Liberalernas val: utveckling och tillväxt med Sabuni eller fortsatt lindanseri med Ullenhag

Liberalernas partiledarkandidater. Från vänster Erik Ullenhag, Nyamko Sabuni och Johan Pehrson.

Den 28 juni håller Liberalerna ett extra så kallat landsmöte på Clarion Hotel i Stockholm med syftet att välja en ny partiledare efter avgående Jan Björklund. Striden står i praktiken mellan de båda före detta integrationsministrarna Nyamko Sabuni och  Erik Ullenhag. Varför den helt chanslöse Johan Pehrson, partiets ekonomisk-politiske talesman,  alls kandiderar är oklart. https://www.liberalerna.se/pa-gang/extra-landsmote-ny-partiledare/

Nyamko Sabuni har, att döma av det stöd som visats henne så här långt, seglat upp som storfavorit till partiledarposten. Hon backas upp av tunga partidistrikt som Skåne och Västsverige och har tidigare gått segrande ur nio rådgivande medlemsomröstningar. Erik Ullenhag, med tre år som ambassadör i Jordanien bakom sig,  har ett tydligt stöd endast i hemstaden Uppsala samt hos Liberala kvinnor och Liberala ungdomsförbundet (LUF).

Kjell Westerberg, ordförande för Liberalerna i Södertälje och yngre bror till förre partiledaren Bengt Westerberg, menar i en kommentar till partiledarvalet i Länstidningen den 17 juni att ”Nyamko Sabuni skulle ge partiet bättre opinionssiffror snabbt” men att Ullenhag skulle stå för ett ”långsiktigt ledarskap” som L är i behov av.

Enligt statsvetaren Jenny Madestam kommer Liberalerna att bli ”mer borgerligt” med Sabuni vid partirodret. Även om Sabuni i likhet med Ullenhag formellt stödjer Januariöverenskommelsen (JÖK) med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet var hon kritisk till överenskommelsen när den ingicks för knappt ett halvår sedan.

Hennes positiva inställning till Alliansen kan få stor betydelse ju närmare valet 2022 vi kommer, och ett starkt Liberalerna kan mycket väl komma att utgöra en seriös konkurrent till övriga allianspartier om positionen som ledande borgerliga parti. https://www.expressen.se/nyheter/jenny-madestam-sabuni-kan-vara-ett-hot-for-m/

Det växande stödet för Nyamko Sabuni innebär emellertid icke per automatik att hon bergsäkert kommer att utses till ny partiledare den 28 juni. Den extremt immigrationsvänlige Erik Ullenhag, som deklarerat att han vill göra Sverige ”snällare”, är partielitens kandidat. Ett inflytelserikt L-namn som EU-kommissionären Cecilia Malmström har därtill nyligen kungjort sitt stöd för Ullenhag.

Partiets gruppledare i riksdagen, Christer Nylander, har enligt avslöjanden i Expressen på en hemlig Facebook-sida till stöd för Ullenhag manat de 183 partiombud som kommer att närvara på Clarion Hotel i Stockholm att köra över Sabuni-anhängarna och rösta fram Ullenhag. Riksdagsledamoten Robert Hannah i Göteborg har i sin tur uttryckt stark kritik mot detta och manat Erik Ullenhag och Johan Pehrson att dra sig tillbaka och stödja Sabuni. https://www.expressen.se/nyheter/l-toppens-drag-i-hemliga-gruppen/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=twitter&social=twtr

Liberalernas gruppledare i riksdagen, Christer Nylander, önskar att partiombuden myglar fram Erik Ullenhag till partiledarposten vid det extra landsmötet den 28 juni.

