiverade fascisterna i Spanien att sticka upp nämnvärt.

 Francos Spanien räddade 200 000 judar undan Förintelsen.

Han gjorde heller inte samma fatala misstag som Mussolini gjort, att liera sig med Hitlertyskland under Andra världskriget. Spanien förblev i stället neutralt och kunde därför bli en tillflyktsort för förföljda judar. Spanien kunde på sätt rädda omkring 200 000 judar undan Förintelsen i Europa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Francisco_Franco