Posted tagged ‘Morgan Johansson’

SD på väg etablera sig som största partiet – S tappar greppet

17 november, 2019

Demoskop november 2019.

Enligt Aftonbladet/Demoskops novembermätning är Sverigedemokraterna nu landets största parti med ett väljarstöd på 24,0 procent. Det är en ökning med 1,1 procentenhet sedan mätningen i oktober och partiets högsta siffra någonsin hos det aktuella opinionsinstitutet. Med andra ord skulle närmare var fjärde väljare lägga sin röst på det Sverige-vänliga partiet om det vore val i dag.

Demoskop: Nu är SD störst i Sverige

Socialdemokraterna noteras för 22,2, en nedgång med 0,9 och S-partiets lägsta siffra någonsin hos Demoskop. Mätresultatet sänder tvivelsutan chockvågor genom den socialdemokratiska partiapparaten. Ingen sosse kan missa att det är något som är allvarligt fel inom maktpartiet nummer 1 i svensk politik – den här gången duger det inte med bortförklaringar som att mätinstitutet inte är seriöst.

Tredje störst blir Moderaterna med  17,8, en tillbakagång med 1,7 procentenheter. Härefter följer V 9,8, C 7,7, KD 7,6, MP 4,8, L 3,9 samt ”övriga” med 2,2 procent.

”Jag är inte förvånad”, citeras SD-ledaren Jimmie Åkesson i Aftonbladet. ”Under alla år har vi konsekvent pratat om gängkriminaliteten, den eskalerande otryggheten, migrationspolitiken som inte fungerat och integrationspolitiken som har förvärrat situationen.” Siffrorna i den nya mätningen visar alldeles uppenbart att fler och fler är beredda att skriva under på SDs kritik av den förda politiken.

Det bör noteras att SD-ledningen inför den kommande helgens landsdagar föreslagit ändringar i principprogrammet som tonar ner partiets socialkonservativa profil i frågor som rör exempelvis sjuksköterskors rätt att av samvetsskäl neka medverkan vid aborter och homosexuellas adoptionsrätt. Trots detta är det svårt att skönja någon märkbar överströmning av missnöjda SD-sympatisörer till det mer högerinriktade Alternativ för Sverige (AfS) som fortsatt saknar allt inflytande i svensk politik. https://www.youtube.com/watch?v=prC0pJBsYDk&feature=youtu.be&fbclid=IwAR1YhsOjbRlTO3O3hHDy9PsKpkuxYKVkM0E6KV4HgzzCD8TFqfzN2o84BL8

Notabelt är vidare att Vänsterpartiet i förhållande till sin storlek faktiskt står för en ännu större ökning i väljarsympatierna än Sverigedemokraterna. Personligen har jag väldigt svårt att förstå varför ett parti med kommunistiska rötter når nästan 10 procent i en mätning, men det kan förstås tänkas att vissa vänsterväljare är missnöjda med Socialdemokraternas regeringssamarbete åt ”höger” med Centerpartiet och Liberalerna och därför väljer V.

Socialdemokraternas Stefan Löfven är på väg neråt och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på väg uppåt.

Även Kristdemokraterna går framåt med ungefär lika mycket som V-partiet medan Centern tappar. Liberalerna fortsätter att parkera under riksdagsspärren på 4 procent trots att L-ledaren Nyamko Sabuni synts en del i media på sistone. Övriga partier ligger på 2,2 procent.

Sett till antalet riksdagsmandat skulle, om Demoskop-siffrorna vore valresultat, landet få en regering bestående av SD, M och KD: de tre oppositionspartierna noteras för en klar övervikt med 185-165 jämfört med det S-ledda regeringsunderlaget.

Den nya Demoskop-mätningen är anmärkningsvärd i främst två avseenden. Dels därför att den visar att SD är på god väg att etablera sig som Sveriges största parti, dels därför att den ger vid handen att det under alla år dominerande S är på väg att tappa greppet om svensk politik och bli ett i raden av andra partier.

Johan Westerholm gör på Ledarsidorna den 16 november en intressant analys av hur sosseriet hamnat i sin nuvarande prekära situation. Detta beror enligt Westerholm på det förödande inflytandet från en politisk inriktning han kallar Bommersviksvänstern. Bommersvik är en kurs- och konferensanläggning som ägs av det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU och som ligger i Turinge socken i Nykvarns kommun en mil utanför Södertälje.

