Posted tagged ‘Miljöpartiet’

SVT Novus mars 2021: Medias klappjakt på Ebba Busch har givit resultat

4 mars, 2021

SVT/Novus mars 2021.

Medias klappjakt på KD-ledaren Ebba Busch har givit resultat. Det är en uppenbar slutsats man kan dra av SVT/Novus partisympatimätning för mars 2021. Med blott 4,1 procent av väljarsympatierna i ryggen löper Kristdemokraterna en klar risk att åka ur riksdagen vid valet om halvtannat år. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-tre-partier-riskerar-aka-ur-riksdagen

Ebba Buschs pågående husfejd mot en 81-årig man och några av dennes släktingar har varit gefundenes fressen för systemmedia en längre tid nu. Affären har stötts och blötts ur alla tänkbara synvinklar med helhetsintrycket att KD-ledaren är en kallhamrad individ. Som nu till på köpet också är föremål för en förundersökning angående förtal av 81-åringens försvarare.

Bakgrunden är att, om jag fattat saken rätt, 81-åringen undertecknat ett köpeavtal med Ebba Busch som han efter påverkan av släktingar i efterhand ångrat. Kontraktet är dock påskrivet varför Busch rimligen har rätt i sak. Sedan är det en helt annan femma att Busch, i egenskap av högprofilerad partiledare, nog ändå borde ha avstått från att driva saken vidare om hon haft sitt partis bästa för ögonen.

4,1 procent innebär att KD tappat cirka en tredjedel av väljarna jämfört med de 6,3 procent partiet erhöll i valet 2018. Husaffären lär fortsätta vara huvudnyhet i media ytterligare ett bra tag, varför det inte alls är omöjligt att partiet i höjd med nästa mätning är nere på katastrofsiffrorna under Göran Hägglunds ledarskap som fick mig att blogga om att KD möjligen kunde vara ett döende parti: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/07/03/kds-dodskamp/

Det enda parti som i föreliggande mätning befinner sig under 4-procentsspärren till riksdagen är nu Liberalerna med 3,3 procent. Det är långt ifrån det senaste valets 5,5 procent men ändå en uppgång om 0,6 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning. Crackpot-mässiga Miljöpartiet tangerar med sina 4,4 procent valresultatet, vilket är en marginell men dock uppgång.

Inte så muntert för Ebba Busch och KD.

Professor emeritus Sören Holmberg säger i en kommentar till SVT Nyheter att det inte är bra om det finns för många partier i riksdagen. ”Det gör det svårare att bilda regering, vi får ett instabilare system.” Frågan är hur många partier som tvingas ta avsked av den svenska partipolitikens finrum 2022. MPs och KDs chanser att hänga kvar ligger av allt att döma i stödröster från väljare vilka normalt skulle ha röstat på andra partier. Något som jag inte tror gäller ständigt velande L i någon högre grad.

I undersökningens topp återfinner vi som väntat Socialdemokraterna med 27 procent. Det är historiskt sett en mycket låg nivå för det svenska sosseriet men i skrivande stund likväl en stabil nivå. Det bekräftar återigen att i kristider har många en tendens att hålla sig till det gamla och invanda: man vet vad man har men inte vad man får. Näst störst är Moderaterna på 24,0 procent och tredje störst Sverigedemokraterna med 17,9 procent, vilket är obetydligt mer än SDs valresultat på 17,5 procent.

Den socialdemokratiska medvinden bekräftas av SIFOs årliga mätning av partiledarsympatierna. Statsminister Stefan Löfven toppar med 39 procent, tätt följd av Ulf Kristersson (M) på 38 procent. Centerns Annie Lööf noteras för 30 procent och SDs Jimmie Åkesson för 26 procent. För Ebba Busch (KD) blir det icke oväntat närmast katastrofala 23 procent – att jämföra med 37 procent i fjol. I särklass impopulärast är MPs nyvalda språkrör Märta Stenevi med magra 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/pandemiarets-politiska-vinnare-och-forlorare/

I mätningens mellanskikt återfinner vid Vänsterpartiet på 9,5 procent och Centerpartiet med 8,4 procent. För V innebär det en nedgång med 1,3 procentenheter under det att C minskar med 0,2. För kommunistpartiet är det ändå rejält bättre än valets 8,0 procent medan C ligger marginellt under valresulatet om 8,6 procent.

Den svenska isbrytarflottan är i akut behov av förnyelse!

1 mars, 2021

Den svenska isbrytarflottan är i akut behov av förnyelse.

Sjöfartsverket har inte råd att förnya isbrytarflottan. Det skriver Dagens Industri den 25 februari 2021. De nuvarande fem isbrytarna håller på att falla för åldersstrecket och behöver ersättas snarast om inte de norrländska hamnarna skall behöva stängas under en betydande del av året. https://www.di.se/nyheter/sjofartsverket-har-inte-rad-med-nya-isbrytare-forodande-for-naringslivet/

Av de fem förhandenvarande isbrytarna Ale, Atle, Ymer, Frej och Oden byggdes de fyra förstnämnda under 1970-talet under det att Oden byggdes 1988. Sjöfartsverket varnar nu för att det inte har råd med den investering i mångmiljardklassen som skulle krävas – det behövs statligt besked om särskild finansiering per omgående.

