Posted tagged ‘Medborgerlig samling’

Svårt för personkryssare och småpartier i valet – Kalla Anka-partiet fick inte ställa upp…

7 november, 2018

Alarmerande: 2106 väljare röstade på nazisterna i riksdagsvalet.

Den mig närstående tidskriften Contra har i  #5 2018 gjort en djupdykning i valresultaten. Den samlade bedömningen blir att det var svårt för såväl kandidater med personliga kampanjer som småpartier att göra sig gällande.

Personkryssen som en möjlighet för väljarna att favorisera vissa kandidater infördes i Sverige 1998. Initialt fordrades 8 procent av rösterna för ett parti i en valkrets för att kandidaten i fråga skulle väljas in. Sedan 2014 är det 5 procent som gäller. Vid första valet med personkryss valdes tolv kandidater in i riksdagen – i valet 2018 blev det blott fem.

Tre miljöpartister lyckades komma in via kryss. Mest uppmärksamhet väckte den beslöjade somaliska kvinnan Leila Ali Elmi, vilken avancerade från 21a till 1a plats i Göteborgs kommun via 1467 personkryss. Hon gav därmed begreppet ”klanröstning” ett ansikte. När hon sedan skulle delta i en omröstning i riksdagen lyckades hon inte få ordning på bordet vid sin riksdagsbänk och missade omröstningen. https://www.expressen.se/gt/kampanjen-som-gav-riksdagsplats-riktad-mot-somalier-/

Leila Ali Elmi drev en framgångsrik personvalskampanj bland Göteborgs förortssomalier.

De båda andra MParna som kom in i den svenska politikens finrum tack vare systemet med personkryss var Rebecka Le Moine, Östergötlands län (1063 kryss) samt Maria Gardfjell, Uppsala län (924 röster).

Även förre jordbruksministern Eskil Erlandsson (C) från Kronobergs län (1900 röster) och Cecilia Widegren (M) från Västra Götaland (2054 röster) klarade av att kryssa in sig i riksdagen.

Sedan var det ett antal mer eller mindre kändisartade kandidater som satsade på inkryssning från lägre platser på respektive listor. Ingen av dessa klarade en ordinarie plats i riksdagen. Här kan nämnas förre Eurovisionsschlager-vinnaren Richard Herrey (M), debattören och författarinnan Ann Heberlein (M) och artisten Peter Jezewski (SD). https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/kandisarna-som-ser-ut-att-bli-utan-plats-i-riksdagen-/

När det gäller småpartierna finns det väl egentligen bara ett ord som nöjaktigt kan beskriva hur det gick i valet: fiasko. ”Bäst” lyckades här Feministiskt initiativ, som hade 3,12 procent i riksdagsvalet 2014 men nu fick nöja sig med 0,46 procent. F! kom dock in i ett antal kommuner, däribland landets två största, Stockholm och Göteborg.

Diggiloo, diggiley, för Richard Herrey gick det ej…

Alternativ för Sverige, en extremnationalistisk samling bittra före detta sverigedemokrater, mäktade trots betydande medial uppmärksamhet endast med 0,31 procent. Partiet ställde inte upp i kommunalvalet. Det borgerliga alternativet Medborgerlig samling noterades för försumbara 0.20 procent men blev invalt i fullmäktige i Höör, Torsås och Laholm. https://www.medborgerligsamling.se/medborgerlig-samling-har-tagit-mandat-i-tre-kommuner/

Resultaten för övriga småpartier: Piratpartiet 0,11; Direktdemokraterna 0,08; Landsbygdspartiet 0,08; Enhet 0,07; Djurens parti 0,06; Kristna värdepartiet 0,05; Nordiska motståndsrörelsen 0,03; Klassiska liberala partiet 0,02; Sveriges kommunistiska parti 0,01; Basinkomstpartiet 0,01; samt Initiativet 0,01 procent. Övriga partier fick totalt 3749 röster under det att blankrösterna uppgick till 53 084.

Om någon undrar hur det gick för Kalle Anka-partiet, som fått röster i tidigare val, kan jag meddela att partiet ej tilläts ställa upp 2018 på grund av nya regler som förbjuder fiktiva partier att delta i val. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nya-regler-satter-stopp-for-hittepapartier

Fiktiva Kalle Anka-partiet (KAP) fick inte ställa upp i valet.