Bommersviksvänstern beseglar Socialdemokraternas öde

”Socialdemokraterna är i kris”, skriver Westerholm. ”Och krisen går att härleda till den handfull personer som bäddade för Bommersviksvänsterns seger. En seger som, om den består, kan vara den som beseglar Socialdemokraternas öde.” Den avgörande förändringen tillkom enligt debattören då Carin Jämtin tillträdde som partisekreterare i höjd med att Håkan Juholt efterträdde Mona Sahlin som partiledare 2011.

Med de sektliknande ”bommersvikarnas” nya maktposition började S överge sin hävdvunna arbetarpolitik och i stället alltmer betona samarbetet med partiets muslimska falang. Samtidigt blev den beryktade vänsterextremisten och mytomanen Henrik Arnstad en nära rådgivare till Stefan Löfven.

För Socialdemokraterna blev det fortsättningsvis viktigare med retoriska markeringar mot Sverigedemokraterna och den så kallade rasismen än att tillvara ta arbetarklassens intressen politiskt och fackligt. LO fick därtill i förre SSU-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson en ledare som var mer politiker än fackman.

Den forna partisekreteraren Carin Jämtin (S), numera SIDA-chef.

Återstår att se om sossarna kan hitta tillbaka till sina rötter och åter upplevas som ett parti som kan lösa landets många och överhängande problem. Jag tillåter mig tvivla. Med en svag och ibland försagd och/eller svamlig galjonsfigur som Stefan Löfven och föga imponerande förgrundsgestalter som Mikael Damberg, Anders Ygeman och Morgan Johansson saknar S-partiet en trovärdig ledning.

Mycket vatten hinner flyta under broarna fram till valet i september 2022, men om inte S förmår skaka fram en trovärdig partiledning och politisk kurs fram till dess skulle jag bli överraskad om partiet skulle lyckas ta sig över 20 procent.

Fotnot: Aftonbladet/Demoskops novembermätning omfattar webbintervjuer med 2048 personer över 18 år.

Ny Novus-mätning: förtroendet för S-MP regeringen rasar

22 september, 2019

Inga roliga förtroendessiffror för Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

Statsminister Stefan Löfven (S) tappar stort i Novus nya förtroendemätning avseende den rödgröna regeringens ministrar. 29 procent av de tillfrågade säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för Löfven, vilket är en nedgång med 5 procentenheter sedan förra mätningen. Eftersom det är en signifikant nedgång anses den vara statistiskt säkerställd. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/minskat-fortroende-for-flera-ministrar-1

Det säger en hel del om den sittande regeringens ”popularitet” att Löfven ändå är den regeringsmedlem som åtnjuter störst förtroende bland väljarna. Tvåa på listan är försvarsminister Peter Hultqvist (S) som tappar 3 procentenheter ner till 27 procent. Trea är finansminister Magdalena Andersson (S) som störtdyker ner till 25 procent i förtroendeligan – en minskning med 6 procentenheter.

Lika många procent och lika mycket tapp kan noteras för inrikesminister Anders Ygeman (S). På plats 9 på listan återfinner vi EU-minister Hans Dahlgren (S), som knappast rosat marknaden sedan han togs med i regeringskabinettet efter valet för drygt ett år sedan. Han minskar nu med 5 procentenheter och får 13 procent. Lika mycket tappar biståndsminister Peter Eriksson (MP) som får 11 procent.

Det finns emellertid enstaka regeringsmedlemmar som avviker från det negativa mönstret. Det mest framträdande exemplet härvidlag är civilminister Ardalan Shekarabi som ökar med 7 procentenheter och placerar sig som sjua på listan med 17 procent. Även justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) antecknas för (ytterst marginella) ökningar i popularitet.

Förtroendet för MP-ministern Peter Eriksson rasar.

Novus undersökning visar sammanfattningsvis på ett tydligt minskat förtroende för S-MP-regeringen. Enligt Novus VD Torbjörn Sjöström är det ovanligt med så stora signifikanta förändringar i en opinionsmätning. Det stora regeringstappet förklarar han på följande sätt: ”Det ser ut som väljarna i högre grad känner att politiker inte kan lösa de problem man ser i samhället.”

Detta är sannolikt en korrekt iakttagelse och i så fall ett sundhetstecken. Personligen tycker jag likväl det är nästan sensationellt att så pass många som närmare en tredjedel av väljarna kan uppbåda någon form av förtroende för en så uppenbart inkompetent statsminister som Stefan Löfven, som väl inte givit uttryck för en enda egen tanke under hela sin tid vid rikets roder.

