G. W. slår in öppna dörrar så det brakar om det!

Leif G. W. Persson: tveksam användning av ordet ”blatte”.

Ingen har väl vid det här laget kunnat undgå att kriminologen Leif G. W. Persson har åstadkommit en TV-serie i tre delar med titeln ”Blattarna som byggde Sverige” som börjar visas i TV4, TV4 Play och C More den 2 mars. https://sv.wikipedia.org/wiki/Leif_GW_om:_Blattarna_som_byggde_Sverige

I ett försök till förklaring varför Persson, som väl numera ser sig själv som något slags allvetande ”riksorakel”, valt just detta ämne för sin dokumentärserie, säger han enligt sajten Nyheter 24: ”Faktum är att de som till stora delar byggde Sverige var utländsk arbetskraft som facket och staten i förening importerade från södra Europa efter andra världskrigets slut.”

I en intervju med Expressens Niklas Svensson fyller Persson på med att: ”Hög tid att påpeka detta – inte minst för SD.” I ”oraklet” G. W.s värld är SDare troligen litet mindre vetande människor vilka per definition är emot alla sorters invandrare och på detta sätt måste få reda på hur det egentligen förhåller sig. https://www.expressen.se/tv/nyheter/direkt-med-niklas-svensson/darfor-gor-gw-dokumentarserien-blattarna-som-byggde-sverige-i-tv4/

Låt mig här eftertryckligt få dementera denna föreställning hos kriminologiprofessorn och ryggmärgssossen Persson, som tycks ha nöjt sig med att skumma rubrikerna i den SD-hatande etablissemangspressen när det gällt att informera sig om ifrågavarande parti. Jag tycker det är rätt ynkligt.

Jag har under mina tolv år som medlem i Sverigedemokraterna ännu inte hört någon enda medlem uttrycka sig förklenande om den insats som utfördes av de sydeuropeiska arbetskraftsinvandrarna inom den svenska industrin och det svenska samhället i stort. Den kritik som från SDs sida riktats och riktas mot invandring gäller den massinvandring som sköljt över Sverige åtminstone sedan början på 1990-talet, då den borgerliga regeringen Bildt massimporterade flyktingar och andra typer av immigranter från Balkan.

Arbetskraftsinvandrare från Sydeuropa svarade för betydande insatser inom den svenska industrin.

Däremot kommer jag ihåg att min mormor på 1960-talet muttrade något mindre smickrande om de jugoslaver, greker och italienare som jobbade företrädesvis på dåvarande Scania Vabis och som bodde i bostadsområdet Gula gården i Södertälje, där hon bott i många år. Hon tyckte helt enkelt det kändes främmande med så pass många utlänningar samlade inom ett begränsat område, vilket man kanske kan förstå. Senare  anställde min far, som till yrket var handelsträdgårdsmästare, en slovensk man som jobbade i många år med allehanda arbetsuppgifter.

Massinvandringen har, vilket alla är eller borde vara medvetna om, lett till att utrymmet för tidigare självklara välfärdsinrättningar kommit att urholkas alltmer. Det är ingen överdrift att säga att massinvandringen rivit ner mycket av det som den sydeuropeiska arbetskraftsinvandringen byggde upp. Som tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) så fyndigt uttryckte det i en valrörelse: ”Vi kommer inte att ha råd med så mycket annat än invandring.” https://www.youtube.com/watch?v=_HztBG_J9kM

Ordet ”blatte” är av oklar härkomst men har använts sedan typ slutet av 1960-talet som en nedsättande beteckning för mörkhyade personer av icke-svensk härkomst. Under 2000-talet började dock företrädare för denna kategori människor använda ordet om sig själva i syfte att neutralisera den negativa laddningen. Nu har en genuint svensk person som Leif G. W. Persson tyckt att han bör haka på – vilket jag tycker är snudd på skymfande mot arbetskraftsinvandrarna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Blatte

Frågan är vidare varför Persson nöjer sig med att skildra den betydelse – och den har tveklöst varit stor – som invandrad arbetskraft från Sydeuropa haft för den svenska industrin. Det största inflödet av arbetskraftsinvandring står finnarna för: mellan 1968 och 1971 anlände 111 2000 finnar till vårt land. De flesta av dessa valde att flytta tillbaka till hemlandet men några stannade. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=7327762

111 2000 finska arbetare anlände till Sverige åren 1968-71.