Behovet av förnyelse av isbrytarflottan på Östersjön – Ale trafikerar Vänern – har varit känt under en följd av år. På sajten Skogsindustrierna den 11 mars 2020 heter det: ”Näringsliv och sjöfart har larmat under flera år. Sverige måste köpa in nya isbrytare till Östersjön. Politikerna håller med, men någon finansiering är ännu inte säkrad.” I Bottenviken längst i norr brukar det alltid vara gott om snö och is även under eljest varma vintrar.

Karolina Boholm, transportdirektör vid Skogsindustrierna, sammanfattar det prekära läget: ”Sveriges isbrytare går på övertid, de borde ha gått i pension för flera år sedan.” Det faktum att flera av de äldre fartygen har drabbats av haverier understryker detta oroande faktum. https://www.skogsindustrierna.se/vara-asikter/aktuella_fragor/akut-behov-av-nya-isbrytare/

Det gynnar inte behovet av isbrytare att politikernas intresse för transporter på väg och järnväg är betydligt större än för sjötransporter. Ändå sker det exportberoende Sveriges handel med omvärlden till 90 procent via fartyg.

I ett nyhetsbrev från Sjöfartsverket 2017 citeras Dan Broström, projektledare för verkets projekt Isbrytare 2020, på följande sätt: ”För det fall ingenting görs åt den svenska isbrytarflottan kommer förmågan att assistera vintersjöfarten att minska successivt.” Något som kommer att leda till kraftigt negativa konsekvenser, icke minst i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Den gångna vintern har bjudit på den största isutbredningen på tre år, vilket medfört att samtliga statsisbrytare varit igång. Som här Atle i Bottenviken.

Sjöfartsverket konstaterar i en förstudie om hur det nuvarande isbrytarbeståndet skall kunna ersättas att de fem statsisbrytarna skall vara utbytta senast år 2030. Projektering av den första isbrytaren bör påbörjas inom kort. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/2017/Sa-kan-den-svenska-isbrytarflottan-fornyas/

Verket har till regeringen lämnat in förslag på finansiering inför nästa ekonomiska beslut om Nationell plan för 2022-33 respektive 2022-37. Förslaget omfattar finansiering av fyra nya isbrytare och att en näringslivspott liknande den som redan finns avseende järnvägen införs för sjöfarten. https://www.sjofartstidningen.se/foreslar-finansiering-av-nya-isbrytare/

Det finska företaget Aker Arctic Technology har redan av Sjöfartsverket tilldelats uppdraget att utforma nästa generation isbrytare, som skall klara av ett bryta bredare isrännor, vara billiga i drift och underhåll samt fokusera på en övergång till fosilfritt bränsle i höjd med 2030. https://www.mynewsdesk.com/se/sjofartsverket/pressreleases/nu-boerjar-designarbetet-med-nya-generationens-isbrytare-3047643

I avsaknad av isbrytare skulle norrlandshamnarna tvingas hålla stängt upp till 130 dagar per år, det vill säga drygt en tredjedels år.

Jag håller tummarna för att ansvariga politiker inser behovet av moderna svenska isbrytare. Samtidigt tvingas jag konstatera att intresset hos framförallt Miljöpartiet, som satsar hårt på rälsburen trafik, förmodligen är begränsat. MP är hårt uppknutet till tesen om global uppvärmning och tror kanske att denna kommer att göra behovet av isbrytare överflödigt.

Om extremistpartiet MP dock åker ur riksdagen och därmed regeringen 2022 – vilket är en fullt realistisk möjlighet om vi ser till nuvarande opinionsläge – lär det emellertid se betydligt ljusare ut för förnyelsen av den svenska isbrytarflottan!

Marcus Oscarsson: politisk kommentator med rätt att propagera

17 februari, 2021

Som alla etablerade svenska USA-observatörer står Marcus Oscarsson stadigt i det demokratiska lägret: det så kallade McGovern-syndromet.

Marcus Oscarsson heter en uppmärksammad politisk kommentator i TV4 som gjort sig känd för två saker: han har ambitionen att förklara knepiga politiska sammanhang för tittarna och han verkar låta sminköserna få fria händer med mascaran och ögonbrynen inför varje framträdande i rutan.

Marcus Oscarsson är född den 21 mars 1976 och enligt uppgift i mycket unga år adopterad från Iran av svenska föräldrar tillsammans med sin tvillingbror. Han är uppväxt i Tveta församling i den lilla byn Odensås i Hultfreds kommun i Kalmar län.

Han genomgick i gymnasium i Hultsfred och tog därefter ekonomie magister-examen i statsvetenskap och civilekonom-examen vid Linnéuniversitetet i Växjö. 2006 inledde han studier vid regeringens aspirant- och diplomatprogram. Oscarsson har dessutom genomgått Svensk-amerikanska handelskammarens trainee-program i Denver, Colorado i USA. https://sv.wikipedia.org/wiki/Marcus_Oscarsson

Marcus (ursprunglig stavning ”Markus”) uppges dessutom ha hunnit med att vara lokalredaktör på Vimmerby Tidning i fem år och på Barometern i hela tolv år – frågan är när han skulle ha hunnit med det? Utöver detta har han kommenterat politik i TT, Aftonbladet och SVTs Aktuellt och varit korrespondent för brittiska tidningar som The Times och Daily Mail.

Det var 2012 som den nu snart 45-årige Oscarsson fick anställning som politisk expertkommentator vid TV4. Han kom då närmast från olika befattningar vid finansdepartementet, statsrådsberedningen och Miljöpartiets riksdagskansli. Oscarsson har ett speciellt intresse för USA i allmänhet och amerikanska presidentval i synnerhet.