Ytterligare en faktor som bör ha bidragit till det skrala förtroendet för regeringen är den egendomliga och irrationella underlåtenheten att ta med Sveriges andra största parti, Sverigedemokraterna, i partisamtalen om hur man skall komma till rätta med den för alla medborgare extremt viktiga frågan om den allt brutalare gängkriminaliteten. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/m%C3%A4rkligt-utesluta-partier-sd-om-nobben-fr%C3%A5n-s-i-g%C3%A4ngsamtalen-12496480

Och att tvivelaktiga individer som Morgan Johansson respektive Anders Ygeman, som upprepade gånger demonstrerat att de inte fattar någonting av det som händer i samhället och därtill ljuger som Solvalla-hästar vanligen travar, kan få över noll procent i förtroende räknat övergår mitt förstånd.

Novus förtroendeundersökning genomfördes 11-18 september och omfattade 1075 personer i åldrarna 18 till 79 år enligt ett riksrepresentativt urval.

Sverige har blivit EUs Vilda västern: kraftig ökning av skjutningar, sprängningar och våldtäkter

9 september, 2019

Statsministern skräder inte orden mot våldsbrottsligheten…

På kvällen söndagen den 8 september skottskadades två män av automateld i Nacka utanför Stockholm. Flera personer togs inledningsvis in för förhör av polisen men släpptes sedan. När detta skrivs har ingen ännu gripits för skjutningarna i fråga. https://www.expressen.se/nyheter/skottlossning-i-nacka/

Två dagar tidigare sköts den kände advokaten Henrik Olsson Lilja, som försvarade den amerikanske rap-artisten ASAP Rocky nyligen,utanför sin bostad på Kungsholmen i Stockholm. Polisen misstänkte först att dådet var ett beställningsjobb av en kvinnlig jurist som nyligen förlorat en rättslig tvist med Olsson Lilja., men hon har därefter släppts i brist på hållbara bevis. https://www.expressen.se/nyheter/advokaten-henrik-olsson-lilja-skjuten-i-stockholm/

Så där håller det på i Sverige i nådens år 2019. Sverige har blivit något av EUs Vilda västern men utan någon sheriff värd namnet.

Statistik visar att under perioden januari-juli 2019 skedde 182 skjurningar i Sverige, vilket ledde till att 25 personer dog. Motsvarande siffror för 2018 var 164 skjutningar och 30 döda. Under samma period i år skedde 120 sprängdåd vilket skall jämföras med 83 under motsvarande period under fjolåret. Det innebär en ökning med 40 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/statistik-for-skjutningar-och-sprangningar

Sedan statistiken över skjutningar räknats in har, när detta sätts på pränt, ytterligare tre personer avlidit i samma typ av våldsbrottslighet. Det mest uppmärksammade av dessa dödsfall gällde en 30-årig kvinna som sköts i huvudet i Malmö medan hon höll ett litet barn i famnen. Det föranledde statsminister Stefan Löfven att ta till det tunga verbala artilleriet: ”Det är oacceptabelt.”

När rättsväsendet tar i med hårdhandskarna: förbud mot rökning på uteserveringar.

En annan typ av brottslighet, våldtäkt, har också ökat kraftigt såväl i Stockholm som i hela riket. Under första halvåret innevarande år polisanmäldes 1060 våldtäkter eller nästan sex per dag i huvudstaden. I fjol var motsvarande siffra 890 vilket gör ungefär fem anmälda våldtäkter per dag.

Antalet våldtäkter i Stockholm ökar explosionsartat – 20 % på ett år

Efter mordet på den 30-åriga mamman i Malmö försäkrade justitieminister Morgan Johansson att de skyldiga skulle ”jagas till världens ände”. Tuff retorik, förvisso, men dessvärre en som totalt saknar täckning. Sanningen är i själva verket den att Malmö-polisen inte ens har resurser att jaga de ansvariga till Limhamn. En misstänkt greps visserligen misstänkt för delaktighet i dådet men har sedan släppts.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) bjöd in samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna till samtal om gängbrottsligheten. Således uteslöts det parti som genom åren mest konsekvent föreslagit tuffa åtgärder mot den eskalerande brottsligheten. Motivering: SD har inte rätt ”värdegrund” – det vill säga SD har korrekt kopplat den skenande brottsligheten till massinvandringen. Det hjälpte inte att M, KD och C protesterade och ville ha med SD. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/debatt-ulf-kristersson-m-och-mikael-damberg-s-om-gangvaldet

All brottslighet är inte lika allvarlig men ändock illa nog. När SD höll en manifestation mot byggandet av ett planerat islamiskt center i Stenhagen i det av brottslighet svårt plågade Uppsala utsattes man för sten- och äggkastning av kriminella gäng. Polis tillkallades men ingrep inte mot den aktuella brottsligheten, inte ens sedan en polisbil också utsatts för stenkastning.

