Hanssons lilla brännvinsguide (XIII)

PIRATENS BESK

Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.

Så lyder texten på den slagfärdige författaren och advokaten Fritiof Nilsson Piratens (1895-1972) gravsten på Ravlunda kyrkogård i Skåne.

Piraten har kallats ”den svenska skrönans mästare” och slog igenom med dunder och brak med romanen Bombi Bitt och jag 1932. Andra välbekanta Piraten-verk är Bock i Örtagård (1933), Bokhandlaren som slutade bada (1937) och Flickan med bibelspråken (1959).

Jag kände inte Piraten, men däremot en person som hade gjort det – reklammannen Tore Möller, medarbetare i tidskriften Svenskt Skytte som jag var redaktör för 1987-92.

Spritproducenten Saturnus i Malmö har givit upphov till ett brännvin som görs i Piratens anda – han lär själv ha uppskattat den här typen av dryck – som kallas Piratens Besk. Det är ett malörtskryddat brännvin som håller 32 procents alkoholstyrka och som kan inhandlas på Systembolaget. Det ingår också i samlingen ”Skärgårdssnapsar” om tio femcentiliters-flaskor.

Fritiof Nilsson Piraten (1895-1972): den svenska skrönans mästare.

Malörten bör plockas i den ljumma Barolomeinatten, det vill säga mellan den 24 och 25 augusti. Växtens kvistar samlas i små buketter och torkas på en vädrande plats, vilket tar några veckor i anspråk. En bukett stoppas ner i en flaska brännvin och får stå precis ett dygn. Därefter vidtar silning innan drycken kan avnjutas på bästa Österlen-vis.

Piratens Besk har en fin och ren arom med lång eftersmak och möjligen inslag av pomerans.

Den egenhändigt producerade snapsvisan har denna gång politiskt motiv:

Islamisten
(Melodi: Gubben Noak)

Islamisten, terroristen
är en nykterist.
Med de andra skäggen
i den gröna dräggen,
liknar han väl, liknar han väl
mest en kommunist!

Islamisten, terroristen
tycks dock få ett slut.
Ty Bush och Rumsfeld, Cheney
säger: ”Hörni, nej ni”,
nu så bombar, nu så bombar
vi er utan prut!

Drick ansvarsfullt!

Hanssons lilla brännvinsguide (IX)

GAMMEL DANSK

Och kan ni tänka er, när han tog sig en dram inne hos mig för bröstets skull, så tyckte han, att han gjorde så ondt och orätt, att han alldeles tyckte, som om han stal. (August Strindberg: Svenska öden och äfventyr)

Jag fortsätter botanisera bland brännvinsdryckerna och söker mig denna gång utanför Sverige och närmare bestämt till den lilla orten Dalby på Själland. Här har nämligen De Danske Spritfabrikker A/S en anläggning som är nästan lika stor som orten, och här tillverkas bland annat Gammel Dansk.

Drycken kan dock betecknas som åtminstone delvis svensk, eftersom Vin & Sprit AB köpte De Danske Spritfabrikker 1999. Vin & Sprit köptes i sin tur av franska Pernod Ricard 2008 för 55 miljarder kronor.

Gammel Dansk brukar anges vara en ”bitter dram”. Dram, det betyder helt enkelt ”sup” med ett språkbruk som var mer hemtamt för Strindberg – se citatet ovan – än det är för oss i dag. I de danska hävderna omtalas, att kong Frederik II redan på 1500-talet lärde känna en alkoholhaltig spritdryck med bitter smak i ett möte med kurfurstinnan Anna av Sachsen.

Fullt så gammal är nu inte Gammel Dansk.  Det var nämligen 1961 som dåvarande produktionschefen för De Danske Spritfabrikker i Roskilde, J. K. Asmund, beordrades framställa en bitter. Det fanns tre krav: det skulle vara en dram och den skulle vara mjuk men likväl med bitter smak. Efter tre års rannsakande av gamla skrifter och utprovning av olika örtkombinationer hade man fått fram den rätta blandningen – Gammel Dansk var född. 1964 fanns den ute i butikerna.

Den största byggnaden på Danske Spritfabrikkers område i sydsjälländska Dalby. Förutom Gammel Dansk tillverkas här bland annat fruktlikörer.

När jag och min hustru gjorde en studieresa till De Danske Spritfabrikker i Dalby för en hel del år sedan var det mycket hysch-hysch kring receptet på Gammel Dansk. Det bestod av si och så många sorters örter och var givetvis strängt hemligt.

