Posted tagged ‘Miljöpartiet’

SIFO: M ökar och KD minskar mest – L under spärren igen

19 augusti, 2019

Förlorare i SIFO augusti 2019: KDs Ebba Busch Thor och Ls Nyamko Sabuni.

SIFOs opinionsmätning för augusti 2019 bekräftar AB/Inizios slutsats nyligen: Liberalerna har inte kunnat dra fördel av någon ”Sabuni-effekt”. Således fortsätter L parkera under riksdagsspärrens 4 procent med 3,8 procent av väljarsympatierna (låt vara att detta är 0,2 procentenheter bättre än i närmast föregående mätning som skedde i juni). https://www.expressen.se/nyheter/svdsifo-ingen-sabuni-effekt-for-liberalerna/

Det är tydligt att de liberalt sinnade väljarna inte upplever den nya partiledaren Nyamko Sabuni som något jättelyft jämfört med Jan Björklund. Hon har ju därtill i stort lyst med sin frånvaro i offentligheten sedan talet i Almedalen i somras. Ls katastrofsiffror överraskar i alla fall mig – jag hade absolut trott på något slags Sabuni-effekt. Den nu aktuella SIFO-mätningen, som beställts av Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten,  är den sjunde i rad där L misslyckas nå riksdagsspärren.

Det största tappet i SIFO-mätningen står emellertid Kristdemokraterna för – från 9,5 procent i förra mätningen till 8,4 nu. I våras låg KD därtill på över 12 procent. SIFO-chefen Toivo Sjörén förklarar detta så: ”De började tappa redan i maj. Nedgången sedan dess beror dels på att de inte fick prata om de frågorna de ville, dels på att partiet förlorade en del kvinnliga väljare.”

Ja, jo, kanske. Den tyngsta orsaken till KDs kräftgång som jag ser det är emellertid att rätt många genomskådat partiets fejkkonservatism. Man kan inte, som KD-ledaren Ebba Busch Thor gjort, å ena sidan tala om behovet av en tuffare invandringspolitik men å andra sidan i riksdagen rösta för ökad anhöriginvandring. Det ligger då nära till hands för besvikna KD-sympatisörer att istället vända sig till SD eller M. https://nyheteridag.se/kd-sager-ja-till-regeringens-anhoriginvandring-far-kritik-i-sociala-medier/

Störst i SIFO-mätningen är Socialdemokraterna på 26,8 procent, klart lägre jämfört med valresultatet och historiskt fortsatt uruselt. Det bör ändå anses som anmärkningsvärt att det ledande partiet i Sveriges sannolikt odugligaste regering någonsin förmår attrahera drygt en fjärdedel av väljarkåren. Moderaterna spottar upp sig till andraplatsen med 19,1 procent, vilket är mätningens största ökning med 0,7 procentenheter.

Den rödgröna regeringen lyckas skrapa ihop 31,7 procent i SIFO.

Sverigedemokraterna får i denna mätning nöja sig med rangen som landets tredje största parti med 18,2 procent, en marginell ökning jämfört med föregående mätning. Därnäst placerar sig Centerpartiet med 8,8 respektive Vänsterpartiet med 8,7 procent. Det är i paritet med vad V brukar få i nästan varje opinionsundersökning. Tvåa från slutet på listan blir Miljöpartiet, vars 4,9 procent i varje fall innebär att partiet med nöd och näppe klarar riksdagsspärren.

Regeringen med stödpartier lyckas i föreliggande undersökning nå 31,7 procent under det att regeringen med stödpartier får 44,3 procent. Andelen osäkra väjare har vidare ökat: med 2,1 procentenhet till 14,9 procent.

SIFO brukar anses stå för de jämte SCB mest seriösa opinionsbarometrarna. Om detta kan anses vara välförtjänt eller ej må vara osagt. SIFO intervjuade 6316 personer under tiden 5-15 augusti – 1000 per telefon och resterande via webbpanel.

SIFO augusti 2019:

Socialdemokraterna 26,8 (+0,3)
Moderaterna 19,1 (+0,7)
Sverigedemokraterna 18,2 (+0,1)
Centerpartiet 8,8 (+-0)
Vänsterpartiet 8,7 (+0,1)
Kristdemokraterna 8,4 (-1,1)
Miljöpartiet 4,9 (+-0)
Liberalerna 3,8 (+0,2)

AB/Inizio: Katastrofsiffror för MP och L – det ”konservativa” blocket större än regeringen

13 augusti, 2019

Aftonbladet/Inizio augusti 2019.