Här har vi alltså svart på vitt att 0,03 procent av Sveriges väljare har röstat på ett uttalat nationalsocialistiskt parti. Det låter kanske inte så alarmerande, men om jag i stället säger att 2106 personer valt att lägga sin röst på det nazistiska alternativet så tycker i alla fall denna bloggare att det är tämligen alarmerande.

Annonser

Spridda anteckningar från valet: Sverige är inte ett normalt land

11 september, 2018

Riksdagsvalet i ett nötskal i en tecknares perspektiv.

Nej, det blev väl inte de valresultat vi SDare i Södertälje hade hoppats på när vi bänkade oss för att hålla valvaka på valdagskvällen. 17,6 i riksdags- och 14,4 i kommunvalet är ändå 4,7 respektive 1,2 procentenheters ökning jämfört med förra valet. Ingen optimal utdelning – jag hade trott på 20-25 procent – men likväl ingen katastrof. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/valet-2018-har-ar-riksdagspartierna-storst-och-har-gick-det-samst/

Det är ingen överdrift att utnämna Socialdemokraterna till det här valets stora förlorare. 28,4 procent är partiets sämsta resultat sedan den allmänna rösträtten infördes, precis som jag hade förutspått. I riksdagsvalet 1911 erhöll S-partiet under Hjalmar Brantings ledning 28,5 procent av rösterna. Jämfört med partiets bästa val någonsin – krigsåret 1940 då Per Albin Hanssons parti fick 53,8 procent – har sosseriet så gott som halverats.

Inte heller för Moderaterna blev det något succéval. 19,8 procent är 3,5 procentenheter sämre än i 2014 års riksdagsval, även om M inte kommer i närheten av partiets genom tiderna sämsta valresultat om 11,53 procent 1970.

I övrigt kan noteras att Miljöpartiets framgångar i opinionen, efter att ha dragit maximal nytta av den varma sommaren och helt oseriöst tagit denna som intäkt för långtgående klimatförändringar, har brutits – med 4,4 procent hankar man sig nätt och jämnt över riksdagsspärren och tappar tio mandat. Även den rödgröna regeringens stödparti Vänsterpartiet halkade ner några procentenheter jämfört med de flesta opinionsmätningar och får nu nöja sig med 7,9 procent.

Bloggaren flankeras av SD Södertälje/Nykvarns ordförande Joachim Hagström och gruppledaren Beata Milewczyk på föreningens valvaka. Foto: Rickard Graff

Centern på 8,6 och Liberalerna på 5,5 procent innebär väl rätt ”normala” noteringar, under det att Kristdemokraterna jämte SD kan utnämnas till valets segrare: 6,4 procent för KD innebär partiets fjärde bästa resultat någonsin även om det var långt ifrån alla tiders högsta som inföll 1998 med 11,77 procent.

SDs kommunala valresultat på 14,4 procent medför ett mandat mer i fullmäktige, detta med reservation för att vårt parti kan komma att tappa ett mandat till Realistpartiet när detta lokalpartis resultat föreligger först i slutet på veckan. Detta hänger samman med att Länsstyrelsen klantat till det och inrangerat RP bland ”övriga” trots att partiet har 1 mandat i fullmäktige. Stapeln med övriga partier når i Södertälje upp till 4,0 procent och RP behöver 2,0 procent för att komma in. Realistpartiet är för övrigt det enda parti som sagt sig kunna samverka med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-ska-sodertalje-styras-fyra-ar-framat

Vårt valresultat i Södertälje är desto märkligare, som vi med vår duktiga gruppledare Beata Milewczyk i spetsen bedrivit en mycket aktiv valrörelse med rekordmycket annonsering i lokalpressen, talrika debattinlägg och ett träget arbete i valstugan. Kanske har några väljare svalt den skräckpropaganda som producerats av den socialdemokratiska lögnfabriken, jag vet faktiskt inte.

Patrick Claesson, gruppledare i framgångsrika SD Nykvarn, omges av Beata Milewczyk, Rickard Graff och Oscar Ståhlbrand på valvakan. Foto: Tommy Hansson

Nåväl, sosseriet tappade åtskillig mark även i Södertälje och gick ner 3,3 procentenheter sedan förra valet till 31,3 procent. Det ser dock ut som om Boel Godner kan fortsätta vanstyra kommunen i ytterligare fyra år genom blocköverskridande samverkan. Jag gläder mig dock åt att Sveriges verkliga extremistparti, Miljöpartiet, backar med hela 2,9 procentenheter ner till 5,4 procent. Stor segrare i Södertälje är relativt sett KD med 8,7 procent.