Enligt uppgift skall det endast finnas tre nu levande personer som är underkunniga om det exakta receptet. Vad tillverkaren avslöjat är att receptet räknar 29 olika kryddor, örter och blomster och att grundplåten är rönnbär. Även den bittersöta – och nyttiga – ensianroten lär finnas med i bilden. I Systembolagets beskrivning heter det om Gammel Dansk: ”Påtagligt kryddig smak med inslag av malört, lakrits, kanel, ingefära och pomerans.”

Gammel Dansk räknas i dag som Danmarks populäraste bitter dram och även i Sverige har den 38-procentiga drycken gjort succé. Den kan drickas rumstempererad som aperitif eller digestif men givetvis även som kyld snaps. Nyligen har sortimentet utökats med Gammeldansk Citrus och Gammeldansk Asmund Special.

Följande av mig nyskrivna – jag totade ihop den för en timme sedan – snapsvisa handlar om Gammel Dansk, en dryck  jag personligen tycker är en höjdare:

Gammel Dansk
(Melodi: ”Älskliga blommor små”)

Älskliga Gammel Dansk
sin arom nu har frigjort vid vårt bord,
den är alls inte fransk,
nej, den kommer från Höga Nord!

Vi har nu hela dan
längtat efter dig som släcker ut vår törst,
kram på dig, bittra dram
dig vill vi dricka sist som först! 

Drick ansvarsfullt!

Hanssons lilla brännvinsguide (II)

BÄSKA DROPPAR

Jag fortsätter min lilla brännvinsguide med klassikern Bäska Droppar, liksom Östgöta Sädes mest känt i Reimersholms tappning.

Bäska Droppar, eller bara Bäsk, får sin omisskännliga karaktär av malört och kallas därför även malörtsbrännvin. Malört (Artemisia absinthium) är en korgblommig växt som går i blomning på sensommaren och hösten. Den återfinns huvudsakligen i södra Sverige, Norge och Finland. Traditionellt bör malört skördas huvudsakligen  Barolomeinatten, vilken infaller den 24 augusti.

Alkoholdrycker med malört som ingrediens är mycket långt ifrån ovanliga. Här kan nämnas tysk vermut, fransk absint och så då svensk bäsk. Absint hade ett dåligt rykte under slutet av 1800-talet då franska – och även andra – kulturpersonligheter såsom Charles Baudelaire, Henri de Toulouse-Lautrec och August Strindberg sökte lätta upp sin många gånger besvärliga tillvaro med en skvätt malört i form av den grönskimrande drycken absint.

Absinten sades kunna framkalla exempelvis blindhet, demens, hallucinationer, hjärnskador etcetera och förbjöds i en rad länder, dock ej Sverige. I efterhand har man kommit på att det knappast var den alkoholstarka absinten i sig som var farlig, utan de försvarliga mängder den plägade inmundigas i. Detta kunde leda till den alkoholframkallade sjukdomen delirium tremens.

Henri de Toulouse-Lautrec (1864-1901).

Det skall dessutom sägas att i de kretsar absinten brukades som mest var könssjukdomen syfilis, som verkar nedbrytande på hjärnan, vanligt förekommande. Det var efter att ha druckit absint i stor mängd som den nederländske konstnären Vincent van Gogh skar av sig ena örat och skickade till en prostituerad han var förälskad i.

Sådana vådor behöver den som brukar Bäska Droppar med förnuft ingalunda råka in i. Drycken kan, liksom för övrigt absint, inhandlas på Systembolaget såsom alternativ i kräftans vänkrets. Bäsk sägs vidare befordra en god matsmältning. Verksamt ämne i malört är tujon.

Malörtsdrycker vann spridning genom klosterväsendet redan i medeltidens Europa; i tidiga recept användes 46-procentig alkohol i syfte att lösa tujonet. Den traditionella svenska bäsken håller dock 40 procent, vilket fungerar fullt tillfredsställande.

En alternativ bäsk erhålles genom att man sticker ner några kvistar malört i en flaska Renat Brännvin och låter dem dväljas där i ett par veckor.

Slutligen en  snapsvisa ur egen fatabur med malörtsmotiv:

En skvätt malört
(Melodi: ”Jag ger en röd blomma”) 

Jag tar en skvätt malört
till ett glas brännvin,
gärna litet koriander till.

Och tar jag litet dill
och kanske kamomill.
så blir det inte dumt
att ta till sill! 

Drick ansvarsfullt!