”Åtalet mot Aron Flam och beslaget av hans bok en skandal”

 

Författaren Aron Flam och hans bok Det här är en svensk tiger.

Marie Andrée är en svensk advokat, medlem i Svenska advokatsamfundet, som dessutom är ordförande i Beredskapsmuséet i Djuramåla i Skåne. Hon är tillika målsägarbiträde för muséets räkning i den pågående upphovsrättsprocessen mot författaren, konstnären och komikern Aron Flam.

Ledamot i advokatsamfundet pekar ut Aron Flam som nazist

Andrée förhördes i februari 2019  av polisen inom ramen för åklagarens förundersökning, vilken kom att resultera i ett åtal om upphovsrättsbrott mot Aron Flam. Orsaken var att Flam på omslaget till sin bok Det här är en svensk tiger hade en parodibild på den från krigsåren välkända symbolen för svensk vaksamhet, ”En svensk tiger”, som hade tecknats av Bertil Almqvist på uppdrag av Statens informationsstyrelse. I Flams version gör tigern Hitler-hälsning med höger framben samt har runt vänstra frambenet en hakkorsbindel.

I förundersökningsprotokollet citeras advokat Andrée på följande sätt: ”Jag tror att han /Aron Flam/ är engagerad i NMR och jag tror att han har varit inblandad i AFS-användningen.”

Man tager sig för pannan. En svensk advokat, som man får förmoda är vid sina sinnens fulla bruk, gör på allvar gällande att en judisk tillika antinazistisk författare – som skrivit en bok som skarpt kritiserar den svenska eftergiftspolitiken mot Nazityskland under Andra världskriget – är med i den nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Han skulle dessutom ha deltagit i aktiviteter i regi av extremnationalistiska Alternativ för Sverige (AfS). Det är så urbota dumt att klockorna stannar.

Advokaten Marie Andrée tror att juden och antinazisten Aron Flam är medlem i en nazistisk organisation. Ridå!

Marie André, född 1970, driver advokatfirman Andrée advokatbyrå i Helsingborg med mottagningskontor i Landskrona och är själv bosatt i Viken utanför Helsingborg. Det skall bli intressant att höra hennes argumentation i rättegången, som är planerad äga rum i Stockholms tingsrätt den 24 september. På Andrées advokatbyrås hemsida finns för övrigt en bild av den från krigsåren kända svenska tigern. https://www.advokatandree.se/

Intresset för rättegången från utländska media uppges vara stort: ett Sverige med en skenande antisemitism där en judisk författare åtalas för en antinazistisk bok och får bokupplagan konfiskerad samt krävs på miljonbelopp är av naturliga skäl gefundenes fressen för press och etermedia runtom i världen. https://ledarsidorna.se/2020/07/sa-forandras-sverigebilden-av-rattegangen-mot-aron-flam/

Här hemma menar den före detta hovrättslagmannen och pressombudsmannen Thorsten Cars i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 24 juli: ”Det allmänna åtalet mot Aron Flam för brott mot lagen om upphovsrätt är – liksom beslaget av hans bok – en skandal.” https://www.svd.se/atalet-mot-aron-flam-ar-en-skandal

En alternativ version av Aron Flams parodi på det svenska tigern.

Cars fortsätter:

Att beslagta en hel bok – en intellektuell produkt som innehåller seriös kritik av den svenska utrikespolitiken under det andra världskriget – därför att en bild på omslaget kan antas strida mot upphovsrätten – måste för ett oförvillat öga framstå som uppenbart oproportionerligt…Åtalet och beslagtagandet utgör ett så flagrant ingrepp mot tryck- och yttrandefriheten att åtgärderna knappast kan ha beslutats av en enskild åklagare utan riksåklagarens godkännande.

Cars menar även att det astronomiska skadestånd som åklagaren begärt är helt omotiverat: i regel brukar böterna i dylika fall stanna på några tiotals dagsböter. En sak förefaller helt klar – rättegången mot Aron Flam kommer inte att höja Sveriges redan skamfilade rykte utomlands.

 

 

 

Ulf Kristersson gör debut i mytomspunna Bilderberg

Ulf Kristersson gör debut i Bilderberg-sammanhang.