Eftersom SD Södertälje /Nykvarn är en gemensam kommunförening glädjer jag mig åt att Sverigedemokraterna når ett kanonresultat i lilla Nykvarns kommun med 15,3 procent, vilket resulterar i två nya mandat upp till fem. Inte undra på att gruppledaren Patrick Claesson var glad som en speleman på valvakan! Det i kommunen dominerande Nykvarnspartiet har via sin ledare Bob Wållberg meddelat, att man som det pragmatiska parti man är ej utesluter samverkan med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nykvarnspartiet-stanger-inte-dorren-for-att-samarbeta-med-sd

Medan Sverigedemokraternas motsvarigheter i de övriga nordiska länderna i två fall ingår i regeringar och i det tredje ses som ett normalt parti som alla andra råder i Sverige en egendomlig beröringsskräck gentemot SD. Det förefaller som om övriga partier hellre ser att Sverige går under än att ens samtala med SD-representanter. Om skillnaderna i synen på systemkritiska partier i Norden har jag tidigare skrivit följande: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/10/11/en-nordisk-jamforelse-installningen-till-systemkritiska-partier-och-en-skrammande-framtid/

Redan ett dygn efter det att valresultatet offentliggjordes uttalade således Liberalernas ledare Jan Björklund, som slåss för sitt politiska liv, att den borgerliga alliansen spricker om något av dess fyra partier på något sätt samverkar med SD. Hellre skulle L söka stöd hos S eller MP, alltså två partier som innehåller gott om islamistiska element och har skänkt miljardbelopp i bistånd till den terrorbelastade Palestinska myndigheten .http://www.gp.se/nyheter/sverige/l-alliansen-spricker-vid-sd-samarbete-1.8174081

Förloraren Löfven försöker desperat klamra sig fast vid makten – vi får se hur det går.

Regeringsfrågan får i detta skede anses vara ytterligt osäker. Valets store förlorare, statsminister Stefan Löfven, tänker uppenbarligen klamra sig fast vid makten in i det längsta, kanske med hjälp av svikare i det gamla DÖ-underlaget. Det bästa från min konservativa horisont vore givetvis om M, SD och KD bildade regering, vilket hade inträffat i motsvarande situation i varje normalt land. Sverige är emellertid inget normalt land – här ligger en förlamande politisk korrekthet som en död hand över riket.

Slutligen noterar jag med tillfredsställelse att varken den öppet nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen  eller kryptonazistiska Alternativ för Sverige kom in någonstans. För sistnämnda parti blev det en bitter läxa att vare sig gillanden på Facebook eller ”hög energi” i valrörelsen räckte till. Inte heller Medborgerlig samling (som jag nog hade kunnat tänka mig rösta på om inte SD hade funnits), Piratpartiet eller Feministiskt initiativ gjorde någon succé, även om F! faktiskt kom in i några kommuner. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-gick-det-for-smapartierna-i-valet-2018

 

Trots skiftningar i opinionen – SD har medvind!

23 augusti, 2018

SD behåller tätpositionen hos Metro/YouGov. På bilden SD-ledaren Jimmie Åkesson och hans kampanjledare Jonas Chongera i Södertälje den 22 augusti. Foto: Tommy Hansson

Det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik, Sverigedemokraterna, blir trots en marginell minskning på 1,5 procentenheter största parti i Metro/YouGovs augustimätning med 24,2 procent av väljarsympatierna. https://www.metro.se/artikel/yougov-sd-störst-om-det-vore-val-i-dag

Samtidigt står det klart att de två partier som följer därefter, Socialdemokraterna och Moderaterna, står inför stora problem i valet den 9 september. S noteras för endast 21,9 procent, vilket indikerar det sämsta resultatet sedan den allmänna rösträtten infördes. Ms 15,8 procent innebär att det största allianspartiet nu är nere på Bo Lundgren-siffror,

Bo Lundgren var partiledare för M 2002, då partiet fick 15,26 procent av rösterna.

Det var i riksdagsvalet 2002 som Moderaterna under Lundgrens ledarskap bara nådde upp till 15,26 procent, vilket medförde ett mandattapp om 27 platser i riksdagen. Ny partiledare efter Bo Lundgren blev Fredrik Reinfeldt. Lundgren utsågs till chef för Riksgäldskontoret. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Lundgren

Professor emeritus Sören Holmberg kommenterar den relativa SD-nedgången så: ”Det är möjligt att SD toppade formen lite för tidigt.” Holmberg menar också att de ymniga bilbränderna inte gynnat SD.