Nyamko Ana Sabuni föddes föddes i Bujumbura i Burundi den 31 mars 1969 och har alltså nått den tämligen mogna åldern av 50 år. Hon har tvillingsöner från ett tidigare äktenskap. Sabunis familj, ursprungligen flyktingar från Zaire, anlände till Sverige och Kungsängen utanför Stockholm 1981. Efter genomgångna gymnasiestudier har Sabuni studerat juridik, migrationspolitik och mediekommunikation på högskolenivå. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyamko_Sabuni

1990 var Nyamko Sabuni med och grundade Afrosvenskarnas riksförbund (ASR) och var 1991-94 verksam som egenföretagare inom området friskvård. Några år senare gick Sabuni med i dåvarande Folkpartiet och ingick i partistyrelsen 2001-13. 2002-06 representerade hon partiet i riksdagen som hon dock åkte ur efter en mandatperiod. Som icke obetydligt plåster på såren utsågs Sabuni till integrations- och jämställdhetsminister i den första Reinfeldt-regeringen 2006.

2010 valdes Sabuni åter in i riksdagen på ett Stockholms-mandat. Hon var dock tjänstledig från riksdagen för att i den andra regeringen Reinfeldt  2010-13 fungera som biträdande utbildnings- och jämställdhetsminister. Hon meddelade dock sin avgång som statsråd den 21 januari 2013 och efterträdde samma år Alice Bah Kuhnke som hållbarhetschef vid teknikkonsultföretaget ÅF AB (tidigare Ångpanneföreningen AB).

Nyamko Sabuni har visat att hon kan vara en stundom kontroversiell fritänkare. Hon föredrar exempelvis att inte kalla sig ”feminist” utan liberal och har, till skillnad från de flesta så kallade feminister, engagerat sig starkt mot hederskulturer och våld mot utlandsfödda kvinnor. 2006 kom hon ut med skriften Flickorna vi sviker (54 sidor) i regi av Folkpartiet liberalerna. Sabuni har bland annat argumenterat för slöjförbud i skolorna och mot religiösa friskolor.

När hon var ny på posten som integrations- och jämställdhetsminister såg vidare Nyamko Sabuni till att den omdiskuterade paraplyorganisationen Centrum mot rasism, som påkoms med diverse oegentligheter, fick sitt statliga bidrag om 5,5 miljoner per år indraget. Centrum mot rasism hade bland annat engagerat sig hårt mot den ”rasistiska” glassen Nogger black och mot det anrika kvartersnamnet Negern i Karlstad. Det hör till saken att Sabunis farbror Nkyabela Sabuni var verksamhetschef i organisationen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Centrum_mot_rasism

Den 6 juni 2019 menade Sabuni i en intervju med Expressen att ”Mångkultur är inte är något att eftersträva” och kom även i övrigt med utsagor om problem i utsatta områden och annat som inte föll de politiskt korrekta på läppen. När kritikstormen tilltog visade sig Sabuni inte tillräckligt modig för att våga stå för sina åsikter utan föredrog att pudla på ett enligt bloggen Katerina Magasin ganska skämmigt sätt. http://katerinamagasin.se/nyamko-sabunis-fega-pudel-annu-en-dag-de-ryggradslosa-politikernas-land/

Icke desto mindre framstår Nyamko Sabuni i mina ögon som det klart bästa, ja det enda, alternativet för de liberaler som vill se partiet växa och utvecklas. Valet står som jag ser det mellan Sabuni och tillväxt/utveckling å den ena sidan och Ullenhag och fortsatt lindanseri på 4-procentsstrecket å den andra. Inte för att jag bryr mig över hövan om liberala partiangelägenheter. Jag hyser dock, trots allt, den möjligen gammalmodiga inställningen att svensk politik är betjänt av ett hyfsat starkt, borgerligt liberalt parti. Ett impotent och snällistiskt liberalt parti utan klara gränser mot socialdemokratin enligt Ullenhags modell kan vi däremot vara utan.

Kitimbwa Sabuni har bland annat engagerat sig mot ”rasistiska” Tintin i Kongo.