Enligt uppgift har moderatledaren Ulf Kristersson fått en inbjudan att deltaga i den så kallade Bilderberggruppens möte i Montreux i Schweiz den 30 maj-2 juni 2019. https://epochtimes.se/Ulf-Kristersson-deltar-i-arets-Bilderbergmote#

Få sammanslutningar är väl så mytomspunna som just Bilderberggruppen. Den höll sitt första möte på Hotel de Bilderberg i Oosterbeek i Nederländerna den 29 maj 1954. För värdskapet den gången stod prins Bernhard av Nederländerna, som var ordförande i gruppens styrkommitté fram till 1976. Den nuvarande ordföranden är Henri de Castries från Frankrike.

Därefter har gruppen hållit ett möte per år på olika platser i västvärlden  under närvaro av vid pass 120-150 framstående internationella aktörer inom affärs- och industriverksamhet, media och politik. Fyra möten har hållits i Sverige: på Grand Hotel i Saltsjöbaden 1962, 1973 och 1984 samt i Stenungsund i Bohuslän i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen

Ett stort antal svenskar har genom åren återfunnits bland de inbjudna gästerna. Så har exempelvis alla statsministrar från och med Tage Erlander, med undantag för Ingvar Carlsson och Ola Ullsten efter vad jag kunnat utröna, deltagit vid Bilderberggruppens möten. Mycket flitiga deltagare har Carl Bildt och representanter för släkten Wallenberg varit. Centerledaren Annie Lööf deltog härom året. Bland de mest kända internationella deltagarna märks Henry Kissinger, Bill Clinton och David Rockefeller.

USAs tidigare utrikesminister Henry Kissinger är en flitig Bilderberg-gäst.

Tidigare var det mest den yttersta vänstern som protesterade mot Bilderberggruppens sammankomster. I samband med gruppens möte på Grand Hotel i Saltsjöbaden 1973, eljest mest känt för samförståndsmötet mellan LO och SAF 1938 som lade fast spelreglerna för den svenska arbetsmarknaden, var de röda bokstavssekterna ordentligt i gasen med anklagelser om folkmord, imperialism (termen ”globalism” var då knappast uppfunnen som skällsord) och mycket annat.

I dag förefaller det huvudsakligen vara Putin-vurmande ultrahöger och nazigrupper av typ NMR som blir upprörda när Bilderberg kommer på tal.

Mycket av de konspirationsteorier som florerar kring Bilderberggruppen har att göra med det faktum att gruppen inte ägnar sig åt någon officiell rapportering kring mötena, vilka tenderar kretsa kring tillståndet för världens ekonomi. Konspirationsteoretikernas utläggningar brukar gå ut på att det är på dessa möten den globalistiska kabbalan träffas för att lägga upp riktlinjerna för hur den skall styra världen och hjärntvätta folk till att bli lydiga globalister.

Allt det där är givetvis bara mer eller mindre sinnessvagt svammel med ungefär lika mycket substans som myten om den judiska världskonspirationen. De individer som träffas under förhoppningsvis gemytliga former i Montreux i år är naturligtvis, liksom varje världsmedborgare borde vara, intresserade av att den globala ekonomin skall fungera på ett tillfredsställande sätt.

Därifrån till att börja konspirera om hur man bäst skall styra och hjärntvätta resten av världen är steget emellertid minst sagt långt. Jag tillåter mig därtill förmoda, att merparten deltagare är människor som förmår tänka själva. Med andra ord: ryktet om Bilderberggruppens farlighet är betydligt överdrivet.

På plats i Montreux: Investors Sara Mazur.

Vid Bilderberg-mötet i Montreux deltar 130 personer från 23 länder. Bland dessa märks NATOs generalsekreterare Jens Stoltenberg. Förutom Ulf Kristersson har bland svenskar Sara Mazur, styrelseledamot i Investor, Marcus Wallenberg, ordförande i SEB, samt Johan Rockström, professor i miljövetenskap tillika yvig klimataktivist bjudits in till årets sammankomst..

Vid Bilderberg-mötet i Montreux nu i dagarna skall bland annat Europas och kapitalismens framtid och klimatfrågan, liksom hur Ryssland och Kina bör hanteras, ventileras. Återstår att se om klimatfrågan blir belyst på ett allsidigt och seriöst sätt eller om det blir Greta-stuket som gäller. Jag känner mig under alla omständigheter rätt säker på att Ulf Kristersson (M) kommer att kunna lära sig ett och annat samt dessutom knyta värdefulla kontakter.

 

Runorna – en omistlig del av vårt kulturarv!

Rökstenen i Ödeshög i Östergötland är världens mest kända runsten.

