Posted tagged ‘Mattias Karlsson’

Vänsterpatrasket har blivit nationalister – och Bildt jäser över av godhet (och aktieoptioner)

25 februari, 2017

lindstrc3b6m-upplopp
Den polisiära verkligheten av i dag…Teckning: Lindström

Förorterna brinner. Poliser attackeras. Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Flyktingar kan inte längre mottas på ett människovärdigt sätt. Mord- och våldtäktsstatistiken skenar. Detta får dock ingen berätta för omvärlden, ty den som gör det ljuger och är troligen landsförrädare.

Detta är kontentan av ett antal reaktioner på SDarnas Jimmie Åkessons och Mattias Karlssons minst sagt omskrivna debattartikel i Wall Street Journal härom dagen, då partiledaren och gruppledaren i riksdagen gav president Donald Trump rätt i dennes negativa omdöme om svensk immigrationspolitik i ett tal i Florida. https://samtiden.nu/2017/02/vi-vill-gora-sverige-sakert-igen-akesson-och-karlsson-wall-street-journal/

Helt plötsligt tycks vänsterpatrasket och dess vänner ha metamorfoserats till flaggviftande supernationalister som nu skriker ”landsförrädare”, ”Sverige-hatare” och ”lögnare” åt Åkesson, Karlsson och andra SDare i olika tonarter. Sådana röster går det för tillfället 13 av på dussinet i olika Facebook-grupper, vilket vem som helst som är ansluten till detta forum kan förvissa sig om.

c5cr92ewgaaudzf
Carl Johan De Geer: ”Skända flaggan”.

Alltså samma typ av röster som vanligen spyr på svensk nationalism och sätter en ära i att vara så ”osvenska” som möjligt och som sannolikt hyllar den bedagade så kallade konstnären Carl Johan De Geer och hans kollegers anti-patriotiska excesser på 1960- och 1970-talen. Om ”osvenskhet och svensk idioti” skrev jag följande bloggtext för några år sedan: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/11/25/osvenskhet-och-svensk-idioti/

En av dem som driver tesen att SD i själva verket hatar Sverige är riksbögen Jonas Gardell, som nyligen twittrade följande: ”SD pratar tvärtom-språket…de kallar sig Sverigevänner men hatar Sverige.” http://nyheter24.se/nyheter/politik/877302-jonas-gardell-sverigedemokraterna Nej, Jonas Gardell, Sverige-vänner hatar inte Sverige – däremot finns det allt skäl att hata en politik bedriven av såväl borgerliga som socialistiska regeringar som bara lett till elände.

Det är omtanke och kärlek, inte hat.

gardell-sverigedemokraterna
Den brinnande fosterlandsvännen Jonas Gardell menar att SD ”hatar Sverige”.

Tråden ”Sverigedemokraterna är landsförrädare” togs upp av inte helt okända Elisabeth Höglund redan hösten 2015. ”Någon annan slutsats kan man inte dra”, påstod Höglund sedan SD hållit en presskonferens under vilken Jimmie Åkesson berättat att partiet avsåg starta en kampanj utomlands som uppmanade flyktingar att inte komma till Sverige, eftersom det fattas såväl jobb som bostäder här. Det är till att ha låga krav på landsförrädare… https://elisabethoglund.se/blogg/sverigedemokra_terna_agerar_landsforradare_sverige_nara_undantags_tillstand/

Det fanns naturligtvis ett antal andra slutsatser som kunde dras av SDs utspel. Bland annat den att partiet genom sin kampanj faktiskt ville göra något konkret i syfte att avlasta vårt fädernesland och dess ändliga resurser när det gäller att via svängdörrar i tullen bereda en väg in i det svenska samhället åt alla som hävdade att de var flyktingar från krigets Syrien. Men vilka för säkerhets skull i nio fall av tio först  gjort sig av med sina identitetshandlingar.

Den rödgröna regeringen togs uppenbarligen på sängen av president Trumps skissartade bild av situationen i Sverige, en bild som fick kött på benen då invandrarungdomar i Rinkeby två dagar efter Trumps tal i Flordida gick till våldsam attack mot polisen sedan denna haft fräckheten att gripa en tungt belastad kriminell i förorten. Upploppen i Rinkeby rönte omfattande uppmärksamhet i USA och andra länder.http://www.dn.se/sthlm/rinkeby-upplopp-stor-nyhet-i-usa/

Regeringen Löfven är när detta sätts på pränt mitt uppe i en förlängd brandkårsutryckning i syfte att få omvärlden att tro, att Donald Trump är en obalanserad galning och att Sverigedemokraterna är nära nog landsförrädare som ger Trump rätt i dennes omdömen om vårt land. Sverige skall framställas som en moralisk supermakt och ett paradis på jorden där allt står ganska väl till. Den som säger något annat är ute i skumma syften.

Det är därför justitieminister Morgan Johansson utgjutit sig i pressen på följande sätt: ”Vi har kommit till en punkt där Sverigedemokraterna medvetet skadar Sverige genom att ljuga om oss i internationell media.” Envar med verklighetssinnet någorlunda i behåll vet givetvis om, att det är en mångårig destruktionspolitik som går tillbaka till 1975, då riksdag och regering officiellt bestämde att Sverige skulle bli mångkulturellt, vilken skadat Sverige. http://nyheteridag.se/johansson-rasar-mot-sd-efter-debattartikel-i-wall-street-journal-ljuger-om-sverige/

20140317-230026
Carl Bildt kan göra sig en rejäl hacka.

Nu har också den vanligen så coole Carl Bildt anslutit sig till det desperata folket på brandbilen. I en snyftartikel i Washington Post, som jämte den av Trump bojkottade New York Times är vänsterliberalernas mediala flaggskepp i USA, förklarar sig Bildt ”stolt” över att Sverige under hans tid som statsminister gav människor från det krigshärjade forna Jugoslavien möjligheter till en ny framtid här. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/carl-bildt-har-ar-sanningen-om-sveriges-flyktingar

Bakgrunden var att folkpartiledaren Bengt Westerberg hade ställt Bildt inför ett ultimatum 1991: om regeringen inte undanröjde det tidigare socialdemokratiska så kallade Lucia-beslutet från december 1989 – att endast tillåta ”kvotflyktingar” enligt FNs kriterier – skulle FP avgå och därmed spräcka den borgerliga ministären. Jag rekommenderar varmt läsning av följande länk till en text av signaturen Julia Caesar, som berättar om Westerbergs ultimatum och som i övrigt ger en mycket initierad bild av svensk flyktingpolitik: http://snaphanen.dk/2014/12/14/sondagskronika-tjugotre-forlorade-ar/

Det faktum att Carl Bildt nu jäser över av godhet över sina påstådda humanitära bragder för ett kvartssekel sedan är förstås ingen intäkt för att svängdörrspolitiken fungerar anno 2017 – det gjorde den för övrigt inte ens på Bildts tid – och på intet sätt något som helst bevis för att Donald Trump skulle vara okunnig, vilket Bildt på sedvanligt snorkigt överklassmaner implicerar i sina tårdryperier i Washington Post. Däremot demonstrerar Bildts utspel den gamla sanningen, att samhällseliten håller ihop oavsett formell partitillhörighet.