Nyamko Sabuni är en äldre syster till Kitimbwa Sabuni, född 1971, som är aktiv i bland annat Afrosvenskarnas riksförbund och Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK). Han har ibland, definitivt inte utan skäl, kallats Sveriges mest lättkränkta person. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/08/07/kitimbwa-pa-hugget-igen-anmaler-pride/

 

Var kommer alla dessa knäppgökar ifrån?

Ibland undrar man på ren svenska var alla knäppgökar med sina idiotier kommer ifrån. För att visa vad jag menar tänkte jag anföra några exempel som figurerat i media under senare tid.

Moma Merzi i fotbollsdress. Foto: Hällaryds IF

Först ut får bli Moma Merzi, en tjänsteman i Sölvesborgs kommun, som sagt upp sig från sin tjänst på kommunens näringslivskontor. Orsak: Sverigedemokraterna (SD) ingår i kommunstyret med Louise Erixon som partiets första kommunstyrelseordförande någonsin. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7098411

Merzi citeras på följande sätt angående sitt beslut: ”Det var ett ganska enkelt val. De vill ju inte ens att jag ska vara i Sverige.”

Moma Merzi tycks alltså hysa den gravt felaktiga föreställningen att SD vill utvisa alla personer med invandrarbakgrund ur landet. Jag kan lugna Merzi med att han inte behöver oroa sig såvida han inte saknar legala skäl att vistas i Sverige. Moma Merzi är för övrigt socialdemokrat samt fotbollsspelare i Hällaryds IF.

Nästa exempel i min uppräkning är Henrik Theorin, som är rektor vid grundskolan Hagaskolan i Umeå. Denne dök en dag upp på sin skola iförd klänning. Syfte: han ville bryta den så kallade klädnormen. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WLz2OL/rektorn-henrik-bar-klanning-i-skolan–for-att-bryta-kladnormer

”Skolans uppdrag ligger däri att prata värdegrund och visa elever att allt är möjligt”, uppges Theorin säga för att motivera sitt sannolikt tillfälliga klädval.

Jag vill dock hävda att rektor Theorin har fel. Skolans ”uppdrag” är knappast att ”prata värdegrund” utan att bibringa eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter som de har användning för i sin fortsatta tillvaro. Dit hör enligt min enkla mening inte transvestism. Henrik Theorin förefaller ägna sig åt idiotier inte bara i theorin utan också i praktiken.

Liberalernas nybakade riksdagsledamot Joar Forssell är given på denna lista över veckans idiotier. Forsell, som är 25 år gammal och ordförande i Liberala ungdomsförbundet (LUF), föreslår i en riksdagsmotion med bland annat följande motivering att Sverige skall bli en delstat i vad han kallar ”Europas förenta stater”:

”Enskilda länders regeringar får mindre makt över det dagliga arbetet och att vi i stället stärker EU-parlamentets inflytande och gör det till ett parlament med två kammare.” https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H602389

Liberalerna gick till val på att EU skulle få större inflytande i Sverige, en åsikt som är djupt förankrad i detta parti. Birgitta Ohlsson, en av Forssells företrädare som LUF-ordförande, ville på sin tid ”avskaffa Sverige” och göra upp räkningen med nationalstaten som företeelse..

Rektor Klänning – Henrik Theorin. Foto: Nyheter idag

Josefin Meissner blev så förtörnad över att en tunnelbaneförare på röda linjen i Stockholm i ett utrop varnade sina passagerare för ficktjuvar att hon anmälde händelsen till SL och skulle gå vidare med en polisanmälan för rasism. https://nyheteridag.se/varnade-for-ficktjuvar-anmals-for-rasism/

Utroparen har enligt Meissner ”pekat ut en viss grupp” som ficktjuvar: ”Och jag tänkte ju på en gång att det handlade om tiggare”, citeras hon. Sist jag kollade utgör dock inte tiggare någon ”ras”.

Till skillnad från Meissner menar jag nog att utroparen bör få beröm och inte bannor på grund av omtanken om sina passagerare. Josefin Meissner är till yrket sekreterare vid en advokatbyrå.