Marcus Oscarsson hyllades för sin förmåga att göra komplicerade sammanhang begripliga för tittarna och har varit nominerad till flera prestigefyllda utmärkelser avseende TV-mediet. 2015 vann han det så kallade Begriplighetspriset. Han lyckades också med konststycket att gå hem i de flesta läger, också bland dem som brukar kritisera de etablerade medierna för överdriven politisk korrekthet.

Marcus Oscarsson använde Idrottsgalan som slagträ mot Trump i debatten om det amerikanska presidentvalet.

Några som inte instämde i hyllningskören var patenterade vänstertyckare såsom Expressens kolumnist Alex Schulman och stollige anti-vite rasisten Tobias Hübinette, vilka anklagat Oscarsson för ”högerpopulism” och SD-sympatier. En av Oscarssons försyndelser bestod i berömmande ord till Mattias Karlsson efter TV-dokumentär om denne 2019. Oscarsson menade att Karlsson skulle bli en bra efterträdare till Jimmie Åkesson som partiledare (en roll som Mattias själv inte vill ha). https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/oscarsson-lanserar-sds-vallat-bli-politiker-i-stallet/

Marcus Oscarsson har ofta haft förmågan att, som det heter, tänka utanför boxen och inte varit rädd för att stöta sig med den trendsättande vänstern vare sig på sin välbesökta Facebook-sida eller när han studsar runt som en gummiboll i TV4-studien och fäktar med armarna som om de vore väderkvarnsvingar. Det finns emellertid en fråga där han i högsta grad anpassat sig till rådande debattklimat: USAs 45e president Donald J. Trump.

I Sverige förefaller det råda en oskriven regel vad beträffar bevakningen av amerikanska presidentval: den demokratiske kandidaten måste favoriseras och den republikanske kandidaten överösas med kritik. Så har varit fallet åtminstone från och med Nixon-Kennedy-valet 1960 och framåt.

Jag har kallat detta fenomen för McGovern-syndromet efter senator George McGovern, den demokratiske kandidat som 1972 led en jordskredsförlust mot Richard M. Nixon men som alla svenska USA-korrespondenter höjde till skyarna på grund av sin kritik mot USAs krigföring i Vietnam. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/07/23/mcgovern-syndromet-rolf-porseryd-till-er-tjanst/

Det är ledsamt och, med tanke på hans fördomsfrihet i de flesta andra frågor, litet förvånande att Marcus Oscarsson inte lyckats resa sig ur mängden av demokratiska partigängare utan istället tar varje chans att racka ned på Trump. ”Som en elefantunges vilda upptåg på Mall of Scandinavia” har Oscarsson exempelvis valt att karaktärisera Trumps på många sätt banbrytande utrikespolitik.

Oscarsson använde till och med sin medverkan i SVTs Idrottsgalan som ett sätt att propagera mot Trump och för Demokraterna och särskilt dess vicepresident Kamala Harris. https://www.fornuft.se/ledare/vem-vill-se-marcus-oscarsson-forvandla-idrottsgalan-till-ett-vansterpolitiskt-jippo/

Donald Trumps kontroversiella utrikespolitik

Oscarsson är märkbart upprörd över att Trump inte kört vidare i samma gamla utrikespolitiska hjulspår som företrädarna. Att Trump faktiskt varit den ende president i modern tid som inte inlett krigshandlingar utomlands är något som TV4-personligheten inte tycks ha uppmärksammat.

Oscarsson gick i spinn när Trump friats i senaten.

Trump har genom en serie utrikespolitiska initiativ bland annat genom The Abraham Accords starkt bidragit till en fredlig utveckling i Mellanöstern och, som förste USA-president, infriat vallöftet att flytta landets ambassad i Israel från Tel Aviv till huvudstaden Jerusalem. Han insåg vidare att hotet från det kommunistiska Kina var högst reellt och visade världen att han stod på det demokratiska Taiwans sida. I Europa mäklade han fred mellan de båda ärkerivalerna Kosovo och Serbien. https://tommyhansson.wordpress.com/2021/02/11/trumps-revolutionerande-utrikespolitik-brot-ny-mark/?fbclid=IwAR2EFhuLdGw1k-o-cI_WGE8179TqKxzQXrq69Zbhb2so40fZHfBhRyTDJr4

När vidare Donald Trump friats i Demokraternas desperata riksrättsåtal tappade Marcus Oscarsson det fullständigt. ”Skandal när Trump frias trots uppvigling mot sitt eget land”, påstod således Oscarsson. ”Trump och republikanerna är ändå stora förlorare.” Enligt Oscarsson var bevisen för Trumps skuld ”överväldigande”.

Det måste svida i skinnet på Marcus Oscarsson och andra svenska utrikesbedömare att de inte hade vetorätt över klåparna i senaten i Washington, D. C. som hade mage att fria Trump. Att just Oscarsson, som i flera andra sammanhang gjort ett förtjänstfullt jobb, skulle tappa varje uns av besinning var dock något oväntat, låt vara att han genomgående hållit en kritisk ton gentemot Trump.

Jag har i ovanstående rader försökt vara rättvis mot Marcus Oscarsson och framhävt hans förtjänster. Desto större blir besvikelsen över att han är precis lika orättvis och propagandistisk gentemot Donald Trump som exempelvis TV4-kollegan Rolf Porseryd och SVTs Stefan Åsberg och tidigare Carina Bergfeldt.