Polisen stod och tittade på när kriminellt gäng kastade stenar på politiker i Uppsala

Det känns skönt att i alla fall ett nyligen implementerat lagförslag ser ut att bli framgångsrikt: förbud mot rökning på och i omedelbar anslutning till uteserveringar samt busshållplatser och lekplatser.

 

Ett svep över det krisande och krackelerande Sverige

30 augusti, 2019

Sverige håller på att krackelera. Två brutala kvinnomord på kort tid i Malmö respektive Stockholm, en aldrig sinande ström av skjutningar och sprängningar, en epidemisk våldtäktsstatistik, en våg av rån mot ungdomar, meningslösa misshandelsfall, sadistisk behandling av djur, en sjukvård som går på knäna, skolor som inte fungerar och icke minst en växande antisemitism. Den så kallade regeringens vettlösa massinvandringspolitik har mycket på sitt samvete.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har försäkrat den som vill höra på att de skyldiga till  mordet på Malmö-kvinnan med ett barn i famnen skulle ”jagas till världens ände”. Det kan ibland förvisso behövas tuff retorik – problemet är naturligtvis att Malmö-polisen på sin höjd har resurser att jaga gärningsmännen till Limhamn…

Det hjälpte inte att Amineh Kakabaveh är både marxist och socialist – hon dumpades ändå av Vänsterpartiet.

När detta är sagt tänkte jag övergå till att ge några mindre dramatiska exempel på det galna tillståndet i nationen från de senaste dagarna. Jag inleder med fallet Amineh Kakabaveh, den såvitt jag kan bedöma enda någorlunda vettiga riksdagsledamoten från Vänsterpartiet i modern tid. Den 48-åriga Kakabaveh är född i Iran med kurdisk bakgrund samt socialist och uttalad marxist. Det räcker dock inte för V-ledningen som nyligen deklarerade sin avsikt att utesluta henne ur partiet.

Hedersvåldmotståndare utesluts ur Vänsterpartiet

Nu lär detta inte bli nödvändigt emedan Kakabaveh själv valt att utträda ur det parti som hon representerat i riksdagen sedan 2008. Enligt partisekreteraren Aron Etzler har Amineh ”allvarligt skadat förtroendet för partiet”. Detta sagt om en partimedlem som i riksdagsvaletvalet 2018 fick flest personkryss efter partiledaren Jonas Sjöstedt. Hon har vidare på ett kraftfullt sätt bekämpat hedersförtryck, tagit ställning mot islamismen och förespråkat slöjförbud.  2016 utsågs Amineh Kakabaveh till ”Årets svensk” i tidskriften Fokus.

Jag ämnar här inte gå in i detalj på varför V valde att dumpa Kakabaveh, som varit sjukskriven i ett år till följd av vad hon upplevt grov mobbning från partiets sida. Det förefaller dock uppenbart att en så pass vettig person – bortsett då från att hon är marxist och socialist – som Kakabaveh inte har någon framtid i ett ängsligt politiskt korrekt och vänsterpopulistiskt parti som Vänsterpartiet.

Låt oss övergå till fallet Nina Lekander, en 62-årig journalist, feministisk författare och översättare som delar sitt boende mellan Öland och Berlin. Lekander är verksam som kulturskribent på halvtid i Expressen och skrev den 27 augusti en krönika i tidningens kulturavdelning, där hon presenterade några rätt underhållande förslag till hur det kunde vara lämpligt att bete sig om man ville värna miljön och klimatet. https://www.expressen.se/kultur/vadra-trosorna-i-stallet-och-kissa-pa-tomten/

Nina Lekander luktar hellre illa än duschar.

Lekander slår fast att bristen på vatten är ”oroväckande” – särskilt som hon hävdar att det går åt 60 liter för en enda dusch. Hav dock tröst: ”Men det är ju bara att sluta duscha”, skriver hon och menar att det duger bra med att tvätta sig på strategiska ställen på kroppen ehuru på ett ganska försiktigt sätt.

Det där med att tvätta kläder är heller inte något som står särskilt högt i kurs hos Nina Lekander. Hon skriver i kåserande stil: ”Att tvätta trosor och vaska håret i min postklimakteriella ålder behövs knappt heller. Kläder vädras. Kissas kan på tomten om sådan förefinns, varvid man undviker finvattenskam och får en nära-jorden-upplevelse.”