I en tid när Sveriges ekonomi går på knäna, våldtäktsstatistik och annan form av kriminalitet skjuter i höjden och islamisering och antisemitism fortgår med oförminskad styrka bestämmer sig vår bålde justitieminister Morgan Johansson (S) för att tillsätta en utredning om att införa ett möjligt förbud mot bruket av runor.

När jag först såg uppgifter om detta utgick jag från att det var falska nyheter, ty så här idiotisk kan väl inte ens en av sosseriets mest beryktade regeringsministrar vara? Jag hade fel. Johansson har verkligen tillsatt en dylik utredning i syfte att försvåra verksamheten för nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som använder sig av den så kallade Tyr-runan.

Jag låter Smålandspostens ledarskribent Fredrik Haage (20 maj 2019) under rubriken ”Låt runorna vara ifred” tolka mina synpunkter på Johanssons utredning:

Man kan förbjuda Tyr-runan. Man kan förbjuda x-runan. Man kan förbjuda ditten- och dattenrunan ända tills hela futharken, runalfabetet, är helt förbjuden. För naturligtvis kommer de politiska krafter man vill stävja genast gripa an nya symboler  så snart deras nuvarande har förbjudits. http://www.smp.se/ledare/lat-runorna-vara-ifred/

Haage konstaterar att ett barn begriper detta, men tydligtvis inte vår så kallade justitieminister. Han öppnar enligt Smålandspostens ledarskribent för en ”låtsaslek” som endast ”kommer att ytterligare urlaka det allmänna förtroendet för svensk politik. Om svenska nazister plötsligt använde en röd ros som symbol, bara för att jäklas, vad gör regeringen då?

Det kan man verkligen med allt fog fråga sig. För att ge litet perspektiv på frågeställningen kan konstateras att nazister har funnits i knappt 100 år medan runorna går tillbaka närmare 2000 år i tiden. Nu vet jag ju att det är att begära på tok för mycket av Morgan Johansson och andra ledande svenska socialdemokrater, som har väldigt dimmiga begrepp om sin egen partihistoria, att hysa kunskaper om så gamla historiska skeenden. Men för er andra följer här en kort sammanfattning av runskriftens historik.

Runskriften uppstod omkring 150-200 efter Kristi födelse.

Enligt beprövad vetenskap uppstod runskriften bland germanska stammar på den europeiska kontinenten runt åren 150-20 efter Kristi födelse. Den har troligen påverkats av såväl det latinska som det grekiska alfabetet. Under begreppet futharken – det finns i själva verket ett antal futharker – sammanfattas de vanligaste typerna av runskrifter. Orsaken till att vi vet något alls om dessa är att de dök upp på nordiska runstenar under vikingatiden (cirka 700-1050). https://sv.wikipedia.org/wiki/Futhark

Runor hade en både bokstavlig, symbolisk och religiös betydelse. En bevarad isländsk svartkonstbok, som finns på Historiska muséet i Stockholm, visar att runor användes dagligen på Island ända in i 1600-talet. Den olyckliga kvinna eller man som ertappades med att använda runtecken löpte betydande risk att brännas på bål som häxa eller trollgubbe.

Om Morgan Johanssons utredning landar i slutsatsen att bruket av runor bör förbjudas kan vi alltså räkna med nya häxprocesser, låt vara av något mindre våldsamt slag än under 1600- och 1700-talen. Det kommer sannolikt att hänvisas till värdegrund i stället för kristen tro som motivation till de nya åsiktsförföljelserna, men rent principiellt är det samma sak som gäller – misshagliga seder och bruk skall brännmärkas och förbjudas.

Man kan också, förutsatt att den nämnda utredningen kommer att förorda ett runförbud, fråga sig vad som kommer att hända med alla de verk av den legendariske runforskaren, den förre riksantikvarien ”Run-Janne” Sven B. F. Jansson (1906-87), och andra forskare som upptar plats på hyllorna i våra bibliotek. Kommer de att förses med varningstexter? Kommer de i likhet med olämpliga Pippi Långstrump- eller TinTtn-böcker att rensas ut? Vad säger Morgan Johansson?https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_B.F._Jansson

Den enda rimliga inställningen i den här frågan är: rör inte våra runor! De är en viktig, för att inte säga helt omistlig, del av vårt kulturhistoriska och religiösa arv som går betydligt längre tillbaka i vår historia än kristendomen. Det är också en fråga om den grundlagsfästa religionsfriheten, som jag ändå utgår från att till och med vår justitieminister har visst hum om och som även finns inskriven i artikel 9 i Europakonventionen.