 

SIFO februari: KD farligt nära riksdagsspärren – MP riskerar åka ur riksdagen

14 februari, 2021

Det skulle bli regeringsskifte om det var riksdagsval i dag.

Det visar SIFO/Kantars februarimätning 2021. Socialdemokraterna förblir visserligen landets största parti, men då regeringskollegerna i Miljöpartiet hamnar utanför riksdagen med blott 3,6 procent av väljarsympatierna och stödpartiet Liberalerna bara lyckas nå upp till försumbara 2,8 procent ser det mörkt ut för januaripartierna. https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/valjarbarometern-februari-2021

För Liberalerna är det i det närmaste kört. Bara ett mirakel kan rädda partiet kvar i riksdagen och det skulle förvåna i alla fall denna bloggare, om L-ledaren Nyamko Sabuni får sitta kvar särskilt mycket längre. Hon gjorde ett tappert försök till utspel då hon hotade med att lämna januarisamarbetet, men detta dementerades i stort sett per omgående av partiets talesman Fredrik Malm: ”Vi bryter inget samarbete”, citerades han i Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/liberalernas-svar-efter-johanssons-oppning/

Malm bekräftade alltså ännu en gång – för vilken gång i ordningen? – att liberalerna har en olycklig faiblesse för att inte veta vilket ben de skall stå på: att vara liberal är att vela.

Socialdemokraterna ligger med 27,6 procent still sedan den förra SIFO-mätningen trots att skarp kritik stundom riktats mot partiet på grund av dess hantering av Kina-smittan. Störst stöd har S-partiet av kategorin äldre kvinnor (40,3 procent) och minst bland yngre män (14,9 procent). Den största gruppen väljare återfinns bland pensionärerna.

Moderaterna uppvisar en uppåtgående trend och ökar nu med 1,1 procentenhet sedan mätningen i januari. Väljare har strömmat över från krisande Kristdemokraterna och därtill har M fått tillbaka en del tidigare SD-sympatisörer.

Sverigedemokraterna ökar marginellt sedan förra mätningen och når nu 18,8 procent. Partiet noteras för stabila siffror i de flesta mätningar men är långt ifrån de siffror partiet låg på med över 20 procent för något år sedan.

Den kinesiska smittan synes inte ha gynnat partiet, som gjort utspel om bland annat skyddsmasker och vaccinering. Notabelt är dock att de många och vildsinta angreppen från olika socialdemokratiska talesmän under senare tid inte tycks ha inverkat negativt på populariteten.

Vänsterpartiet ligger kvar på 10 procent jämfört med närmast föregående SIFO-undersökning, vilket är 2 procentenheter bättre än i senaste valet. Partiledarbrytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar har med andra ord inte inverkat menligt på det gamla kommunistpartiets popularitet, även om den senare är mycket långt ifrån Sjöstedts förtroendesiffror.

Centerpartiet noterar med 8,1 procent en halv procentenhets sämre resultat än vad som blev fallet i riksdagsvalet 2018. Partiet tycks vara märkligt opåverkat av såväl covid-19 som omfattande pedoifilskandaler.

Tydlig krissituation för Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna befinner sig i en tydlig krissituation sedan några månader tillbaka trots en tillfällig uppgång till 6,5 procent i en mätning nyligen. 4,2 procent nu är en nedgång om 0,6 procentenheter sedan januarimätningen och bär vittne om att KD kan få det besvärligt att kravla sig över 4-procentsspärren i valet 2022.

Partiledaren Ebba Busch har fått uppbära kritik för att hon fortsätter att processa med en 81-årig man i en fastighetsaffär och får dessutom inhösta regelmässiga personangrepp från sosseriet.

Extremistiska Miljöpartiet lyckas endast komma upp i 3,6 procent och kan bara förlita sig på stödröster från väljare som normalt röstar på andra partier om man vill klara sig kvar i riksdag och regering. För Sveriges och det svenska folkets bästa kan vi bara be för och hoppas på att dessa stödröster fryser inne.

Övriga partier får i denna mätning nöja sig med 1,4 procent. Sorry, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ med flera.

Oppositionspartierna M, SD och KD kommer sammanlagt upp i 46,6 procent och skulle kunna bilda regering om SIFO-siffrorna vore valresultat. Det motsvarar 176 platser i riksdagen.

Förtroendeligan: Kristersson i topp före Löfven och Åkesson, Sabuni i botten

29 januari, 2021

Partiledarförtroende SVT/Novus januari 2021.

I SVT/Novus undersökning vad avser sympatier för partiledarna är det så gott som dött lopp mellan Moderaternas Ulf Kristersson och Socialdemokraternas Stefan Löfven. M-ledaren har med 37 procent ett försprång på 1 procent före statsministern. Trea i förtroendeligan ligger Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med 25 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-m-toppar-fortroendeligan-i-ny-undersokning

Novus VD Torbjörn Sjöström kommenterar resultaten för M- respektive S-ledaren på följande sätt: ”Skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen, så man kan verkligen säga att de slåss om förstaplatsen.”

Dock visar sympatierna för Kristersson en svagt uppåtgående tendens med en ökning om 1 procentenhet sedan förra mätningen. Detta medan sympatierna för Löfven tenderar att vika något med en minskning på 1 procentenhet.

