Det har höjts röster för att Vladimir Putin borde få stå till svars inför den Haag-baserade internationella domstolen International Criminal Court (ICC) till följd av övergrepp under den pågående invasionen i Ukraina. Det är enligt min mening ett utmärkt förslag, dock inte utan komplikationer.
Enligt uppgifter från ICCs chefsåklagare Karim Khan har ett rekordstort antal länder, närmare bestämt 39, uttryckt som sin åsikt att ICC i Haag skall användas i syfte att undersöka fall av krigsförbrytelser i Ukraina. Och det kan inte råda någon tvekan om att sådana är legio.
När detta skrivs nås jag exempelvis av den skakande underrättelsen att ryskt stridsflyg trots vapenvila bombat ett barnsjukhus i Mariupol i Donetsk sönder och samman. På sjukhuset vårdades såväl barn som deras mödrar. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ukraina-barnsjukhus-bombat-i-mariupol
International Criminal Court i nederländska Haag etablerades 2002 med Romstadgan för Internationella brottmåldomstolen (Rome Statute) som grund. Det är en sista rättsinstans som kompletterar men ej ersätter nationella domstolar. Domstolen definierar sina uppgifter på följande sätt:
”The International Criminal Court investigates and, where warranted, tries individuals charged with the gravest crimes of concern to the international community, genocide, war crimes, crimes against humanity and the crime of aggression.https://www.icc-cpi.int/
Att ställa någon inför Haag-tribunalen är normalt en utdragen process, men det rekordstora antalet röster för att Rysslands president Vladimir Putin skall figurera inför domstolen kan göra att processen snabbas upp. En komplicerande faktor är att varken Ryssland eller Ukraina har undertecknat Romstadgan. Ukraina deklarerade dock i samband med den ryska ockupationen av Krim 2014 att ICC får undersöka krigsbrott på dess territorium.
Den nu pågående ryska invasionen av grannlandet har gjort att Ukraina toppar ICCs prioritetslista. Emellertid krävs att att de länder som kräver en undersökning av Putins krigsförbrytelser betalar åtföljande kostnader.
Normalt är det militära befälhavare i högre befattningar eller på mellannivå som ställs inför Haag-tribunalen. Stephanie van den Berg, som bevakar ICC för nyhetsbyrån Reuters räkning, menar dock att det är fullt möjligt att åtala Putin: ”I never thought I would see Milosevic in court.”
Hon syftar på Slobodan Milosevic (1941-2006), Serbiens president 1989-97, som ställdes till svars för krigsförbrytelser begångna under konflikten i det forna Jugoslavien. Milosevic dog i en cell under pågående rättegång. https://sv.wikipedia.org/wiki/Slobodan_Milo%C5%A1evi%C4%87
Segraren i Ukrainas presidentval, chokladoligarken Petro Porosjenko, har lovat att ”straffa separatisterna” i de östra och övervägande proryska delarna av Ukraina sedan en ukrainsk Mi 8-helikopter skjutits ner med en sofistikerad luftvärnsrobot nära Slavjansk. 14 besättningsmän rapporteras döda. ”Dessa kriminella handlingar, utförda av fiender till det ukrainska folket, kommer inte att passera ostraffat”, deklarerade Porosjenko.
”Vad man sår, får man skörda” lyder ett beprövat talesätt som nog får sägas ha betydande relevans när det gäller den laddade situationen i Ukraina. Det var den 22 februari som den lagligt valde presidenten Viktor Janukovytj avsattes efter flera månader långa pöbelupplopp i centrala Kiev på grund av att han ville närma sig Ryssland. Han ersattes av den tillförordnade ”preseidenten” Oleg Turtjynov med den rutinerade maktspelaren Arsenij Jatsenjuk som ”premiärminister”. Högst delaktiga i kuppen mot Janukovytj var Europeiska unionen (EU) och USA.
I Jatsenjuks kuppregim fick fascistiska Svoboda fyra ministeroposter samt posten som chefsåklagare. Svoboda, som i senaste parlamentsvalet fick 10 procent av rösterna, har bland annat samverkat med det svenska nazistpartiet Svenskarnas parti (SvP), som även hade företrädare på plats under upploppen i Kiev. Även den ännu mer extrema nazistmilisen Högra sektorn blev representerade i Kiev-regimen.