För att återknyta till tråden om landsförräderi, och samtidigt få ett tankeväckande perspektiv på Carl Bildts paraderande som fosterlandsvän i amerikanska media, så har sajten Nyheter idag avslöjat att Bildt är styrelseledamot i bolaget Fustator som via Skälsö AB utbjudit en gotländsk ubåtshamn till försäljning. Hamnen såldes ut av den socialdemokratiska regeringen 2004. http://nyheteridag.se/carl-bildt-i-bolagsstyrelsen-gotlandsk-ubatshamn-riskerar-saljas-till-ryske-oligarken-antonov/

2860e3b600000578-3070349-image-m-109_1430922688903
Vladimir Antonov, med en rad tvivelaktiga affärer i bagaget, kan bli ägare till gotländsk ubåtshamn. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Antonov_(aff%C3%A4rsman)

Aktuell köpesumma uppges vara 82 miljoner kronor och det hetaste namnet som ny ägare skall vara den ryske affärsmannen Vladimir Antonov, som har en rad skumraskaffärer i bagaget. Antonov har bland annat varit ägare till den engelska fotbollsklubben Portsmouth FC. Det var icke minst Antonovs inblandning i SAABs planerade försäljning till General Motors (GM) som gjorde att affären gick i stöpet.  En möjlighet att avvärja ett ryskt inköp, uppger Nyheter idag, är dock att Fortifikationsverket bjuder över det pris Antonov är villig att betala. Affären skall vara avklarad i nästa vecka.

”Fosterlandsvännen” Carl Bildt har som styrelseledamot i  Fustator optionsrätt på 70 000 aktier och lär i vilket fall som helst göra sig en rejäl hacka på affären.

/

 

Annonser

SD störst i två mätningar – M tappar, C går framåt

23 februari, 2017

akb-large
Inga roliga siffror alls för Anna Kinberg Batra…

Vi befinner oss i slutet på februari och månadens opinionssiffror droppar in. För oss sverigedemokrater innebär det mestadels riktigt trevlig läsning: SD blir landets största parti i två mätningar!

I Metro/YouGovs februarimätning får vårt älskade parti solida 23,9 procent, vilket innebär att SD åter är största parti hos ifrågavarande mätinstitut trots en marginell nedgång jämfört med januari månad. Näst störst blir Socialdemokraterna som ökar 2 procentenheter till 23,5 procent. Moderaterna noteras för ett jättetapp om 4,4 procentenheter och rasar till 17,0 procent. http://www.metro.se/artikel/yougov-moderaterna-rasar-efter-sd-utspel-s%C3%A4msta-siffran-n%C3%A5gonsin

Centerpartiet går, av någon för mig outgrundlig anledning, bra i alla opinionsinstitut för tillfället och stiger med 2,9 procentenheter till 11,8 procent. Liberalerna får magra 4,2 procent under det att såväl Kristdemokraterna (3,6) som Miljöpartiet (3,9) skulle förpassas ur riksdagen vore det val i dag. Räknar vi bort KD och MP ligger allianspartierna före S+V – 33,0 respektive 31,6 procent.

Men SD kan bättre än så. Det brukar gå bra hos Nyheter idag/Sentio, och februarimätningen 2017 utgör intet undantag. Rekordsiffrorna 26,9 procent berättigar återigen till titeln ”landets största parti” efter en ökning på hela 4,7 procentenheter jämfört med januari. Även S ökar rätt ordentligt och når 25,2 procent. M störtdyker ner till 16,9 procent. http://nyheteridag.se/nytt-sd-rekord-i-sentio-pa-otroliga-269-procent-moderaterna-stortdyker-till-samsta-nagonsin/

af
Centern och Annie Lööf har flyt i opinionsmätningarna just nu: bästa siffrorna i mannaminne.

I övrigt hos Sentio kan vi notera en kraftig nedgång för MP till 3,6 procent; likadant för KD och bara 3,0 procent – KD-ledaren Ebba Busch Thors sånginsats i SVTs ”Så ska det låta” verkar inte ha gett opinionsmässig utdelning; bra resultat för Centern med 10,7 procent; marginell minskning för Vänsterpartiet till 8,1 procent; svagt stöd för L som fortsätter balansera på riksdagsgränsen med 4,6 procent. De rödgröna blir här något större än de rödgröna när vi räknat bort underpresterande KD och MP: 33,4 respektive 32,2 procent.

Det är ingen överdrift att påstå att SD är rejält i ropet just nu. Det kan partiet nog delvis tacka Donald Trump för – USA-presidentens hänvisning till Sverige i ett tal i Florida, där han anförde Sverige som ett avskräckande exempel på att massinvandring inte lönar sig, har ju lett till enorm publicitet både här hemma och utomlands.

Och det spelar ingen roll hur mycket etablissemanget i politik och media krampaktigt söker leda i bevis att ”Trump hade fel”, vanligt folk vet att hans bild stämmer mycket väl med hur det förhåller sig i praktiken. Den verklighet Trump hänvisar till är ju exakt vad SD i många år varnat för kommer att hända om inte immigrationspolitiken läggs om radikalt.

Saken blir ur SDs synvinkel inte ett dugg sämre av att partiledare Jimmie Åkesson och gruppledaren i riksdagen Mattias Karlsson tillåts publicera en debattartikel om läget i Sverige i den mycket ansedda amerikanska dagstidningen Wall Street Journal, där man ger Trump rätt. Läs artikeln via denna länk: https://samtiden.nu/2017/02/vi-vill-gora-sverige-sakert-igen-akesson-och-karlsson-wall-street-journal/

index
Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson ger Trump rätt i en debattartikel i Wall Street Journal

Svenska Dagbladet har i samarbete med SIFO vidare genomfört en särskild opinionsundersökning avseende Stockholms stad och Stockholms län, vilken även den är angenäm läsning för en Sverige-vän. https://www.svd.se/svd-sifo-centern-rusar-i-stockholm–dubblar-valjarstodet/om/opinionsmatningar

Trenden med uppgång för SD respektive C samt nedgång för M håller i sig även här, vilket framgår av nedanstående stapeldiagram:

46524b83-e884-4d93-986b-8529090b3fdaC och SD rycker uppåt i Stockholm.