Det kan i sammanhanget vara värt att notera, att runor i sig inte behöver vara ett tecken på hedendom eller asadyrkan. Inte så få av texterna på våra runstenar har karaktären av kristna missionsbudskap – som att någon mötte ”Vite Krist” (Jesus Kristus) under sina vikingafärder och nu var angelägen om att berätta för omvärlden om detta omvälvande möte.

Sven B. F. Jansson (”Run-Janne”) var vår mest framstående runforskare.

Nedanstående länk från Nordiska Asa-samfundet innehåller ett formulär där den som vill kan skriva på en namnlista mot ett möjligt runförbud. Den har när detta skrivs samlat närmare 14 000 underskrifter. Skriv på du också!

Runkampen

Jag räknar mig upplysningsvis som troende kristen och sörjer på intet sätt asatrons nederlag i religionskampen i höjd med 1100-talet. För mig är Jesu kärleksbudskap och Tio Guds bud av helt avgörande betydelse som moraliska rättesnören. Jag är emellertid också väl medveten om betydelsen av det nationella och kulturhistoriska arv som vår nuvarande så kallade regering uppenbarligen struntar fullständigt i.

 

SD åter störst i Sentio – sossarna mot katastrof

 

Nyheter idag/Sentio augusti 2018.

En månad och sex dagar före val till riksdag, landsting och kommuner går Sverigedemokraterna fram som ohotat största parti med 25,5 procent. Detta sker i Nyheter idag/Sentios augustimätning.https://www.politikodds.se/nyheter/sd-storsta-parti-i-sentios-senaste-matning/

Noteringen för SD är nästan exakt densamma som i samma instituts julimätning vilken löd på 25,6 procent. Det är hela 4,5 procentenheter bättre än andraplacerade S, som får nöja sig med urusla 21,1 procent (0,1 procentenheter sämre än i juli). Ökar gör däremot tredje största partiet M som går upp en procentenhet till 19,1 procent.

Om vi får tro det norska mätinstitutet – som är ledande hemma i Norge men av någon anledning betraktas som mindre seriöst hos oss – är det alltså dessa tre partier som får göra upp om äran att kallas Sveriges största parti efter valet den 9 september. Den som satsar en slant på SD kan således tyvärr inte räkna med att få särskilt mycket pengar tillbaka.

Helt klart är att betongpartiet Socialdemokraterna håller på att tappa sin traditionella ställning som landets ohotat största parti och går mot ett rent katastrofval. Förklaringen kan vara så enkel som att sosseriet saknar kompetenta och förtroendeingivande företrädare. Stefan Löfven är i mina och säkert också andras ögon endast obetydligt bättre än företrädarna Mona Sahlin och Håkan Juholt och övriga partitoppar skall vi inte tala om.

Det behövs vidare blott en flyktig blick på samhällsutvecklingen inom områden som migration, rättsväsende, utbildning, vård och försvar för att inse att den kritik som Sverigedemokraterna ända sedan sitt bildande för 30 år sedan kommit med har fog för sig. Lägg därtill att sossarna sannolikt skulle vara beredda att mörda för att ha lika gedigna företrädare som SD-topparna Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof.

Det största ”rycket” i Sentio-mätningen gör Vänsterpartiet, som ökar med icke mindre än 1,8 procentenheter upp till 12,6 procent vilket är bland partiets bästa mätresultat någonsin alla kategorier. Jag måste erkänna att jag bildligt talat sliter mitt hår för att hitta någon form av förklaring till detta.

Kan för ögonblicket bara komma på att det gamla kommunistpartiet, trots att det ingår i regeringsunderlaget, inte belastas av något som kan kallas skandal eller upplevs som medskyldigt till den skakiga regeringspolitiken. V mal på med sin sedvanliga ekonomiska överbudsretorik utan tillstymmelse till realistiska förslag till finansiering och det räcker tydligen för en del mindre nogräknade väljare.

Ledarna för sjuklövern samt F! som nickedockor för Pride.

Sossarnas medregenter i konstant krisande Miljöpartiet har desperat försökt slå mynt av den heta sommaren och skrämma upp folk med ”klimathotet”, men det har i alla fall inte burit frukt hos Sentio-panelen. MP balanserar fortfarande på en mycket slak lina och löper avgjort risk att inte komma in i riksdagen. Botaniserar vi vidare bland förlorarpartierna ser vi att såväl Centern som fanatiska EU-anhängarna Liberalerna har tappat mark.