När Jatsenjuk nyligen besökte Tyskland möttes han av demonstranter som buade samt skrek ”fascist” och ”mördare” åt honom. Han anlände till Aachen i syfte att övervara en ceremoni, i vilken den belgiske politikern Herman Van Rompuy, ordörande i Europeiska rådet, skulle få mottaga The International Charlemagne Prize of Aachen uppkallat efter Karl den store. Van Rompuy är en av de ivrigaste tillskyndarna av en gemensam europeisk statsbildning och anser att ”nationalstatens tid är förbi”.
Protester mötte Jatsenjuk i tyska Aachen.
Efter kuppen i Kiev har proryska aktivister i östra Ukraina blivit alltmer verksamma. Krim har utropats som ryskt och även i andra delar av landets östra delar har proryska och Kiev-fientliga känslor svallat högt. Också Donetsk-regionen gör anspråk på att tillhöra Ryssland. Följden har blivit att den ukrainska kuppregimens armé nu gör sitt bästa för att slå ner den proryska separatismen med ibland förfärande resultat.
Länken överst ger en uppdatering av de senaste händelserna i östra Ukraina.
Den 3 maj satte ukrainska extremister, sannolikt från Högra sektorn, eld på en fackföreningsbyggnad i Odessa i södra Ukraina där Kiev-kritiker hade förskansat sig. Minst 38 människor innebrändes. När den reguljära ukrainska armén en vecka senare skulle storma staden Mariupols lokala inrikesministeriums byggnad med tillhjälp av tanks besköt soldaterna civila som samlats vid byggnaden. Uppgifterna om antalet dödsoffer går isär, men enligt en sjukhusläkare kan det röra sig om så många som ett hundratal.
En ukrainsk stridshelikopter sköts ner av proryska separatister.
Att den ryska regeringen i Moskva har uppmanat Kiev att sluta upp med att beskjuta och massakrera sitt eget folk har som väntat inte fått någon effekt, utan den ukrainska kuppregimens offensiv i östra Ukraina rullar vidare. Självfallet får man då också räkna med att det görs motstånd.
Här ett videoklipp om de ukrainska styrkornas terrorbombningar mot civilbefolkningen:
Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har nyligen riktat kritik mot den ukrainska regimens militärstyrkor och säkerhetstjänst för dess trakasserier och fängslanden av representanter för internationell press. Graham Phillips, en brittisk medborgare och frilansjournalist som arbetar åt den ryska nyhetstjänsten Russia Today, tillhör dem som öster om Mariupol fängslats av det ukrainska nationalgardet efter påståenden om att han var rysk spion (han släpptes dock efter 36 timmar sedan inga formella anklagelser riktats mot honom).
Den brittiske frilansjournalisten Graham Phillips greps av ukrainska nationalgardet som misstänkt ”spion”.
Den ukrainska krigföringen drabbar dock ej endast motståndarsidan och dess civilbefolkning. Den kan även gå ut över de egna. Den 27 maj besköt således en ukrainsk stridshelikopter en egen checkpoint i Donetsk-regionen, något som tyder på synnerligen bristfälliga internkommunikationer.
Det måste understrykas att situationen i Ukraina ingalunda stämmer överens med den bild som USA, EU och vår utrikesminister Carl Bildt brukar portionera ut. Det är inte fråga om att det ”goda” Ukraina står mot det ”onda” Ryssland eller tvärtom. Ingetdera landet lever tillnärmelsevis upp till så kallad västerländsk standard vad gäller demokrati utan hänger sig båda åt korruption (här är antagligen Ukraina värre än Ryssland) och fixade val. Ukrainas ekonomi är därtill i ett mycket värre skick än Rysslands.
EUs gigantiska misstag var att genom påtryckningar söka tvinga Ukraina att välja EU framför Ryssland och sålunda framkalla en ofrånkomlig rysk reaktion, där man i stället borde ha valt en försiktigare linje där hänsyn skulle ha tagits till såväl ryska som den ukrainska ryska/rysktalande befolkningens intressen.
En ukrainsk helikopter beskjuter egna ställningar.
Den draksådd som nu skördas är en direkt följd av EUs och även USAs fyrkantighet och uppenbarligen mycket bristfälliga historiska insikter vad gäller förhållandet mellan Ryssland och Ukraina. Det bästa som skrivits i detta ämne är troligen en analys av den tidigare brittiske ambassadören i Moskva, Rodric Braithwaite i tidningen The Independent den 1 mars 2014:
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 