I debattinlägg i ett antal tidningar kräver Per-Anders Jande och Jonas Norberg från det så kallade Svensk mat- och miljöinformation, med hänvisning till FNs klimatpanels senaste rapport, att köttätande i skolorna inte skall ”normaliseras”. https://www.karlskogatidning.se/2018/10/23/normalisera-inte-kottatande/

”Genom att ha vegomat som standard i skolor och förskolor kan kommunerna göra stor skillnad direkt, samtidigt som de lär eleverna om hur man äter hållbart och hälsosamt.”

Det framgår av inlägget att de är emot all form av djurhållning då detta anges vara dåligt för klimatet. Alla dessa fisande kor som pruttar ut koldioxider i atmosfären, ni vet. Argumentet att inte ”normalisera” köttätande är förstås inget annat än patetiskt – köttätande har varit normalt bland människor sedan jägar-, fiskar- och samlarsamhället som på våra breddgrader rådde för vid pass 6000 år sedan. Jande och Norberg har nog aldrig hört talas om kostcirkeln.

Joar Forssell (L) vill att Sverige skall bli en delstat i EU. Foto: Riksdagen

Slutligen tvekar jag inte att kalla Kärrbackens förskolas i Motala beslut att stoppa det traditionella Lucia-firandet för idioti. Enligt förskolechefen Anna Karmskog är beslutet taget inom ramen för skollagens bestämmelser gällande ”diskriminering och kränkande behandling”. https://lararnastidning.se/forskola-stoppar-luciafirande/

Enligt Karmskog är det också olämpligt ur ett ”genusperspektiv” att barnen tågar på rad i ett Lucia-tåg samt att barnen kan bli skrämda av nervösa. Lucia-bojkotten har retat upp många föräldrar men får stöd av Expressens bisarre krönikör Alex Schulman, som tycker beslutet är helt rimligt samt hoppas att det sprider sig vidare. https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/helt-rimligt-hoppas-forbudet-mot-luciataget-sprids-vidare-/

 

 

 

 

Rökare jagas med blåslampa – IS-terrorister får gräddfil

 Hade Humphfrey Bogart funnit sig i ett rökförbud? Knappast…

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/halland/nya-rokforbud-ar-pa-gang

Den 1 juni är det jämnt tio år sedan rökförbud på restauranger infördes i Sverige. Nu skall även rökningen stoppas på uteserveringar, om folkhälsofascisterna får som de vill. SVT Nyheter Halland – länken överst – uppger den 27 maj att juristen Göran Lundahl håller på att utreda detta och andra förslag till förbud eller inskränkningar i den enskildes rätt att bruka tobak.

Utredningsuppdraget är dock inte helt lätt, menar Lundahl: ”Det kanske inte är så svårt tekniskt att knyta ett rökförbud till en uteservering. Däremot är det lite mer besvärligt att fundera kring hur man ska lösa trottoarer utanför entréer, men vi grunnar på det…”

Det finns även andra komplikationer när det gäller rökförbud. Tryckfrihetsexperten Nils Funcke anser enligt Expressen den 18 februari att folkhälsominister Gabriel Wikströms förslag om att alla cigarrettpaket skall göras neutrala kan strida mot yttrandefriheten för tobaksproducenterna. Ett annat förslag går ut på att ”pryda” paketen med vidriga bilder av rökrelaterad art alternativt ännu större varningstexter, allt ägnat att avskräcka folk från att röka.

Artikeln här:

http://www.expressen.se/nyheter/nya-forslagen-om-rokforbud-ifragasatts/

 Frågan är vad flitigt bolmande Bob Dylan varit utan sin hesa rökröst.