Kristdemokraterna, som  minskar med hela 1,6 procentenheter ner till 2,4 procent, kan vi sannolikt redan nu avskriva som riksdagsparti efter den 9 september.

Detsamma gäller det så kallade Alternativ för Sverige, vars affärsidé består i att vara radikalare än SD i de flesta avseenden. Jag är för min del övertygad om att detta är en felsatsning av stora mått – en försvinnande liten andel av väljarna torde efterfråga en sådan politik som verkar helt orealistisk i det stora flertalets ögon.

När sedan en ledande AfS-representant som SD-avhopparen Jeff Ahl dessutom ogenerat flirtar med Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och låter sig intervjuas av nazipublikationen Nordfront är det knappast något som genererar röster annat än bland redan frälsta nationalsocialister, vilka som bekant inte utgör några större väljarskaror.

Jeff Ahl – nickedocka för NMR.

AfS återfinns i Sentio-mätningen bland ”övriga” vilka sammantaget uppnår magra 1,5 procent. AfS får här dela stapel med partier av typ Kristna värdepartiet och Kommunistiska partiet. Bland de mindre partibildningarna når Feministiskt initiativ 1,2, Piratpartiet 1,0 samt Medborgerlig samling 0,1 procent.

Vi kan alltså utgå ifrån att Sveriges riksdag inte får något nytillskott i det kommande valet. Tvärtom kommer den nuvarande församlingen om åtta partier så gott som säkert att decimeras med ett eller två partier.

 

 

 

 

 

Därför är det en dålig idé att begränsa demokratin

Medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen i Visby.

Det är inte särskilt ofta jag håller med Göran Greider, socialistisk debattör, poet och chefredaktör för Dala-Demokraten, om någonting.

Jag gör emellertid ett undantag för vad Greider nyligen skrev på Twitter om den nu diskuterade möjligheten att förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer som framlagts av justitieminister Morgan Johansson (S). http://www.dagensjuridik.se/2018/07/regeringen-vill-forbjuda-nazistiska-och-rasistiska-organisationer-hanvisar-till-regeringsfor

Greider skriver: ”Åsiktsförbud – nej! Galningar går under jord och blir än farligare och vilka organisationer förbjuds i nästa steg? Hårdare linje från polisen mot att ge demonstrations- och mötestillstånd för organisationer med våldsbejakande karaktär – ja!”

Enligt Morgan Johansson finns det möjligheter att förbjuda nationalsocialistiska och rasistiska organisationer utifrån en skrivning i Regeringsformens andra kapitel där rätten ges att förbjuda sammanslutningar som innebär militärt betonad verksamhet samt förföljelse av folkgrupp. Mot denna bakgrund planerar regeringen en utredning som skall möjliggöra en lagstiftning till 2020.

Göran Greider är kritisk mot ett åsiktsförbud.

En annan kritiker av det av Johansson förebådade förbudet är debattören Aron Lund, som i Expressen den 17 juli bland annat framhåller: ”Den som inte tidigare begripit att svensk politik mår dåligt fick svart på vitt när justitieminister Morgan Johansson lite i förbigående lät meddela att regeringen vill införa åsiktsförbud nästa år.” https://www.expressen.se/kultur/var-slutar-asiktsforbuden-morgan-johansson/

Det finns enligt min mening dock en rad argument som talar emot en lagstiftning av beskrivet slag. Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, tillhör de jurister som rest invändningar.

Bull har i intervjusvar i Aftonbladet påpekat, att en ändrad lagstiftning kan leda till rättsprocesser som bara ger nazisterna och rasisterna ökad uppmärksamhet. Bull drar också en parallell till när regeringen förbjöd Aftonbladet på 1830-talet – det ledde till att tidningen kom ut i ett antal ytterligare versioner med olika beteckningar (vilka alla förbjöds). https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xRvLPX/experter-varnar-om-regeringens-forbudsforslag

Den mest grundläggande invändningen mot ett förbud för vissa politiska organisationer är att detta strider mot våra demokratiska värderingar vilka definitionsmässigt tillåter även odemokratiska organisationer. Om personer som tillhör sådana bryter mot gällande lagstiftning genom att exempelvis misshandla folk eller bryta mot lagen om hets mot folkgrupp finns redan möjlighet att lagföra dessa.

Justitieminister Morgan Johansson vill förbjuda politiska organisationer.