I den första opinionsmätningen efter den tämligen regniga högsommarmånaden juli får det så kallade konservativa blocket SD-M-KD mandatmässig majoritet: beräknade 179 riksdagsplatser mot 170 för regeringen och dess stödpartier. Sveigedemokraterna går framåt med 0,3 procentenheter jämfört med den förra mätningen och blir därmed näst största parti.

Inizio: MP rasar vilket ger konservativ majoritet

Socialdemokraterna är som väntat störst med 25, 6 procent, vilket är en marginell ökning om 0,2 procentenheter men fortfarande uruselt i ett historiskt perspektiv. Moderaterna på tredje plats noteras för 19,6 procent, en minskning på 0,1 procentenhet Fjärde största parti blir Centern med 10,3 procent, en ökning på nära 1 procentenhet. Vänsterpartiet får 8,5 procent medan Kristdemokraterna noterar en liten ökning och går nu upp till 7,3 procent.

Verkliga katastrofsiffror blir det för regeringsbärande Miljöpartiet, som antecknas för mätningens i särklass mest omfattande tillbakagång: 3,6 procent är en minskning om 1,4 procentenheter och innebär att MP tappar var fjärde väljare. Även regeringens andra borgerliga stödparti, Liberalerna, hamnar under riksdagsspärrens 4 procent med 3,6 procent, vilket är oförändrat jämfört med Inizios förra prognos.

Vare därmed sagt att L-partiet inte kunnat dra nytta av någon ”Sabuni-effekt” sedan partiledarbytet tidigare i sommar. Kanske inte så konstigt, då Nyamko Sabuni varit praktiskt taget helt osynlig sedan politikerveckan i Almedalen för cirka en månad sedan – många, däribland denna bloggare, uppfattade den nya L-ledarens tal i Visby som föga imponerande.

När det gäller MP är det alldeles tydligt att väljarna, trots att inte så få av dessa oroar sig över det påstådda klimathotet, inte låter sig imponeras av MPs extremt fanatiska miljöpolitik omfattande en rad drakoniska skatter på exempelvis flyg och drivmedel. Någon ”Bolund-effekt” sedan partiet valde ett nytt språkrör kan heller inte förmärkas.

Norges statsminister Erna Solberg och Sveriges energiminister Anders Ygeman.

Det är ett sundhetstecken att det ”konservativa” blocket  – vilket noga taget är ett konservativt-liberalt block – i dag samlar fler väljare än det regeringsbärande blocket. Ändå är det en gåta för mig och säkert många andra att Socialdemokraterna, vars regeringsmedlemmar med få undantag bör betecknas som inkompetenta klåpare, fortfarande kan attrahera runt en fjärdedel av väljarkåren.

Det senaste exemplet är energiminister Anders Ygemans angrepp på Norge och dess statsminister Erna Solberg i kölvattnet efter moskéskjutningen nyligen, där han jämför den borgerliga norska regeringen med nazister. Sverige är redan ett avskräckande exempel i betydande delar av den civiliserade världen. Det sista vi behöver är att en lindrigt begåvad sossepamp skapar kris i umgänget med det grannland vi har mest gemensamt med. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/kJya8A/norges-harda-svar-till-anders-ygeman

 

SKOP juli 2019: KD tappar var fjärde väljare – SD näst största parti

20 juli, 2019

KD-ledaren Ebba Busch Thor har gått i systemmedias fälla.

Det mest uppseendeväckande med SKOPs senaste väljarbarometer är att det tidigare så framgångsrika Kristdemokraterna tappar hela 3,6 procentenheter och landar på 9,2 procent. Anmärkningsvärt är också att Liberalerna noteras för en ökning på 1,7 procentenheter sedan Nyamko Sabuni tog över styret och nu får 5,7 procent jämfört med majmätningen. https://www.nsd.se/nyheter/kristdemokraterna-rasar-i-opinionsmatning-nm5171343.aspx

Sverigedemokraterna ligger numera stabilt på runt 17-20 procent i de flesta opinionsmätningar och får i SKOP juli 18,0 procent, en uppgång om 1,1 procentenhet jämfört med föregående mätning. Det ger det Sverige-vänliga partiet ställningen som landets näst största parti närmast före Moderaterna, som ökar med 0,6 procentenheter upp till 17,0 procent.