Vidare tycker Lekander att ”i vardagen må vi tåla vissa odörer och bakterier”. Resultatet blir att, förutsatt att Lekanders råd tas ad notam av alltfler, vi numera kan känna igen miljönissar och klimatalarmister inte bara genom deras utflipprade argument utan också på lukten.

Filipstad i Värmland med sina drygt 10 000 invånare i hela kommunen har hamnat i det mediala blickfånget genom sin djupa ekonomiska kris som fört den lilla kommunen till konkursens rand. Lägg därtill en deprimerande våldtäktsstatistik av det skenande slaget. Det är inte svårt att finna orsakerna till kommunens kris: Filipstad var en av de orter som tog emot flest flyktingar i förhållande till folkmängden krisåret 2015.

Nu skall Alex ”Äntligen” Schulman fixa Filipstads problem.

I dag har Filipstad högst procentuell andel socialfall i hela landet. Kommunen tvingas därför i år spara runt 30 miljoner kronor på grund av en mycket hög andel bidragsberoende inflyttare från länder som Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. Det kan förutsättas att ett övervägande del av dessa är dömda till livslångt utanförskap.

Nu skall det emellertid bli andra bullar av – Expressen-skribenten Alex Schulman har nyligen utsetts till ”ambassadör” för Filipstad. Ni vet han som utbrast ”äntligen” när katedralen Notre Dame i Paris eldhärjades. Schulman har byggt upp hela sin karriär kring oförblommerat hat gentemot respektive rasande angrepp på sin morfar Sven Stolpe och sin mamma Lisette Schulman, men nu är allt hunky dory när Alex berättar om sina påstått idylliska somrar hos morföräldrarna Sven och Karin Stolpe i Filipstad.

Alex Schulman: ”Jag pratade med en kommunpamp och jag har aldrig varit med om det förut att en kommunperson är så nedslagen. Det var en upplevelse som jag förvånades över.” Nu väntar vi bara på att Alex Schulman löser Filipstads kris genom litet glada tillrop och en rejäl portion politisk korrekthet om hur mycket Filipstad egentligen behöver alla sina bidragsberoende analfabeter utifrån. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/alex-schulman-aldrig-sett-en-kommunperson-sa-nedslagen

Greta med pappa Svante Thunberg på väg från Plymouth till New York i segelbåt.

Låt mig avsluta det här svepet över ett krisande och krackelerande Sverige genom att konstatera, att klimatalarmismens gyllene kalv och buktalardocka, unga Greta Thunberg och hennes pappa Svante med följeslagare, nyligen nått USA efter två veckor i segelbåt på Atlanten. http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/miljohyckleri-kring-greta-emma-och-meghan/

Låt mig också i sammanhanget få konstatera, att seglatsen gav upphov till avsevärt mer koldioxidutsläpp än om paret Thunberg och dess besättning hade tagit flyget. Sammanlagt mer än tio personer delaktiga i seglingsprojektet inklusive besättningen måste nämligen flyga fram och åter över Atlanten för att det hela skulle gå ihop.

Så beter sig klimataktivisternas hycklande gycklarfölje och detta till etablissemangets taktfasta applåder och hurrarop.

 

 

SÄPO-chefens varning för högerextrem terror: ett beställningsjobb från regeringen?

23 augusti, 2019

SÄPO-chefen Klas Friberg anser att det finns risk för högerextremt våld.

SÄPO-chefen Klas Friberg går nu ut och varnar för ökad risk för så kallat högerextremt våld. ”Det finns en ökad risk för attentat när det gäller våldsbejakande högerextrema personer”, citeras Friberg i en TT-intervju den 23 augusti. Han menar att det troligen rör sig om ”ensamagerande” personer som inte är organiserade någonstans. https://www.svt.se/nyheter/sapo-varnar-for-mer-hogerextremt-vald

Det är givetvis bra att SÄPO håller koll på befintligt och möjligt politiskt våld av skilda slag. Det finns noga taget tre kategorier av sådant våld: islamistiskt, vänsterextremt och högerextremt. Nu har SÄPOs högsta ansvarige valt ut den högerextrema varianten som den som för tillfället utgör det största hotet mot vårt demokratiska samhälle. Jag måste tillstå att jag finner detta en smula egendomligt.

