Lagen om hets mot folkgrupp urholkar yttrandefriheten

Den här skylten i anslutning till Einar Åbergs bokhandel i Stockholm renderade ägaren böter för förargelseväckande beteende.

En i vår tid uppmärksammad lagstiftning gäller ”hets mot folkgrupp”. Lagen antogs 1948 och gällde då huvudsakligen spridande av antisemitism i Andra världskrigets kölvatten. Under årens lopp har dock lagen svällt ut till att numera också omfatta sexuell läggning och könsidentitet. Lagen ifråga har blivit ett verksamt vapen i händerna på censurivrare, vilka anser att det är viktigare att inte känna sig kränkt än att värna det fria ordet.

Definitionen av brottet hets mot folkgrupp lyder enligt Åklagarmyndigheten på följande sätt: ”Att offentligt sprida uttalanden som hetsar eller är nedsättande om en grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp

Lagen benämndes först även Lex Åberg efter den fanatiske antisemiten och nazisympatisören Einar Åberg (1890-1970). När den nationalsocialistiska Förintelsen av Europas judar blev känd efter krigsslutet 1945 var Åberg en av de första att förneka dess existens. Hans skrifter och pamfletter fick även spridning utomlands, och det bedömdes att detta kunde skada Sveriges renommé i omvärlden.

Einar Åberg dömdes själv sex gånger i enlighet med den nya lagstiftningen. I de flesta fall utdömdes böter, men två gånger – 1954 och 1956 – tvingades Åberg skaka galler i sammanlagt tre månader. Maxstraffet för hets mot folkgrupp är fängelse i två år om brottet anses grovt.

1941 köpte Einar Åberg en bokhandel med adressen Beridarebangatan 25, numera Sergelgatan, i Stockholm. I anslutning till affären fanns ett stort anslag med texten ”Judar och halvjudar äga icke tillträde”, något som väckte betydande uppmärksamhet och renderade Åberg bötesstraff för brottet förargelseväckande beteende. https://sv.wikipedia.org/wiki/Einar_%C3%85berg

”Hatbrott”. Hets mot folkgrupp inrangeras under rubriceringen ”hatbrott” som enligt Wikipedia innebär följande: ”Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet kan härledas till förutfattade meningar mot en identifierbar grupp och därför strider mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde.”

Hatbrott är emellertid inte en självständig brottsrubricering. Det är istället en straffskärpningsregel, vilken enligt Brottsbalkens kapitel 29, paragraf 2, punkt 7 kan leda till ett strängare straff än vad den tilltalade skulle ha fått om motivet inte varit hat mot en viss grupp eller person/personer ingående i gruppen ifråga.

Liknande lagstiftning finns exempelvis i övriga skandinaviska länder, Tyskland (där det är förbjudet att förneka Förintelsen), Frankrike, Storbritannien, Irland och Sydafrika. Dock förekommer inte denna typ av lagstiftning i USA, där yttrandefriheten ges ett starkt skydd i rättighetsförklaringen Bill of Rights.

Det pågår dock även i USA försök att inskränka yttrandefriheten genom att kalla framförandet av misshagliga och/eller politiskt inkorrekta åsikter för ”hate speech”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bill_of_Rights_(USA)

Dan Park har flera fängelsedomar för hets mot folkgrupp i sitt belastningsregister.

Fem domar mot Dan Park. Gatukonstnären Dan Park, född som Dan Appelblad i Tavelsjö i Umeå kommun i Västerbotten 1968 men bosatt och verksam i Malmö, är sannolikt det mest kända exemplet på en svensk som åtalats och dömts för brottet hets mot folkgrupp. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dan_Park

Dan Park har dömts fem gånger för sagda brott: 1998, 2012, 2014 (två gånger) samt 2018. De flesta av domarna avser Parks gatukonst, men en av domarna kom sedan Park ramat in och ställt ut en del av sin produktion på konstgalleriet Rönnquist & Rönnquist i Malmö i juli 2014.

Mitt under pågående utställning stövlade poliser in i galleriet och beslagtog några av Parks tavlor. Han dömdes några månader senare till sex månaders fängelse för innehållet i nio av konstverken. Galleristen Henrik Rönnquist fick villkorlig dom och kännbara böter för medverkan till brottslig gärning. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/09/05/sverige-moralisk-stormakt-eller-ansvarlos-bananrepublik/

Exemplet Dan Park visar enligt min mening att Sveriges rykte som civiliserad rättsstat knakar betänkligt i fogarna. Man behöver inte uppskatta allt vad Park och hans anhängare anser vara konst – en viss del av denna kan nog på goda grunder anses vara tämligen tvivelaktig – för att uttrycka det han vill som han vill. Behandlingen av Park och hans konst för tankarna till diktaturstater av typ röda Kina, Sovjetunionen och Nazityskland, där endast sådan konst som godkänts av myndigheterna tolereras.

Undergräver yttrandefriheten. Problemet är att hetslagstiftningen i praktiken undergräver den i regeringsformen fastlagda yttrandefriheten. I Sverige finns två grundlagar som reglerar yttrandefriheten: tryckfrihetsförordningen (1949:105) samt yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).

Tryckfrihetsförordningen började tillämpas 1949 och tar upp frågor om tryckfrihet, grundlagsskydd för vissa medier samt även offentlighetsprincipen. Den hämtar sitt ursprung ur 1766 års svenska tryckfrihetsförordning, den äldsta i sitt slag i världen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105

Yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, tillkom 1991 och är därmed den yngsta av Sveriges grundlagar. Den utgör tillsammans med tryckfrihetsförordningen en av två så kallade mediegrundlagar. Den omfattar inte tryckta skrifter utan behandlar bland annat radio- och TV-sändningar samt vissa webbplatser. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/yttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Lagen om hets mot folkgrupp har sedan 1948 ständigt utökats med nya grupperingar av människor som anses utgöra en ”folkgrupp”. Det senaste tillskottet är transpersoner inklusive så kallade könsdysforiker (eller icke-binära personer) vilka upplever sig vara varken män eller kvinnor. Och i takt med att allt fler personer ur olika kategorier, därtill uppmuntrade av den alltmer utbredda cancel culture enligt vilket personer som uttrycker av etablissemanget oönskade åsikter skall jagas med hugg och slag, känner sig ”kränkta” tyder alla tecken på att lagen kommer att svälla ytterligare.

