Explosionerna i Iran – sabotage eller olyckor eller både och?

 

Iran har drabbats av ett stort antal explosioner på senare tid. Bilden är dock från en raketexplosion vid Imam Khomeini Space Center i norra Iran 2019, som enligt iranska myndigheter skall ha berott på ett ”tekniskt missöde”.

Det är mycket som exploderat och bränts upp i mullornas Iran på sistone: kärnvapenanläggningar, robotramper, militära installationer av olika slag. Några av incidenterna kan sannolikt tillskrivas ren inkompetens i form av den så kallade mänskliga faktorn, medan annat visar tecken på en orkestrerad kampanj. Jason Brody, policy director vid organisationen United Against Nuclear Iran (UANI), säger i en intervju med Fox News den 14 juli:

The tempo and tenor of the recent explosions in Iran have been unusual. There is evidence of a concerted campaign underway to thwart Iran´s nuclear program. The more Iran advances its nuclear program in violation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), the greater the likelihood for additional strikes. https://www.foxnews.com/world/irans-nuclear-facilities-are-mysteriously-under-attack?fbclid=IwAR0lJj-8oStgqvq4whE6OashNHyrkjbCK60fmEcmaDUGwdeAWSRiVYaEZ3I

JCPOA åsyftar det avtal som slöts i Wien den 14 juli 2015 mellan Iran å den ena sidan och den fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike och Kina) samt Tyskland och den Europeiska unionen (EU) å den andra. Jag varnade i en bloggtext i samband med undertecknandet av det ramavtal som föregick det slutliga avtalet att faran för en ny ”Münchenöverenskommelse” var överhängande. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/04/13/det-nya-iran-avtalet-kan-bli-en-ny-munchen-overenskommelse/

Münchenöverenskommelsen var det avtal som ingicks mellan Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien den 30 september 1938, vilket den brittiske premiärministern Neville Chamberlain (1869-1940) trodde skulle leda till ”fred i vår tid”. Avtalet överlämnade bland annat Sudetenland i Tjeckoslovakien till Hitlers Tyskland. Överenskommelsen kunde som alla vet inte hindra att Andra världskriget bröt ut knappt ett år senare. På liknande sätt skulle Iran-avtalet från 2015 kunna leda till ökad spänning och i värsta fall krigshandlingar i Mellanöstern. https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchen%C3%B6verenskommelsen

Natanz anrikningsanläggning. Den explosion som blivit mest uppmärksammad är den som inträffade vid Irans största anrikningsanläggning för uranium i staden Natanz i Isfahan-provinsen i landets sydvästra del den 2 juli 2020. Regimen i Teheran har erkänt att anläggningen fått omfattande skador på grund av sabotage.

Det mesta av delarna ovan jord skall ha förstörts. Analytiker i väst uppskattar att skadorna har försenat det iranska kärnvapenprogrammet med mellan ett och två år. Gruppen Homeland Panthers uppges ha tagit på sig dådet. https://en.wikipedia.org/wiki/2020_Iran_explosions

Parchins militärkomplex. Den senaste vågen av sabotageaktioner inleddes med en explosion den 25 juni vid det militära komplexet i Parchin 30 kilometer sydost om den iranska huvudstaden Teheran. Inom en timme drabbades Parchin samt en militäranläggning i Shiraz av sabotagehandlingar, något som bland annat ledde till störningar i eltillförseln. Enligt den kuwaitiska tidningen Al-Jarida var det israeliska F-35-plan som orsakade förödelsen. Israeliska talespersoner förnekade israelisk inblandning.

Mashhad räknas som Irans heligaste stad och lockar till sig miljontals pilgrimer varje år.

Sina Ar´har-kliniken. Den 30 juni skedde en explosion i Sina Ar´har hälsocenter i Teheran. 15 kvinnor och fyra män uppges ha dödats vid tillfället. Enligt Teherans vice borgmästare orsakades smällen av en läcka på en medicinsk gastank i byggnaden.