Största partibildning är alltfort Socialdemokraterna som ökar marginellt till 25,6 procent, vilket historiskt dock är ett uselt resultat och föga mer än S-partiet hade under Håkan Juholts problematiska tid som partiledare. Mätningens fjärde största parti, Centern, minskar med diminutiva 0,1 procentenhet. För SKOP-mätningens näst största tillbakagång svarar Vänsterpartiet – minus 1,6 procentenheter ner till 8,9 procent.

Minsta partiet är crackpot-partiet Miljöpartiet, som nu antecknas för 4,7 procent, en ökning med jämnt 1 procentenhet.

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna ökar med 1,1 procentenhet och blir landets näst största parti.

SKOPs analytiker Örjan Hultåker citeras på följande sätt om KDs negativa utveckling i opinionen: ”Därmed bryts Kristdemokraternas närmast unika framgång under det senaste året då partiet mer än tredubblade opinionsstödet. Kristdemokraternas tillbakagång sedan maj är statistiskt säkerställd.”

Fortfarande tillskrivs KDs Lars Adaktussons röstningshistoria i Europaparlamentet  avseende abortfågan största ansvaret för partiets debacle; man tappar nu var fjärde väljare. Det passar inte riktigt systemmedias och mainstreampolitikers agenda att huvudorsaken i själva verket är KDs stöd för en mer generös anhöriginvandring, vilken för övrigt träder i kraft samma dag som detta skrivs. https://tommyhansson.wordpress.com/2019/06/27/hogerlajvande-kd-rasar-i-ny-matning/

Katerina Janouch konstaterar på sin blogg Katerina Magasin att KDs partiledare Ebba Busch Thor gått i mainstreammedias fälla. Detta skedde enligt Janouch när Ebba blev tillfrågad om hur hon skullle ställa sig om en judisk familj inte ville fira julafton.

Nyamko Sabunis L avancerar upp till 5,7 procent.

I stället för att påpeka att den väl integrerade judiska befolkningsgruppen, som funnits i Sverige i cirka 250 år och aldrig ställt till några problem, är helt oproblematisk och givetvis får fira eller inte fira julafton bäst den vill, gav Busch Thor ett skakigt svar i stil med att skapas en bättre samhällsgemenskap om man visar intresse att ta till sig det ”nya” landets seder och bruk (Sverige är inget nytt land för judarna). http://katerinamagasin.se/sa-gick-ebba-busch-thor-mainstreammediernas-falla/

Jag kan inte se annat än att det har brustit en hel del i Ebba Busch Thors medieträning. Hon måste för partiets skull lära sig hur man handskas med systemmedias manipulativt illvilliga reportrar och deras fräcka insinuationer.

SKOPs mätning juli 2019 (inom parentes siffrorna för maj):

Socialdemokraterna 25r,6 (25,3)
Sverigedemokraterna 18,0 (16,9)
Moderaterna 17,0 (16,4)
Centerpartiet 9,5 (9,6)
Kristdemokraterna 9,2 (12,8)
Vänsterpartiet 8,9 (10,5)
Liberalerna 5,7 (4,0)
Miljöpartiet 4,7 (3,7)

Prins Charles ett strå vassare än Greta: vi har 18 månader på oss att rädda planeten

15 juli, 2019

Prins Charles 2019: Vi har 18 månader på oss.

Den brittiske tronföljaren prins Charles (prinsen of Wales) har sällat sig till skaran av domedagsprofeter genom att hävda, att vi har 18 månader på oss att rädda världen undan Harmageddon i form av skräckinjagande klimatförändringar. https://www.telegraph.co.uk/royal-family/2019/07/11/18-months-save-world-prince-charles-urges-commonwealth-leaders/

Därmed är Charles ett strå vassare än de flesta andra kolleger i domedagsbranschen, som ofta brukar hänvisa till att mänskligheten har tio år på sig att ställa allt till rätta. Nyligen meddelade klimatalarmisternas särskilda buktalardocka, Greta Thunberg, vid konferensen Brilliant minds, att jordens bäst före-datum kommer att infalla runt 2030:

Runt 2030 kommer vi befinna oss i en sits där vi utlöst en oåterkallelig kedjereaktion, bortom vår kontroll, som förmodligen innebär slutet på vår civilisation, såvida vi inte vidtar åtgärder. https://www.femina.se/greta-thunbergs-starka-tal-pa-konferensen-svik-oss-inte/

Yeah, right. Ingen människa vid någorlunda sunda vätskor kan rimligen tro på detta prat i och om vädret. Minns att det redan var 1972 som FNs dåvarande biträdande generalsekreterare Maurice Strong, alarmisternas grand old man, hävdade att slutet skulle komma tio år senare om inget gjordes åt saken. Något måste emellertid ha gjorts, ty 47 år senare finns såväl jorden som dess invånare kvar… https://tommyhansson.wordpress.com/tag/maurice-strong/

Jag känner mig för min del hyfsat övertygad om att jorden och dess civilisation kommer att finnas kvar också om 18 månader. Också om fem år, vilket är Miljöpartiets bäst före-datum, samt om sju år som är alarmisten Johan Rockströms insats i budgivningen om jordens undergång. Troligen finns vi kvar även 2030.

Prins Charles gjorde sin förutsägelse under en sammankomst med det Brittiska samväldets utrikesministrar i det kungliga residenset Clarence House i London Han citeras sålunda in The Telegraph den 11 juli: ”Ladies and gentlemen, I am firmly of the view that the next 18 months will decide our ability to keep climate change to survivable levels and to restore nature to the equilibrium we need for our survival.”

Maurice Strong 1972: vi har tio år på oss.

Prinsen of Wales uppmanade de närvarande dignitärerna att vid nästa års samväldestoppmöte i Rwandas huvudstad Kigali ha en handlingsplan klar i syfte att rädda planeten (förutsatt att den finns kvar då).

Prins Charles av huset Windsor är äldsta barn till drottning Elizabeth II och hennes gemål, prins Philip. Det har emellanåt ifrågasatts om den inte överdrivet begåvade Charles är särskilt lämplig att efterträda sin mor på Storbritanniens och samväldets tron. Förra året bekräftades dock att han är officiell tronföljare till drottningen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Prins_Charles,_prins_av_Wales

När det kan bli aktuellt för den nu 70-årige  Charles att efterträda sin mor på tronen är öppet för spekulationer. Drottning Elizabeth är med sina 93 år Storbritanniens genom alla tider äldsta regent och även den som suttit längst på tronen: det är 67 år sedan hon 1952 efterträdde sin far, kung George VI, som regent. https://sv.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_II

Fotnot: Brittiska samväldet består av följande medlemmar: Antigua & Barbuda, Australien, Bahamas, Barbados, Belize, Grenada, Jamaica, Kanada, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Saint Christopher & Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent samt Grenadinerna, Salomonöarna och Tuvalu.

Undrens tid är inte förbi: klokt utrikespolitiskt beslut av Sverige!

13 juli, 2019

Margot Wallström: Sverige skriver inte under FNs konvention mot kärnvapen.

Det är nästan så man får nypa sig i armen för att inse att det faktiskt är sant: Sveriges regering har fattat ett klokt utrikespolitiskt beslut! Undrens tid är uppenbarligen inte förbi.

Jag tänker på utrikesminister Margot Wallströms tillkännagivande att Sverige icke avser underteckna FNs konvention om förbud mot kärnvapen. ”Sverige är en stark röst för en kärnvapenfri värld”, underströk Wallström på en presskonferens där hon motiverade Sveriges beslut att ej underteckna konventionen. Hon fortsatte dock med att framhålla att konventionen innehåller ”oklarheter”. https://nyheter24.se/nyheter/politik/929716-beslutet-sverige-skriver-inte-under-for-karnvapenforbud

Bland de aktuella oklarheterna märks vilka slags vapen konventionen omfattar samt hur den förhåller sig till andra avtal om kärnvapennedrustning såsom avtalet om kärnvapenspridning och avtalet om stopp för provsprängningar. Spörsmålet är enligt utrikesministern ”komplicerat”: ”Man måste vara realist”, menade hon. Istället för att underteckna avtalet har Sverige uttryckt en önskan om att bli observatör av det föreliggande avtalet.