En lagstiftning av det slag som Morgan Johansson med flera regeringsföreträdare skisserat kommer vidare att ge upphov till en mängd tolknings- och gränsdragningsproblem. Det finns i dag exempelvis rätt gott om bedömare som menar att Sverigedemokraterna – givetvis helt felaktigt – är ett rasistiskt parti. Det är därför ingen omöjlighet att SD kommer att finnas med bland de organisationer som föreslås bli föremål för förbud.

Frågan är slutligen varför enbart nazistiska och rasistiska företeelser skall förbjudas. Är det inte precis lika illa att förespråka våld och förföljelse mot andra människor på grund av att dessa anses ha ”fel” klass- eller religionstillhörighet? Givetvis är så fallet.

Regeringspropån om att förbjuda en viss sorts politiska organisationer och därmed begränsa vår demokrati  är som jag ser det ingen bra idé och bör enligt vad som framhållits ovan entydigt avvisas.

Fotnot: Ovanstående text är en något utökad version av ett debattinlägg som var infört i Länstidningen, Södertälje den 18 juli 2018.

 

Alternativ för Sverige – eller Alternativ för Sparkade?

Den officiella bilden av Alternativ för Sverige. Foto: AfS

En numera tyvärr avliden vän och partikamrat hade en käpphäst: företeelser som Nationaldemokraterna (om någon nu minns dem), Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen fyller en viktig funktion i svensk politik, nämligen den att vara avstjälpningsplats för folk som av olika anledningar inte platsar i Sverigedemokraterna (SD).

Det ligger enligt min mening mycket i det. Till ovanstående tre namn kan nu också läggas Alternativ för Sparkade, förlåt Alternativ för Sverige (AfS). Ett gäng som Svenska Dagbladet på ledarplats träffande nog kallat Bunkeralternativ för Sverige. Formuleringen sattes på pränt sedan SDs förre partiledare, Mikael Jansson, presenterats som riksdagskandidat för AfS och syftar på Janssons hemmahörighet i SDs så kallade bunkerfalang. https://www.svd.se/bunkeralternativ-for-sverige

Alternativ för Sverige kan på flera sätt liknas vid just en bunker, det vill säga ett underjordiskt skyddsrum där det tas betäckning från den hotfulla världen ovanför. Det nystartade partiet leds av den snart 31-årige Gustav Kasselstrand, som tidigare var förbundsordförande för SDs dåvarande ungdomsförbund Sverigedemokratisk ungdom (SDU) och även politisk sekreterare i riksdagen. Kasselstrand anses vara en hyggligt bra talare men handikappas av att han aldrig valts till något politiskt ämbete.

Gustav Kasselstrand (till höger) och Eric Myrin flankerar Ingrid Hult i samband med ett valmöte i Södertälje den 3 september 2014. Ingen av dessa är kvar i SD. Foto: Tommy Hansson

Kasselstrand, uppvuxen i Valdemarsvik i Östergötland, toppar AfSs riksdagslista om 50 namn. Andranamn på listan är, föga oväntat, Kasselstrands ständige vapendragare från SDU-tiden, William Hahne, vilken tituleras ”militär”. Kandidatlistan domineras av namn från Stockholms- och Göteborgs-regionerna och innehåller ett antal militärer och jurister samt någon läkare och finansanalytiker. Även en före detta TV4-medarbetare märks bland de förhoppningsfulla. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alternativ_f%C3%B6r_Sverige

Alternativ för Sverige är ett ideologiskt mer stelbent alternativ än Sverigedemokraterna. Att döma av partiets utspel så här långt tycks det hemfallet åt verklighetsfrämmande idéer om att det, bara partiet kommer in i riksdagen, kommer det vara möjligt att utvisa ”minst 100 000” illegala invandrare. Exakt hur ett litet parti ensamt skall kunna genomföra detta anges inte.

En annan av AfSs målsättningar är att ”göra Sverige självförsörjande”, vilket partiet har gemensamt med Enwer Hoxhas rigigida diktatur i det kommunistiska Albanien – givetvis helt verklighetsfrånvänt: inget land kan existera i ett vakuum. Det skall tilläggas att Kasselstrand och sykofanterna kring honom i likhet med så många andra inom extremhögern synes vurma för Putin och dennes ryska maffiastat. När USAs president Barack Obama besökte Sverige i september 2013 twittrade Kasselstrand sålunda följande: ”Jag välkomnar hellre Vladimir Putin än Barack Obama till Sveriges huvudstad.”https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Kasselstrand

