FNs råd mot mänskliga rättigheter

”En avloppsbrunn för politisk partiskhet.” Så löd den amerikanska FN-ambassadören Nikki Haleys omdöme om FNs råd för mänskliga rättigheter.

Den 20 juni meddelade USAs FN-ambassadör Nikki Haley att Förenta staterna lämnar United Nations Human Rights Council (UNHRC). Haley anklagade organisationen för hyckleri och förklarade att UNHRC hade blivit en ”cesspool of political bias” (en avloppsbrunn för politisk partiskhet). https://www.bbc.com/news/44537372

Det är svårt att inte ge den nu avgångne  ambassadör Haley rätt. FNs råd för mänskliga rättigheter har under hela sin existens endast fördömt ett land för påstådda människorättsbrott, Israel, som ställts vid skampålen icke färre än 68 gånger 2006-16. USA ersattes som medlemsland av Island. En mer korrekt beteckning för rådet vore kanske FNs råd mot mänskliga rättigheter.

I maj 2011 var rådet på väg att godkänna en rapport som hävdade att situationen för de mänskliga rättigheterna i Muammar Khadaffis Libyen var god. Pådrivande i ansträngningarna att godkänna rapporten var Algeriet, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Nordkorea, Pakistan, Burma och ”Palestina”. Rapporten stoppades dock i sista stund. https://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_r%C3%A5d_f%C3%B6r_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheter

Island tog USAs plats i UNHRC. På bilden den isländske utrikesministern.

UNHRC bildades den 15 mars 2006. En stor majoritet i FNs generalförsamling stödde förslaget att UNHRC skulle komma att ersätta United Nations Commission on Human Rights (UNCHR), eftersom den sistnämnda organisationen – bildad 1946 med Eleanor Roosevelt (1884-1962) som sin första ordförande – dels ansågs ha blivit alltför politiserad, dels lämna för stort inflytande åt länder som själva grovt kränker de mänskliga rättigheterna. https://en.wikipedia.org/wiki/United_Nations_Commission_on_Human_Rights

Förhoppningen med den nya organisationen var att denna bättre än den dittillsvarande FN-kommissionen för mänskliga rättigheter skulle kunna tillvarata och verka för mänskliga rättigheter. Ett fåtal länder insåg dock att det på intet sätt fanns någon garanti för att det inte skulle bli precis lika illa med den nya organisationen. Således röstade USA, Israel. Marshallöarna och Palau emot förslag. Vitryssland, Iran och Venezuela lade ner sina röster.

Det visade sig att skeptikerna skulle få helt rätt. Det är svårt att se att utfallet skulle ha kunnat bli något annat när man vet att länder såsom Kina, Kuba, Eritrea, Somalia, Nigeria, Qatar, Angola, Burundi, Pakistan, Bangladesh. Demokratiska republiken Kongo, Afghanistan, Saudiarabien, Egypten och Förena Arabemiraten är medlemmar. https://en.wikipedia.org/wiki/United_Nations_Human_Rights_Council

Saudiarabien är en av UNHRCs mest kritiserade medlemsländer.

FNs råd för mänskliga rättigheter har 47 medlemmar uppdelade på de olika världsdelarna. Länderna väljs för treårsperioder och inget land tillåts vara medlem längre än två sammanhängande treårsperioder. Sverige var kandidatland för perioden 2013-15 men beviljades inte inträde. Rådet sammanträder tre gånger årligen i schweiziska Génève.

Fredrik Malm, riksdagpolitiker för Liberalerna, tillhör dem som vill avskaffa rådet och jag har mot ovan skisserade bakgrund svårt att inte ge honom rätt. https://www.svt.se/opinion/mr-radet

Ge inte ”Palestina” vind i seglen!

 Israeliska och palestinska flaggan på en bild. Men dessa båda entiteter är inte på något sätt jämförbara. Demokrati är exempelvis ett okänt begrepp i ”Palestina” som styrs av terrorister.

FN väntas i dag rösta ja till ”Palestina” som en ”stat” med observatörsstatus motsvarande den ställning som Vatikanstaten har i dag. Sverige förväntas liksom övriga nordiska länder rösta ja till palestinaarabernas förslag om observatörsstatus.

”Palestina” och dess så kallade president Mahmut Abbas gjorde i fjol ett försök att bli officiellt medlemsland i FN, men det sprack till följd av att försöket inte hade stöd i FNs säkerhetsråd. För att någon skall tillerkännas observatörsstatus räcker det emellertid med majoritet bland de 193 länder som är medlemmar i FNs generalförsamling.

Man kanske kan tycka att det inte är hela världen om ”Palestina” – som inte på något sätt kan betraktas som en statsbildning och som till betydande del styrs av terrorister – får så kallad observatörsstatus. En sådan uppgradering skulle dock vara ett första steg på vägen mot ökade palestinska förmåner i FNs angelägenheter.

Exempelvis kommer man att kunna delta i den Internationella Kriminaldomstolens arbete i Haag och i det sammanhanget utnyttja sin plats för propagandajippon riktade mot staten Israel.

I det övriga Europa finns det en propalestinsk samling länder som fylkats kring Frankrike, ett land med traditionellt starka antijudiska stämningar. Tyskland, Tjeckien och ytterligare några länder går dock emot den palestinska uppgraderingen. Även Israel, USA och Kanada väntas rösta nej liksom de små men i sammanhanget naggande goda önationerna Palau, Mikronesien, Nauru och Marshallöarna.

 Protester mot Hamas terrorvälde i Gaza,

Var gamle Palestina-kämpen Carl Bildt och hans lealösa moderatparti står vet vi. Men att det traditionellt Israel-vänliga Folkpartiet skulle byta fot i frågan har väl varit mer överraskande och nedslående. Bytt fot sedan fjolårets omröstning har även Venstre och Konservative i Danmark gjort.

Israeliska företrädare har hävdat att en observatörsstatus i FN inte för palestinierna närmare ett officiellt nationsskap, och det kanske stämmer. Ändå kommer en sådan status, som nu även stöds av islamistiska terrorgrupperingen Hamas som tidigare varit kallsinnigt gentemot FN, med all sannolikhet att ge det terroriststyrda ”Palestina” en hel del vind i seglen.

Det enda nordiska parti som valt att, förutom SD förstås, ta klar och rakryggad ställning för Israel och mot de palestinska kraven är så vitt jag känner till Dansk Folkeparti. Vad detta parti anser framgår av citat på följande länk från den alltid läsvärda bloggen Jihad i Malmö:

https://mail.google.com/mail/u/0/?shva=1#inbox/13b4beaa5fb0c631

Den dag palestinaaraberna väljer att i ord och handling klart ta avstånd från alla form av våldshandlingar riktade mot Israel, erkänner Israel samt i stort beter sig som anständigt folk kommer även jag att stödja en palestinsk uppgradering. Vi är nu emellertid mycket långt från en sådan from förhoppning.