Även SVT/Novus och DN/Ipsos har genom opinionsmätningar i februari. I den förstnämnda ökar SD till 18,5 procent, och de övriga trenderna – uppåt för C och nedåt för M – håller i sig även här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ras-for-moderaterna-i-svt-s-partisympatimatning. I Ipsos-mätningen får SD nöja sig med 17 procent medan C noteras för rekordhöga 12 procent. Också här rasar Moderaterna: http://ipsos.se/sites/default/files/pdf/DN-Ipsos-valjarbarometer-20170221.pdf

Sverigedemokraternas opinionsmässiga framgångar är inget mirakel för den som har någorlunda koll på verkligheten. Upploppen i förorterna, islamiseringen, krisen inom polisen, den höga brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund, det hedersrelaterade våldet, massvåldtäkterna och den skenande mordfrekvensen  – i princip allt detta kan härledas till den så gott som ohämmade massimporten av utifrån kommande personer som av olika skäl dras till Sverige. Lägg därtill odugliga statstjänstemän och regeringsmedlemmar som tycks leva isolerade från verkligheten.

Som framhållits ovan har SD varnat för precis denna utveckling i decennier och framstår därför för alltfler väljare som det överlägset mest verklighetsförankrade partiet.

Inte heller är Moderaternas kräftgång något mysterium. Detta parti, som tidigare med fog kunde betecknas som det naturliga partiet för högreståndsliberaler med en mild konservativ touch, vägrade under hela Fredrik Reinfeldts tid som partiledare ta i det oborstade SD ens med tång. Så har varit fallet även under Anna Kinberbgs egid tills helt nyligen: nu skulle M plötsligt börja snacka med SD.

reino
Under Reinfeldts tid ville M inte ta i SD med tång.

Jag tror att den ändringen dels kom för sent, dels uppfattades den knappast som ärlig och uppriktig utan blott som en taktisk manöver. Därför hoppar nu högerinriktade moderater över till SD under det att vänsterfalangen föredrar C. Det är förvisso rätt långt kvar till valet i september 2018, men om den nuvarande väljartrenden håller i sig kan ”nya” moderater mycket väl snabbare än man föreställer sig vara nere på de ”gamla” moderaternas siffror runt 10-12 procent.

Moderata avhopp till Centerpartiet torde förklara en del av detta partis framgångar under senare tid, men det räcker såvitt jag förstår inte som heltäckande förklaring. Jag erkänner villigt att jag inte har tillstymmelse till en susning vad det i övrigt är hos C som lockar väljarna. Nästan lika svårförståeligt är det faktum att 25-30 procent av väljarna fortfarande föredrar sossarna och den stammande farsfiguren Stefan Löfven. Kanske mina läsare har några bra svar på dessa samtidsgåtor?

 

 

 

Nej, Anna Hagwall – det här var bara för mycket

6 oktober, 2016

2013-02-24_028
Anna Hagwall öppnar dörren till riksdagen i februari 2013. Foto: Robert Stenkvist

Riksdagsledamoten Anna Hagwall, född i Ungern 1953 (hon kom till Sverige som anhöriginvandrare 1972) och för en del år sedan medlem av Sverigedemokraternas inre krets, har lagt en motion i riksdagen (motion 2016/17:693) som enligt henne själv går ut på att minska ägarkoncentrationen och den politiska korrektheten bland svenska medier. Det är en målsättning som vid ett hastigt påseende kan förefalla vällovlig.

Motionstexten kan läsas här: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sprid-agandet-i-medierna_H402693

När denna bloggare tittar närmare på vad Hagwall verkligen skrivit, framstår det dock med all önskvärd tydlighet att motionen i fråga är ingenting mindre än en katastrof. Ännu värre är dock Hagwalls egna kommentarer i pressen om motionen, icke minst därför att de förser SDs många belackare med ammunition dessa aldrig borde ha fått tillgång till. SDs ledning med riksdagsgruppledaren Mattias Karlsson i spetsen har gjort en brandkårsutryckning och tagit avstånd från motionen, varom mera här nedan. Frågan är dock hur den slunkit igenom det kontrollsystem som jag utgår från att vår riksdagsgrupp ändå har.

Den kanske egendomligaste delen av motionen är den som handlar om hur Hagwall tänkt sig SVT i framtiden. Hon vill göra om kanalerna till kodade betalkanaler men där en kanal skall hållas öppen för allmänheten. I denna kanal menar hon att programutbudet bör vara som på 1950- och 60-talen.

Aftonbladet har skrivit följande om Hagwalls motion: http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23657142.ab

I motionen skriver Anna Hagwall bland annat så här:

Hela åttio procent av medierna ägs av en och samma ägare. Det är inte acceptabelt. Därför behövs en spridning i ägandet av medierna som fördelas på fler oberoende företag och människor. För att förändra detta föreslår jag ett slopat presstöd.

bonnier1
Bonniers har för mycket makt, menar Anna Hagwall.

Det framgår både indirekt av motionen men framförallt när Hagwall på ett minst sagt olyckligt sätt söker utveckla sina tankar – se bland annat länken till AB ovan – att det är Bonnier-koncernen och noga taget dess judiska identitet hon skjuter in sig på: ”Låt de få Bonnierska tidningarna i landsorten gå under. Ingen familj, etnisk grupp eller företag skall tillåtas kontrollera direkt/indirekt mer än fem procent av media.”

”Åttio procent” är en siffra som saknar faktiskt underlag, något Anna Hagwall höftar till med för att visa hur förfärligt och stort hon anser att det inflytande det här företaget och den här etniska gruppen besitter i svenskt samhällsliv. Knappast märkligt då att den svårt nazianstuckna sajten Nordfront med gillande noterar Hagwalls ställningstagande mot Bonniers (jag  länkar i princip inte till nazisajter, men den som vill och orkar kan gå in på den aktuella sajten och konstatera detta).

Jag tvekar själv sällan att våra frispråkig, vilket bland annat innebär att jag i enstaka fall hamnat i ett annat ställningstagande än det partiledningen givit uttryck för. Det framgår av några texter på min blogg och det framgår av inlägg jag gjorde från talarstolen vid landsdagarna 2013, då jag vid ett par tillfällen i egenskap av länsombud ställde mig kritisk till förslag från partiledningen; om jag minns rätt handlade det vid sistnämnda tillfälle om manlig omskärelse samt cirkusdjur. Jag anser att det skall vara högt i tak och finnas ett betydande debattutrymme inom ett parti.

ab1b8537-bd1e-4d81-98b2-f4b2848f08ec
C-H Hermansson: ”Någon djävla ordning får det finnas i ett parti.”