Jag brukar normalt uppskatta mycket av det Leif G. W. Persson (S) har att torgföra. Bäst är han emellertid när han håller sig till det han behärskar, det vill säga kriminologi. Hans självpåtagna roll som allvetande riksorakel ifrågasätter jag starkt. Jag skall inte döma ut serien om de sydeuropeiska invandrarna på förhand, men mitt intryck är så här långt att han slår in öppna dörrar så det brakar om det.

Det går också att skönja ett bakomliggande motiv: att med berättelsen om den importerade arbetskraftens positiva inverkan på Sverige indirekt rättfärdiga all form av immigration och att dra alla invandringskritiker över en kam som svårartade rasister vilka skyndsamt bör undervisas om det rätta förhållandet.

Expressen: lynchjustis och AFA-sympatier

 Hur står Niklas Svensson ut på Expressen…

https://www.youtube.com/watch?v=L1gy0X0Zfx4#t=61

Jag skrev i går om Expressens uthängning av anonyma så kallade näthatare med koppling till Sverigedemokraterna. Konstaterade då att tidningens tillvägagångssätt i form av dataintrång och åsiktsregistrering på goda grunder kan betecknas som rena gangstermetoder. Därtill har man använt sig av personer och organisationer inom extremvänstern (läs: AFA) som hyllar och själva utför terroristiskt våld mot meningsmotståndare.

Jag klargjorde även att detta inte ursäktar de oförsvarliga uttalanden som gjorts av folkvalda och andra sverigedemokrater. Att dessa nu blir föremål för utredning och i sinom tid möjlig uteslutning ser jag som ofrånkomligt. Kan man som SD-företrädare inte stå för sina åsikter med sitt eget namn bör man ha vett nog att hålla tyst.

I dag går Expressen emellertid ett steg längre och hänger ut privatpersoner som gjort anonyma kommentarer på nätet, bland annat en docent i Veberöd och en åkeriägare i Nässjö. Man uppsöker dessa personer i deras hem och konfronterar dem med deras kommentarer. Att Expressen här går för långt tror jag vem som helst med en gnutta sunt förnuft i behåll är beredd att skriva under på, och slaskblaskans excesser härvidlag har även mött kritik från andra media. Det här är häxjakt, ingenting annat.

Av någon anledning tror jag inte riktigt på att tidningens nästa drag blir att hänga ut näthatande vänsterextremister som vill skjuta så kallade borgare och rasister. Som alla vet finns det väl så många sådana som av det andra slaget. Detta av en väldigt enkel orsak: på Expressens redaktion  finns enligt Niklas Svensson en försvarlig andel journalister som inte ser något fel alls i sådant. Sådana journalistikens riddare i skinande rustning, i egna ögon demokratins och ”de utsattas” välgörare, som anser att allt vänster är bra och allt som med litet god vilja kan betecknas som höger är dåligt.

 AFA-kravaller i Göteborg 2001.

Sistnämnda förhållande belystes på ett intressant sätt i en TV-sänd diskussion den 8 december mellan Expressen-journalisten Niklas Svensson, författaren/journalisten och extremvänsterexperten Magnus Sandelin, författaren/journalisten Anna-Lena Lodenius samt historikern Mats Deland. Följande yttrande av Niklas Svensson – jag har för övrigt klara problem att förstå hur han står ut på Expressen – förtjänar att återges:

Men så länge du talar om AFA och vänsterextremister så är det på något sätt okay, då kan du arbeta kvar som journalist på en kulturredaktion på en av Sveriges största tidningar.

Tio minuter av diskussionen återges via länken överst i denna text.

Som sagt – allt vänster är bra, allt som kan etiketteras som höger är dåligt. Svensson berättar om hur Sveriges fyra största tidningar 1999 hängde ut 62 nazister och vad som kallades ”högerextremister” (samt några motorcykelåkare som hängde med av bara farten) med namn och bild. Efter vänsterkravallerna i Göteborg 2001 påbörjades ett projekt om att göra samma sak med våldsbejakande vänsterextremister, men kort tid innan publicering skulle ske fick högsta tidningsledningen kalla fötter och ställde in.

Om många journalisters klockarkärlek för kommunism och vänsterextremism säger Anna-Lena Lodenius så här:

Folk tänker att det ändå är något gott…det går inte att säga att det är bara dåligt.