Den svenska staten har som målsättning att göra Sverige i princip rökfritt till 2025. Det vill säga mindre än fem procent av landets befolkning skall då nyttja röktobak. En av de värsta antirökfanatikerna är riksdagsman Carl Schlyter (MP), vilken under sin tid i EU-parlamentet lobbade hårt för att få den fruktansvärda lakritspipan bannlyst:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/08/29/eu-vill-forbjuda-lakritspipan/

På text-TV läste kunde vi nyligen läsa, att det finns en majoritet i riksdagen för att förbjuda rökning på uteserveringarna. S, MP och M är således för ett sådant förbud i skrivande stund, alltså närmare ett år innan utredningen i frågan skall vara klar. Övriga partier är, med ett undantag, förnuftiga nog att i alla fall avvakta pågående utredning:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/sa-tycker-politikerna-om-rokforbud

Bara KD, vilket kanske är något överraskande, väljer dock att inta den i mitt tycke enda rimliga utgångspunkten. Den som uttalar sig i frågan är Emma Henriksson, partiets gruppledare i riksdagen samt ledamot i socialutskottet:

Vi tror inte på ett rökförbud. Vett och etikett ska räcka, man behöver ingen lag.

 Emma Henrikssons KD tror mer på vett och etikett än förbud.

Väl talat av Emma Henriksson – det sagda står därtill väl i samklang med konservativt-liberalt tänkande, enligt vilken människan måste kunna fatta så många beslut som möjligt om sin egen tillvaro utifrån det egna ansvaret. Det står i bjärt kontrast till socialismens målsättning, nämligen att en allenarådande stat skall dominera varje skrymsle i tillvaron eftersom vi stackars människor inte begriper vårt eget bästa.

Bland det vettigaste som framförts i ämnet rökförbud yttrades enligt min mening av Liberala ungdomsförbundets (LUF) distriktsordförande i Örebro län, Robin Nilsen, i en debattartikel på Nyheter 24 den 18 oktober 2014: ”Polisen måste få lösa brott i stället för att jaga rökare och Folkhälsomyndigheten borde lägga kraft på ebola. Inte förmynderi.”

http://nyheter24.se/debatt/780272-forbud-av-rokning-pa-uteserveringar-inget-annat-an-oversitteri

Oförmågan att urskilja tillvarons väsentligheter tycks sprida sig som en epidemi i Sverige dessa yttersta av dagar, när hemvändande IS-terrorister kan räkna med terapisamtal, bostad och gräddfil till arbetsmarknaden i stället för att åtalas som landsförrädare och krigsförbrytare såsom rimligt vore. Samtidigt som vi tobaksnjutare jagas med blåslampa som de värsta brottslingar: först från restaurang- och pubinteriörer, därefter (av allt att döma) från uteserveringar och i förlängningen sannolikt från alla offentliga utrymmen ute som inne.

 Mona Sahlin i ett (som hon tror) obevakat ögonblick. Foto: Photo2be

IS-psykopaterna får troligen till yttermera visso en guldstjärna i folkhälsoministers bok, eftersom det är förbjudet både att röka och handla med cigarretter i områden som erövrats av IS/DAESH. Kanske några av de hemvändande terroristerna rentav kan få jobb som rökavvänjare alternativt spanare med uppgift att kolla upp att det inte röks på olämpliga ställen? Något för extremistsamordnare Sahlin att fundera över.

Allvarligt talat. Tiden har hoppat ur led ordentligt och inte många tycks ha den riktiga viljan att vrida den rätt igen. Vare sig vad gäller tobaksrökning eller andra, måhända mer väsentliga frågor.

Sårad IS-terrorist ångrar sig efter omvälvande upplevelse

 Botfärdig IS-man i sjuksängen.

http://www.dagen.se/is-soldat-blev-kristen-efter-n%C3%A4ra-d%C3%B6den-upplevelse-1.319286

Den kristna tidningen Dagen berättar i dagens upplaga (28 februari) en sällsam historia om en 32-årig IS (DAESH-) -terrorist som ångrat sitt tidigare leverne och omvänt sig till kristendomen. Se länk ovan.