Klas Fribergs argumentation lämnar i mitt tycke åtskilligt övrigt att önska. Han hänvisar till terrordåd med högerextrema förtecken såsom de vilka begåtts mot moskéer i Christchurch på Nya Zeeland, på en stormarknad i El Paso i Texas samt det nyligen timade attentatsförsöket mot en moské i Norge. Det finns risk för så kallat copy-cat-beteende i Sverige, menar SÄPO-chefen.

Friberg berättar vidare för oss att propagandan kring vad som kan kallas högerextrema idéer ökar runt om i världen.  Dock lugnar han oss med  följande käcka försäkran;: ”Vi jobbar underrättelsemässigt, vi följer vad som händer på nätet med de förmågor vi har och så gott vi kan.” Ja, fattas bara annat. Detta är ju faktiskt den svenska säkerhetspolisens raison d’etre.

SÄPO-bossen får ursäkta, men jag tycker inte hans redogörelse för det högerextrema hotet verkar vara särdeles professionellt anlagd. Snarare som att han i stora drag återger samtalsämnet kring fikabordet vid gårdagens kafferast på SÄPO-kansliet än att han ägnar sig åt något slags seriöst analyserande. Mest löst tyckande kring vad några terrordåd i utlandet möjligen kan tänkas innebära för oss svenskar. Har inte SÄPOs chef mer på fötterna kan han, som jag ser det, lika gärna hålla tand för tunga.

Fortfarande sker ju islamistiska terrordåd, det ena blodigare än det andra, praktiskt taget varje dag på olika platser i världen. Antalet islamister i Sverige är vidare mångfaldigt större än antalet så kallade högerextremister – jag skriver ”så kallade” eftersom de högerextremister som är nazister de facto bekänner sig till en socialistisk ideologi. Risken för islamistiska terrordåd borde alltså vara enormt mycket större än ”högerextrema” motsvarigheter.

Vänsterextremisten Jonas Linde, med bakgrund i den autonoma miljön, dömdes till fem års fängelse för grovt vapenbrott.

I verkligen torde hotet från den våldsbenägna vänstern vara minst lika stort. Det är bara tre månader sedan som den tidigare deltidssoldaten och vänsterextremisten Jonas Linde, 32, av Jönköpings tingsrätt dömdes till fem års fängelse för att ha bunkrat upp vapen i en container i småländska Taberg. Bland vapnen fanns en fullt utrustad AR-15, en automatkarbin som användes vid de två moskédåd på Nya Zeeland som krävde ett 50-tal människoliv. https://www.expressen.se/gt/vansterextrema-jonas-linde-hade-vapengomma-doms/

Det finns även högerextrema/nazistiska personer som dömts för våldsdåd inklusive mord samt vapenbrott i Sverige, men det var ganska länge sedan. Klas Friberg har inte lyckats visa att riskerna för ett dåd av detta slag skulle ha ökat under den senaste tiden.

Jag misstänker starkt att SÄPO-chefens illa underbyggda utsagor om en överhängande risk för högerextrema terrordåd i Sverige mest är av politiskt slag. Nu spekulerar jag kanske hej vilt, men det skulle inte förvåna ett dugg om de teorier Friberg luftar är ett beställningsjobb från regeringen i allmänhet och justitieminister Morgan Johansson i synnerhet i syfte att kratta manegen för regeringens planer på att förbjuda vad man kallar rasistiska organisationer. https://www.expressen.se/nyheter/regeringen-vill-forbjuda-rasistiska-organisationer/

Slutligen är det värt att notera att Fribergs varningsord kommer samtidigt som antalet ”vanliga” – det vill säga rent kriminella – illdåd i form av sprängningar, skjutningar, mordbränder och misshandelsfall försiggår på en daglig basis med till synes obefintliga möjligheter för polismakten att göra något åt eländet.

 

Runorna – en omistlig del av vårt kulturarv!

23 maj, 2019

Rökstenen i Ödeshög i Östergötland är världens mest kända runsten.

I en tid när Sveriges ekonomi går på knäna, våldtäktsstatistik och annan form av kriminalitet skjuter i höjden och islamisering och antisemitism fortgår med oförminskad styrka bestämmer sig vår bålde justitieminister Morgan Johansson (S) för att tillsätta en utredning om att införa ett möjligt förbud mot bruket av runor.

När jag först såg uppgifter om detta utgick jag från att det var falska nyheter, ty så här idiotisk kan väl inte ens en av sosseriets mest beryktade regeringsministrar vara? Jag hade fel. Johansson har verkligen tillsatt en dylik utredning i syfte att försvåra verksamheten för nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som använder sig av den så kallade Tyr-runan.