Fjärde största parti i nämnda mätning är Vänsterpartiet på 9,2 procent medan rödgröna kollegan Miljöpartiet får 5,1 procent. Bland övriga allianspartier får C 7,9, L 5,3 och KD 3,8 procent.

SVT/Novus den 22 augusti 2018.

Skogstokiga Feministiskt initiativ befinner sig fortfarande mycket långt från riksdagen med sina 2,1 procent under det att stapeln ”övriga partier” – Alternativ för Sverige, Piratpartiet, Medborgerlig samling med flera – når upp till 4,8 procent, en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med julimätningen. Hela 10,7 procent av väljarna föredrar i Metro/YouGov-undersökningen partier som av allt att döma inte kommer in i riksdagen.

Blockmässigt får de rödgröna partierna 36,2 och allianspartierna 32,8 procent.

I SVTs redovisning av SVT/Novus senaste mätning var den stora nyheten att Sverigedemokraterna tappar 2,4 procentenheter under den vecka som gått sedan senaste mätningen.19,2 procent gör SD till tredje största parti efter S (25,1 procent) och M (19,3 procent). Därefter i fallande skala C 10,9, V 8,7, MP 6,2, L 5,3, KD 3,5 och övriga inklusive F! 2,7 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverigedemokraterna-forlorar-stod

Trots skiftningar i opinionen håller sig SD på siffror runt 20 procent. Vårt parti har klar medvind, vilket man i hög grad märker om man som denna bloggare deltar i arbetet vid någon av partiets valstugor!

Sångaren Peter Jezewski (till vänster) är riksdagskandidat för Sverigedemokraterna. Foto: Tommy Hansson

Valet ser under alla omständigheter ut att bli en nagelbitare. Även om allianspartierna i nuläget är mindre än de rödgröna kan det ändå bli möjligt för alliansen att bilda regering förutsatt att SD lägger ner sina röster vid riksdagens val av statsminister. Och om talmannen misslyckas med att utse ny regeringsbildare efter fyra omgångar kommer extraval att utlysas.

 

 

Sentio, SIFO, Ipsos och Novus: SD runt 20 procent, S och M tappar mark

18 augusti, 2018

Nyheter idag/Sentios andra augustimätning 2018.

I Nyheter idag/Sentios andra mätning för augusti går Sverigedemokraterna, som brukar ligga runt 25-26 procent i det norska institutets mätningar, tillbaka rätt kraftigt: 21,8 procent är en tillbakagång på 3,7 procentenheter jämfört med samma instituts mätning bara ett par veckor tidigare. https://www.dn.no/nyheter/2018/08/17/1404/Utenriks/dodt-lop-mellom-socialdemokraterna-og-sverigedemokraterna

Kontentan av Sentio-undersökningen är att SD gör nästan dött lopp med Socialdemokraterna, som noteras för 22,5 procent. S-resultatet är visserligen en marginell ökning jämfört med den närmast tidigare mätningen men är ändå katastrofalt dåligt för Sveriges maktparti nummer 1 – alla tecken tyder på att sosseriet går mot sitt sämsta val på över 100 år.

Tredje största parti i den aktuella undersökningen är Moderaterna, som också ser ut att gå mot ett rätt uselt val: 19,6 procent är 3,7 procentenheter under valresultatet 2014 då M nådde 23,3 procent. Det gamla kommunistpartiet V är fjärde störst och fortsätter parkera runt 10 procent och antecknas nu för 10,6 procent, vilket är praktiskt taget en fördubbling jämfört med senaste valresultatet.

Feministiskt initiativ är med 1,7 procent bara en skugga av sitt forna jag medan Piratpartiet får 1,0 och Medborgerlig samling 0,7 procent. Övriga partier – Alternativ för Sverige, Kristna värdepartiet, Nordiska motståndsrörelsen, Kommunistiska partiet med flera lilleputtpartier – når sammanlagt blott 1,7 procent av väljarsympatierna..

Jimmie Åkesson och SD får nöja sig med 21,8 procent i senaste Sentio-undersökningen.