Statsminister Stefan Löfven vill skärpa censuren av Internet med hjälp av EU.

Löfven vill skärpa censuren. Det är i sammanhanget minst sagt oroande att statsminister Stefan Löfven (S) gått i bräschen för en ökad reglering av medierna. Löfven tog i ett replikskifte med Jimmie Åkesson (SD) i 2021 års första partiledardebatt i riksdagen upp händelseutvecklingen i USA inklusive mobbens inträngande i kongressbyggnaden på Capitol Hill i Washington, D. C.

Statsministern menade att det fanns risk för att denna utveckling skulle sprida sig till Europa och Sverige. Lösningen skulle vara att under överinseende av EU införa en ökad reglering av medier på Internet: ”Det kan inte vara en mänsklig rättighet att jag ska få häva ur mig vad som helst i sociala media.” https://www.europaportalen.se/2021/01/lofven-kraver-eu-ordning-i-sociala-medier

Det är en möjlighet som inte heller existerar i dag, eftersom tongivande sociala medier såsom Facebook, Youtube och Instagram ägnar sig åt ett betydande mått av censur. Vänstern har satt i system att anmäla folk som uttrycker icke politiskt korrekta åsikter med vanlig påföljd att ”syndarna” stängs av för kortare eller längre tid eller helt plockas bort från aktuellt medium.

Det sistnämnda var vad som drabbade den alternativa TV-kanalen SwebbTV, som lyftes bort från Youtube på grund av spridande av vad som betecknades som konspirationsteorier om Kina-viruset samt vad som med en svepande formulering kallades   ”hatretorik”. SwebbTV fortsätter sända men nu uteslutande på den egna hemsidan. https://swebbtv.se/

I USA har mediacensuren gått så långt att Twitter och Instagram släckte ner den folkvalde presidentens, Donald Trump, konton. Inte nog därmed: konton för en rad andra konservativa företrädare, exempelvis den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon, har raderats.

Den beskrivna utvecklingen påbörjades långt innan mobben trängde in i kongressbyggnaden. Denna beklagliga händelse blev emellertid ytterligare ett incitament för det fria ordets motståndare i USA, EU och på andra ställen att gå vidare i sina försök att tysta politiska meningsmotståndare. Nu anförs den alltså av Stefan Löfven i syfte att skärpa censuren av sociala medier.

Voltaire och vänstern. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten har mer och mer blivit en fråga om att yttra sig på ”rätt” eller ”fel” sätt. De som uttrycker åsikter och synpunkter som ogillas av etablissemanget med regeringen i spetsen kan i värsta fall förvänta sig inte bara motargument – vilket givetvis ä helt i sin ordning – utan också att utestängas eller kraftigt begränsas i sin offentliga verksamhet och i sin levnad över huvud taget.

Voltaire – yttrandefrihetens försvarare.

Den franske upplysningsfilosofen Francois-Marie Arouets (1694-1778), mer känd som Voltaire, inställning till yttrandefriheten har av den brittiska författarinnan Evelyn Beatrice Hall (1868-1956) sammanfattats så: ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.” https://tommyhansson.wordpress.com/2011/10/06/nagot-om-tolerant/

Dagens censurivrare på vänsterkanten, i den mån de alls hört talas om Voltaire, verkar snarare operera enligt principen: ”Jag håller inte med om vad du säger, och jag är beredd att gå i döden för att hindra dig från att säga det.”

Näthatsgranskaren. Den ständigt utökade lagstiftningen om hets mot folkgrupp har med åren blivit ett allt mer verksamt instrument i händerna på censurivrare för vilka det är viktigare att inte känna sig kränkt än att värna det fria ordet. För några aktörer har det till yttermera visso blivit en affärsidé att dammsuga sociala medier efter förgripliga yttranden att anmäla till polisen.

Dit hör den beryktade så kallade Näthatsgranskaren med expolisen Tomas Åberg som ledande namn. Näthatsgranskaren har sedan starten 2017 lämnat in över 1000 anmälningar till polisen med målsättningen att få ut så stora skadestånd som möjligt.

De som drabbas är ofta pensionärer som, av fullt förklarliga skäl, upprörs över samhällsutvecklingen och därför i affekt råkar uttrycka sig mindre rumsrent på Internet. https://katerinamagasin.se/sa-har-nathatsgranskaren-tomas-aberg-gjort-forfoljelse-av-pensionarer-till-en-affarside/

Sverigedemokraterna är mig veterligt det enda riksdagsparti som uttryckt skepsis gentemot lagen om hets mot folkgrupp, och dess ungdomsförbund Ungsvenskarna vill helt avskaffa den. Det vill för övrigt enligt uppgift också partiet Medborgerlig samling. https://nyheter24.se/maktkamp24/918006-sds-ungdomsforbund-vill-avskaffa-lagen-om-hets-mot-folkgrupp.

SIFO februari: KD farligt nära riksdagsspärren – MP riskerar åka ur riksdagen

Det skulle bli regeringsskifte om det var riksdagsval i dag.