Utrikesministern förklarade dock att Sverige kan komma att ompröva sin hållning gentemot FN-konventionen: ”Vi stänger inte dörren, blir det ett nytt säkerhetspolitiskt läge så kan vi återkomma till frågan.”

FNs konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW) är det första bindande avtalet med målsättningen att helt förbjuda kärnvapen. Det antogs vid ett multinationellt möte i Förenta nationerna (FN) i New York den 7 juli 2017 där 122 länder av 124 – inklusive Sverige – röstade ja till avtalet. Endast Nederländerna, som var det enda NATO-landet närvarande, röstade nej under det att Singapore avstod från att rösta. https://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_konvention_om_k%C3%A4rnvapenf%C3%B6rbud

Enmansutredaren Lars-Erik Lundin avrådde från ratificering av kärnvapenavtalet.

Inga kärnvapennationer och inga NATO-anslutna länder med undantag för Nederländerna var närvarande vid mötet. Sverige förhöll sig inledningsvis positivt till konventionen men uppdrog åt enmansutredaren Lars-Erik Lundin att utreda frågan. Denne presenterade i januari 2019 sina slutsatser vilka gick ut på att Sverige inte skulle skriva på eller ratificera konventionen..

Konventionen kommer att träda i kraft om minst 50 nationer ratificerar den. den 7 november 2017 hade 53 länder skrivit under konventionen varav tre även hade ratificerat den.

Beslutet att ej underteckna FN-konventionen har så här långt stött på viss kritik. Enligt Beatrice Fihn, vilken 2017 i egenskap av generalsekreterare för antikärnvapenorganisationen ICAN (International campaign to abolish nuclear weapons) mottog Nobels fredspris, reagerar med ryggmärgen och påstår att Sveriges beslut att inte underteckna FN-avtalet är ett ”historiskt svek” mot den svenska kärnvapenpolicyn. http://icanw.se/

Fihn tycker inte alls att beslutet är fihnt utan menar: ”Det här betyder att Sverige tar ställning för kärnvapen och att man inte längre anser att de kärnvapen som existerar är ett hot.” http://www.kristianstadsbladet.se/nyheter/fredspristagare-svek-att-inte-skriva-under/

Värst av allt är enligt Fihn: ”Man följer Trump hellre än att följa svensk policy.” Även inom ramen för regeringen finns krafter som hade velat att Sverige skulle skriva på FN-konventionen. Dit hör Miljöpartiet samt den till S-partiet knutna islamistiska kamporganisationen Tro & solidaritet  (före detta Broderskapsrörelsen) under ledning av vänstersossen och den så kallade statsvetaren Ulf Bjereld. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/antikarnvapenorganisationen-man-foljer-trump

Beatrice Fihn: Regeringen följer Trump.

ICANs Beatrice Fihn försöker måla upp Sveriges beslut som ”otroligt farligt”, vilket helt enkelt inte är sant. Det hade varit betydligt farligare ur säkerhetspolitisk synvinkel att skriva på. Vår säkerhetspolitik bygger på samarbete och samförstånd med vänligt sinnade länder i omgivningen och inte på en ensidig och självdestruktiv plakat- och symbolpolitik som enbart gynnar våra fiender.

Olof Jonmyren gör följande helt adekvata reflektion i en ledarartikel i Södermanlands Nyheter den 1 september 2017 med rubriceringen ”Kärnvapenavtalet bör förbli osignerat.”: ”Verklig ned- och avrustning kräver att även skurkarna är med på banan, minns det kalla krigets terrorbalans. Annars är dylika avtal mest självskadande aktivism, lätt för illasinnad främmande makt att utnyttja i egna syften.” https://www.sn.se/opinion/ledare/ledare-karnvapenavtalet-bor-forbli-osignerat-sm4557540.aspx

Således har varken Ryssland, Kina, Nordkorea eller Iran visat något intresse för att skriva under den aktuella konventionen. Det har heller inte något NATO-land eller våra nordiska grannländer inklusive Finland, där motståndet mot NATO är ännu större än i Sverige, gjort. Inte ens av kärnvapnen hårt drabbade Japan har velat skriva under. Ett svenskt undertecknande skulle innebära att samarbetet med NATO, som är livsviktigt för vår nationella säkerhet, äventyrades.