Omvändelsen skedde sedan mannen sårats svårt av flera skottskador i en strid mot den syriska regeringsarmén nära östra delen av den irakisk-syriska gränsen. Som ett resultat därav hade terroristen djupgående upplevelser av nära döden-karaktär.

Enligt rapporten om den märkliga händelsen, ursprungligen publicerad i Aleppo Herald, lämnades mannen som död på platsen för striderna. Han hittades efter några timmar av katolska missionärer vilka ville ge honom en kristen begravning. När man burit honom 26 kilometer i öknen visade han plötsligt livstecken.

När 32-åringen kommit till sans berättade han enligt prästen Hermann Groschlin följande historia:

Han berättade att han alltid trott att man som martyr skulle träda in genom portarna till Jannah, paradiset. Men i stället blev han ledd till helvetets brinnande gropar. Där blev han tvungen att återuppleva all den smärta han tillfogat andra. Upplevelser som kommer att förfölja honom resten av hans liv.

http://worldnewsdailyreport.com/isis-fighter-converts-to-christianity-after-allah-refuses-him-entrance-to-gates-of-heaven/

 Dominikanerprästen Hermann Groschlin.

Det var enligt tillgängliga uppgifter några dagar efter sitt tillfrisknande som den forne DAESH-terroristen bestämde sig för att konvertera till kristendomen. Han menar sig ha blivit vilseledd av islam och valde att stanna hos det dominikanska sällskap i Ayyash som tagit hand om honom och givit honom vård. Nu hoppas han att andra IS-operatörer skall påverkas av hans berättelse och konvertera.

Hermann Groschlin fortsätter, enligt World News Daily Report, (länk ovanför porträttet ovan) som Dagen refererar till:

Sedan talade Allah, eller Gud, till honom och talade om för honom att han hade misslyckats skändligen som mänsklig själ, att han skulle bannlysas från himlens portar om han valde att dö, men att om han valde att leva igen skulle han få en ny chans att ångra sina synder och åter vandra Guds vägar.

Händelsen omtalas även på sajten Catholic Defender här:

http://catholicdefender2000.blogspot.se/2015/02/catholic-missionaries-helped-wounded.html

När det gäller namnet på den radikala islamistgruppering som just nu härjar i delar av Mellanöstern brukar IS (Islamiska staten) numera vara den vanligaste beteckningen. Tidigare hette det mestadels ISIS eller ISIL.

 DAESH: Satans mördare på marsch.

Bawar Ismail, utrikespolitisk talesman för Liberala ungdomsförbundet (LUF), har dock en poäng när han i en debattartikel på SVT Opinion menar att den rätta beteckningen bör vara DAESH, som är den arabiska förkortningen för rörelsens egen beteckning på det muslimska kalifat man terroriserar omvärlden för att uppnå:

http://www.svt.se/opinion/gor-som-frankrike-skrota-islamiska-staten

Då gör man sig inte skyldig till misstaget att erkänna dessa Satans mörare som  något slags statsbildning. Dessutom uppges terrorrörelsen själv avsky beteckningen DAESH och hotar halshugga dem som använder sig av den.

Politiskt tondöva Birgitta Ohlsson skrämmer mig

 Med politisk tondövhet som skrämmer.

Dåvarande ordföranden i Liberala ungdomsförbundet (LUF), Birgitta Ohlsson, skrev den 6 juni 2001 – alltså på Sveriges nationaldag – en debattartikel i Expressen med rubriken ”Avskaffa Sverige!” Jag har inte lyckats hitta originalartikeln någonstädes, men texten återfinns här:

http://1766tf.wordpress.com/dokument/avskaffa-sverige/

Artikeln är ett angrepp på monarkin och nationalismen och samtidigt en plädering för världsfederalism. Det är möjligt att debattredaktionen på Expressen spetsat till rubriken en aning, ty i själva artikeln kräver inte Ohlsson att Sverige skall avskaffas. Delar av vår nationella självständighet skulle vi dock tvingas ge upp om hennes förslag realiserades. En rätt anmärkningsvärd artikel är det ändå av en person som i tidernas fullbordan skulle bli svensk EU-, demokrati- och valminister.