Det visar SIFO/Kantars februarimätning 2021. Socialdemokraterna förblir visserligen landets största parti, men då regeringskollegerna i Miljöpartiet hamnar utanför riksdagen med blott 3,6 procent av väljarsympatierna och stödpartiet Liberalerna bara lyckas nå upp till försumbara 2,8 procent ser det mörkt ut för januaripartierna. https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/valjarbarometern-februari-2021

För Liberalerna är det i det närmaste kört. Bara ett mirakel kan rädda partiet kvar i riksdagen och det skulle förvåna i alla fall denna bloggare, om L-ledaren Nyamko Sabuni får sitta kvar särskilt mycket längre. Hon gjorde ett tappert försök till utspel då hon hotade med att lämna januarisamarbetet, men detta dementerades i stort sett per omgående av partiets talesman Fredrik Malm: ”Vi bryter inget samarbete”, citerades han i Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/liberalernas-svar-efter-johanssons-oppning/

Malm bekräftade alltså ännu en gång – för vilken gång i ordningen? – att liberalerna har en olycklig faiblesse för att inte veta vilket ben de skall stå på: att vara liberal är att vela.

Socialdemokraterna ligger med 27,6 procent still sedan den förra SIFO-mätningen trots att skarp kritik stundom riktats mot partiet på grund av dess hantering av Kina-smittan. Störst stöd har S-partiet av kategorin äldre kvinnor (40,3 procent) och minst bland yngre män (14,9 procent). Den största gruppen väljare återfinns bland pensionärerna.

Moderaterna uppvisar en uppåtgående trend och ökar nu med 1,1 procentenhet sedan mätningen i januari. Väljare har strömmat över från krisande Kristdemokraterna och därtill har M fått tillbaka en del tidigare SD-sympatisörer.

Sverigedemokraterna ökar marginellt sedan förra mätningen och når nu 18,8 procent. Partiet noteras för stabila siffror i de flesta mätningar men är långt ifrån de siffror partiet låg på med över 20 procent för något år sedan.

Den kinesiska smittan synes inte ha gynnat partiet, som gjort utspel om bland annat skyddsmasker och vaccinering. Notabelt är dock att de många och vildsinta angreppen från olika socialdemokratiska talesmän under senare tid inte tycks ha inverkat negativt på populariteten.

Vänsterpartiet ligger kvar på 10 procent jämfört med närmast föregående SIFO-undersökning, vilket är 2 procentenheter bättre än i senaste valet. Partiledarbrytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar har med andra ord inte inverkat menligt på det gamla kommunistpartiets popularitet, även om den senare är mycket långt ifrån Sjöstedts förtroendesiffror.

Centerpartiet noterar med 8,1 procent en halv procentenhets sämre resultat än vad som blev fallet i riksdagsvalet 2018. Partiet tycks vara märkligt opåverkat av såväl covid-19 som omfattande pedoifilskandaler.

Tydlig krissituation för Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna befinner sig i en tydlig krissituation sedan några månader tillbaka trots en tillfällig uppgång till 6,5 procent i en mätning nyligen. 4,2 procent nu är en nedgång om 0,6 procentenheter sedan januarimätningen och bär vittne om att KD kan få det besvärligt att kravla sig över 4-procentsspärren i valet 2022.

Partiledaren Ebba Busch har fått uppbära kritik för att hon fortsätter att processa med en 81-årig man i en fastighetsaffär och får dessutom inhösta regelmässiga personangrepp från sosseriet.

Extremistiska Miljöpartiet lyckas endast komma upp i 3,6 procent och kan bara förlita sig på stödröster från väljare som normalt röstar på andra partier om man vill klara sig kvar i riksdag och regering. För Sveriges och det svenska folkets bästa kan vi bara be för och hoppas på att dessa stödröster fryser inne.

Övriga partier får i denna mätning nöja sig med 1,4 procent. Sorry, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ med flera.

Oppositionspartierna M, SD och KD kommer sammanlagt upp i 46,6 procent och skulle kunna bilda regering om SIFO-siffrorna vore valresultat. Det motsvarar 176 platser i riksdagen.

SCB: Krisande S ändå klart största parti – L åker ur riksdagen

Varken svenska flaggor eller Löfvens tal till nationen har kunnat höja de socialdemokratiska siffrorna hos SCB.

Tre saker sticker ut i Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning för november 2020, som offentliggjordes häromdagen: Socialdemokraterna minskar kraftigt sedan majundersökningen; Moderaterna går framåt och blir klart största oppositionsparti; ständigt krisande Liberalerna skulle åka ur riksdagen. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-i-november-2020—-val-idag/

SCBs partisympatiundersökning publiceras två gånger om året. Jämfört med resultatet i maj tappar S-partiet 4,3 procent och noteras nu för 29,4 procent. Den good-will partiet tidigare fick till följd av hanteringen av den kinesiska smittan är nu borta. Varken en myckenhet av svenska flaggor eller statsminister Stefan Löfvens TV-sända så kallade tal till nationen har givit önskad effekt.

Det bör dock noteras att Löfvens parti ändå ligger 7,3 procentenheter före mätningens tvåa, Moderaterna, samt får närmare 1 procentenhet bättre resultat än i riksdagsvalet 2018. Kommer därtill att sosseriet hos SCB går avsevärt bättre än vad som brukar vara fallet i alla andra mätningar, där S varit nere på 22-23 procent. Vilket får denna bloggare att fråga sig hur pass tillförlitlig SCBs undersökning egentligen är.

SCB november 2020.

”Moderaterna har tagit ledartröjan i oppositionen under pandemin och det har betalat sig”, kommenterar SVTs kommentator Elisabeth Marmorstein M-framgången. Må så vara. Jag kan inte hjälpa att jag ändå finner det skäligen osannolikt att M skulle distansera SD med 3,5 procentenheter – i alla andra mätningar är det i stort sett dött lopp mellan dessa båda partier, icke sällan med SD före M. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-kommer-scb-s-stora-valjarundersokning

Sverigedemokraterna ökar nu med en halv procentenhet jämfört med SCBs majmätning. 17,6 procent är ändå väsentligt sämre än i alla andra mätningar på senare tid, och jag har svårt att se varför det Sverige-vänliga partiet skulle tappa 4-5 procentenheter jämfört med vad det brukar få i andra mätningar. Nu får SD ungefär samma resultat som i valet 2018.