Med andra ord: spränger du som vänsterextremist/kommunist folk i luften eller åtminstone spöar skiten ur dem så kan offren och deras anhöriga i alla fall glädjas åt att det för en god sak detta sker.

Expressens senaste tilltag, att hänga ut privatpersoner utan partitillhörighet och till och med komma och trakassera dem i deras hem, är i mitt tycke ren lynchjustis. Det kommer dessutom med all säkerhet också att visa sig contraproduktivt ur tidningens perspektiv. Det är uppenbart att syftet med uthängningarna är att klämma åt Sverigedemokraterna (SD).

 Anna-Lena Lodenius: journalist och forskare om ”högerextremism”.

I verkligheten finns det ingenting som talar för att utfallet inte kommer att bli precis likadant som i samband med den så kallade järnrörsskandalen eller liknande incidenter, när journalister sprätt dynga på SD. Sympatierna för partiet kommer ingalunda att minska utan snarare öka. Det skall därför  bli mycket intressant att ta del av opinionsmätningarna i slutet av denna månad!

Här en länk till Expressens senaste journalistiska bragd. Jag måste tillstå att jag känner viss sympati för mannen som trakasseras i sitt hem av Expressens reportageteam, låt vara att jag själv skulle valt ett annat språkbruk:

http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/har-ar-fler-som-hatar-anonymt-pa-avpixlat/

Om Expressen och övrig slaskpress som är sugen på att ”avslöja” SD skulle jag slutligen ur SD-perspektiv vilja säga följande:

Med sådana fiender behöver du inga vänner. Fienderna blir i stället dina nyttigaste valarbetare.

Tårtattack, ägg och hånskratt: surdegsproletariatets stormtrupper på marsch

Attacken mot Jimmie Åkesson är en attack mot demokratin och yttrandefriheten.

http://www.d-intl.com/2013/11/05/jimmie-akesson-attackerad-vid-boksignering/

Den här kvällen blev inte riktigt vad jag bespetsat mig på, nej. Glad i hågen och dagen till ära iförd min slips i de brittiska färgerna begav jag mig in till Stockholm för att få mitt recensionsexemplar av Jimmie Åkessons nya bok, Satis polito, signerat på Nytorget på Södermalm i Stockholm av författaren samt att mingla litet med trevliga partivänner.

När jag promenerade på Skånegatan ringde dock min son och sa att Jimmie utsatts för en tårtattack och förts bort av polis. Klockan var då vid pass 17.40. Litet längre fram längs samma gata frågade jag, då mitt lokasinne lämnar mycket övrigt att önska, en vänlig man i min egen ålder efter vägen. I samband med det kom ett par yngre män fram till oss och upplyste mig om att ”dina vänner har dragit”, följt av överlägset hånskratt.

Inte alla partivänner hade dock lämnat Nytorget. Sedan jag gått runt en grupp om något hundratal skränande och larmande personer, troligen tillhörande det södermalmska surdegsproletariatets yngre garde, råkade jag på Lennart Pilstam från SD Huddinge och två andra partivänner vilka beskrev för mig vad som inträffat. När boksigneringen varat ungefär en kvart hade en 60-årig kvinna störtat fram mot Åkesson och placerat en tårta i ansiktet på honom. Hon greps av polis på plats. Även äggkastning skall ha förekommit – såg att SD-grafikern Jörgen Fogelklou twittrat om att han fått tre-fyra ägg i huvudet.

En reporter från webbtidningen Dispatch International var på plats och rapporterar  om händelseförloppet via länken överst i denna bloggtext. Av intervjuer gjorda med ett par av vänsteraktivisterna framgår med osminkad tydlighet vad dessa individer tycker om demokratin.

Pöbelupplopp i AFA-regi.

”Vi stödjer AFA”, förklarar således en av surdegsgardisterna, ”vi har samma åsikter som de har. Vi har ett legitimt intresse av att sådana som Jimmie Åkesson inte ska få finnas på (sic) Söders hjärta.” En AFA-medlem är mer hotfull: ”Vi kommer att använda våld om det krävs.” Enligt Dispatch fanns representanter för grupper såsom Ung vänster, Cyklopen och Antifascistisk Aktion (AFA) på plats för att spy ut sitt hat mot avvikande politiska åsikter.