Men det här, Anna Hagwall – det här var bara för mycket. Du säger någonstans att du har rätt att ha en ”egen åsikt”, vilket ju låter bestickande. Men ”någon djävla ordning får det vara i ett parti”, som framlidne förre VPK-ledaren C- H Hermansson så vältaligt en gång uttryckte saken. Det är helt enkelt skillnad på åsikter och åsikter, och ett parti med överlevnadsanspråk kan helt enkelt inte tolerera vilka som helst. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/07/31/c-h-hermansson-rip-bakom-fasaden-var-han-en-akta-kommunist/

Hagwalls formuleringar öppnar slussarna på vid gavel för våra motståndare att kalla oss antisemiter och allt möjligt annat, som på vänstersajten Aktuellt Fokus här: http://aktuelltfokus.se/anna-hagwall-atergar-till-sds-rotter-judar-far-ej-aga-media/ Hennes teser hänger dessutom inte riktigt ihop. För det första är det ju inte sant att Bonnier-pressen äger en massa tidningar ute i landsorten.

När hon konfronteras med detta förhållande söker hon slingra sig genom att i ett mejl till Aftonbladet hävda, att de flesta av sådana tidningar ”kontrolleras direkt eller indirekt av Bonnier /sic!/ och varför denne skall få betalt av svenska skattebetalare är en gåta”. Bonnier-pressen har här i riksdagsledamoten Hagwalls föreställningsvärld blivit till ”Bonnier”, och jag ser i andanom nidbilden av en fet kapitalist av välkänd etnicitet som sitter bakom ett skrivbord i sitt kontor i Bonnier-skrapan i Stockholm och räknar pengar med en fet cigarr i munnen.

Yttermera har jag mycket svårt att föreställa mig hur ett indraget presstöd över hela linjen någonsin skulle kunna leda till en större pluralitet i den svenska medievärlden. En sådan åtgärd borde ju rimligen leda till att de svaga går under men penningstarka företag som exempelvis Bonnier-koncernen klarar sig rätt bra ändå. Rätta mig om jag har fel.

biskopen1
Åke Bonnier är biskop i Skara.

Om vi nu skall titta på detta med familjen Bonniers judiska proveniens, så är den endast nominell. Ingen nu levande medlem av  släkten Bonnier är såvitt jag förstår medlem av Judiska församlingen i Stockholm, medan däremot en av dess medlemmar  – Åke Bonnier – är präst inom Svenska kyrkan och biskop i Skara stift. Släkten Bonnier kan på goda grunder sägas vara helt och fullt assimilerad in i det svenska samhället. Här en släktöversikt över Bonniers för den som är intresserad: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bonnier_(sl%C3%A4kt)

Om emellertid etnicitet bland mediamoguler är så pass viktig för Anna Hagwall utgår jag ifrån att hon inte heller anser att låt oss säga svenska och norska ägare skall få äga mer än fem procent av medierna i Sverige. Av någon anledning tvivlar jag dock på att hon menar att svensk- eller norskhet är av väsentlig betydelse i sammanhanget.

SDs partiledning har som nämnts ovan ryckt ut och markerat avstånd från de åsikter Anna Hagwall, andra vice ordförande i partistyrelsen till landsdagarna 2009, uttrycker i sin motion. Det heter i ett pressmeddelande från partiet och gruppledare Mattias Karlsson bland annat:

Anna Hagwalls motion stämmer inte överens med partiets stöd till Public Service och mediepolitik i övrigt. Agerandet har skadat vårt förtroende till henne. Detta kommer att få konsekvenser för hennes framtida verksamhet inom partiet och i riksdagsarbetet.http://www.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/betraeffande-anna-hagwalls-enskilda-motion-om-mediepolitik-1592680

Partiet deklarerar också att en dialog inletts med Hagwall – något hon själv förnekar – och vad denna kommer att leda fram till är svårt att sia om. Det bästa hon enligt min enkla mening kunde göra är att dra tillbaka sin motion och göra en genuin så kallad pudel. Jag tvivlar dock på att så kommer att ske. Den sparsamma kontakt jag haft med Anna Hagwall tyder på att hon är en viljestark person som håller hårt på sina åsikter, vilket kan vara en tillgång i vissa sammanhang men något av en förbannelse i andra.

Hagwall bemöter enligt lokalpress i Dalarna  (hon bor i Rättvik) partiledningens kritik genom att hävda rätten till sin egna åsikt, nämligen att medias ägande måste breddas och att monopol måste brytas. Hon menar att vad hon kallar ”marknadskrafterna” skall styra och att Bonniers äger alldeles för mycket: http://www.dt.se/dalarna/anna-hagwall-svarar-pa-partiledningens-kritik

img_1490
Min intervju med Anna Hagwall i SD-Kuriren # 104 2013. Foto: Tommy Hansson

Anna Hagwall halkade in riksdagen så att säga på ett bananskal i början på 2013, då hon ersatte Erik Almquist vilken lämnade riksdagen, partiet och även landet i efterdyningarna av den så kallade järnrörsskandalen och valde att slå sig ned i Hagwalls födelseland Ungern. 2014 valdes hon in av egen kraft. Jag gjorde i samband med riksdagsinträdet en intervju med henne som publicerades i SD-Kuriren # 104/april 2013. Hon uttryckte då sympati för ”den lilla egenföretagaren som har en dröm att förverkliga”. Det hade nog varit bra om hon hållit sig till det spåret och inte fixerat sig vid familjen Bonnier.

Jag utgår  ifrån att det bland personer och grupperingar i och utanför SDs periferi nu i olika sammanhang kommer att riktas kritik mot partiledningen för ”toppstyre”, åsiktsförtryck och så kallad demokratur och liknande. Har redan sett kommentarer av detta slag på nätet. Jag kunde inte bry mig mindre. Öppen eller förtäckt antisemitism kan aldrig tolereras i ett parti som vill kalla sig civiliserat.

Om ni slutligen tycker jag är alltför elak mot Anna Hagwall och hennes olycksaliga motion – läs då vad Chang Frick på Nyheter idag har att anföra: http://nyheteridag.se/darfor-maste-anna-hagwall-sd-lamna-sina-uppdrag/

 

ÖB Bydén har inte mandat att diktera våra läsvanor!

7 september, 2016

ace15_dsc8930_byden
Tidigare flygvapenchefen, numera ÖB, Micael Bydén.

Jag har gillat general Micael Bydén ända sedan han tillträdde den ansvarspåliggande men föga tacksamma befattningen som Sveriges överbefälhavare (ÖB) efter att tidigare ha varit chef för flygvapnet. Icke endast därför att han ser ut som en riktig knekt skall göra och dessutom råkar bo i samma stadsdel i Södertälje som jag. Han har desslikes i mitt tycke också sagt de rätta sakerna.