Khuzestan. Den 4 juli drabbades Shahad Medhaj Zargans kraftverk i staden Ahvaz i den västliga provinsen Khuzestan av en explosion. Samtidigt skadades 70 personer då kloringas läckte ut i Karuns petrokemiska center i staden Mashah nära Ahvaz.

Baqershahr syrefabrik. Den 7 juli ledde en explosion inuti en anläggning för framställning av syre i Baqershahr söder om Teheran till att två personer dog och tre skadades. Enligt iranska statsmedier berodde explosionen på den mänskliga faktorn.

Västliga bedömare har påpekat, att anläggningen ligger nära en plats där ett arkiv med informationer om Irans kärnvapenprogram stals av israeliska underrättelseagenter i juli 2018. Informationen skall ha visat att Iran bröt mot JCPOA-överenskommelsen. https://english.alarabiya.net/en/features/2018/07/16/REVEALED-How-the-Mossad-stole-Iranian-nuclear-files-from-secret-warehouse

Militäranläggningar i Teheran. Den 9 juli rapporterades om en explosion i västra Teheran. Regimen har officiellt förnekat att det inträffat en explosion men har medgivit, att elförsörjningen slogs ut i ett område. Om vi får tro bedömare i väst så drabbades en robotanläggning/fabrik som tillhör det iranska Revolutionsgardet.

Smällen skall även ha drabbat ett område med underjordiska anläggningar relaterade till forskning om kemiska vapen och en oidentifierad militär produktionsanläggning. En iransk underrättelseman informerade New York Times att Israel möjligen var inblandat i sabotagehandlingarna. Vidare  skadades en person vid en gasexplosion i en bostadsbyggnad i Teheran.

Tondgooyan petrokemiansläggning. Den 12 juli var det åter dags för en explosion i en petrokemisk anläggning i staden Mahshahr i sydvästra delen av Iran. Detta berodde enligt iranska tjänstemän på ”varmt väder”.

Industrikomplex i Mashhad. I staden Mashhad, belägen 850 kilometer öster om Teheran, inträffade den 13 juli en explosion i ett industrikomplex. Iranska medier rapporterade att incidenten skedde när ett förråd för gaskondensat exploderade. Polisen utreder fortfarande händelsen. Mashhad är med sina tre miljoner invånare landets näst största och räknas som Irans heligaste stad.

Ett av de eldhärjade fartygen i Bushehrs hamn.

Bushehrs hamn. Den 15 juli fattade minst sju fartyg eld i ett skeppsvarv beläget i hamnen i Bushehr i sydvästra Iran. Tidigare på dagen härjades en aluminiumfabrik i den sydliga staden Lamerd av en eldsvåda. Enligt iranska talespersoner skall bränderna ha förorsakats av en räcka faktorer såsom sabotage, ogynnsamma väderförhållanden, olyckor samt materialfel. Inga personer skall ha kommit till skada. https://www.aljazeera.com/news/2020/07/ships-damaged-fire-breaks-iran-bushehr-port-200715144227617.html

Parallellt med dessa händelser har den europeiska flygsäkerhetsorganisationen European Aviation Safety Agency (EASA) avrått flygbolag från att flyga över Iran: ”Due to the hazardous security situation, and poor coordination between civil aviation and military operations, there is a risk of misidentification of civil aircraft.” https://worldisraelnews.com/danger-zone-europe-warns-airlines-against-flying-over-iran/

Den 8 januari i år sköts det ukrainska planet Ukraina International Airlines Flight 752 (en Boeing 737) ner av iranskt luftvärn strax efter start från Teheran på en färd som skulle ha tagit planet till Kiev. 176 passagerare och besättningen omkom.

Det förefaller sannolikt att en del av de händelser som redovisats ovan varit sabotageaktioner utföra av inhemska krafter. Det kan heller knappast uteslutas att Irans ärkefiende Israel varit inblandat i något fall. Merparten torde dock ha varit följden av den kaotiska situation som råder i landet i form av dels Kina-smittan, dels landets växande ekonomiska problem. Därtill ökar befolkningens missnöje med regimens allmänna inkompetens och det förtryck som drabbar oliktänkande.

