Svenska artister (XX): Sonya Hedenbratt

Hedenbratt och Cederhök i Jubel i busken.

Sonya Elisabet Hedenbratt Bolin föddes i Göteborg 1931 och avled i samma stad 2001. Under sina långa artistbana hann hon med att bli en av Sveriges mest älskade sångerskor och underhållare. Hennes karriär innehöll även seriösa filmroller.

Jazzintresset kom tidigt genom brodern Östen Hedenbratt, som var musiker. Denne tog med systern till dansstället Kungshall, där Sonya gjorde scendebut vid 17 års ålder. 1951 vann hon en sångtävling och utnämndes till ”Göteborgs Doris Day”. Det fortsatte med att hon enrollerades i Malte Johnsons orkester i hemstaden, innan Arne ”Dompan” Domnerus lockade henne till Stockholm och Nalen.

Här en inspelning med Hedenbratt i gospeln ”He´s Got the Whole World in His hand”:

http://www.youtube.com/watch?v=ZKYz6QMxdnM

Sonya Hedenbratt skulle återvända till Göteborg men gjorde ett flertal återbesök i Stockholm. 1962 medverkade hon i Hasse och Tages första revy Gröna hund som ersättare för Monica Zetterlund med en sång om stockholmsförorten Rågsved. När Svend Asmussen och Hoagy Carmichael besökte Sverige fick hon vara med och göra en TV-show med dessa jazzlegendarer.

Här syns och hörs Sonya och Svend i samvaro i ord och ton i anslutning till ”Old Rocking Chair:

http://www.youtube.com/watch?v=s_PLCgO2B_4

Och här Sonya i ”Cry Me a River”:

http://www.youtube.com/watch?v=WWJCH4O7zk8

Snart nog skulle Sonya Hedenbratt bli vad man kallar ”folkkär” tack vare dåtidens enkanaliga TV. Det kunde ske genom populära produktioner av typ Partaj, Jubel i busken och Låt hjärtat va me. I de båda senare serierna var göteborgskomikern Sten-Åke Cederhök bärande gestalt. Sonya och Sten-Åke åkte även runt och showade exempelvis på Valand och Lisebergshallen i Göteborg samt Berns i Stockholm.

Här den karaktäristiska ”Knö daj in” med Hedenbratt och Cederhök med inklippta filmbilder från TV-serien Albert och Herbert:

http://www.youtube.com/watch?v=h9aZeG1LpWY

När jag ställs inför fenomenet Sonya Hedenbratt minns jag henne i första hand som jazzsångerska med hennes varma, mjukt avrundade röst som passar perfekt till hennes personliga rondör. Det har talats betydligt mer om Monica Zetterlund, men personligen föredrar jag alla gånger Sonya Hedenbratt. Sonyas första riktiga jazzskiva kom först 1978.

Den här länken går till en lugn och fin jazzlåt med titeln ”Så nära som nu” med innerligt kärleksmotiv:

http://www.youtube.com/watch?v=1iFypCiVgHM

Att Hedenbratt hade gott om skådspelartalang visade hon i flera filmer och TV-serier, främst kanske i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander 1982, där hon spelade moster Emma.

Sonya Hedenbratt drog sig tillbaka från artistlivet 1999 och avtackades vederbörligen  genom en hyllningsshow på Lorensbergsteatern i Göteborg. Två år senare dog hon vid 70 års ålder efter att under flera år ha lidit av diabetes. Hon är begravd på Östra Kyrkogården i Göteborg. Hon var sedan 1957 gift med Ingemar Bolin och efterlämnade vid sitt frånfälle en dotter och två barnbarn.

En bild från avskeds- och hyllningsföreställningen 1999.

Aftonbladet publicerade följande artikel i anledning av Sonya Hedenbratts död:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10204876.ab

Svenska artister (VI): Thor Modéen

 Thor Modéen (1898-1950) – pilsnerfilmernas okrönte kung.

Man gör sig nog inte skyldig till någon större orättvisa om man frankt konstaterar, att det inte var något sofistikerat med Thor Modéens humor. Den var handfast och bullrig och passade utmärkt väl för de så kallade pilsnerfilmer vars okrönte kung Modéen var.

Hans mest bejublade film torde ha varit den på sin tid av kritikerna avskydda men av allmänheten så älskade ”Pensionat Paradiset”, pilsnerfilmernas pilsnerfilm i regi av Weyler Hildebrand. Thor spelar här skräddaren Julle Bergström vilken söker göra gällande att han är identisk med den exotiske operasångaren Don Carlos. Som sådan framför Modéen med bravur sången ”En äkta mexikanare”:

Thor Odert Folke Modéen föddes i västmanländska Kungsör den 22 januari 1898. Fadern Alfred var stins vid tågstationen i Kungsör under det att modern Anna var postföreståndarinna. Det gick si och så med studierna för unge ”Tosse”, som han ofta kallades, ty hans håg stod tidigt till teaterns och filmens värld. Så småningom lyckades han efter diverse turer ändå ta sin examen och arbetade en tid vid svenska konsulatet i Stettin (polska Szczecin) samt i Stockholm innan det blev teater och film för hela slanten med början i Göteborg.