Ända fram till nu. I en intervju i Dagens Nyheter härförleden inskärpte general Bydén att säkerhetsläget för Sveriges del försämrats och att anledningen härför är den ökade ryska aktiviteten i närområdet, enkannerligen i kölvattnet av Rysslands annektering av Krim som Ryssland – onekligen med viss rätt – betraktar som ryskt territorium (vilket givetvis inte innebär att Putins mannar kan bete sig hur som helst). http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-sakerhet-forsamras/

Det kan enligt min mening råda liten tvekan om att Ryssland utgör ett högst reellt säkerhetshot mot vårt land. Den främsta orsaken härtill är att det ligger där det ligger. Historien vittnar därtill om en rad militära konflikter mellan Ryssland och Sverige vilka går tillbaka ända till medeltiden. Det var Ryssland som under tsar Peter den store genom segern i Poltava 1709 definitivt släckte ner det svenska stormaktsväldet, och det var likaledes Ryssland som anfört av tsar Alexander I berövade oss vår östra rikshalva – det vill säga Finland – jämnt hundra år senare och gjorde det till ryskt storfurstendöme.

ub101
Den sovjetiska ubåten U137 på grund i Karlskrona skärgård 1981.

Under det Kalla kriget lyste visserligen de storskaliga väpnade konflikterna med sin frånvaro, men det innebar inte att allt var frid och fröjd. Under sovjettiden då det Kalla kriget rasade bedrev Moskva ett intensivt spionage riktat mot vårt land, kulminerande i uppseendeväckande spionavslöjanden med landsförrädare såsom Stig Wennerström och Stig Bergling inblandade. Dessa var emellertid bara toppen på ett isberg – desto fler spioner och inflytandeagenter blev aldrig avslöjade. Lägg till detta rader av ubåtskränkningar med den 1981 i Karlskrona skärgård grundstötta U137 som ovedersägligt exempel.

Så nej – jag ifrågasätter på intet sätt att Ryssland alltfort utgör ett potent säkerhetshot mot Sverige där särskilt det nästan helt oskyddade Gotland befinner sig rejält i farozonen genom sin närhet till ryska gasledningar i Östersjön och en allmän strategisk betydelse. Därmed inte sagt att vi behöver frukta en regelrätt invasion på alla fronter särskilt mycket, något jag också instämmer med Bydén i.

Det är när Micael Bydén drar ut konsekvenserna av det han har att säga om det ryska hotet jag inte är med längre. Han manar nämligen allmänheten att endast tillgodogöra sig en viss sorts media:

Det finns skäl för alla att följa händelseutvecklingen, vara kritiska till delar av informationen och hålla sig till traditionella medier som man kan lita på. http://nyheteridag.se/overbefalhavaren-uppmanar-att-lasa-traditionella-medier-som-man-kan-lita-pa/

7bv64car3cj-n1bsb6s-57jnq0e
Ryssland, här personifierat av Vladimir Putin, utgör ett reellt hot mot Sverige.

Smaka litet på den anmaningen. ”Hålla sig till traditionella medier som man kan lita på.” Vad menar ÖB? Vad är ”traditionella medier”? I syfte att räta ut alla frågetecken uppmanar jag, liksom Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson, ÖB Bydén att sammanställa en lista över sådana medier han menar att vi kan ”lita på” och gärna en annan lista över sådana vi bör sky som pesten därför att dessa kan förväntas komma med idel desinformation.

Överheten har genom historien städse trott sig veta bättre än menigheten vad som är bäst för den senare. Länge var det prästerna som, på statens uppdrag, från predikstolarna kungjorde vad som var ett korrekt beteende och korrekt litteratur (även om läskunnigheten inte var lika utbredd som den är i dag). I modern tid dröjde det länge innan samma överhet vågade låta folket ta del av andra TV-kanaler än de båda statskontrollerade.

Nu är det landets högste militäre befattningshavare som tror sig ha mandat att diktera vad vi får och inte får läsa. Det har han inte. Som den inbitne knekt (och jag använder inte ordet ”knekt” i nedsättande betydelse, snarare som ett hedersepitet) bör han nu säga ”Fel av mig” och förklara, att det givetvis inte är hans uppgift att säga åt folk vad de bör och inte bör läsa.

Och jodå, jag kan förstå vad general Micael Bydén troligen menar. Han oroar sig för att den omfattande ryska propagandaverksamheten genom så kallade alternativa media riskerar påverka svenska folket i ryssvänlig och kanske också försvarsfientlig riktning. Med typiskt överhetsperspektiv tilltror han inte oss kreti och pleti att själva kunna sålla agnarna från vetet. Det är där jag är övertygad om att ÖB har fel.

dagensnyheter-12222011
DN – traditionellt och pålitligt medium?

Det växande stödet för Sverigedemokraterna – som inom parentes sagt är riksdagens överlägset mest försvarsvänliga parti – visar enligt min uppfattning entydigt, att alltfler människor, icke minst via alternativa medier, i hög grad förmår tänka själva och  ifrågasätter en missriktad regeringspolitik som genom en veritabel massinvandring kastat vårt land ner i en krissituation av aldrig tillförne skådat slag. En politik som inte minst stjäl pengar från försvaret.

Jag tror säkert att de flesta även förmår urskilja eventuell rysspropaganda, vare sig den dyker upp i ”traditionella” eller alternativa media. Att sådan propaganda verkligen förekommer är jag helt överens med Bydén om, men den motas knappast bäst genom förnumstiga påbud om läsvanor avlevererade via en av våra i realiteten ledande desinformationskanaler, alltså i det här fallet Dagens Nyheter.

Nej, i dag känner jag mig inte jättestolt över att vara sverigedemokrat

23 maj, 2016

20150612_150612-nato-swedish-flagSveriges och NATOs flaggor vajar tillsammans.

Jag har varit medlem i SD i åtta år, och ibland bland känner jag mig särskilt stolt över att vara sverigedemokrat.

Som när Mattias Karlsson för inte så länge sedan i en riksdagsdebatt gav statsminister Stefan Löfven en välbehövlig lektion i demokrati. Karlsson pekade bland annat på  Socialdemokraternas traditionella stöd för kommunist- och extremiströrelser i exempelvis Angola och Mellanöstern. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/04/25/sd-karlsson-stallde-lofven-till-svars-for-terror-och-diktaturstod-lofven-pratade-jarnror/

Det tillhör förvisso undantagsfallen att jag inte instämmer i SDs officiella politik. Ett sådant undantag är NATO-frågan, vilket jag alltid varit öppen med. Jag menar, och det har jag gjort sedan jag blev politiskt aktiv för ganska precis 44 år sedan, att det är självklart att Sverige bör gå med i den västliga försvarsalliansen NATO. Detta är, som jag ser det, angelägnare än någonsin.https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/10/visst-bor-vi-ga-med-i-nato/

Ty är det inte uppenbart för alla, att vi inte klarar av att avvisa främmande intrång – och det behöver ju inte röra sig om en allomfattande invasion utan kan vara fråga om ett begränsat ingrepp av typ strategiskt betingad ockupation av Gotland – utan stöd utifrån?