I GP/SIFOs augustimätning får Sverigedemokraterna förhållandevis goda 18,7 procent av väljarnas sympatier. Det gör det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik till landets tredje största parti efter S på 25,2 och M på 19,4 procent. Således fortsatt prekärt läge för de båda sistnämnda. Miljöpartiet går hos SIFO fram till 6,5 procent, något som med all sannolikhet kan tillskrivas partiets profiterande på den heta sommaren med dess många bränder. http://www.gp.se/nyheter/sverige/mp-seglar-upp-i-ny-m%C3%A4tning-1.7730085

Jimmie Åkesson har träffande och fullt korrekt framhållit att det inte är seriöst att ta temperaturerna en enskild sommar som intäkt för en långsiktig klimatförändring, men det bekymrar föga MP eller för den delen C som fortsätter mala på om ”klimathotet”. MP fortsätter med friskt mod att straffa alla landets bilister, nu senast med att förorda extra skatter på bilister som parkerar utanför köpcentra.

I stället kan cyklar försedda med låda med fördel användas vid storinköp, menar partiets talespersoner – dårpippi på riktigt! https://www.expressen.se/dinapengar/konsument/mp-forslaget-skatt-nar-du-storhandlar-med-bil/

I övrigt antecknas hos GP/SIFO C för 9,5, V för 9,3, L för 5,1 och KD för 4,2 procent. Det faktum att KD nu hamnar ovanför riksdagsspärren kan möjligen förklaras med en vilja hos främst M- och SD-sympatisörer att stödrösta på Ebba Busch Thors parti. F! får ynka 1,0 och övriga partier 1,1 procent.

Ungefär så här tänker sig nog MP att storhandlare skall frakta hem sina varor framöver…

För att botanisera vidare bland den senaste tidens opinionsundersökningar så visar DN/Ipsos augustimätning upp ungefär samma trender som de ovannämnda. S blir störst på blygsamma 24,9 procent under det att SD som andra största parti får 19,0 och M på tredje plats 17,7 procent. Endast SD ligger bättre till än i 2014 års val, då partiet fick 12,9 procent av rösterna. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ny-matning-kd-klarar-riksdagssparren/

MP går framåt med hela 1,0 procentenheter till 6,1 procent av samma  orsaker som redovisats ovan. Vidare får C 10,1, V 9,5, L 5,9 och KD 4,0 procent. F! hamnar även hos GP/Ipsos på jämnt 1 procent.

Återstår att för perioden redovisa mätresultaten för SVT/Novus. SD blir här andra största parti med 21,6 procent medan sossarna toppar på magra 24,3 procent. Moderaterna som trea noterar 18,1 procent. Såväl V som C får 9,6 procent medan MP får 5,2 procent, vilket är en halvprocentig minskning jämfört med Novus närmast föregående undersökning. https://www.svt.se/nyheter/s-m-och-kd-lyfter-inte-riskerar-usla-valresultat

Glädjande för oss SDare är givetvis också att Jimmie Åkesson åtnjuter ett större personligt förtroende än någonsin med 29 procent. http://privat.bahnhof.se/wb492673//6%20Main%20frame%20Novus.html#FT

Notabelt är att KD hos SVT/Novus bara orkar komma upp i 3,0 procent vilket är ett kraftigt memento inför valet om några veckor. Övriga partier når 2,8 procent vilket bekräftar min slutsats att Alternativ för Sverige har mikroskopiska chanser att komma in i riksdagen. Efterfrågan på ett extremnationellt parti är uppenbarligen närmast obefintlig.

 

 

 

 

 

Dags att sluta idealisera det sekteristiska vänsterjippot Pride!

5 augusti, 2018

En tecknares syn på sjuklöverns mobbning av SD. På banderollen står ”Shame”.

Är det inbillning från min sida men är inte de kritiska rösterna mot Pride-jippot i Stockholm flera i år än vad som varit brukligt tidigare?

Jag lämnar frågan öppen men citerar gärna en av årets kritiska röster, riksdagsmannen Jan Ericson (M) från Härryda som i en intervju med Nyheter idag (tyvärr bakom betalvägg) bland annat menar: ”Man skulle kanske ha någon liten gräns för hur man får spöka ut sig i dom här tågen.” https://nyheteridag.se/plus/jan-ericsson-m-man-kanske-skulle-ha-nagon-liten-grans-for-hur-man-far-spoka-ut-sig-i-dom-har-tagen/

Jag instämmer livligt i Jan Ericsons hovsamma propå. I Pride-paraderna förekommer regelmässigt beteenden som tveklöst skulle kunna rubriceras såsom ”förargelseväckande beteende” enligt Brottsbalkens skrivning. Polis och åklagare avstår emellertid lika regelmässigt från att ingripa mot Pride – tågen brukar dessutom innehålla gaypoliser i uniform som tjoar och har sig.