Den unge Thor Modéen gjorde sina första lärospån hos regissören Muck Linder vid Lorensbergsteatern i Göteborg. Han fick sedermera engagemang vid Novilla, Folkets hus, Folkteatern, Södra Teatern, Oscarsteatern, Vasateatern samt Kungliga Teatern (Operan) i Stockholm. Mest hemma kände sig Modéen vid Södra Teatern i huvudstaden. För ett antal år sedan invigdes Thor Modéens trappor som går från Katarinavägen upp till Södra Teatern.

Modéen blev med tiden stor och kraftig men var som ung dansör, sångare och revycharmör synnerligen mager. Det kan nämnas att han i yngre dagar gjorde viss lycka som backkämpe i fotbollslaget IF Rune i Kungsör. Med tilltagande ålder och kroppshydda var ”Tosse” som gjuten för roller som cigarrbolmande grosshandlare, bastant polisman eller bekymmerslös lebeman alternativt rekryt. Han försökte sig ett tag på rollen som teaterdirektör, men det stupade på oförmågan att hantera pengar.

Det mått av glädje Thor Modéen spridit bland svenska folket via främst filmer och grammofonskivor är enormt. Han är ansvarig för ett 90-tal filmroller och gjorde 228 inspelningar för 78-varvig ”stenkaka”. En pålitlig parhäst i filmsammanhang var den diminutive Åke Söderblom och på skiva gjorde han ofta gemensam sak med Arthur Rolén, senare känd som Klabbarparn i ett antal Åsa-Nisse-filmer.

 Parhästarna Thor Modéen och Åke Söderblom.

En dråplig incident härrör från den 7 mars 1935, då Modéen jämte kollegan John Wilhelm Hagberg ådömdes 75 kronor i böter för ”opassande munterhet” enligt en paragraf i aktuell ordningsstadga i samband med en matinéföreställning – de ansågs enligt anmälaren ha varit för roliga! Bland annat skall Modéen ha burit en alltför burlesk hatt.

Bland filmtitlarna märks ”Andersson, Pettersson och Lundström” (1923), ”Skepp ohoj!” (1931), ”Kungliga Johansson” (1934), ”65, 66 och jag” (1936) ”Klart till drabbning” (1937), ”Pensionat Paradiset” (1937), ”Kustens glada kavaljerer” (1938), ”Landstormens lilla Lotta” (1939), ”Stackars Ferdinand” (1941), ”Lille Napoleon” (1943), ”I Roslagens famn” (1945), ”Kronblom” (1947) och ”Livat på luckan” (1951). Sistnämnda film gick upp på biograferna efter Modéens död.

”Kungliga Johansson” var en av våra första så kallade militärfarser och blev inte populär inom den dåvarande krigsmakten på grund av sitt respektlösa skämtlynne. Så småningom insåg de militära myndigheterna att den här sortens filmer faktiskt kunde fungera utmärkt som good-will, och många fler i denna genre skulle följa.

 Thor Modéen och Erik ”Bullen” Berglund i filmen ”Kungliga Johansson”.

Thor Modéen avled på pingstdagen den 28 maj 1950 i en ålder av 52 år. Han arbetade ofta kopiöst mycket med teater, film och skivinspelningar och spottade inte direkt i glaset – pilsner och så kallad lättgrogg hörde till favoritdryckerna. Han var därtill en ofta sedd och tillika glad gäst vid middagar, supéer och fester. Krogen var ett likaså ett älskat tillhåll.  Till slut orkade inte hjärtat mer.

Ta en sup och var som en människa – det kan anses vara en lämplig sammanfattning av Thor Modéens livsfilosofi:

http://www.youtube.com/watch?v=KsaBYgB3OXQ

Min morfar, som var målare, var en gång under sin yrkesutövning med om att måla om i Thor Modéens bostad i Stockholm. Enligt honom var Modéen precis lika glad och fryntlig som han framstod i sina filmer. Han var gift två gånger med Margareta Schönström men paret fick inga biologiska barn. De adopterade i stället sonen Lars Modéen (Lars Nils Erik Thorson) och dottern Margareta Perby (Karin Anita Margareta Thorsdotter).

Den goda staden Kungsör har hedrat sin store son med att uppkalla en teater och biograf efter honom. Mitt emot teatern står en staty som skulpterats av Birgitta Stenberg och hennes son Erik Stenberg. Bland de sentida komiker som haft Modéen som förebild kan nämnas den nu framlidne Ulf Larsson, vilken en tid bodde i Kungsör.

Här följer en resumé i ord, ton och bild av Thor Modéens karriär:

http://www.youtube.com/watch?v=kRQapW43Nl8

Modéen är begravd på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.