I dag är det emellertid inte fråga om en ren och oförfalskad anslutning till NATO med åtföljande förpliktelser jag diskuterar, utan om ett godkännande av det så kallade värdlandsavtalet med samma NATO. Sverigedemokraterna i allmänhet och dess försvarspolitiske talesman i synnerhet har nu, tillsammans med Vänsterpartiet, tillkännagivit att man kommer att verka för att avtalets godkännande skjuts upp med ett år.

Russian President Vladimir Putin, center, and Defense Minister Sergei Shoigu, left, and the commander of the Western Military District Anatoly Sidorov, right, walk upon arrival to watch military exercise near St.Petersburg, Russia, Monday, March 3, 2014. Putin has sought and quickly got the Russian parliament's permission to use the Russian military in Ukraine.(AP Photo/RIA-Novosti, Mikhail Klimentyev, Presidential Press Service)Det nya Kalla krigets upphovsman, tsar Putin, med några av sina militära höjdare.

V och SD har således deklarerat att partierna, vilka eljest inte har särdeles mycket gemensamt, kommer att begära en vilandeförklaring, ett minoritetsskydd reglerat i regeringsformen som går igenom om inte fem sjättedelar av riksdagens 349 ledamöter röstar emot det. Eftersom båda nämnda partier tillsammans får ihop 69 riksdagsmandat kommer avtalet alltså att skjutas upp med ett år om inget oförutsett inträffar fram till dess att avgörandet tas i riksdagen nu på onsdag den 25 maj. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22866636.ab

Som jag nämnde inledningsvis är SDs roll i det här föga uppbyggliga taskspeleriet ingenting mitt hjärta fröjdar sig åt. ”Värdlandsavtalet riskerar urholka omvärldens förtroende för vår alliansfrihet”, förklarar SDs ledande försvarspolitiker, den förre partiledaren Mikael Jansson, enligt en TT-text den sverigedemokratiska inställningen. Kvalificerat trams. Det rör sig här om maskningspolitik i en fråga som ändå kommer att förloras.

Vänsterpartiet å sin sin sida skyller på att en lagändring av det slag ett värdlandsavtal skulle innebära risk för inskränkning av grundlagsfästa fri- och rättigheter. Precis som om detta parti med rötter i kommunismen på riktigt skulle bry sig om dessa rättigheter, vilka var icke-existerande i det gamla Sovjetunionen och synnerligen hårt ansatta i dagens alltmer totalitära Ryssland.

Som för övrigt avlossade startskottet för det nya Kalla kriget i höjd med Putins tillträde som president år 2000. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/25/det-nya-kalla-kriget/

Personligen är jag betydligt mer bekymrad över att ett uppskjutet avtal riskerar urholka omvärldens inklusive Putins förtroende för den svenska viljan att försvara det egna landet. Och alliansfriheten – ja, det var länge sedan den förlorade sitt bäst före-datum (vi är redan med i exempelvis EU och FN). Den hör uppriktigt sagt hemma på sophögen.

En svensk NATO-anslutning stärker inte bara vårt eget försvar, den skulle också vara bra för våra baltiska och nordiska grannar av vilka förutom Sverige endast Finland ännu så länge står utanför försvarsalliansen.

1-maj-affisch-2016Kommunistisk 1 maj-affisch med slagord som skulle ha kunnat vara SDs.

Det har på sociala media sagts och skrivits föga smickrande omdömen om Sverigedemokraterna  i anledning av inställningen till värdlandsavtalet. Ett parti som nu alltså i en betydelsefull sakfråga – försvarsfrågan var den viktigaste anledningen till att jag gick med i SD 2008 – solidariserar sig med inte bara Vänsterpartiet utan också med de Nordkorea-älskande kommunisterna i Kommunistiska partiet (KP) och naturligtvis crackpot-typerna i Svenska motståndsrörelsen och därmed jämförbara extremnationalister. Att hävda att mitt kära parti hamnat i dåligt sällskap är en skrattretande underdrift.

Fullt lika långt som den rosenrasande Lars Wilderäng går i bloggen Cornucopia – där han kallar SD nationalsocialister, förrädare, rysslakejer etcetera – är jag förstås inte beredd att gå. Se själva vad Wilderäng i uppenbar affekt skriver här: http://cornucopia.cornubot.se/2016/05/de-nationella-socialisterna-och.html

Den förebådade vilandeförklaringen är dock i mina ögon tillräckligt illa för att jag skall uttala mitt nyanserade men likväl klara ogillande gentemot partilinjen här. Det skulle behövas en förutsättningslös debatt inom partiet om detta. Vilandeförklaringen (vilket ord!)  är en åtgärd som gör att vi står där med blottad strupe i ytterligare ett år, vilket jag menar vara oförsvarligt av ett parti som säger sig värna om det egna folkets väl och ve.

Att vårt land är oerhört sårbart har slutligen framgått av en rad incidenter och ”olyckor” under de senaste veckorna – med hälsningar från tsar Putin? Läs mer därom på Hans C. Petterssons utmärkta blogg Jihad i Malmö. http://jihadimalmo.blogspot.se/2016/05/med-en-halsning-fran-kamrat-putin.html

Dixi et salvavi animam meam. (Jag har talat och därmed räddat min själ).

Om slaskpressens SD-avslöjanden: ett gigantiskt feltänk

17 maj, 2016

IMG_1268

Slaskpressen är återigen på gång med, åtminstone vad den själv tycks tro, massiva avslöjanden om Sverigedemokraterna (SD).

Sålunda kunde  den beryktade ”SD-avslöjaren” par preference, David Baas, i gårdagens Expressen (16 maj) berätta om sensationella ”maktmöten” där mer eller mindre framträdande SD-representanter bjudits på ”lyxkrogar” av lobbyister och andra företrädare för intresse- och näringslivsorganisationer.

Baas är författare till boken Bevara Sverige svenskt. Ett reportage om Sverigedemokraterna (2014), där denna bloggare har äran figurera på några sidor.

Bland annat hade det pimplats 50-årig skotsk whisky för 1800 kronor centilitern.

Bland de organisationer som bjudit ut sverigedemokratiska riksdagsledamöter märks klimatskeptiska Stockholmsinitiativet, Svenskt näringsliv, Almega, Företagarna, Svensk handel, Jägareförbundet, Japan Tobacco Inc. samt Lantbrukarnas riksförbund.