Jag har ingenting emot att erkänna att jag uppskattar några av folkpartisten Birgitta Ohlssons åsikter. Till exempel att hon vill att Sverige skall gå med i NATO och att vi bör bygga ut kärnkraften. Även att hon är övertygad antikommunist respektive Israel-vän. Där blir det dock ett abrupt slut på applåderna från Hansson.

Birgitta Ohlsson Klamberg, som hon ibland kallas då hon är gift med FP-kollegan och folkrättsdoktorn Mark Klamberg, viks i senaste numret av tidningen Dagens Samhälle (1/2014) ut över tre helsidor. Rubriken till intervjuartikeln lyder: ”Kostymrasisterna breder ut sig”. Ohlsson är oroad över framväxten av vad hon kallar ”rasister” i Europa. I artikeln står:

Hon ser ett mönster. Samma tendenser finns i hela Europa. I Grekland sitter nynazister i parlamentet, i Ungern har högerextrema Jobbik stadigt vuxit, i Norge har Fremskrittspartiet fått plats i regeringen.

Om Birgitta Ohlsson ser ett ”mönster” här tyder det på att hon är politiskt tondöv. Det  är ju groteskt att jämföra nazistiska Gyllene Gryning och fascistiska Jobbik med det nyliberalt betonade Fremskrittspartiet, som är för en restriktivare invandringspolitik i Norge enbart av ekonomiska skäl. Dessutom en fräckhet mot vårt västliga broderland som trotsar det mesta. Av någon märklig anledning nämner hon dock inte SD i intervjun.

Ohlsson säger sig vidare vara skrämd över det ömsesidiga påpucklandet av nazister och kommunister i Kärrtorp strax före jul, vilket hon liksom de flesta övriga medlemmar i politikeretablissemanget fick till en fruktansvärd naziattack mot demokratin. Det gjorde att det blev en omfattande uppslutning bakom en kommunistledd manifestation den 22 december som ackompanjerades av uppmaningar från scenen om att ”slipa kniven” och ”slakta” Jimmie Åkesson.

 Polisinsats mot extremisterna i Kärrtorp.

Om det finns något i detta sammanhang som är ägnat inge oro, så är det i mitt tycke att påstådda demokrater som talman Per Westerberg, oppositionsledare Stefan Löfven samt ett antal statsråd och riksdagsledamöter inte hade något emot att gå i bästa sämja bredvid våldsbejakande och hatande vänsterextremister från AFA, Revolutionära Fronten och arrangerande Rättvisepartiet Socialisterna som står bakom officiella Kärrtorps-arrangören Linje 17.

”Vi har i dag lika många folkvalda rasister i nationella parlament i Europa som kring andra världskriget”, påstår Ohlsson vidare. ”Och bakom de obehagliga kostymrasisterna finns en svans av aktiva våldsbejakande extremister. Vi har, menar Ohlsson, fått en ”värderingskris” i Europa där ”Mänskliga rättigheter ifrågasätts, rätsstaten utmanas och folk ställs mot folk”.

Ohlsson visar hur aningslös hon är – eller spelar – när hon inte med ett ord antyder att det kanske kan vara något fel på den EU-politik, som givit upphov till ökad nationalism och utbredd kritik mot hela det överstatliga EU-projektet med dess ”fria rörlighet”. En politik och ett projekt som gör att vissa länder och städer – jag har själv det tvivelaktiga nöjet att bo i en sådan stad – översvämmas av flyktingar från andra kulturer, traditioner och religioner. Samhällets institutioner frestas på till bristningsgränsen: det blir helt enkelt för många på en gång.