Inom polismakten ses poliser som larvar sig i det politiska vänsterjippot Pride uppenbarligen inte som något problem. Däremot accepteras det inte att poliser som kandiderar för ett politiskt parti framträder på valaffischer i yrkesuniformen.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polis-i-uniform-pa-valaffisch-far-bassning

Pride har sitt ursprung i den radikala amerikanska gayorganisationen Personal Rights in Defense and Education (förkortat PRIDE) vilken bildades i Los Angeles 1966. Redan 1971 hölls en demonstration för homosexuellas rättigheter i Örebro med omkring 15 deltagare. Genomslag fick Pride-rörelsen först när den nådde Stockholm, och 1998 upphöjdes den till Europride.

ÖB Micael Bydén fjollar till det i Stockholm Pride 2018.

Stockholm Pride är den största manifestationen i sitt slag i Norden och säger sig tillvarata HBTQ-gruppens intressen. Evenemanget ses av det politiskt korrekta etablissemanget som ett celebrerande av kärlek och tolerans. Samtidigt utestänger man partier och personer som inte anses passa in i Prides så kallade värdegrund.

Således bannlystes det borgerliga partiet Medborgerlig samling från årets Stockholm Pride trots att partiet är det enda i Sverige som i Ilan Sadé har en homosexuell partiledare. Inte heller Sverigedemokraterna, som inför årets val har flera homosexuella kandidater på kandidatlistan till riksdagen, är välkomna.

När det Pride närstående Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) skulle hålla partiledardebatt i Kulturhuset i anslutning rill Stockholm Pride deltog således sjuklöverpartierna och det diminutiva Feministiskt initiativ men alltså inte det utmobbade SD. Arrangörerna lät i stället ersätta SDs Jimmie Åkesson med en liten plastelefant. https://www.expressen.se/nyheter/sd-inte-inbjudna-till-rfsls-partiledardebatt-/

Kritik mot Pride-spektaklet har förekommit länge. Dick Erixon, som själv är homosexuell, framhöll på sin blogg den 28 juli 2009:”Pride utnyttjar minoriteter i syfte att predika normlöshet.” Vidare: ”Man är inte sin sexuella läggning.” Erixon, i dag chefredaktör för SD-publikationen Samtiden, fäster här uppmärksamheten dels på Prides politiskt radikala agenda, dels på den översexualisering som präglar Pride. http://erixon.com/blogg/2009/07/pride-utnyttjar-minoriteter-i-syfte-att-predika-normloshet/

Bilder av svenskt ledarskap: sjuklövern plus F! på RFSLs partiledardebatt; medlemmar ur en svensk handelsdelegation från ”världens första feministiska regering” på besök i Iran; samt fackföreningsfolk ifört ”fittmössor”.

Ungefär samtidigt som Dick Erixon fällde ovanstående omdömen skrev jag en bloggtext där jag söker utreda och ge en bakgrund till Prides otvetydiga vänsterpolitisering. Vad som främst kommit uppmärksammas i bloggtexten är dock meningen ”den aidsdoftande Shamefestivalen” vilken ¨med åren fått närmast bevingad status. Den som vill kan läsa vad jag skrev för nio år sedan här: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/07/28/shamefestivalen-rullar-igang/

Senast återgavs min onekligen litet tillspetsade karaktäristik i Expressen i samband med en artikel den 4 augusti 2018, där den maniskt SD-hatande journalisten David Baas är ute efter att misskreditera mitt parti genom att citera vad partihöjdare som Jimmie Åkesson, Richard Jomshof, Björn Söder och David Lång torgfört i ämnet Pride. https://www.expressen.se/nyheter/sd-riksdagsmannen-gor-pride-kriminellt/

Annie Lööf (C) fotograferad med halvnaken man på Pride.

Det är inte en dag för tidigt att vi slutar upp med att idealisera och idyllisera Pride som en godhetens manifestation för ”kärlek och tolerans” och i stället tar den för vad den är: ett vänsterradikalt, sekteristiskt jippo med översexualisering som affärsidé som frontalkrockar med hävdvunna värden som traditionell familjebildning och sexualmoral. Hur man som företrädare för partier med konservativa inslag som M och KD kan delta i sådana sammanhang övergår mitt förstånd.

Det är min uppfattning att Pride gjort betydligt mer skada för homosexuellas och andra sexuella minoriteters rättigheter än alla så kallade homofober tillsammans.