Bland de ramsor som skanderades märktes ”Bajsa på SD” och ”Bajsa på rasister” , under det att någon i församlingen skrek ”horunge” åt Jimmie Åkesson.

En så kallad tårtning är naturligtvis inte det värsta man kan utsättas för, även om det blir kladdigt. Jimmie Åkesson kan dessutom känna sig i gott sällskap: sak samma har exempelvis konung Carl XVI Gustaf och förre socialdemokratiske finansministern Bosse Ringholm råkat ut för, båda 2001. Alla personattacker mot statsmän och politiker, även om det ”bara” rör sig om kastade tårtor, måste dock betraktas som angrepp på själva demokratin och yttrandefriheten.

Det har framkommit att den nu släppta 60-åriga kvinnan gjorde vad hon gjorde på grund av att hon är fylld av politiskt hat mot vad hon kallar ”rasism och fascism”. Vem vet, kanske hon dyker upp framöver i något av televisionens soffprogram och får breda ut sig om hur hon tänkte (om hon nu gjorde det). Kanske utmynnar det hela rentav i en riktig solskenshistoria om en gullig och vilsen kvinna, som bara ville visa sin avsky mot ”rasismen”?

Jag tror jag under alla omständigheter med viss bestämdhet kan säga, att resultatet  i varje fall inte kommer att bli minskat stöd för Sverigedemokraterna eller att folk blir ovilliga att ansluta sig till och/eller aktivera sig i partiet. I stället kommer tre ting med all sannolikhet att inträffa: 1. SD får ökat stöd i opinionen. 2. Attacken och pöbeluppträdet på Nytorget kommer att mobilisera  befintliga SD-medlemmar. 3. Den redan kraftiga medlemstillströmningen kommer ytterligare att accelerera. På så sätt kan tårtkasterskan visa sig bli en av SDs mest effektiva valarbetare. Och det var väl inte riktigt vad hon hade tänkt sig?

Helt klart är att något gått allvarligt snett i den bevakning SD-ledaren bestods av dels utkommenderad ordningspolis, dels SÄPO-folk som har till uppgift att skydda SDs riksdagsledamöter. En av de två civilklädda polismän jag och Lennart talade med någon halvtimme efter händelsen erkände också att ”det här får vi ta på oss”.

Pöbelnärvaron och tårtattacken på Nytorget i hjärtat av Södermalm torde visa en sak. Det välbeställda vänsterklientelet i denna stadsdel är märkbart oroat över att Sverigedemokraterna på senare tid gjort kraftiga inbrytningar i området och Stockholm i stort och utan tvivel kommer att ta plats i såväl Stadshuset som landstinget som resultat av valet om knappt år.  Och när argumenten tryter duger det bra med att gapa och skrika obsceniteter, bullra med trummor, tuta och kasta tårtor alternativt ägg eller golfbollar.

Bosse Ringholm tårtad i Stockholm 2001.

Tårtattentatet mot Åkesson bör kopplas samman med alarmerande händelser som inrapporterats från Bohuslän på Västkusten, där en SD-medlem fått sin bil demolerad av en detonerande sprängladdning. I samma region skedde ytterligare attacker mot personer med SD-anknytning.

Det åligger nu polis och säkerhetspolis att utreda, om dessa händelser är tecken på något slags samlad strategi från extremvänstern att rikta våldsattacker mot SD. På Nytorget var det denna kulna novemberkväll tårtor och ägg som kastades. Man kan med allt fog fråga sig om det blir granater, bomber, knivar eller syra en annan gång.

De twitterkommentarer jag sett markerar alla avstånd från angreppet på Jimmie Åkesson. Således har exempelvis vänsterledaren Jonas Sjöstedt, Expressen-redaktören Niklas Svensson och komikern Soran Ismail fördömt tårtningen. Andra vänstertwittrare har ifrågasatt tårtkasterskans mentala hälsa, då de menar att dådet leder till ökade sympatier för Åkesson och SD.

Vad straffet kan tänkas bli för tårttilltaget är svårt att sia om. Misshandel borde vara en lämplig brottsrubricering och bör kunna resultera i ett, helst kännbart, fängelsestraff. Det är viktigt att rättsväsendet tydligt markerar att, så här ett knappt år före valen nästa år, fysiska attacker mot partiföreträdare inte accepteras av samhället. Det skulle emellertid inte förvåna mig alls om föröverskan får en villkorlig dom kombinerad med samhällstjänst.