Ett faktum som få vågar erkänna öppet är slutligen, att medvetenheten om kärnvapnens förödande verkan har verkat starkt krigsavhållande sedan USA på president Harry S Trumans order 1945 släppte atombomberna över Hiroshima och Nagasaki Japan. Det var denna medvetenhet som upprätthöll terrorbalansen under det Kalla kriget och förhindrade, att ett kallt krig övergick i ett varmt. Situationen är densamma när vi nu, efter Vladimir Putins makttillträde i Ryssland 2000, befinner oss i ett nytt kallt krig. Ett avskaffande av kärnvapnen skulle därmed öka, inte minska, krigsrisken. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/08/09/nagasaki-och-hiroshima-atombomber-for-fred/

”Högerlajvande” KD rasar i ny mätning

27 juni, 2019

”Högerlajvande” KD rasar stort i Novus juni 2019.

Det mest uppseendeväckande med Novus väljarbarometer för juni 2019 är att Kristdemokraterna rasar med 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning och nu blir blott sjätte största parti med 7,7 procent av rösterna. Det är visserligen 1,4 procentenheter bättre än i senaste valet men ändå en indikator på att den tidigare uppgången nu är (tillfälligt?) bruten. https://www.expressen.se/nyheter/kd-raset-busch-thor-tar-stora-steg-bakat/

Torbjörn Sjöström på Novus tillhandahåller den sedvanliga förklaringen, att KD-nedgången beror på abortdebatten i samband med förre EU-parlamentarikern Lars Adaktussons röstningsstatistik i Europaparlamentet. Han nämner däremot ingenting om KDs dubbla bokföring i invandringsfrågan: partiledaren Ebba Busch Thor har dels förklarat att immigrationen måste minska kraftigt, dels röstat för ökad anhöriginvandring i riksdagen.

KDs ”högerlajvande” har naturligtvis inte undgått de invandringskritiska väljare som sett KD som ett alternativ. Föreliggande undersökning visar att dessa denna gång tycks ha föredragit Moderaterna, som blir andra största parti med 18,8 procent; Sverigedemokraterna minskar däremot för femte Novus-mätningen på raken och får nu nöja sig med 16,7 procent.

Att abortfrågan ändå spelat en viss roll är klart sannolikt. De tidigare KD-sympatisörer som besväras av Adaktussons röstning synes denna gång ha strömmat över till Centerpartiet, som ökar 1,4 procentenheter till 10,1 procent. En liten tröst i KD-bedrövelsen är att det största väljartappet ägde rum i början av mätperioden – något som liknar återhämtning har därefter skett.

Nya MP-språkröret Per Bolund.

Socialdemokraterna noterar denna gång en liten men dock uppgång och antecknas för 26,7 procent som största parti. Vänsterpartiet ligger stilla på 9,0 procent medan Miljöpartiet ökar marginellt till 5,9 procent, vilket möjligen är resultatet av något slags ”Bolund-effekt” (Per Bolund har ersatt Gustav Fridolin som MP-språkrör)..

Liberalerna minskar med en halv procentenhet och halkar nu under riksdagsspärren med 3,6 procent.

Novus väljarbarometer 3-23 juni 2019:

Socialdemokraterna 26,7 (+ 0,8).
Moderaterna 18,8 (+ 1,1).
Sverigedemokraterna 16,7 (- 0,9).
Centerpartiet 10,1 (-0,9).
Vänsterpartiet 9,0 (+- 0).
Kristdemokraterna 7,7 (-2,3).
Miljöpartiet 5,9 (+ 0,4).
Liberalerna 3,6 (- 0,5).

SD ökar mest – stöd för ökad anhöriginvandring sänker KD

21 juni, 2019

DN/Ipsos juni 2019: SD rusar, KD rasar.

SD rusar, KD rasar.