 Det blir för många på en gång…Foto: Photo2be

Detta är bakgrunden till att det i England, som Ohlsson i intervjun nämner som ett skräckexempel, pågår ”en fasansfull och jättepopulistisk debatt där alla hetsar mot dessa människor, det är hemskt!” Inser då inte vår EU-minister att många hederliga och laglydiga britter upplever det som hemskt, när deras älskade land är på väg att tas över av östeuropeiska zigenare som kommit dit för att leva på bidrag och vildsinta islamister varav en del hugger huvudet av brittiska militärer? Vissa delar av de större städerna har blivit ”no go”-områden för vita britter där polisen står maktlös.

En hjärtefråga för Birgitta Ohlsson är HBTQ-frågor. Det finns väl knappt någon gayparad i Europa hon inte deltagit i, och det överraskar föga när hon tillstår: ”Jag ser Prideparader som ett lackmustest för frihet.” Ve Italien och Östeuropa som, menar Ohlsson, är ”skamfläckar”. Varför? Jo, där och på andra ställen som i exempelvis Ryssland hänger traditionellt kristna värderingar kvar längre än i det supersekulariserade väst, vilket gör att många fler där än här tar Bibelns utsagor om homosexuellt leverne på allvar. Avvikarna, anser Ohlsson, skall kunna straffas, exempelvis genom indraget EU-stöd.

Birgitta Ohlsson har dock alldeles rätt i att judehatet i Malmö utgör ett stort problem för Sverige. ”Beklagligt nog råder starka antisemitiska stämningar i Malmö”, citeras Ohlsson som påpekar att kommunen ”sticker ut i hatbrottsstatistiken” och att förre kommunstyrelseordföranden Ilmar Reepalu (S) påverkat debatten ”på ett mycket negativt sätt”.

En sak råkar dock Birgitta Ohlsson ”glömma”: att det är invandrade muslimer, som av tradition röster på Reepalus parti, som svarar för nästan alla de hatbrott som fått talrika malmöjudar att lämna staden. Att påpeka detta skulle sannolikt, enligt Birgitta Ohlssons folkpartistiska måttstock, vara sak samma som att hänge sig åt ”islamofobi” vilket som bekant är ett hemskt brott mot den heliga Toleransen.

Läs gärna följande bloggtext jag skrivit om den ”svenska” antisemitismen:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/06/sanningen-om-den-svenska-antisemitismen/

 Statsrådet Ohlsson under en så kallad kippavandring i Malmö till stöd för stadens förföljda judar.

Intervjuaren Magnus Wrede påtalar för Ohlsson att hennes parti ligger aningen pyrt till i opinionsmätningarna för ögonblicket, något som inte verkar oroa Ohlsson särdeles mycket:

Vår mjuka socialliberala profil måste bli ännu tydligare. Miljö, jämställdhet, feminism, Europafrågor…och skolan är vår viktigaste fråga, vi är ett klassiskt skolparti och Jan Björklund har jobbat upp varumärket…

Politiskt tondöv, som sagt. Kanske är det vad som skrämmer mig allra mest med Birgitta Ohlssons politiska utsyn. Hon saknar förmåga att skilja hårdföra nazister från demokratiska nyliberaler. Hon inser inte att folk i England och i andra länder har mycket goda skäl att gå emot det EU-dyrkande etablissemanget, utan kallar alla ”rasister” rakt av. Hon ser inga problem med att gå armkrok med vänsterextrema ligister i Kärrtorp. Hon tror att det går hur lätt som helst att påtvinga länder med djupt kristen tradition de senaste HBTQ-flosklerna. Och hon anser uppenbarligen att den katastrofala, FP-ledda skolpolitiken talar för det egna partiet.

Birgitta Ohlsson pekas i Dagens Samhälle ut som näste ledare för Folkpartiet. Det är mycket möjligt att tidningen har rätt. Det enda jag i så fall kan säga är: Gud bevare Folkpartiet.