Fotnot: Brottet ”förargelseväckande beteende” finns beskrivet i Brottsbalkens § 16. https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rargelsev%C3%A4ckande_beteende

SD åter störst i Sentio – sossarna mot katastrof

3 augusti, 2018

 

Nyheter idag/Sentio augusti 2018.

En månad och sex dagar före val till riksdag, landsting och kommuner går Sverigedemokraterna fram som ohotat största parti med 25,5 procent. Detta sker i Nyheter idag/Sentios augustimätning.https://www.politikodds.se/nyheter/sd-storsta-parti-i-sentios-senaste-matning/

Noteringen för SD är nästan exakt densamma som i samma instituts julimätning vilken löd på 25,6 procent. Det är hela 4,5 procentenheter bättre än andraplacerade S, som får nöja sig med urusla 21,1 procent (0,1 procentenheter sämre än i juli). Ökar gör däremot tredje största partiet M som går upp en procentenhet till 19,1 procent.

Om vi får tro det norska mätinstitutet – som är ledande hemma i Norge men av någon anledning betraktas som mindre seriöst hos oss – är det alltså dessa tre partier som får göra upp om äran att kallas Sveriges största parti efter valet den 9 september. Den som satsar en slant på SD kan således tyvärr inte räkna med att få särskilt mycket pengar tillbaka.

Helt klart är att betongpartiet Socialdemokraterna håller på att tappa sin traditionella ställning som landets ohotat största parti och går mot ett rent katastrofval. Förklaringen kan vara så enkel som att sosseriet saknar kompetenta och förtroendeingivande företrädare. Stefan Löfven är i mina och säkert också andras ögon endast obetydligt bättre än företrädarna Mona Sahlin och Håkan Juholt och övriga partitoppar skall vi inte tala om.

Det behövs vidare blott en flyktig blick på samhällsutvecklingen inom områden som migration, rättsväsende, utbildning, vård och försvar för att inse att den kritik som Sverigedemokraterna ända sedan sitt bildande för 30 år sedan kommit med har fog för sig. Lägg därtill att sossarna sannolikt skulle vara beredda att mörda för att ha lika gedigna företrädare som SD-topparna Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof.

Det största ”rycket” i Sentio-mätningen gör Vänsterpartiet, som ökar med icke mindre än 1,8 procentenheter upp till 12,6 procent vilket är bland partiets bästa mätresultat någonsin alla kategorier. Jag måste erkänna att jag bildligt talat sliter mitt hår för att hitta någon form av förklaring till detta.

Kan för ögonblicket bara komma på att det gamla kommunistpartiet, trots att det ingår i regeringsunderlaget, inte belastas av något som kan kallas skandal eller upplevs som medskyldigt till den skakiga regeringspolitiken. V mal på med sin sedvanliga ekonomiska överbudsretorik utan tillstymmelse till realistiska förslag till finansiering och det räcker tydligen för en del mindre nogräknade väljare.

Ledarna för sjuklövern samt F! som nickedockor för Pride.

Sossarnas medregenter i konstant krisande Miljöpartiet har desperat försökt slå mynt av den heta sommaren och skrämma upp folk med ”klimathotet”, men det har i alla fall inte burit frukt hos Sentio-panelen. MP balanserar fortfarande på en mycket slak lina och löper avgjort risk att inte komma in i riksdagen. Botaniserar vi vidare bland förlorarpartierna ser vi att såväl Centern som fanatiska EU-anhängarna Liberalerna har tappat mark.

Kristdemokraterna, som  minskar med hela 1,6 procentenheter ner till 2,4 procent, kan vi sannolikt redan nu avskriva som riksdagsparti efter den 9 september.

Detsamma gäller det så kallade Alternativ för Sverige, vars affärsidé består i att vara radikalare än SD i de flesta avseenden. Jag är för min del övertygad om att detta är en felsatsning av stora mått – en försvinnande liten andel av väljarna torde efterfråga en sådan politik som verkar helt orealistisk i det stora flertalets ögon.

När sedan en ledande AfS-representant som SD-avhopparen Jeff Ahl dessutom ogenerat flirtar med Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och låter sig intervjuas av nazipublikationen Nordfront är det knappast något som genererar röster annat än bland redan frälsta nationalsocialister, vilka som bekant inte utgör några större väljarskaror.


Jeff Ahl – nickedocka för NMR.