Får vi höra vad Reinfeldt tycker om angreppet på Åkesson?

I nuläget har varken statsministern eller någon annan regeringsrepresentant tagit avstånd från tårtningen. Reinfeldt har ju i tidigare uttalanden, då SDare drabbats av vänstervåldet, sagt ungefär att det är sådant man får räkna med om man är med i vårt parti. Ännu så länge tycks det, förutom medlemmar och sympatisörer från SD, företrädesvis vara folk från vänsterhåll som mest upprörs över tårtattacken. Aftonbladets Lena Mellin skriver exempelvis följande tänkvärda ord:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article17790131.ab

 Kanske tycker slutligen vänsterpatrasket på Södermalm att det är dags att införa ett apartheidliknande system som garanterar, att den politiskt korrekta delen av Söders befolkning får pimpla sitt latte, baka sitt surdegsbröd och läsa sin Marx i fred utan störande inslag från untermenschen med annan politisk uppfattning. Kanske vägspärrar, i anslutning till vilka röd vänstermilis kontrollerar de politiska sympatierna hos folk som rör sig i stadsdelen, vore en lösning? Pöpeluppvisningen på Nytorget ger en fingervisning om att det inte skulle vara något som helst problem att bemanna en milis av skisserat slag.

SDs partisekreterare har följande att säga om händelsen och hoten mot SD och Åkesson i ett nyhetsprogram (bland annat lovar Söder att ”vi återkommer till Södermalm”):

http://www.svt.se/gomorron-sverige/akesson-tartad

Boken, den får jag be Jimmie signera vid ett annat tillfälle.

Fotnot: Har nu sett att Reinfeldt, liksom andra regeringsrepresentanter, tagit avstånd från attacken mot Åkesson. En självklarhet att så sker naturligtvis.

Expressen avslöjar!

Tidningen Expressen går från klarhet till klarhet. På torsdagen (9 juni) chockade tidningen hela svenska folket med den skakande löpsedelsnyheten:

MADDES HUND FLÖG HEM I PRIVATJET

Det var det hänsynslöst grävande journalistproffset Niklas Svensson som svarade för bragden. För tänk om prinsessan Madeleine hade lyckats med sin försåtliga kupp mot det svenska folkets kollektiva moral: att låta sin loppiga byracka flyga från USA till Sverige helt obemärkt! Jag vågar knappt ens tänka tanken…

Prinsessan och hunden.

Läs Niklas Svenssons föredömliga grävarsvenska, som tvivelsutan kommer att citeras vid tallösa lektioner för blivande journalister, här:

Prinsessan Madeleine flög hem sin hund Zorro med privatjet från New York. Prinsessan bjöds på resan från USA till Sverige – men hovet vägrar berätta av vem. – Jag har pratat med prinsessan och hon tycker att det här är privat, säger hovets informationschef Bertil Ternert till Expressen.

Går man vidare i texten kan man inte låta bli att falla i beundran inför redaktör Svenssons modiga journalistbragd. Lyckligtvis har vi i honom en skrivarbjässe som kan få kungafamiljen att inse, att alla tankar på ett privatliv bara är en illusion. Ytterligare ett utdrag ur Svenssons banbrytande text:

Lagen säger att alla hundägare i landet måste registrera sina hundar i Jordbruksverkets hundregister. Men där finns ingen notering om att prinsessan äger en hund. Det förklarar Bertil Ternert med att hunden är registrerad på hovförvaltningen: – Det är så enligt sedvanor och bruk. Man registrerar inte på de kungliga.

Usch, fy och skäms, skäms, skäms. Sedvanor och bruk, jo jag tackar! Nu måste väl hela kungafamiljen abdikera och lämna plats för republiken. Och nu måste väl Nicke få guldspaden för sin grävande journalistik om Madde?

Som om inte detta vore nog kommer Expressen med en annan journalistbragd samma dag. Över hela förstasidan och över en helsida inne i tidningen ges en inträngande inblick i de före detta makarna Skarsgårds – Stellan och My – stormiga liv med alkoholism och annat elände. Den som svarar för denna bedrift – genom att skriva av en artikel ur Damernas Värld – är Mia Karlsson.

Guldspaden nästa?