William Hahne i krogbråk på Island 2010. Skärmdump: Expressen

Jag beskrev i en bloggtext från 2015 SDs uteslutning av Kasselstrand och Hahne – som jag kallade den ”dynamiska duon” – som ett nödvändigt kirurgiskt ingrepp om SD skulle kunna bevara sin identitet som ett anständigt konservativt/nationalistiskt parti. Det är ett omdöme jag står fast vid. Utan SDs modererande inflytande kan Kasselstrands och Hahnes gäng ta ut svängarna bäst de behagar, vilket tveklöst är bäst för båda parter. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/04/29/uteslutningen-av-den-dynamiska-duon-ett-nodvandigt-kirurgiskt-ingrepp/

Kasselstrand och Hahne stötte jag på första gången när jag jobbade ett halvår före valet 2010 på SDs dåvarande rikskansli på Södermalm i Stockholm, även känt som Bunkern (det låg i en källarlokal i anslutning till ett parkeringsgarage). Vill minnas att de på den tiden allmänt betraktades som ett par välartade och lovande ynglingar.

Kort tid efter valet fick jag emellertid klart för mig att unge Hahne nog inte var någon man gärna ville se som representant för Sverigedemokraterna – han ställde till stor skandal i anslutning till ett möte med Nordiska rådet i Reykjavik på Island, då han i uppenbart överförfriskat tillstånd råkade i våldsamt handgemäng med en bartender på en krog. Jag påpekade Hahnes olämpliga uppträdande vid tillfället i fråga men fick rådet att ligga lågt med kritiken, eftersom Hahne och det övriga SDU-gänget ansågs ha partiledningens välsignelse. https://www.expressen.se/nyheter/sd-skandal-pa-nordiska-radets-mote-pa-island/

Krogslagsmål var dock inget som vid denna tid kvalificerade för uteslutning ur SD eller SDU. När Gustav Kasselstrand och William Hahne emellertid den 7 november 2011 fick in en debattartikel i Aftonbladet där man pläderade för att det Israel-vänliga SD skulle erkänna ”Palestina” som en självständig statsbildning, hade den dynamiska duon verkligen skitit i det så kallade blå skåpet. https://www.aftonbladet.se/debatt/article13896118.ab

Gustav Kasselstrand och William Hahne slog som högsta SDU-representanter ett slag för den socialdemokratiska ”Palestina”-politiken 2011. På bilden statsminister Stefan Löfven och Palestinska myndighetens ”president” Mahmout Abbas. Foto: Regeringskansliet

Under rubriceringen ”SD måste erkänna en palestinsk stat”, där författarna talade för hela SDU, skrev Kasselstrand och Hahne bland annat: ”Vårt partis pro-israeliska hållning rimmar illa med medlemmarnas åsikter.” Varför de kommit till den tvärsäkra slutsatsen gjorde de inga ansatser att förklara. Med sitt inlägg anslöt sig de båda SDU-ledarna till den socialdemokratiska politiken att erkänna en stat som inte finns och aldrig funnits i sinnevärlden, något som sannolikt inte imponerade på SD-ledningen.

Jag gissar att champagnekorkarna smällde i Kasselstrand-lägret när den rödgröna regeringen Löfven erkände ”Palestina” som stat som en av sina första åtgärder efter makttillträdet hösten 2014.

I fortsättningen hade SDU moderpartiets ögon på sig och urladdningen kom hösten 2015, då hela ungdomsförbundet lösgjordes från SD och de medlemmar som ställde sig lojala till moderpartiet samlades under beteckningen Ungsvenskarna SDU och blev Sverigedemokraternas nya ungdomsförbund med obligatoriskt medlemskap i SD. Dess ordförande, Skövde-födde Tobias Andersson, finns på valbar plats på SDs riksdagslista inför höstens val trots då detta skrivs ännu ej fyllda 22. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungsvenskarna_SDU

Huruvida Alternativ för Sverige kommer att inväljas i riksdagen den 9 september 2018 kan man endast spekulera om. Enligt en opinionsundersökning i regi av Metro/YouGov fick det nybildade partiet närmare 2 procent av väljarsympatierna, men hur pass tillförlitlig denna siffra är må vara osagt. https://www.metro.se/artikel/yougov-alternativ-för-sverige-börjar-få-stöd-i-opinionen

Gustav Kasselstrand som nyvald SDU-ordförande utanför riksdagshuset i Stockholm 2011. Foto: Tommy Hansson