AfS återfinns i Sentio-mätningen bland ”övriga” vilka sammantaget uppnår magra 1,5 procent. AfS får här dela stapel med partier av typ Kristna värdepartiet och Kommunistiska partiet. Bland de mindre partibildningarna når Feministiskt initiativ 1,2, Piratpartiet 1,0 samt Medborgerlig samling 0,1 procent.

Vi kan alltså utgå ifrån att Sveriges riksdag inte får något nytillskott i det kommande valet. Tvärtom kommer den nuvarande församlingen om åtta partier så gott som säkert att decimeras med ett eller två partier.

 

 

 

 

 

Nya mätningar visar att SD står starkare än någonsin!

25 juli, 2018

 

SD störst i Metro/YouGov – katastrofsiffror för S och M.

Knappt två månader återstår till valet och Sverigedemokraterna (SD) tycks stå starkare än någonsin i opinionen. På annat sätt kan man inte gärna tolka partiets framgångar i mätning efter mätning.

I Metro/YouGovs juliundersökning blir det Sverige-vänliga alternativet i svensk politik således största parti med 25,7 procent. Det är praktiskt taget en fördubbling från valet 2014. Det skall dock sägas att detta är en nedgång jämfört med samma instituts junimätning, då SD noterades för 28,5 procent. Bra går det även för Vänsterpartiet med 9,8 procent. https://www.metro.se/artikel/yougov-ökad-polarisering-v-och-sd-ser-ut-att-bli-valets-stora-vinnare

För Socialdemokraterna och Moderaterna blir det katastrofalt dåliga siffror hos Metro/YouGov: 21,2 procent för S och 15,9 procent för M. Två partier hamnar under riksdagsspärren om 4 procent: KD med 3,8 och MP med 3,9 procent.

De rödgröna partierna leder knappt i sammandraget: 34,9 procent jämfört med allianspartiernas 33,7 procent. Övriga partier får hos Metro/YouGov så pass mycket som 4,7 procent. Det står var och en fritt att spekulera i om det är Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Piratpartiet eller Kristna värdepartiet som är främsta orsaken till ökningen i fråga.

Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid inte särskilt välrenommerade Södertörns högskola, tolkar mätresultaten som ett uttryck för ”missnöje med den sittande regeringen”, något som man knappast behöver vara akademiker för att inse. Mätningen utfördes den 13-15 juli och omfattade en panel bestående av 1526 personer.

Jimmie Åkesson lockade flest TV-tittare under Almedalsveckan.

Fullt lika höga siffror blir det inte för Sverigedemokraterna i SKOPs undersökning utförd 20 juni-21 juli och omfattande omkring 1200 personer som tillfrågats via post eller telefon vilket parti de föredrar. 20,7 procent är likafullt nytt SD-rekord hos SKOP. Också den här mätningen pekar på trenden att SD och V går starkt framåt; V antecknas för 10,3 procent, nära nog en fördubbling jämfört med valet 2014. https://samtiden.nu/2018/07/skop-i-juli-s-och-m-ned-mp-ut-sd-upp/

Största parti är S med 25,9 procent medan M som tredje största parti får 19,2 procent – det är i båda fallen klart under respektive valresultat 2014 och bör mana till eftertanke hos partiledningarna. Också i SKOPs väljarbarometer för juni-juli hamnar KD (3,3procent) och MP (3,5 procent) under riksdagsspärren. MP tycks drivas av någon sorts dödsdrift som får partiet att stapla vansinniga förslag på varandra – exempelvis förbud mot bensin- och dieseldrift samt kraftigt höjda flygskatter.

SKOP-analytikern Örjan Hultåker menar att den senaste mätningen är ett uttryck för ”korsdrag” i svensk politik där det blåser i riktning mot vad han kallar ”ytterlighetspartierna”. Jag vågar dock påstå att vare sig SD eller V är att betrakta som ytterlighetspartier i rådande läge. Centerpartiet och Miljöpartiet är i mina ögon betydligt längre ut på de politiskas flankerna än SD och V.

Även hos SKOP leder de rödgröna sammantaget över allianspartierna.

Jag avrundar genom att peka på att SD-ledaren Jimmie Åkesson hade klart flest TV-tittare under Almedalsveckan med 369 000 tittare. Tvåa var statsminister Stefan Löfven med 299 000 och trea Vs Jonas Sjöstedt med 265 000 tittare. MPs språkrör Isabella Lövin lyckades bara locka 52 000 och blev därmed sämst av alla. http://status.st/