Samtidigt noteras också en nedgång i de positiva omdömena om statsministerns sätt att hantera Kina-pandemin: 37 procent anser att han hanterat pandemin i huvudsak dåligt medan endast 26 procent tycker att han hanterat samma pandemi i huvudsak bra.

Minskat stöd för Löfvens sätt att hantera Kina-smittan.

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch placerar sig på fjärde plats i förtroendeligan och får 24 procent. Det är en nedgång med 2 procentenheter sedan förra mätningen och ytterligare ett tecken på att sympatierna för hennes ledarskap är i dalande. Något som också gjort att sympatierna för hennes parti sjunkit ned under femprocentsstrecket i ett par mätningar under senare tid.

Centerns Annie Lööf noterar samma procentsiffra som Busch men ökar lika mycket som Busch minskar sedan den föregående förtroendeundersökningen. Det märkliga med C är ju att dess väljare, av opinionssiffrorna att döma, inte tycks bry sig det minsta om alla pedofil- och övergreppsskandaler – minst ett tiotal under senare tid – som härjat inom partiet.

Lööf personligen klarar sig undan med ett tandrikt leende, genomträngande blick och trygg småländsk dialekt.

Vänsterpartiet har i opinionsmätningarna legat kvar på samma nivå som under den förre ledaren Jonas Sjöstedt. Däremot har hans efterträdare, Nooshi Dadgostar, ännu inte lyckats uppbåda tillnärmelsevis samma personliga stöd som kom den populäre Sjöstedt till del. 14 procent är dock en liten uppgång avseende förtroende för Dadgostar.

I botten av förtroendeligan hittar vi som vanligt Miljöpartiets Per Bolund och Isabella Lövin samt Liberalernas Nyamko Sabuni.

 

SIFO januari: M cementerar andraplatsen, MP och L under spärren

23 januari, 2021

SIFO januari 2021.

Största förändringen i SvD/SIFOs januarimätning, jämfört med den senaste mätningen i november 2020, är att Moderaterna går fram med 0,7 procentenheter och når 22,4 procent. Därmed cementerar M andraplatsen på listan över Sveriges största partier: Sverigedemokraterna på tredjeplats är klart distanserade med sina 18,6 procent (-0,3). https://www.expressen.se/nyheter/kd-nara-riksdagssparren-i-ny-svdsifo-matning/

Överlägset störst förblir Socialdemokraterna på 27,6 procent, en marginell tillbakagång sedan i november. I orostider – läs Kina-smittan – tenderar människor att hålla sig till det stora och säkra, låt vara att S-partiet i så gott som alla undersökningar av partisympatier får sämre resultat än i det urusla valet 2018 då partiet nådde 28,3 procent.

Eljest är det Kristdemokraternas kräftgång som tilldragit sig störst uppmärksamhet i senaste SIFO. 4,9 procent är mycket långt från de 12 procent KD erhöll våren 2019 och även klart sämre än valresultatet på 6.3 procent.

Som en bidragande faktor till tappet nämner Toivo Sjörén, chef för SIFOs opinionsmätningar, pandemin: ”Väljarna söker sig gärna till de stora partierna som ses som statsbärande och för KD innebär det man tappar till Moderaterna.” Andra faktorer som lyfts fram är partiledaren Ebba Buschs festande i höstas och pågående  som tvivelaktiga uppfattade husaffärer.

Det är andra gången på kort tid som KD närmar sig riksdagsspärren på 4 procent –  i SVT/Novus mätning nyligen fick man 4,6 procent.

Synnerligen anmärkningsvärt är vidare att Centerpartiet ökar med 0,4 procentenheter och går fram till 8,1 procent. Uppenbarligen är C-väljarna helt okänsliga inför alla de pedofil- och övergreppsskandaler som involverat partiet med den homosexuelle EU-parlamentarikern och transpersonen Fredrick Federley i spetsen.

Nooshi Dadgostar och Jonas Sjöstedt (V).

Vänsterpartiet landar nu än en gång på ett mätresultat runt 10 procent med 10 blankt, visserligen en marginell minskning men ändå. Väljarna anser tydligtvis att den nya partibossen Nooshi Dadgostar duger precis lika bra som hennes till  Vietnam flyktade föregångare Jonas Sjöstedt. I senaste valet fick det forna kommunistpartiet nöja sig med 8,0 procent.

Diminutiva men tyvärr ack så inflytelserika crackpot-partiet Miljöpartiet hamnar för andra mätningen i rad nu under riksdagsspärren med 3,7 procent, samma resultat som i november. Det är 0,7 procentenheter sämre än i valet 2018. Bara Liberalerna är sämre med 3,2 procent, dock en liten ökning.

L-ledaren Nyamko Sabuni har talat om att lämna januarikonstellationen och tvinga fram ett extraval och därmed satsa allt på ett kort för att, om möjligt, rädda partiet kvar i riksdagen. Om ett nyval kommer att leda till detta måste dock anses som högst osäkert. Utspelet är också dåligt eller inte alls förankrat i partiet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/869P4Q/sabuni-hotar-med-extraval–far-intern-kritik

Övriga partier noteras hos SIFO för 1,6 procent, samma resultat som i novembermätningen.

Mätningen utfördes av SIFO på uppdrag av Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten 11-21 januari 2021 och omfattade intervjuer med 6947 slumpvis utvalda personer; 1000 av dessa intervjuades per telefon, övriga via webbpanel.

AB/Demoskop och SVT/Novus: Ingen förändring för C trots alla pedofilskandaler

14 januari, 2021

Aftonbladet/Demoskop januari 2021: M största parti.