Israel hånar Wallström, hyllar Trump

Den israeliska regeringen har stenkoll på Margot Wallströms många blunders.

Ironi och politik går som regel inte ihop på grund av den överhängande risken för missuppfattningar (se fotnot).

När Emmanuel Nahshon, talesman för Israels utrikesdepartement, kommenterade vår utrikesminister Margot Wallströms färska utspel om att inrätta ett svenskt fredssändebud med uppgift att mäkla fred mellan Israel och det så kallade Palestina gick budskapet dock inte att missuppfatta (min översättning från engelska):

Givet denna svenska regerings extraordinära framgångar när det gäller fredsskapande över hela världen, är vi djupt tacksamma för beslutet att äntligen bota denna regions sjukdomar. Varför kunde de inte komma tidigare? http://www.timesofisrael.com/sweden-announces-special-envoy-to-israeli-palestinian-conflict/

Emmanuel Nahshon vid israeliska UD behagar ironisera över Sveriges diplomatiska förmåga…

Det är inte att ta fel på att Nahshons kommentarer dryper av sarkastisk ironi som hämtar näring från flera svenska klavertramp med utrikesminister Wallström inblandade i alla: Sveriges erkännande av ”Palestina” som självständig stat 2014; Wallströms uttalande  efter det hemska terrordådet i Paris 2015 om att den israelisk-palestinska konflikten radikaliserat många muslimer; hennes utspel 2016 om att det är fråga om ”utomrättsliga avrättningar” när israelisk militär oskadliggör arabiska terrorister.

Det sistnämnda utspelet ledde till att Margot Wallström placerades på åttonde plats på Simon Wiesenthal Centers årliga lista över de tio värsta antisemitiska förlöpningarna 2016. Något som inte precis stärkte Wallströms aktier hos israelerna eller gjorde Sverige trovärdigt som fredsmäklare i Mellanöstern. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/12/30/wallstrom-en-av-arets-mest-prominenta-antisemiter/

Inte heller går det hem i Israel att Wallström i riksdagen, i samband med att hon kungjorde avsikten att tillskapa ett ”fredssändebud”, talade om att det i år är 50 år sedan Israel ”ockuperade” vad hon kallade palestinskt territorium – det vill säga det område väster om Jordanfloden som kallas Västbanken. Faktum är att det aldrig i historien funnits något självständigt ”Palestina”. ”Västbanken” består i verkligheten av de urgamla judiska områdena Judéen och Samarien.

Avigdor Lieberman: ”Mellanöstern mer komplext än ett IKEA-paket.”

Det är svårt att ockupera land som aldrig tillhört någon annan nation. Wallström borde ta del av denna mycket instruktiva, korta video som benar upp problematiken: http://www.israelvideonetwork.com/the-most-important-video-about-israel-ever-made/?utm_content=bufferae8fa&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer

Det tycks uppenbart att den rödgröna svenska regeringen drabbats av något som liknar akut storhetsvansinne sedan man genom mut och prut – se där något Löfven-gänget tycks behärska riktigt bra – säkrat en temporär plats i FNs säkerhetsråd. Ty hur skall man eljest förklara att utrikesminister Wallström faktiskt på fullt allvar tror att man med sitt blytunga bagage kan åstadkomma något av värde i den israelisk-palestinska frågan  – herregud, Wallström tillåts ju inte ens resa in i Israel!

Emmanuel Nahshons kommentarer enligt ovan var inte första gången en israelisk representant uttryckt sig raljant om svensk statskonst. 2014 undslapp sig Israels dåvarande utrikesminister (numera försvarsminister) Avigdor Lieberman, efter det diplomatiska erkännandet av den Palestinska myndigheten, om svensk statsmannakonst att ”den svenska regeringen måste förstå att relationerna i Mellanöstern är mer komplexa än någon av IKEAs möbeldelar i platta paket”. http://www.timesofisrael.com/sweden-and-israel-trade-barbs-over-ikea/

Trump och Netanyahu – två statsmän som funnit varandra.