Närmast under de tre partier som toppar undersökningen återfinner vi Vänsterpartiet med 9,3 procent, 1,1 bättre än i majmätningen och 1,3 bättre än senaste valresultatet. Väljarna tycks vara tillfreds med ledarbytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar. Centerpartiet gör en uppryckning med 1,6 procentenheter jämfört med i maj och når nu 7,6 procent (8,6 i valet). Det skall sägas att mätningen utfördes innan Federley-skandalen med full kraft skakade om C.

Kristdemokraterna får den här gången nöja sig med 5,4 procent, klart sämre än såväl i såväl majmätningen som i valet 2018. Jag gissar att många väljare finner KD vara ett tämligen opålitligt parti: hårda högerutspel varvas med mjäkig snällism i en rätt motbjudande mix.

Bilden ljuger. Så här glad är L-ledaren Nyamko Sabuni med all sannolikhet inte i dag.

I botten på listan balanserar Miljöpartiet och Liberalerna kring fyraprocentsspärren. MP lyckas den här gången hålla sig ovanför med 4,2 procent under det att L halkar ner till 3 procent. Det är tydligt att många gamla folkpartiväljare givit upp hoppet om partiet, som inte kan bestämma sig om det skall fortsätta stödja S-MP-regimen eller återgå till sin borgerliga identitet.

Slutligen skall nämnas att övriga partier kommer upp i totalt 1,5 procent, 0,4 procentenheter bättre än i majmätningen och i paritet med valresultatet 2018. Min gissning är att Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ och Piratpartiet tar det lugnt med firandet.

SD knappar in på S hos Sentio – men stämmer siffrorna?

Sentio juli 2020.

Socialdemokraterna är fortsatt landets största parti om vi får tro det norska mätinstitutet Sentios mätning för juli månad 2020. 25,5 procent innebär dock minus 3,3 procentenheter sedan förra mätningen och närmare tre procentenheter sämre än i det urusla riksdagsvalet 2018, då S erhöll sitt sämsta resultat i modern tid. http://redir.opoint.com/?url=https://theworldnews.net/se-news/sd-bryter-lofvens-segertag-nastan-jamnstora-med-s&OpointData=4a4bda6ac6518f584b499b2c4ce0037fJmlkX3NpdGU9MjE3NjAwJmlkX2FydGljbGU9MzA1OTAyMyZpZF91c2VyPTE0MTEmaWRfYXBwbGljYXRpb249MTAwMDAwOCZpZF9wYXJ0bmVyPTImbGFuZz1ubyZtb249MSZtYXRjaGVzPSJTZW50aW9zIjU=

Sossarna skuggas i Nyheter idag/Sentios mätning av Sverigedemokraterna, som rycker upp sig rejält – 3,4 procentenheter – och antecknas för 24,1 procent. Det är det sverigevänliga partiets bästa opinionssiffror på länge. SDs framgång får antagligen tolkas som ett tecken på att immigrationsfrågan är på väg tillbaka som huvudfråga i svensk politik. Moderaterna går framåt till 20,3 procent, vilket är en förbättring med 1,7 procentenheter.

Jag måste bekänna att jag hyser viss klockarkärlek till Sentios mätningar, som ofta brukar ge mitt parti SD goda siffror. Sentio var ävenledes det mätinstitut som bättre än alla andra lyckades pricka in SDs valresultat 2014 då partiet fick 12,9 procent. Tyvärr lyckades institutet ifråga inte tillnärmelsevis lika bra 2018.

Om Sentio har rätt är det nästan idel negativa siffror för Jök-partierna. Förutom sossarnas debacle minskar Centerpartiet med över en halv procentenhet ner till 5,8 procent och det snart helt utplånade Liberalerna med 0,4 ner till 2,5 procent. Vänsterpartiet tappar också. Tyvärr ökar emellertid extremistiska Miljöpartiet rätt rejält enligt Sentio – från 3,9 till 5,1 procent jämfört med förra mätningen.

Glädjesiffror för SD och Jimmie Åkesson: 24,1 och näst största parti i Sentios julimätning.

Sentio är såvitt jag vet det enda mätinstitut som även redovisar småpartiernas siffror. Jag gissar att det hoppats jämfota hos nationalradikala Alternativ för Sverige i anledning av uppnådda 1,1 procent. Skall man döma av en del entusiastiska kommentarer på nätet så är riksdagsplatsen så gott som säkrad för AfS.

Hos feminazisterna hos Feministiskt initiativ lär det deppas rejält: nedgång från 0,8 till 0,1 (procent). Medborgerlig samling får 0,7 procent (+0,4) och Piratpartiet 0,1 (-0,4). Övriga partier (vilka det nu kan vara) noteras hos Nyheter idag/Sentio för 0,4 procent.

Märkligt nog har på Facebook och i en personlig blogg förekommit litet andra siffror vilka presenterats som Sentios julimätning 2020. Jag utgår under alla omständigheter från att ovanstående skall stämma, eftersom jag fått dem från Sentios hemsida.

Frågan är naturligtvis om vi kan lita på Nyheter idag/Sentios siffror. Är den markanta socialdemokratiska  kräftgången en reell trend som kommer att bekräftas i kommande mätningar? Det skall också konstateras att Sentio stundom haft en tendens att publicera glädjesiffror för SD. För tillfället nöjer jag mig dock med att känna mig i alla fall litet upplivad!

Förbered er på en lång socialdemokratisk dominans i svensk politik!

 

 

Kantar SIFOs sammanställning maj 2020.

Aftonbladets ofta insiktsfulla krönikör Lena Mellin konstaterar den 4 maj att statsminister Stefan Löfven ”är inte ordens man”. Mellin: ”Det är i hans jobb ett handikapp av ganska stora mått.” 