Ibland undrar man hur i hela fridens namn olika opinionsmätningsinstitut kan komma fram till så pass olika resultat. Ett typexempel på vad jag menar är en jämförelse mellan Aftonbladet/Demoskops respektive SVT/Novus senaste mätningar avseende januari 2021.

I den förra undersökningen tappar Socialdemokraterna sin tätplats och får nöja sig med skrala 23,0 procent, en minskning med 2,0 procentenheter jämfört med föregående mätning. Moderaterna övertar platsen som största parti med 23,2 procent. I sistnämnda mätning är S störst med 28,5 procent och ökar därmed något – M hamnar rejält på efterkälken.

Demoskops VD, Karin Nelsson, kommenterar sitt företags mätning på följande sätt: ”Rent statistiskt är de jämnstora. Men det är klart att det finns en psykologisk effekt. Moderaterna har haft en stadig uppgång med fem procentenheter sedan i våras och är i en uppåtgående spiral.” https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rgz6qw/s-inte-langre-storsta-parti-har-psykologisk-effekt

Detta förefaller vara ett rimligt antagande. Sossarna har fått uppbära mycken – och i de flesta fall fullt befogad – kritik för sitt sätt att hantera Kina-smittan. Således sågas den nu ikraftträdda nya pandemilagen helt av riksdagens chefsjustitieombudsman samt kritiseras av flera domstolar och chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Ändå har den nu, med de flesta övriga riksdagspartiers goda minne, trumfats igenom. https://www.svd.se/flera-instanser-sagar-forslag-till-pandemilag

Tredje största parti hos Demoskop är Sverigedemokraterna på 19,5 procent medan Vänsterpartiet belägger fjärdeplatsen med 9,9 procent, en ökning med 0,6 procentenheter. Härefter följer Centerpartiet 9,2, Kristdemokraterna 5,9 och Miljöpartiet 5,0 procent; det sistnämnda är en rejäl ökning om 1,4 procentenheter.

En ohotad bottenplats på listan intas av Liberalerna med 2,3 procent, en minskning med en halv procentenhet sedan decembermätningen. Nu höjs kritiska röster mot L-ledaren Nyamko Sabuni även inifrån partiet. Det skall sannolikt väldigt mycket till för att hon skall komma att leda partiet också i 2022 års val.

Intressant att notera är att det mesta av den interna kritiken mot Sabuni förefaller komma från den vänsterinriktade falangen som vill att L skall fortsätta förespråka en så kallat generös immigrationspolitik, något Sabuni förklarat sig vilja ändra på. Hon har också vidhållit att det är dags för L att återgå till det borgerliga lägret. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/8m1Gwr/hard-intern-kritik-mot-sabunis-nya-linje

Övriga partier noteras för 2,1 procent i AB/Demoskop-undersökningen, en ökning med 0,7 procentenheter.

SVT/Novus: ingen rolig läsning för Ebba Busch.

I SVT/Novus undersökning omfattande samma tid får alltså sossarna 28,5 procent av väljarsympatierna, vilket är något bättre än det i och för sig usla resultatet på 28,3 procent S ernådde i riksdagsvalet 2018. Således en diskrepans på 5,5 procentenheter jämfört med AB/Demoskop. Hur är det över huvud taget möjligt? Båda mätningar omfattar ju samma tid och samma händelser. https://www.expressen.se/nyheter/samsta-resultatet-pa-tva-ar-for-kd-i-svtnovus/

I Novus-mätningen blir Moderaterna näst störst med 21,8 och Sverigedemokraterna tredje störst  med 19,4 procent, vilket är en ökning om drygt en halv procentenhet. I övrigt är skillnaderna mellan de båda mätningarna tämligen små, men några differenser bör påtalas.

Vänsterpariet får 9,5, Centern 8,3, Kristdemokraterna 4,6, Miljöpartiet 4,0 och Liberalerna 2,6. KDs kräftgång är onekligen anmärkningsvärd. Möjligen har denna påverkats av skandalrubrikerna kring partiledaren Ebba Buschs rättsprocess med en åldrig husägare men också av partiets allmänna velande mellan konservativa och liberala ståndpunkter: det blir varken hackat eller malet. Förra vårens rekordsiffror runt 11 procent är mycket långt borta.

Torbjörn Sjöström, Novus VD, citeras: ”De är ett av de partier som riskerar att åka ut om det var val i dag.” KDs resultat ligger dock inom den statistiska felmarginalen varför inga säkra slusatser kan dras.

Det kanske allra märkligaste med såväl Demoskops som Novus mätning är noteringarna för Centerpartiet: 9,2 procent (-0,2) respektive 8,3 (+0,1) procent. Alltså helt normala resultat för detta parti. Har partiets sympatisörer inte noterat de talrika pedofil- och andra övergreppsskandaler som involverat C med Europaparlamentarikern Fredrick Federley som mest kända exempel? Eller bryr de sig helt enkelt inte? Frågan är öppen.