Så skulle man i starkt komprimerad form kunna sammanfatta DN/Ipsos mätning för juni 2019. Således ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och går upp med 2 procentenheter till 19 procent jämfört med föregående mätning. Kristdemokraterna rasar å sin sida med hela 4 procentenheter ner till 8 procent. https://www.expressen.se/nyheter/kd-rasar-i-ny-matning-tappar-var-tredje-valjare/

”Det är uppenbart att Adaktusson-affären har haft betydelse”, citeras Ipsos Nicklas Källebring i Expressen. Den etablerade klokskapens ansträngningar att ge Lars Adaktussons abortrelaterade röstningsstatistik i Europaparlamentet skulden för KD-nedgången övertygar dock inte. Särskilt inte som Ipsos konstaterar, att det främst är män och äldre som lämnat KD till förmån för M och SD.

Att denna väljarkategori skulle överge KD på grund av just abortfrågan måste anses vara näst intill otroligt. Den verkliga orsaken till megatappet är med till visshet gränsande sannolikhet istället KDs beslut att i en riksdagsomröstning liera sig med de övriga fem partier som vill. underlätta en ökad anhöriginvandring och därmed bädda för ett nytt migrationskaos. https://www.expressen.se/nyheter/sd-ilskan-mot-kd-efter-nya-invandringsbeslutet/

Endast Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade nej till det nya invandringsbeslutet. Det skall också påpekas att Kristdemokratiska ungdomsförundet (KDU) var emot KDs linje och därmed visade större mognad än moderpartiet. KDs Ebba Busch Thor meddelade för inte så länge sedan att Sverige behöver en stramare invandringspolitik – röstningen om anhöriginvandringen går stick i stäv med denna påstådda föresats. http://www.blt.se/ledare/stram-invandringspolitik-sa-kd-rostar-for-okad-invandring/

Det enda övriga partiet som minskar i DN/Ipsos undersökning är Socialdemokraterna, som går ner en procentenhet till 25 procent. S förblir dock som väntat det största partiet. M (17), MP (5) samt L (5) ökar samtliga med 1 procentenhet. Vänsterpartiet (10) och Centerpartiet (9) ligger båda kvar på samma noteringar som i föregående Ipsos-mätning.

Landets sverigedemokrater har anledning glädjas åt de senaste DN/Ipso-siffrornas. På bilden medlemmar i SD Södertälje tillsammans med partiledaren Jimmie Åkesson. Foto: SD

Det hedrar inte KD-ledningen med kuttersmycket Ebba Busch Thor i spetsen att den nu emfatiskt söker skylla nedgången på Lars Adaktusson och det faktum, att denne under sin tid som EU-parlamentariker vid 22 tillfällen röstat mot abort. Adaktussons abortröstande har nämligen varit principiellt helt korrekt: abortfrågan tillhör de sociala frågor som enligt gällande EU-fördrag skall beslutas om på nationell nivå och inte något som EU skall fatta beslut om.

Adaktussons parti borde med denna bevekelsegrund rimligen ha backat upp sin representant och inte, som det nu gör, kasta honom under bussen. Lars Adaktusson har emellertid sett vartåt det barkar och kungjort att han lämnar KDs partiledning samt avstår från att kandera för omval som partiets andre vice ordförande. I ett vidare perspektiv måste hans framtid inom Kristdemokraterna betraktas som högst osäker.

Bland dem som uttalat sitt stöd för Lars Adaktussons abortröstning i Europaparlamentet märks den förre partiledaren Alf Svensson. https://www.varldenidag.se/nyheter/alf-svensson-star-upp-for-lars-adaktusson/repsev!gAqmaa9iPg07vKDRto79mw/

Jag har genom åren mestadels sett på KD med en viss välvilja och vid några tillfällen även röstat på partiet i olika val. Samtidigt har jag kunnat konstatera, att de frågor som kommit att engagera partiet tillvaratas av andra partier på ett ej sällan bättre sätt än KD. Jag hävdade därför i en bloggtext 2013 att KD är partiet som inte behövs https://tommyhansson.wordpress.com/2013/11/18/kd-partiet-som-inte-behovs/

Lars Adaktusson kastas under bussen av Ebba Busch Thor. Foto: Riksdagen

Jag menar nog att denna fråga fortfarande är högst relevant. När partiet offrar sina traditionella ståndpunkter avseende abort och homosexualitet – Ebba Busch Thor har nyligen deklarerat att hon tänker gå med i den kommande Pride-paraden i Stockholm – på den politiska korrekthetens altare samt stödjer ett riksdagsbeslut som möjliggör en ny invandringskris får det faktiskt räkna med att ifrågasättas.