Detta har enligt Lena Mellin lett till att hans närmaste medarbetare utvecklat en speciell taktik:

Drastiskt uttryckt har de stängt in Löfven i en garderob och släpper ut honom med jämna mellanrum. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/GGR076/stefan-lofven-sitter-i-garderoben

Den taktiken har uppenbarligen varit lyckosam. I Kantar SIFOs senaste sammanvägning av de viktigaste opinionsmätningarna för Ekot går nämligen Socialdemokraterna framåt med 4,9 procentenheter jämfört med föregående månads sammanvägning till 30,2 procent. Det är siffror S i stort sett inte haft sedan Mona Sahlins tid som partiledare och närmare 2 procentenheter bättre än i valet 2018.

Kantar SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar: ”Det är ju coronaeffekter. Regeringar går upp i nationella krislägen i allmänhet och man tycker ju också att regeringen har skött coronasmittan bra.”

Det är en sanning med modifikation. Det rätt många väljare tycker är snarare att Socialdemokraterna hanterat den kinesiska smittan på ett tillfredsställande sätt, ty övriga i Januariöverenskommelsen ingående regeringsbärande partier noterar vikande opinionssiffror. För Miljöpartiet och Liberalerna är det så illa att de halkar under riksdagsspärren på 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/nya-succesiffror-for-socialdemokraterna/

Näst största partiet i mätningen, Sverigedemokraterna, kommer upp i 19,9 procent, vilket är 2,2 procentenheter sämre än en månad tidigare; dock dryga 2 procentenheter bättre än i valet. Trean Moderaterna får 18,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Vänsterpartiets tidigare uppgång bryts den här gången: 9,4 procent är 1,3 sämre än i föregående månads sammanvägning.

Centerpartiet rosar inte heller marknaden utan tvingas nu nöja sig med 7,3 procent, minus 0,7. Kristdemokraterna ökar däremot och noteras för 6,5 procent, i paritet med partiets senaste valresultat. I botten av sammanställningen återfinner vi undersökningens verkliga förlorare: Miljöpartiet på 3,7 och Liberalerna på 3,3 procent, båda således under riksdagsspärren.

”Övriga partier” får nöja sig med 1,4 procent – sorry, Feministiskt initiativ, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling med flera.

 

Löfvens nya stil: en nationalistisk framtoning som tidigare varit otänkbar.

Frågan är då om man skall betrakta den kraftiga socialdemokratiska uppgången som en tillfällighet i Kina-smittans tecken eller inledningen till en längre period av S-dominans i svensk politik. I mina flöden på Facebook och Twitter finns rätt gott om kommentarer av denna typ: ”Sossarna kanske har höga siffror just nu, men vänta bara tills det här är över och regeringens skuld till att så många på äldreboenden dött framgår klart.” En annan typisk reaktion är att avfärda glädjesiffror för S som ”fake news”. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/15/1-200-doda-framst-pa-aldreboenden-men-sverige-haller-fast-vid-sin-linje-vi

Osvuret är som alltid bäst, men jag är rädd för att kommentatorer av ovan nämnt slag hugger i sten. För det första kan allt tal om ”fake news” kategoriskt avfärdas. Det är ett gammalt fenomen att allmänheten gärna håller sig till det trygga och invanda i kristider. I just det här fallet är det dessutom säkerligen helt korrekt som Toivo Sjörén säger: många är uppriktigt övertygade om att regeringen – och då främst Socialdemokraterna – samt Folkhälsomyndigheten gör ett bra jobb.

Och jag tror inte alls på att det här är ett övergående fenomen. För det första tyder de flesta tecken på att Kina-smittan i någon form kommer att vara med oss ett bra tag framöver, kanske flera år. Till detta kommer att inte något av oppositionspartierna inklusive SD lyckats presentera några hållbara alternativ till regeringskonceptet. Även om de skulle ha bättre förslag till hantering av viruset än vad Löfven et consortes har så har det visat sig ytterligt svårt för dem att få genomslag för detta i systemmedia.

Henrik Vinge, SDs gruppledare i riksdagen, är emellertid inte helt missnöjd med situationen trots partiets vikande siffror: ”Tidigare är det flera partier som inte har velat tala med oss. Nu har vi diskussioner med i stort sett alla.” Alltid något, förstås. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakrisen-kan-bli-vandpunkt-for-sd

SDs Henrik Vinge är inte helt missnöjd med situationen.

Som nämndes inledningsvis har också Stefan Löfven, eller kanske rättare sagt hans nära rådgivare, haft vett att låta den normalt sluddrande och stånkande statsministern slippa ut ur den bildliga garderoben bara när han har något särskilt att säga till menigheten och dessutom har allt nerskrivet på papper eller teleprompter. Löfven har därtill lagt sig till med en nationalistisk framtoning som tidigare varit helt otänkbar. Löfven har kanske inte talets gåva – men dum är han definitivt inte.

Med andra ord: förbered er på socialdemokratisk dominans i svensk partipolitik för ansenlig tid framöver (ingen vore förstås gladare än jag om jag hade fel!)!

 

 

Demoskop: S och SD i topp – MP och L utanför riksdagen

S går om SD i Aftonbladet/Demoskop.

Socialdemokraterna åter största parti. Miljöpartiet och Liberalerna utanför riksdagen.

Så kan man lämpligen sammanfatta kontentan av Aftonbladet/Demoskops mätning i månadsskiftet januari-februari. Sverigedemokraterna, som varit största parti i ett antal mätningar på sistone, förvisas nu till andraplatsen med Moderaterna som trea.

MP och L ute ur riksdagen i Aftonbladet/Demoskop – S åter störst

Liberalerna abonnerar i mätning efter mätning på en plats utanför Sveriges riksdag. Den här gången  med 3,2 procent av väljarsympatierna, vilket ändå är en svag uppgång.