Det visade sig att den homosexuelle Federley, emellanåt utspökad som sitt alter ego Ursula, sedan flera år tillbaka bott ihop med en fängelsedömd pedofil trots att han var mycket väl medveten om dennes brottsregister. Man bör med Rebecca Weidmo Uvell fråga sig: ”Vad är det med Centerpartiet?” https://uvell.se/2020/12/17/fler-overgreppsskandaler-i-centern/

I SVT/Novus undersökning har både Miljöpartiet och framförallt Liberalerna all anledning att oroa sig för det kommande valet. MP ägnar sig åt kvalificerat lindanseri men lyckas ändå landa precis på riksdagsspärren om 4 procent. L med 2,6 procent är inte längre ens ett lindansarparti utan tycks permanent ha parkerat sig i bottenträsket – bara ett mirakel kan rädda partiet kvar i den svenska partipolitikens finrum.

SCB: Krisande S ändå klart största parti – L åker ur riksdagen

3 december, 2020

Varken svenska flaggor eller Löfvens tal till nationen har kunnat höja de socialdemokratiska siffrorna hos SCB.

Tre saker sticker ut i Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning för november 2020, som offentliggjordes häromdagen: Socialdemokraterna minskar kraftigt sedan majundersökningen; Moderaterna går framåt och blir klart största oppositionsparti; ständigt krisande Liberalerna skulle åka ur riksdagen. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatiundersokningen-i-november-2020—-val-idag/

SCBs partisympatiundersökning publiceras två gånger om året. Jämfört med resultatet i maj tappar S-partiet 4,3 procent och noteras nu för 29,4 procent. Den good-will partiet tidigare fick till följd av hanteringen av den kinesiska smittan är nu borta. Varken en myckenhet av svenska flaggor eller statsminister Stefan Löfvens TV-sända så kallade tal till nationen har givit önskad effekt.

Det bör dock noteras att Löfvens parti ändå ligger 7,3 procentenheter före mätningens tvåa, Moderaterna, samt får närmare 1 procentenhet bättre resultat än i riksdagsvalet 2018. Kommer därtill att sosseriet hos SCB går avsevärt bättre än vad som brukar vara fallet i alla andra mätningar, där S varit nere på 22-23 procent. Vilket får denna bloggare att fråga sig hur pass tillförlitlig SCBs undersökning egentligen är.

SCB november 2020.

”Moderaterna har tagit ledartröjan i oppositionen under pandemin och det har betalat sig”, kommenterar SVTs kommentator Elisabeth Marmorstein M-framgången. Må så vara. Jag kan inte hjälpa att jag ändå finner det skäligen osannolikt att M skulle distansera SD med 3,5 procentenheter – i alla andra mätningar är det i stort sett dött lopp mellan dessa båda partier, icke sällan med SD före M. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-kommer-scb-s-stora-valjarundersokning

Sverigedemokraterna ökar nu med en halv procentenhet jämfört med SCBs majmätning. 17,6 procent är ändå väsentligt sämre än i alla andra mätningar på senare tid, och jag har svårt att se varför det Sverige-vänliga partiet skulle tappa 4-5 procentenheter jämfört med vad det brukar få i andra mätningar. Nu får SD ungefär samma resultat som i valet 2018.

Närmast under de tre partier som toppar undersökningen återfinner vi Vänsterpartiet med 9,3 procent, 1,1 bättre än i majmätningen och 1,3 bättre än senaste valresultatet. Väljarna tycks vara tillfreds med ledarbytet från Jonas Sjöstedt till Nooshi Dadgostar. Centerpartiet gör en uppryckning med 1,6 procentenheter jämfört med i maj och når nu 7,6 procent (8,6 i valet). Det skall sägas att mätningen utfördes innan Federley-skandalen med full kraft skakade om C.

Kristdemokraterna får den här gången nöja sig med 5,4 procent, klart sämre än såväl i såväl majmätningen som i valet 2018. Jag gissar att många väljare finner KD vara ett tämligen opålitligt parti: hårda högerutspel varvas med mjäkig snällism i en rätt motbjudande mix.

Bilden ljuger. Så här glad är L-ledaren Nyamko Sabuni med all sannolikhet inte i dag.

I botten på listan balanserar Miljöpartiet och Liberalerna kring fyraprocentsspärren. MP lyckas den här gången hålla sig ovanför med 4,2 procent under det att L halkar ner till 3 procent. Det är tydligt att många gamla folkpartiväljare givit upp hoppet om partiet, som inte kan bestämma sig om det skall fortsätta stödja S-MP-regimen eller återgå till sin borgerliga identitet.

Slutligen skall nämnas att övriga partier kommer upp i totalt 1,5 procent, 0,4 procentenheter bättre än i majmätningen och i paritet med valresultatet 2018. Min gissning är att Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling, Feministiskt initiativ och Piratpartiet tar det lugnt med firandet.

SD åter största parti hos Sentio – S nere på Juholt-siffror

19 november, 2020

Nyheter idag/Sentio november 2020.

Sverigedemokraterna 25,2 procent. Socialdemokraterna 23,3 procent. Moderaterna 19,8 procent.

Så ser det på ”medaljplatserna” i Nyheter idag/Sentios mätning för november 2020. Det är inte första gången SD toppar i norska Sentios opinionsmätningar. Inte heller är det partiets bästa mätresultat. Det är ändå ett kvitto på att en tillnyktring skett i svensk väljaropinion.

Det understryks av att de tre konservativt betonade oppositionspartierna noteras för sammanlagt 50,9 procent. Detta skall jämföras med 35,7 för januaripartierna inklusive Miljöpartiet och Liberalerna, vilka båda hamnar under riksdagsspärren om 4 procent. De oppositionella blir större även om Vänsterpartiet med 9,9 procent tas med i sammanräkningen.