Ja, och?

Alla vet naturligtvis att olika typer av samhällsföretag är måna om att lägga fram sina respektive budskap för ledande svenska politiker oavsett partitillhörigheter. SD är ett av åtta riksdagspartier som i valet 2014 blev landets tredje största parti med 12,9 procent av rösterna, vilket gav drygt 50 riksdagsmandat.

Att i detta perspektiv underlåta att ta kontakt med SD, liksom med alla andra partier, måste betraktas som gränsande till tjänstefel.

IMG_1267

David Baas texter i gårdagens Expressen kan i bästa fall vara av intresse som en arbetsbeskrivning av hur lobbyister rent allmänt agerar, men något sensationellt avslöjande som motiverar krigsrubriker och fyra helsidor plus förstasidan är det ju inte. Orsaken till publiceringen är i stället en annan, varom mer nedan.

I Aftonbladet såväl som Expressen dagens datum (17 maj) skildras hur Dagens Nyheters tidigare chefredaktör, docent Hans Bergström – numera bosatt i USA – tar kontakt med SDs Linus Bylund i syfte att få till stånd ett fällande av S-MP-regeringen inför budgetomröstningen i riksdagen hösten 2014. Inte heller detta särdeles sensationellt.

Vill man som borgerlig aktör se till att en socialistiskt färgad regering försvinner måste det anses naturligt att ta kontakt med just det parti som har praktisk möjlighet att ordna detta, vilket Bergström också påpekar för Aftonbladets medarbetare. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22831185.ab SD stödde visserligen i omröstningen Alliansens alternativ till budget, men regeringen kunde sitta kvar tack vare den famösa Decemberöverenskommelsen.

Möjligen kan jag tycka att sistnämnda tidnings beskrivning av hur SDs mediasatsningar havererat, den ena efter den andra, är rätt intressant. Att de gjort det är ju ingen hemlighet: SD har en gedigen historik av usel förmåga när det gäller lyckade mediesatsningar. Att låta den uteslutne, före detta ekonomisk-politiske talesmannen Erik Almquist sköta ruljansen från Budapest (!) måste enligt min mening betraktas som nära nog sinnessvagt.

imagesBudapest – centrum för SDs mediesatsning.

Högre än till det animerade skvallrets nivå når dock knappast ABs ”avslöjanden”. http://medieimperiet.story.aftonbladet.se/

Både Expressen och Aftonbladet bygger sina förment sensationella avslöjanden på orättmätigt kopierande av SDs mejlserver, en operation som orkestrerades av tre missnöjda sverigedemokrater vid namn Martin Karlsson, Matthew Bonnor och någon som kallas ”Jimmy”. Uppenbarligen överlämnades det åtkomna materialet till slaskpressen.

Webbidningen Nyheter idag har konstaterat att målsättningen med kopierandet och läckandet var att få de ledande SDarna Richard Jomshof och Mattias Karlsson på fall inför partiets landsdagar i Lund i november 2015. Hur missnöjesgänget trodde att detta skulle kunna förverkligas är för mig en gåta. http://nyheteridag.se/sa-kopierades-alla-mejl-pa-sd-servern-planerar-lacka-infor-landsdagarna/

Martin1Martin Karlsson lät kopiera hemligt SD-material som sedan fann vägen till slaskpressen.

Det som slaskpressen torgför enligt ovan är alltså knappast sensationellt, inte ens något det finns anledning höja på ögonbrynen för. Ansvariga på dessa tidningar är sannolikt mycket väl medvetna om detta. Syftet är i stället att visa hur det går för personer, organisationer och företag som har kontakt med Sverigedemokraterna: de blir obarmhärtigt uthängda.

Av allt att döma är detta emellertid ett gigantiskt feltänk. Sverigedemokraterna är i dag ett normaliserat och i vissa mätningar till och med landets största parti. http://www.metro.se/nyheter/yougov-mp-far-lagsta-stodet-nagonsin-sd-fortsatt-storsta-parti/EVHpat!tziHetGvKLhiM/ SDs nolltolerans mot extremism har gjort att stollarna rensats ut. Därav följer att SD-kontakter inte längre på långa vägar stigmatiserar såsom var fallet för några år sedan.

Slutligen visar Expressens och Aftonbladets skriverier – och det tror jag faktiskt inte genierna bakom de SD-fientliga reportagen tänkt på – att Sverigedemokraterna numera är ett parti som topparna inom näringsliv och media helt ogenerat vid behov frotterar sig med. Ur den synvinkeln kan man faktiskt se reportagen som hänvisas till ovan som rena propagandan för SD.

Således bara något för oss SDare att tacka och ta emot för!

SD-Karlsson ställde Löfven till svars för terror- och diktaturstöd – Löfven pratade järnrör

25 april, 2016

3451055_2048_1162Nej, några seriösa svar fick inte Mattias Karlsson ur statsministern.

Ibland känner jag mig särskilt tillfreds med att vara sverigedemokrat.

Det jag nu närmast tänker på är Mattias Karlssons insats i riksdagen fredagen den 22 april, då han riktade skarp kritik mot statsminister Stefan Löfven på grund av Socialdemokraternas mångåriga och synnerligen aktiva stöd för terror- och diktaturrörelser runt om i världen.

Meningsutbytet mellan Mattias Karlsson och Stefan Löfven kan avnjutas via TV4 här:

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/h%C3%A4r-g%C3%A5r-stefan-l%C3%B6fven-till-h%C3%A5rd-attack-mot-sd-3350605

Det var alltså Mattias Karsson som under riksdagens frågestund gick till hård attack mot Löfven och sosseriets utrikespolitiska försyndelser och avkrävde statsministern ansvar för dessa. I huvudparten av media har det emellertid framställts som om det var Löfven som ställde SD till svars för påstådda nazistiska och fascistiska rötter.

Jag överlåter åt mina läsare att själva bedöma det verkliga förhållandet.

64570Fatahledaren Mahmoud Abbas tackar Löfven för erkännandet av ”Palestina” samt en dusör om 1,5 miljarder kronor.

Mattias konstaterade, helt sanningsenligt, att sossarna under många år samverkat intimt med en rad kommunistiska och andra typer av totalitära diktaturer och terroriströrelser. Han tog fram det palestinaarabiska  al-Fatah samt det statsbärande partiet MPLA i Angola som exempel på de socialdemokratiska försyndelserna.

