Posted tagged ‘Neil Gorsuch’

Den brännande abortfrågan: Trump versus Biden

30 november, 2020

Donald Trump var den förste amerikanske president som deltog i den årliga anti-abortmanifestationen March for Life i Washington, D. C.

Abort är en ständigt brännande fråga i USA men brukar inte finnas med bland de ämnen politikerna talar mest om inför ett val. Det nyligen överståndna presidentvalet i USA utgör därvidlag inget undantag, något som förmodligen beror på kandidaternas ovilja att alienera viktiga väljargrupper.

Såväl president Donald Trump som hans motståndare Joe Biden har dock klargjort var de står i frågan. ”Ofödda barn har aldrig haft en större försvarare i Vita huset”, klargjorde Trump vid ett möte i regi av March for Life i Washington, D. C. i januari i år. Presidenten har därtill utnämnt tre konservativa domare till Högsta domstolen – Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – vilka kan antas inta en restriktiv hållning i abortfrågor. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3RbA7/trump-vid-abortprotest-jag-ar-mest-emot

Biden strävar å sin sida efter en federal lag som garanterar kvinnan rätten att genomgå en abort. Hans vicepresidentkandidat, Kamala Harris, anses emellertid vara ännu mer abortvänlig. ”Kamala Harris är en extremist som stöder abort under förlossningen ifall det efterfrågas”, har pro-life-aktivisten Marjorie Dannenfelser citerats. Det bör tilläggas att även Biden är för abort utan en övre tidsgräns. https://www.bbc.com/news/election-us-2020-54003808

Vicepresidentkandidaten Kamala Harris har kritiserats för att vara extremist i abortfrågan. https://www.marieclaire.com/politics/a33623181/kamala-harris-stance-on-abortion/

Den eventuellt blivande presidenten Joe Biden, själv katolik, har alienerat många troende katoliker med sin abortvänlighet. Kardinal Raymond Leo Burke uppmanade så inför valet USAs katoliker att inte lägga sina röster på Biden. ”He´s not a Catholic in good standing”, menade Burke i ett uttalande. Vidare ansåg Burke att ”a Catholic may not support abortion in any shape or form, because it is one of the most grievous sins against human life…”

Catholics shouldn’t vote for Biden, former La Crosse bishop says

Enligt det respekterade Guttmacher Institute finns det sju amerikanska delstater som inte har någon övre gräns för aborter. Det är Alaska, Colorado, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, Oregon och Vermont. Vidare finns det ett 20-tal delstater där abort tillåts ända fram till och under födelsen om moderns liv bedöms vara i fara. https://www.varldenidag.se/nyheter/flera-delstater-tillater-abort-fram-till-fodseln/repsaB!VL9w24dOwNBEfRpF5B3thw/

I några av dessa delstater finns emellertid enligt Guttmacher Institute – som är pro-choice i abortfrågan – restriktioner gällande hur aborter skall finansieras eller vilken information kvinnan skall få; dock finns här inga krav på att kvinnans liv måste vara i fara för att abort skall tillåtas. https://www.guttmacher.org/state-policy/explore/state-policies-later-abortions

Som en jämförelse kan nämnas att i Sverige tillämpas så kallad fri abort till och med vecka 18. Därefter kan abort beviljas om särskilda skäl föreligger som gör att kvinnan får tillstånd av Socialstyrelsen. Normalt får dock abort i princip inte utföras efter det att fostret är livsdugligt, vilket brukar anses vara i höjd med vecka 22.

I Sverige finns dock liknande lagstiftning som i USA: om kvinnans liv eller hälsa bedöms vara i fara på grund av sjukdom eller kroppsligt fel finns ingen övre gräns.

En tecknares tolkning av Roe vs. Wade-lagen.

Vad som komplicerar bilden i USA är givetvis att olika delstater har olika abortbestämmelser, vilka därtill ofta blir föremål för rättslig prövning. I och med den banbrytande lagen Roe versus Wade från 1973 finns en konstitutionell aborträtt, men delstaterna kan också förbjuda abort efter det att fostret bedömts vara livsdugligt.

Under 2017 genomfördes i USA runt 862 000 aborter, vilket enligt uppgift är det lägsta antalet sedan Roe-Wade-lagens tillkomst 1973. 2017 är det senaste året som komplett abortstatistik föreligger. https://www.svd.se/mangden-aborter-i-usa-det-lagsta-sedan-de-blev-lagliga

 

Trumps största framgång: Neil Gorsuch svärs in som HD-domare efter historisk process

9 april, 2017

Neil Gorsuch efterträder framlidne Antonin Scalia i USAs Högsta domstol.

President Donald J. Trumps sannolikt största framgång hittills inträffade fredagen den 7 april 2017. Då konfirmerades presidentens kandidat till Högsta domstolen (HD), Neil Gorsuch, som därmed efterträder Antonin Scalia vilken avled den 13 februari 2016. Det är den längsta vakansen i USAs Högsta domstol sedan 1862. https://en.wikipedia.org/wiki/Neil_Gorsuch /Fotnot/

Trump klargjorde tidigt att han avsåg att nominera en abortfientlig kandidat till Högsta domstolen, och även om Gorsuchs juridiska syn på abort anses något oklar så kan han avgjort betraktas som en konservativ domare. Han kan därför i sitt värv förväntas tillämpa grundlagsfädernas synsätt, att amerikanska domare skall troget tolka lagarna och Förenta staternas konstitution hellre än att använda sitt ämbete i den politiska agitationens tjänst. http://www.reuters.com/article/us-usa-court-gorsuch-idUSKBN1791GR

Det Demokratiska partiets representanter i senaten inledde, i syfte att blockera utnämningen av Gorsuch till HD-domare, en filibuster-aktion; filibuster är en fördröjningstaktik där en medlem i senaten utnyttjar sin rätt till obegränsad talartid i syfte att blockera ett beslut även om detta åtnjuter en majoritet. Det var första gången i USAs historia filibuster användes i syfte att att försöka hindra en kandidat till Högsta domstolen att konfirmeras i ämbetet.