Jag låter Smålandspostens ledarskribent Fredrik Haage (20 maj 2019) under rubriken ”Låt runorna vara ifred” tolka mina synpunkter på Johanssons utredning:

Man kan förbjuda Tyr-runan. Man kan förbjuda x-runan. Man kan förbjuda ditten- och dattenrunan ända tills hela futharken, runalfabetet, är helt förbjuden. För naturligtvis kommer de politiska krafter man vill stävja genast gripa an nya symboler  så snart deras nuvarande har förbjudits. http://www.smp.se/ledare/lat-runorna-vara-ifred/

Haage konstaterar att ett barn begriper detta, men tydligtvis inte vår så kallade justitieminister. Han öppnar enligt Smålandspostens ledarskribent för en ”låtsaslek” som endast ”kommer att ytterligare urlaka det allmänna förtroendet för svensk politik. Om svenska nazister plötsligt använde en röd ros som symbol, bara för att jäklas, vad gör regeringen då?

Det kan man verkligen med allt fog fråga sig. För att ge litet perspektiv på frågeställningen kan konstateras att nazister har funnits i knappt 100 år medan runorna går tillbaka närmare 2000 år i tiden. Nu vet jag ju att det är att begära på tok för mycket av Morgan Johansson och andra ledande svenska socialdemokrater, som har väldigt dimmiga begrepp om sin egen partihistoria, att hysa kunskaper om så gamla historiska skeenden. Men för er andra följer här en kort sammanfattning av runskriftens historik.

Runskriften uppstod omkring 150-200 efter Kristi födelse.

Enligt beprövad vetenskap uppstod runskriften bland germanska stammar på den europeiska kontinenten runt åren 150-20 efter Kristi födelse. Den har troligen påverkats av såväl det latinska som det grekiska alfabetet. Under begreppet futharken – det finns i själva verket ett antal futharker – sammanfattas de vanligaste typerna av runskrifter. Orsaken till att vi vet något alls om dessa är att de dök upp på nordiska runstenar under vikingatiden (cirka 700-1050). https://sv.wikipedia.org/wiki/Futhark

Runor hade en både bokstavlig, symbolisk och religiös betydelse. En bevarad isländsk svartkonstbok, som finns på Historiska muséet i Stockholm, visar att runor användes dagligen på Island ända in i 1600-talet. Den olyckliga kvinna eller man som ertappades med att använda runtecken löpte betydande risk att brännas på bål som häxa eller trollgubbe.

Om Morgan Johanssons utredning landar i slutsatsen att bruket av runor bör förbjudas kan vi alltså räkna med nya häxprocesser, låt vara av något mindre våldsamt slag än under 1600- och 1700-talen. Det kommer sannolikt att hänvisas till värdegrund i stället för kristen tro som motivation till de nya åsiktsförföljelserna, men rent principiellt är det samma sak som gäller – misshagliga seder och bruk skall brännmärkas och förbjudas.

Man kan också, förutsatt att den nämnda utredningen kommer att förorda ett runförbud, fråga sig vad som kommer att hända med alla de verk av den legendariske runforskaren, den förre riksantikvarien ”Run-Janne” Sven B. F. Jansson (1906-87), och andra forskare som upptar plats på hyllorna i våra bibliotek. Kommer de att förses med varningstexter? Kommer de i likhet med olämpliga Pippi Långstrump- eller TinTtn-böcker att rensas ut? Vad säger Morgan Johansson?https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_B.F._Jansson

Den enda rimliga inställningen i den här frågan är: rör inte våra runor! De är en viktig, för att inte säga helt omistlig, del av vårt kulturhistoriska och religiösa arv som går betydligt längre tillbaka i vår historia än kristendomen. Det är också en fråga om den grundlagsfästa religionsfriheten, som jag ändå utgår från att till och med vår justitieminister har visst hum om och som även finns inskriven i artikel 9 i Europakonventionen.

Det kan i sammanhanget vara värt att notera, att runor i sig inte behöver vara ett tecken på hedendom eller asadyrkan. Inte så få av texterna på våra runstenar har karaktären av kristna missionsbudskap – som att någon mötte ”Vite Krist” (Jesus Kristus) under sina vikingafärder och nu var angelägen om att berätta för omvärlden om detta omvälvande möte.

Sven B. F. Jansson (”Run-Janne”) var vår mest framstående runforskare.

Nedanstående länk från Nordiska Asa-samfundet innehåller ett formulär där den som vill kan skriva på en namnlista mot ett möjligt runförbud. Den har när detta skrivs samlat närmare 14 000 underskrifter. Skriv på du också!