Peter Santesson, analyschef på Demoskop, har följande att säga om Nyamko Sabuni, som varit L-ledare sedan den 28 juni i fjol: ”Hon kan inte bestämma sig och tydligt markera i vilket block hon vill placera sitt parti. Väljare som står till höger upplever L som lierade med S. Men å andra sidan får man inte heller något förtroende från vänsterväljare.”

Även för Miljöpartiet är läget prekärt. MP minskar med en hel procentenhet och landar nu på 3,8 procent. Det är tydligt att väljarna ser mycket kallsinnigt på det mest klimatextremistiska alternativet i svensk partipolitik.

Gissningsvis andas en del socialdemokrater ut nu när deras parti återtar ledningen i partiligan.  24,7 procent är en ökning med 1,3 procentenheter men ändå ett historiskt sett uruselt resultat. I riksdagsvalet 2018 erhöll S-partiet som en jämförelse 28,26 procent, vilket var det sämsta valresultatet partiet nått sedan förra seklet var ungt.

Visavi Sverigedemokraterna skiljer det endast drygt en procentenhet; SD får nu 23,5 procent, en tillbakagång med en procentenhet men väsentligt bätttre än i senaste valet då SD erhöll 17,53 procent.

Moderaterna begåvas i Aftonbladet/Demoskop med 18,9 procent, ganska precis en procentenhet sämre än i valet. M kan dock glädja sig åt att plocka väljare från SD. Troligen är det Moderaternas tuffare retorik om lag och ordning som givit visst resultat.

I den aktuella undersökningens mellanskikt noteras för Vänsterpartiet 9,3, Centerpartiet 8,9 samt Kristdemokraterna 6,3 procent. V går därmed fram med 0,3 procentenheter men är ytterligare en procentenhet bättre än i valet. Frågan är dock vad som kommer att hända med opinionssiffrorna då den förtroendeskapande Jonas Sjöstedt avgår från partiledarskapet till förmån för en tillvaro i Vietnam, där hustrun Ann Måwe är svensk ambassadör.

Vad händer med V om Nooshi Dadgostar tar över efter Sjöstedt?

Den enda som aktivt uttryckt en vilja att ta sig an partiledarskapet är mig veterligt så här långt Mernoosh ”Nooshi” Dadgostar, en 30-årig riksdagsledamot med iransk bakgrund som tidigare bland annat varit fullmäktigeledamot i Botkyrka. Vad som talar mot henne är hennes tämligen obalanserade, radikala hållning och det faktum att hon möjligen visat sig vara litet väl het på gröten. Det har lett till att vissa i partiet hellre vill se Tamara Spiric, före detta kommunalråd i Umeå, som Sjöstedts efterträdare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nooshi_Dadgostar

Såväl Centerpartiet (8,9 procent) som Kristdemokraterna (6,3 procent) antecknas  hos Demoskop för siffror som i stort ligger i paritet med deras valresultat.

Blockmässigt finner vi att konstellationen SD-M-KD är betydligt större än S-MP-C-L med 48,7 (+0,2) repektive 40,6 (-0,2) procent.

Ser vi till noteringen för ”Övriga” så lär 1,3 procent knappast framkalla glädjeutbrott från vare sig Medborgerlig samling, Alternativ för Sverige, Piratpartiet, Feminisitiskt initiativ eller Kalla Anka-partiet.

Resultat Aftonbladet/Demoskop februari 2020:

Socialdemokraterna 24,7 (+1,3)
Sverigedemokraterna 23,5 (-1,0)
Moderaterna 18,9 (+0,7)
Vänsterpartiet 9,3 (+0,3)
Centerpartiet 8,9 (-0,6)
Kristdemokraterna 6,3 (+0.4)
Miljöpartiet 3,8 (-1,0)
Liberalerna 3,2 (+0,1)
Övriga: 1,3 (-0,3)

Fotnot: 2 148 röstberättigade personer intervjuades 25 januari till 5 februari.

 

 

 

 

SD för första gången större än S i SIFO – V över 10 procent

SIFO januari 2020.

Sverigedemokraterna är för första gången större än Socialdemokraterna i en SIFO-mätning. Det visar SIFOs senaste sammanställning av partisympatierna. Marginalen är dock liten: 23,8 respektive 23,5 procent. Siffrorna ligger också inom den statistiska felmarginalen.

Första gången någonsin: SD större än S hos SvD/Sifo – Sjöstedt lämnar med röda flaggan i topp

SD-noteringen innebär ändå en minskning jämfört med den senaste mätningen, då det Sverige-vänliga partiet erhöll 24,4 procent jämfört med 24,6 för S. För S-partiet är den nu aktuella SIFO-noteringen den näst sämsta hos opinionsinstitutet ifråga.

SIFO/Svenska Dagbladet januari 2020 är bara den senaste i raden av opinionsundersökningar som bekräftar att S och SD är landets två största partier vad beträffar väljarstöd samt att M är tredje störst (får nu 17,5 procent).

Den aktuella mätningens största nyhet är eljest att Vänsterpartiet får 10,2 procent, en ökning med en halv procentenhet och det bästa partiet uppnått på mycket länge. En lika stor ökning kan noteras för C, som blir femte största parti med 8,5 procent. Därefter följer KD med 6,6 (+0,3), MP med 4,5 (-0,2) samt L med 3,9 procent (-0,1).

Övriga partier antecknas för 1,5 procent, en ytterst marginell ökning från 1,3 procent. Knappast något läge för exempelvis Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ och Alternativ för Sverige att korka upp champagnen.

Jimmie Åkessons SD är för första gången större än Stefan Löfvens S i en SIFO-mätning.