Senator Jeff Merkleys 15,5 timmar långa filibustertal var till ingen nytta.

Således höll den demokratiske senatorn Jeff Merkley oavbrutet låda mot Gorsuch i 15,5 timmar innan han kroknade. Därpå valde Republikanerna att tillämpa en bestämmelse som kallas nuclear option vilken tillåter församlingens ordförande – i det här fallet vicepresidenten Mike Pence – att ändra senatens majoritetsregler. https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_option

Därmed blev det ett slut på filibustrandet, och Gorsuchs nominering godkändes med röstsiffrorna 54-45 sedan också tre demokratiska senatorer röstat för detta. Merkley var inte överförtjust utan sade efter beslutet (min översättning): ”I dag har, för första gången i historien, en stöld av ett säte i Högsta domstolen fullbordats.”

Merkley syftade på att senatens republikanska majoritet, sedan president Barack Obama nominerat en liberal domare till HD, fördröjde nomineringen av Merrick Garland i 293 dagar genom att vägra hålla en omröstning om Garland. Denne kunde därmed inte bekräftas som den då nyligen avlidne Scalias efterträdare. Mycket stod också på spel – om den liberale Garland valts i den huvudsakligen konservative Scalias ställe hade HD fått en avgjord liberal slagsida. https://en.wikipedia.org/wiki/Merrick_Garland_Supreme_Court_nomination

Den liberale domaren Merrick Garland kom aldrig in i Högsta domstolen.

Bättre gick det alltså för Trumps val Neil Gorsuch. Denne föddes i Denver i delstaten Colorado den 29 augusti 1968 och betecknas i Wikipedias biografi som ”jurist, rättsfilosof, domare”. Han har sedan 2006 tjänstgjort som domare i Colorados appellationsdomstol. Hans formella meriter betraktas allmänt som oantastliga. Gorsuch är vidare historisk på så sätt att han blir den förste HD-domare att tjänstgöra i Högsta domstolen tillsammans med sin juridiske mentor, Anthony Kennedy, som Gorsuch biträdde 1993-94. Gorsuch blir den nuvarande Högsta domstolens i viss särklass yngste medlem.

Donald Trump var av naturliga skäl mycket nöjd med att Gorsuch till slut bekräftades som ny HD-domare och kommenterade (min översättning):

Domare Gorsuchs konfirmation var en av de mest genomlysta och tillgängliga i historien, och hans rättsliga temperament, exceptionella intellekt, oöverträffade integritet och bevis på självständighet gör honom till det perfekta valet att tjänstgöra i nationens högsta domstol.

Neil Gorsuch är för övrigt son till den första kvinnan som var chef för USAs motsvarighet till miljödepartementet, Environmental Protection Agency (EPA), Anne Gorsuch Burford (1942-2004). https://en.wikipedia.org/wiki/Anne_Gorsuch_Burford


Clarence Thomas svärs in som HD-domare 1991.

Processen som ledde fram till Gorsuchs konfirmation var sannolikt den mest kontroversiella sedan den likaledes huvudsakligen konservative Clarence Thomas invaldes i Högsta domstolen den 23 oktober 1991 efter att ha nominerats av president George H. W. Bush att efterträda Thurgood Marshall, som drog sig tillbaka av hälsoskäl. Thomas är liksom Marshall afroamerikan och därmed den andre svarte medlemmen i USAs Högsta domstol.

Domare Thomas anklagades mitt under konfirmationsprocessen av juridikprofessorn Anita Hill, som tidigare tjänstgjort under Thomas ledarskap, för sexuella trakasserier. Thomas nekade och betecknade Hills anklagelser som ”högteknologisk lynchning av uppåtsträvande svarta”. Han stöddes hela tiden av USAs konservativa och av en svart majoritet.

Thomas godkändes slutligen av senaten med röstsiffrorna 52-48. Om Thomas och kontroversen med Hill här: https://chnm.gmu.edu/courses/122/hill/hillframe.htm


President Donald Trump ser ut att vara rätt nöjd med sitt val till USAs Högsta domstol, domare Neil Gorsuch.

Neil Gorsuchs bekräftelse som HD-domare kan anses vara en seger för en konservativ rättsfilosofi, även om en majoritet i domstolen fortfarande kan förväntas rösta liberalt-aktivistiskt i frågor som rör exempelvis äktenskap, rätten till liv och religionsfrihet. Flera av de nuvarande ledamöterna är emellertid i en ålder då det kan bli aktuellt för dem att dra sig tillbaka. Det är därför fullt möjligt att vi får se fler Trump-nomineringar av ungefär samma slag som Neil Gorsuch. Denne  svärs in som medlem i Högsta domstolen i morgon den 10 april 2017.

Fotnot: De nu verksamma medlemmarna av USAs Högsta domstol är (inom parentes nominerande president samt tillträdesår): John G. Roberts (chefsdomare), född 1955 (George W. Bush 2005). Anthony M. Kennedy, född 1936 (Ronald Reagan 1988). Clarence Thomas, född 1948 (George H. W. Bush 1991). Ruth Bader Ginsburg, född 1933 (Bill Clinton 1993). Stephen G. Breyer, född 1938 (Bill Clinton 1994). Samuel Anthony Alito, född 1950 (George W. Bush 2006). Sonia Sotomayor, född 1954 (Barack Obama 2009). Elena Kagan, född 1960 (Barack Obama 2010). https://www.supremecourt.gov/about/biographies.aspx