Runkampen

Jag räknar mig upplysningsvis som troende kristen och sörjer på intet sätt asatrons nederlag i religionskampen i höjd med 1100-talet. För mig är Jesu kärleksbudskap och Tio Guds bud av helt avgörande betydelse som moraliska rättesnören. Jag är emellertid också väl medveten om betydelsen av det nationella och kulturhistoriska arv som vår nuvarande så kallade regering uppenbarligen struntar fullständigt i.

 

Därför är det en dålig idé att begränsa demokratin

18 juli, 2018

Medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen i Visby.

Det är inte särskilt ofta jag håller med Göran Greider, socialistisk debattör, poet och chefredaktör för Dala-Demokraten, om någonting.

Jag gör emellertid ett undantag för vad Greider nyligen skrev på Twitter om den nu diskuterade möjligheten att förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer som framlagts av justitieminister Morgan Johansson (S). http://www.dagensjuridik.se/2018/07/regeringen-vill-forbjuda-nazistiska-och-rasistiska-organisationer-hanvisar-till-regeringsfor

Greider skriver: ”Åsiktsförbud – nej! Galningar går under jord och blir än farligare och vilka organisationer förbjuds i nästa steg? Hårdare linje från polisen mot att ge demonstrations- och mötestillstånd för organisationer med våldsbejakande karaktär – ja!”

Enligt Morgan Johansson finns det möjligheter att förbjuda nationalsocialistiska och rasistiska organisationer utifrån en skrivning i Regeringsformens andra kapitel där rätten ges att förbjuda sammanslutningar som innebär militärt betonad verksamhet samt förföljelse av folkgrupp. Mot denna bakgrund planerar regeringen en utredning som skall möjliggöra en lagstiftning till 2020.

Göran Greider är kritisk mot ett åsiktsförbud.

En annan kritiker av det av Johansson förebådade förbudet är debattören Aron Lund, som i Expressen den 17 juli bland annat framhåller: ”Den som inte tidigare begripit att svensk politik mår dåligt fick svart på vitt när justitieminister Morgan Johansson lite i förbigående lät meddela att regeringen vill införa åsiktsförbud nästa år.” https://www.expressen.se/kultur/var-slutar-asiktsforbuden-morgan-johansson/

Det finns enligt min mening dock en rad argument som talar emot en lagstiftning av beskrivet slag. Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, tillhör de jurister som rest invändningar.

Bull har i intervjusvar i Aftonbladet påpekat, att en ändrad lagstiftning kan leda till rättsprocesser som bara ger nazisterna och rasisterna ökad uppmärksamhet. Bull drar också en parallell till när regeringen förbjöd Aftonbladet på 1830-talet – det ledde till att tidningen kom ut i ett antal ytterligare versioner med olika beteckningar (vilka alla förbjöds). https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xRvLPX/experter-varnar-om-regeringens-forbudsforslag

Den mest grundläggande invändningen mot ett förbud för vissa politiska organisationer är att detta strider mot våra demokratiska värderingar vilka definitionsmässigt tillåter även odemokratiska organisationer. Om personer som tillhör sådana bryter mot gällande lagstiftning genom att exempelvis misshandla folk eller bryta mot lagen om hets mot folkgrupp finns redan möjlighet att lagföra dessa.

Justitieminister Morgan Johansson vill förbjuda politiska organisationer.

En lagstiftning av det slag som Morgan Johansson med flera regeringsföreträdare skisserat kommer vidare att ge upphov till en mängd tolknings- och gränsdragningsproblem. Det finns i dag exempelvis rätt gott om bedömare som menar att Sverigedemokraterna – givetvis helt felaktigt – är ett rasistiskt parti. Det är därför ingen omöjlighet att SD kommer att finnas med bland de organisationer som föreslås bli föremål för förbud.

Frågan är slutligen varför enbart nazistiska och rasistiska företeelser skall förbjudas. Är det inte precis lika illa att förespråka våld och förföljelse mot andra människor på grund av att dessa anses ha ”fel” klass- eller religionstillhörighet? Givetvis är så fallet.

Regeringspropån om att förbjuda en viss sorts politiska organisationer och därmed begränsa vår demokrati  är som jag ser det ingen bra idé och bör enligt vad som framhållits ovan entydigt avvisas.

Fotnot: Ovanstående text är en något utökad version av ett debattinlägg som var infört i Länstidningen, Södertälje den 18 juli 2018.