Ny blytung högermajoritet när SD blir största parti i Sentio

”Jag tror att det till stor del beror på regeringens misslyckade coronastrategi”, kommenterar SDs partiledare Jimmie Åkesson undersökningen. Det är möjligt att Åkesson har rätt. Personligen tror jag dock att det är flera faktorer som samverkar: utvecklingen inom flera samhällsfält – sjukvård, rättsordning, ekonomi och skola – visar att SD-politiken för allt fler framstår som den mest hållbara.

Jimmie Åkessons SD -största partiet enligt Sentios novembermätning.

23,3 procent för socialdemokratin innebär att partiet nu är nere på rena Juholt-siffror – det vill säga det opinionsstöd som S-partiet erhöll under Håkan Juholts tio månader korta period som partiordförande 2011-12. Juholt blev sedan ambassadör, först på Island och numera i Sydafrika. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5kan_Juholt

Juholt är, jämte Mona Sahlin (ordförande 2007-11) och Claes Tholin (1896-1907), en av få socialdemokratiska ledare som skilts från sina uppdrag utan att ha varit Sveriges statsminister. Sahlin var vice statsminister 1994-95.

Moderaterna hamnar med 19,8 procent exakt på det resultat partiet nådde i riksdagsvalet 2018. Fjärde största parti i föreliggande Sentio-mätning är Vänsterpartiet med 9.9 procent och femte Kristdemokraterna med 5,9 procent. Centern minskar med 0,7 procentenheter ner till 5,8 procent.

I botten hittar vi föga oväntat Miljöpartiet och Liberalerna, båda på 3,3 procent. Ett 40-personer ur sistnämnda parti går nu ut i ett upprop och kräver att den hårt kritiserade partiledaren Nyamko Sabuni deklarerar att L vill tillhöra en borgerlig regering efter valet 2022. https://www.expressen.se/nyheter/internt-uppror-i-liberalerna-vill-inga-i-borgerlig-regering/

Löfven åter i topp i förtroendeligan – svag start av Dadgostar

11 november, 2020

Stefan Löfven (S) och Per Bolund har anledning känna tillfredsställelse över det väljarförtroende de för närvarande åtnjuter. Nooshi Dadgostar ser av naturliga skäl mer betänksam ut.

Statsministern och S-ledaren Stefan Löfven gör en stark comeback i partiledarnas förtroendeliga. I SIFO/Expressens mätning, som utfördes 6-9 november 2020 och omfattar webbaserade intervjuer med 1179 personer mellan 18 och 79 år, tillskansar sig Löfven 40 procents väljarsympatier. https://www.expressen.se/nyheter/ny-coronaeffekt-for-lofven-sifo-skrallen-for-bolund/

Detta är 4 procentenheters uppgång sedan förra mätningen, vilken toppades av Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Föreliggande mätning visar att partiledarna överlag blivit populärare bland väljarna. Tvåa är Moderaternas Ulf Kristersson med 36 procent (+4) och trea Kristdemokraternas Ebba Busch på 30 procent (+1).

Därefter kommer Annie Lööf (C) med 28 (+1), Jimmie Åkesson (SD) med 27 (+1). Per Bolund (MP med 12 (+5), Isabella Lövin (MP) med 12 (+1) och Nyamko Sabuni (L) med 9 procent (+2). På delad sistaplats enligt SIFO är Vänsterpartiets nytillträdda ledare Nooshi Dadgostar som också noteras för 9 procent som anser att hon är en mycket eller ganska bra partiledare. Det är troligt att siffrorna blir klart högre när hon hunnit bli varm i kläderna och lättare igenkänd som Sjöstedts efterträdare.

SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar i Expressen Löfvens uppgång på följande sätt: ”Den avtagande tendensen syns inte längre. Löfven har den senaste tiden varit ute tydligt och pratat om det mer allvarsamma läget. Den här typen av tal till nationen vet vi har stärkt honom tidigare.”

Enligt Expressen är vidare Per Bolund, det ena av Miljöpartiets så kallade språkrör, undersökningens stora skräll med en uppgång om 5 procentenheter till 12 procent. Det är förtroendeligans starkaste uppgång. Lika många får snart avgående MP-kollegan Isabella Lövin. Åtta kandidater kubbas om att ta över den kvinnliga språkrörsposten efter Lövin.

Den 12 november kommer dessa att bli föremål för en offentlig utfrågning och därefter skall den 33 personer starka valberedningen komma fram till ett förslag till nytt språkrör. https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/speciellt-valsystem-ska-vaska-fram-nytt-spraakror

Den ökade uppslutningen bakom Stefan Löfven illustrerar en gammal sanning: i kristider gynnas den etablerade makten. Man vet vad man har men inte vad man får. Löfven är nu tillbaka till ungefär den grad av förtroende han rönte i våras, då Kina-smittan var ny och skrämde många. När det lättade under sommaren tappade han i popularitet.

Partiledarnas förtroendeliga november 2020:

Stefan Löfven (S) 40 procent (+4)
Ulf Kristersson (M) 36 procent (+4)
Ebba Busch (KD) 30 procent (+1)
Annie Lööf (C) 28 procent (+1)
Jimmie Åkesson (SD) 27 procent (+1)
Per Bolund (MP) 12 procent (+5)
Isabella Lövin (MP 12 procent (+1)
Nyamko Sabuni (L) 9 procent (+2)
Nooshi Dadgostar (V) 9 procent (ny)