Blickar vi tillbaka mot riksdagsvalet 2018 ser vi att Sverigedemokraterna ökat kraftigt från 17,5 procent medan Socialdemokraterna  gått kräftgången från 28,3 procent, vilket ändå var partiets sämsta valresultat sedan början på förra seklet. Vänsterpartiet har ökat med 2,2 procentenheter från valets 8,0 procent. https://valresultat.svt.se/2018/10000.html

Moderaterna fick 19,8 procent i valet och har alltså minskat med 2,3 procentenheter medan Liberalerna dalat med 1,6 procentenheter från 5,5 procent. Resultaten för C (8,0), KD (6,3) och MP (4,5) har ändrat sig mycket litet eller inte alls sedan valet 2018.

Opinionsmätningar mellan valen (det vill säga alla) bör av naturliga skäl tas med en viss nypa salt. Flera bedömare har luftat åsikten att sossarna, trots motvind nu, ändå kommer att kunna mobilisera partiapparat och väljare i tillräcklig mängd när det blir allvar av.

Det är en bedömning som förvisso kan ligga nära till hands, men jag undrar om inte det som nu är på väg att ske i svensk partipolitik faktiskt innebär något av ett paradigmskifte: socialdemokratin har noterats för anmärkningsvärda tillbakagångar i europeiska länder där den av tradition varit stark tidigare – den trenden kan nu vara på väg att slå igenom även i Sverige.

 

SD vinnare, KD förlorare i senaste SIFO

GP/SIFO december 2019: S och SD jämnstora.

Den stora skillnaden när det gäller Sverigedemokraternas resultat i opinionsmätningar mellan i dag och hur det var tidigare är att SD numera noteras för goda resultat såväl hos ”finare” som av mer etablerade kretsar mindre ansedda institut. Således är det inte längre några himmelsvida diskrepanser mellan noteringarna hos exempelvis SIFO och SCB jämfört med dem hos Sentio och Inizio.

I GP/SIFO december 2019 får det Sverige-vänliga partiet 24,4 procent – en uppgång med 1,4 procentenheter sedan närmast föregående mätning – och skuggar därmed Socialdemokraterna med 24,6 procent (+0,2). En högst försumbar skillnad – de båda partierna är nu i princip lika stora hos väljarna. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Wb2Lwa/sd-jamnstora-med-s-i-ny-matning

På tredje plats återfinns efter vanligheten Moderaterna på 17,2 procent, vilket innebär en marginell uppgång. Av de tre största partierna är det bara SD som ökat sedan valet och det med stormsteg: upp från 17,5 till 24,4 procent. S har gått tillbaka från sitt historiskt urusla valresultat på 28,3 och M har minskat från 19,8 procent.

Fjärde störst hos GP/SIFO blir nu Vänsterpartiet på 9,7 procent, oförändrat sedan förra SIFO men upp med 1,7 procentenheter sedan valet 2018. En utveckling där svaret förmodligen bör sökas i vänsterväljares missnöje med S-partiets regeringssamverkan med de borgerliga Centerpartiet och Liberalerna.

Vinnare och förlorare i SIFO: Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch Thor (KD). Ebba kan dock glädja sig åt att fortfarande vara mest förtroendeingivande partiledare.

Därnäst kommer Centerpartiet på 8,0 procent och Kristdemokraterna på 6,0 procent. KD blir därmed mätningens stora förlorare med en nedgång om 1,8 procentenheter jämfört med förra mätningen. Partiet får trösta sig med att det alltjämt har den i folkdjupet mest förtroendeingivande partiledaren i Ebba Busch Thor.

Näst minsta parti blir Miljöpartiet med 4,7 procent, samma som senast, och minst Liberalerna, som dock ökar med en halv procentenhet och tangerar riksdagsspärren på 4 procent.

Avslutningsvis kan noteras att det ser mörkt ut för partier såsom Alternativ för Sverige, Feministiskt initiativ, Medborgerlig samling och Piratpartiet, eftersom stapeln för ”övriga partier” endast når upp till 1,3 procent.

Fotnot: Mätningen genomfördes 2-12 december 2019 och omfattar 8214 personer från 18 år och äldre. Av intervjuerna har 1000 genomförts per telefon och resten via webbpanel. Telefonintervjuerna har viktats högre.

 

Nyheter idag/Sentio: Nu är SD större än sossarna igen!

Nyheter idag/Sentio augusti 2019.

Nyheter idag/Sentios mätning för augusti 2019 är glada nyheter för varje sverigedemokrat: SD blir med 23,5 procent Sveriges största parti, även om Socialdemokraterna följer tätt efter med 23,2 procent. http://redir.opoint.com/?url=https://resett.no/2019/08/30/ny-maling-sverigedemokraterna-storre-enn-socialdemokraterna/&OpointData=111133838e3e8680a558c785a6fad86eJmlkX3NpdGU9MjAwNTU5JmlkX2FydGljbGU9Mzk3NDkmaWRfdXNlcj0xNDExJmlkX2FwcGxpY2F0aW9uPTEwMDAwMDgmaWRfcGFydG5lcj0yJmxhbmc9bm8mbW9uPTEmbWF0Y2hlcz0iU2VudGlvIjQ=

Det har hänt förut att SD passerat S idet norska mätinstitutet Sentios opinionsundersökningar, även om det var något år sedan nu. Sentio var det institut som lyckades pricka in SDs valresultat 2014 bäst av alla, men i valet 2018 gick det inte lika bra: SD var då märkbart överskattat i mätningarna.

Den aktuella mätningen genomfördes 22-27 augusti, vilket innebär att den senaste tidens händelseutveckling omfattande dödsskjutningar och sprängningar fanns med i bilden. Sådana händelser gynnar aldrig en sittande regering men kan av naturliga skäl spela ett parti i ständig opposition som SD i händerna. Det är precis det som nu förefaller ha hänt.

SDs 23,5 procent är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående mätning samtidigt som S tappar bastanta 2,5 procentenheter. Tredje störst är Moderaterna, som ökar med 1,3 procentenheter upp till 18,3 procent. Det tredje partiet som brukar räknas in i ett ”konservativt” block, Kristdemokraterna, noteras för mätningens största tapp – från 7,9 ner till 5,8 procent.