Att Margot Wallström är persona non grata i Israel framgick med önskvärd tydlighet då hon 2015 nekades träffa israeliska representanter under ett besök i området, där hon däremot träffade gräddan av palestinaarabiska befattningshavare. Israelerna hänvisade officiellt till ”schematekniska problem”, men alla visste att hon helt enkelt inte var välkommen att besöka den judiska staten. http://www.expressen.se/nyheter/wallstrom-var-inte-valkommen-till-israel/

Om Sveriges utrikesminister Margot Wallström är minst sagt impopulär hos den israeliska regeringen, så uppskattar den USAs nye president Donald J. Trump desto mer. Premiärminister Benjamin Netanyahu ser i Trump en sann vän till Israel, även om den senare tycks ha backat från sin tidigare utfästelse om att flytta USAs ambassad i Tel Aviv till den israeliska huvudstaden Jerusalem och därtill under Netanyahus besök i Washington, D. C. nyligen bad Israel att ta en ”paus” i byggandet av nya bosättningar. http://www.thejournal.ie/trump-israel-palestine-3242074-Feb2017/

Däremot uppmanade Trump den palestinska sidan att erkänna staten Israel och att upphöra med sitt hat – palestinaarabiska barn lär sig redan i förskolan att alla judar är onda och helst bör dödas. Varför får Mahmoud Abbas och andra företrädare för Palestinska myndigheten, som socialdemokratin har excellenta förbindelser med, aldrig höra detta till synes självklara budskap från Stefan Löfven, Margot Wallström, Ann Linde och andra framträdande socialdemokrater? Det viktigaste Trump sade var nog ändå, att USA under hans ledarskap inte är fixerat vid den heliga ”tvåstatslösningen” utan intar en flexibel attityd när det gäller att finna en framkomlig väg att gå när det gäller den israelisk-palestinska problematiken.

Ytterligare ett i israeliska ögon populärt drag från USAs sida var att genom sin FN-ambassadör Nikki Haley blockera den före detta palestinaarabiske premiärministern Salam Sayyad från att bli världsorganisationens fredsmäklare i Libyen, detta med motiveringen att USA ville stödja sin allierade Israels intressen. https://www.theguardian.com/world/2017/feb/11/trump-envoy-blocks-ex-palestinian-pm-from-un-job-to-support-israel

Förenta staternas ambassad i Tel Aviv. Foto: Tommy Hansson

Netanyahu meddelade under sitt USA-besök även att Israel numera har förhållandevis goda förbindelser med ett flertal sunnimuslimska arabstater kring Persiska viken, bland dessa Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten: ”För första gången under mitt lands existens”, sade den israeliske regeringschefen, ”ser arabiska länder inte Israel som en fiende, utan i ökad utsträckning som en allierad.”

Israel har det gemensamt med nämnda arabstater att man betraktar den shiamuslimska diktaturen Iran som det stora hotet mot stabilitet och fredlig samlevnad i den aktuella regionen. http://www.huffingtonpost.com/samuel-ramani/why-israel-is-strengthening_b_11946660.html

Fotnot: Det klassiska svenska exemplet på vad ironi kan ställa till med inom politiken är den socialdemokratiske riksdagsmannen Erik Brandts (1884-1955) nominering av Adolf Hitler som mottagare av Nobels fredspris 1939. Brandt nominerade Hitler som en ironisk protest mot att Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain tidigare nominerats som fredspristagare trots att han förhandlat fram den katastrofala München-överenskommelsen 1938, som tillät Nazityskland att flytta fram sina positioner i Europa. Trots Brandts försäkran om att han inte menat allvar utan bara varit ironisk, och att han var övertygad antinazist, tror många än i dag att Brandts nominering av Hitler var ett exempel på socialdemokratiskt stöd för Nazityskland. Mer om politisk ironi i allmänhet och exemplet Brandt i synnerhet här: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/12/12/det-ar-svart-med-ironi/