Dessa båda entiteter har Socialdemokraterna inte bara samarbetat med och berömt – vid en socialdemokratisk partikongress för något år sedan omnämnde Stefan Löfven al-Fatah som ”vårt kära systerparti” – utan fastmer överöst med svenska skattepengar. Detta trots att det av humantära hjälporganisationer och internationella media som tyska Der Spiegel konstaterats att såväl al-Fatah som MPLA fortlöpande och systematiskt ägnar sig åt terror, våld och tortyr av det mest brutala och barbariska slag gentemot oliktänkande.

Stefan Löfvens svar bestod initialt i att prata om järnrör och en tidigare SD-medlem som kallat en kvinna ”hora” samt att svepande påstå att Sverigedemokraterna har sina rötter i nazismen. Den som tycker att detta är en övertygande argumentation får naturligtvis göra det, men samtidigt kan man inte undgå att konstatera att Socialdemokraterna behåller sina extremister medan SD utesluter dem enligt principen om den  nolltolerans, som till och med Stefan Löfven borde ha hört talas om.

Löfven fortsatte med att påstå att ”arbetarrörelsen” alltid stått upp mot diktaturer och att Mattias Karlsson nog skulle få ”äta upp” sina ord. Det förra är helt enkelt inte sant, det senare högst tvivelaktigt; Mattias Karlsson presenterade bara fakta som Löfven inte ens försökte bemöta på något seriöst sätt.

Den senare menade också, att Socialdemokraterna inte behöver någon undervisning i demokrati av en SD-representant. Hans debattinsats visade hur fel han hade: sanningen är att hela S-partiet är i akut behov av en omfattande intensivkurs i demokrati på det utrikespolitiska området!

250px-Alfred_petrénRasbiologen och S-riksdagsmannen Alfred Petrén stod bakom den motion som ledde till etablerandet av rasbiologiska institutet i Uppsala.

Sosseriets samverkan med världens diktaturstater går tillbaka till tiden före Andra världskriget, då Statens rasbiologiska institut i Uppsala kom till stånd efter en riksdagsmotion som undertecknats av riksdagsledamöter från skilda partier men med politikern, psykiatrikern och rasbiologen Alfred Petrén (S) i spetsen. Institutets verksamhet leddes av den med nationalsocialismen starkt sympatiserande Herman Lundberg.https://sv.wikipedia.org/wiki/Statens_institut_f%C3%B6r_rasbiologi

Institutets verksamhet gick i stark sammanfattning ut på att ”förädla den svenska folkstammen” genom att bedriva rashygien riktad mot oönskade grupper som exempelvis zigenare, tattare och så kallade sinnesslöa. Institutet lät tala om sig internationellt och besöktes ofta av tyska nationalsocialister, vilka som bekant kom till makten 1933.

Inte heller under kriget förmärktes något särskilt starkt avståndstagande från Socialdemokraterna visavi Nazityskland, som bereddes tillfälle att frakta både vapen och militär trupp genom Sverige; den sossedominerade samlingsregeringen lät därtill beslagta och censurera nazikritiska publikationer. Först när det började gå dåligt för tyskarna drog den svenska regeringen under Per Albin Hanssons (S) öronen åt sig.

Efter krigsslutet dröjde det inte länge innan sossarna började fjäska för den totalitära stormakt som ersatt Nazityskland som det största internationella hotet med freden, Sovjetunionen under ledning av den paranoide diktatorn Josef Stalin. Till Sovjet överlämnade den svenska regeringen i den så kallade Baltutlämningen utan större betänkligheter cirka 2700 tyska krigsfångar och något hundratal balter som stridit på Tysklands sida.

olof-palme-castro-dn-seParet Olof och Lisbet Palme möter Fidél Castro.

Starkt pådrivande i den nya, sovjetvänliga linjen var utrikesminister Östen Undén, som vid ett tillfälle blev mycket upprörd då någon påstod att den biträdande sovjetiske utrikesministern, Vysjinski, ljög (om den i Sovjet tillfångatagne diplomaten Raoul Wallenberg). Genom Undéns ovilja att stöta sig med Stalin gick den hjältemodige Wallenberg, som i Ungern räddat tusentals judar undan nazisterna, under i sovjetisk fångenskap.

Den socialdemokratiska prosovjetismen höll i sig, även om Sverige i ren självbevarelsedrift spelade under täcket med NATO och USA. Olof Palme tog under sin tid som statsman den vänliga inställningen till Sovjetunionen och en rad andra kommunistdiktaturer och -rörelser till nya höjder. Sverige ”ägnar sig inte åt antisovjetism”, inskärpte Palme som 1975 tillsammans med KGB-samarbetsmannen Pierre Schori reste till Kuba och kramade om diktatorn Fidél Castro.

Under det Kalla kriget hade vidare ett gäng på den tiden yngre socialdemokrater ur den inre S-kretsen, däribland Schori, Anders Thunborg och Sten Andersson, enligt uppgifter som offentliggjorts av den tidigare underrättelsechefen Olof Frånstedt, regelbunden kontakt med KGBs representant på den sovjetiska ambassaden.https://tommyhansson.wordpress.com/2013/08/28/sossarnas-sovjetgang-sa-underminerades-kommunismen/

676x380José Eduardo dos Santos har haft makten i Angola sedan 1979.

Därjämte tog sossarna tidigt parti för kommunistsidan i Vietnamkriget – Nordvietnam och dess femtekolonn i syd, Viet Cong (FNL) – samt andra marxistiska eller marxistinfluerade rörelser i Tredje världen såsom de av Mattias Karlsson nämnda MPLA i Angola och al-Fatah i ”Palestina”.

Personligen är jag särskilt glad över att Mattias tog upp MPLA; jag var ordförande i Svenska Angolagrupperna, som stödde den angolanska oppositionen, från 1984 och till en bit in på 1990-talet. Angola ägnar sig under diktatorn José Eduardo dos Santos ledning ej endast åt förtryck av oliktänkande inklusive utomrättsliga avrättningar (ping Margot Wallström!) utan är även en av världens mest korrupta stater.

Stefan Löfven försökte som sagt inte ens att bemöta Mattias Karlssons välgrundade anklagelser på något seriöst sätt, något som nu finns dokumenterat för evigheten både på film och i riksdagens protokoll. Medan SD gjort upp med sitt tvivelaktiga förflutna – även om Löfven överdrev betydligt finns ju sådana inslag – väntar vi ännu på Socialdemokraternas ursäkt och avståndstagande från sitt stöd för terror- och diktaturrörelser.

Som ju de facto fortsätter än i dag trots Löfvens lama bortförklaringar. Och oavsett vad man än må anse om SDs bakgrund, så finns det en avgörande skillnad vid en jämförelse med socialdemokratin: SD har aldrig med en enda skattekrona, eller på annat sätt, stött diktaturstater och terrorrörelser. S har fört precis en sådant demokratifientlig politik i regeringsställning och fortsätter att göra det medan jag skriver detta.