Detta stämmer väl överens med KDs tillbakagång i flertalet andra opinionsundersökningar och har, som jag ser det, allra mest att göra med KDs opålitlighet i immigrationsfrågan. Partiledaren Ebba Busch Thor har å ena sidan sagt att invandringen måste minska men å andra sidan stött regeringens förslag om ökad anhöriginvandring.

Jimmie Åkessons SD är nu återigen större än Stefan Löfvens S.

Sossarnas regeringskolleger i Miljöpartiet noteras för en marginell tillbakagång till 4,7 procent och har tydligtvis inte lyckats slå mynt av allt ståhej kring klimatfrågan. Detsamma kan sägas om Centern, som minskar med 1,3 procentenheter ner till 6,1 procent. Det andra av regeringens ”borgerliga” stödpartier, Liberalerna, ökar däremot litet överraskande med 1,7 procentenheter och får hos Sentio 5,4 procent.

Kanske har den av många förväntade Sabuni-effekten, som hittills vägrat infinna sig, nu äntligen blivit verklighet för L (om än i begränsad omfattning)?

Även Vänsterpartiet går upp med 1,7 procentenheter till 10,5 procent. Jag tolkar det som att rollen som ett regeringsstöd utan att behöva ta ansvar för den rödgröna regeringens tillkortakommanden passar det forna kommunistpartiet rätt väl.

Nyheter idag/Sentio är den enda opinionsmätning som också mäter småpartiernas resultat. Extremnationalisterna korkar nu upp champagnen sedan Alternativ för Sverige lyckats kravla sig över 1-procentsstrecket och antecknas för 1,1 procent. Medborgerlig samling får endast 0,2 och Piratpartiet 0,1 procent.

Nyheter idag/Sentio: KD och V gasar på – SD näst störst

KD större än C i Sentio 2 februari 2019.

Centerpartiet ökar ytterst marginellt i Nyheter idag/Sentios mätning publicerad den 2 februari – från 6,9 i föregående mätning till 7,1 procent. Kristdemokraterna ökar dock med hela 1,2 procentenheter och passerar därmed C och blir landets femte största parti. http://redir.opoint.com/?url=http://www.blogarama.com/politics-blogs/1308103-sverige-europa-varlden-blog/28870390-senaste-sentio-undersokningen&OpointData=bcd482a2207b154df4a7e39e8a10aa98JmlkX3NpdGU9MTk2OTMwJmlkX2FydGljbGU9MzIwNDUxJmlkX3VzZXI9MTQxMSZpZF9hcHBsaWNhdGlvbj0xMDAwMDA4JmlkX3BhcnRuZXI9MiZsYW5nPW5vJm1vbj0xJm1hdGNoZXM9InNlbnRpbyI0

Samtliga landets tre största partier noteras för minskningar hos det norska mätinstitutet. Socialdemokraterna 27,8 procent (28,4). Sverigedemokraterna 20,4 (22,3) och Moderaterna 17,7 (18,5). Endast SD får dock ett bättre resultat jämfört med valresultatet på 17,5 procent. Fjärde största parti hos Sentio blir Vänsterpartiet, vars måttfulla kritik mot Januariöverenskommelsen (Jök) tydligen har lönat sig – V gasar i likhet med KD på och får nu 9,5 procent.

För Miljöpartiet fortsätter läget att se prekärt ut. MP får trösta sig med att med 4,0 procent landa precis på riksdagsspärren, medan L hamnar strax under densamma med 3,9 procent.

Centerledaren Annie Lööf är märkbart berörd över den kritik som drabbat Centern som parti och henne som partiledare. Hon har således talat om ”hat” och efterlyst mer hyfs i debatten. Lööf vill sätta ”gränser” för vad det skall vara tillåtet att säga, vilket tyder på en ambivalent inställning till den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Tecknaren Jeanders syn på Januariöverenskommelsen som ett parti klädpoker.

Annie Lööf fortsätter med den drucknes envishet att skönmåla Centerns och Liberalernas beslut att mäla sig ur gemenskapen inom den borgerliga alliansen och i stället satsa på det rödgröna vänsterblocket: ”Då stod vi upp för medmänsklighet och framtidstro, då höll vi gränsen mot Sverigedemokraterna.” http://www.gp.se/nyheter/sverige/l%C3%B6%C3%B6f-vill-se-mer-hyfs-och-mindre-hat-1.12884295

För att Lööfs (och Björklunds) taktik skall fungera krävs att det Sverige-vänliga partiet demoniseras och att det allra viktigaste i svensk politik är att isolera detta, men av opinionssiffrorna att döma är det långt ifrån alla som köper denna alternativa verklighetsbeskrivning. I stället gynnas KDs mer realistiska verklighetsförankring.

Sentio är ensamt bland mätinstituten med att ha separata staplar för de större partierna utanför riksdagen. ”Störst” av dessa blir nu Alternativ för Sverige med nästan 1 procent av väljarsympatierna – en ökning med 0,6 procentenheter. Feministiskt initiativ får nöja sig med 0,5 procent. medan Piratpartiet och Medborgerlig samling får ännu lägre resultat.

Nyheter idag/Sentio 2 februari 2019

Socialdemokraterna 27,8 (28,4)
Sverigedemokraterna 20,4 (22,3)
Moderaterna 17,7 (18,0)
Vänsterpartiet 9,5 (8,0)
Kristdemokraterna, 7,3 (6,1)
Centerpartiet 7,1 (6,9)
Miljöpartiet 4,0 (3,9)
Liberalerna 3,9 (4,2)
Alternativ för Sverige 0,9 (0,3)
Feministiskt initiativ 0,5 (0,8)
Piratpartiet 0,4 (0,3)
Medborgerlig samling 0,3 (0,3)
Övriga partier 0,2 (0,6)