Enligt en annan undersökning av det norska mätinstitutet Sentio kunde 13 procent ”tänka sig” att rösta på AfS. Närmare 30 procent av dessa sympatiserade med SD.http://www.friatider.se/sentio-13-procent-kan-t-nka-sig-r-sta-p-alternativ-f-r-sverige

Motsvarande siffra för den rent nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) var för övrigt 8 procent, onekligen en oroväckande hög siffra. NMRs verksamhet har förbjudits i Finland. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nordiska-motstandsrorelsen-forbjuds-i-finland

Det talas ofta i såväl interna som externa sammanhang om att det finns ett utbrett missnöje med Sverigedemokraterna i nationalistiskt disponerade kretsar. Dels beroende på att partiet skulle ha blivit ”en del av etablissemanget” och  kompromissvilligt i frågor som rör exempelvis EU och NATO. Dels beroende på partiledningens sätt att behandla medlemmar som uppfattas som obekväma.

Det vore både löjligt och fel att förneka att det finns ett sådant missnöje, för det gör det även om långt ifrån allt enligt min mening är befogat. Frågan är bara hur stort och utbrett det är. Personligen tror jag inte det räcker för att föra AfS, och självfallet ännu mindre NMR, in i riksdagen. Det råd jag vill ge varje seriös tillika demokratiskt sinnad Sverige-vän är att rösta på Sverigedemokraterna i höst och inte splittra upp den konservativa/nationalistiska rörelsen!

Det är naturligtvis en föga sensationell uppmaning för att komma från en aktiv SD-politiker som denna bloggare, men likväl tycker jag det behöver sägas.

 

Hets mot folkgrupp: att sila mygg och svälja kameler

NMR-ledaren Simon Lindberg, närmast kameran, har dömts för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Det har nyligen meddelats att Simon Lindberg, som uppges vara ledare för den nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), av Stockholms tingsrätt dömts till villkorlig dom och dagsböter för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Orsaken är att Lindberg vid en manifestation på Mynttorget i Stockholm i november 2016 upprepade gånger gjort nazihälsning samt skrikit ”Hell seger” (försök till svensk översättning av tyska ”Sieg heil”). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning?cmpid=del%3Afb%3A20180102%3Anordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning%3Anyh%3Alp

I samband med NMR-demonstrationen förekom även sammandrabbningar mellan de församlade nazisterna och motdemonstranter.

Hets mot folkgrupp är en lag som infördes i svensk rättsskipning 1948. Lagen kallades inledningsvis även Lex Åberg efter den svenske nazisten och judehetsaren Einar Åberg, som spridit antisemitiska flygblad både i Sverige och utlandet. I dag kan den som hetsar mot personer utgående från så kallad ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning dömas för hets mot folkgrupp. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp

Såsom lagen är utformad, där nazihälsning (egentligen romersk hälsning) betraktas som ett uttryck för hets mot folkgrupp, har jag inga invändningar mot domen mot Lindberg. Det är bra att lagvidrig nazistisk verksamhet hålls efter av rättsväsendet.

Det är emellertid i sammanhanget på sin plats att jämföra med betydligt värre antisemitiska handlingar som en genomfördes av medlemmar i en grupp om cirka 200 personer på Möllevångstorget i Malmö i början av december 2017. En av talarna var riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S), som efteråt tog avstånd från de förgripliga ropen om att skjuta judar. https://www.sydsvenskan.se/2017-12-09/hot-mot-judar-under-demonstration-i-malmo

I Malmö ropades det på att judarna skulle skjutas.

I en vad som verkar ha varit en spontan protestaktion – som saknade polistillstånd – mot president Donald Trumps beslut att officiellt erkänna Jerusalem som Israels huvudstad skreks på arabiska bland annat ”Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna”. Det ropades också på ”intifada” mot Israel av samma slag som proklamerats av den islamistiska terrorrörelsen Hamas i Gaza.

Polis på plats i Malmö uppges själv ha lämnat in en anmälan om hets mot folkgrupp, men veterligt har inga personer gripits och/eller lagförts för detta brott. Detta då till skillnad från åtalet och domen mot NMR-ledaren Simon Lindberg. I mitt tycke verkar det som om svenskt rättsväsende härvidlag silar mygg och sväljer kameler.

Malmö har till följd av den voluminösa arabisk-muslimska invandringen blivit ett avskräckande internationellt exempel på accelererande antisemitism. Av ursprungligen 5000 Malmö-judar finns i dag inte ens 1000 kvar – de utflyttade har enkelt inte vågat stanna kvar. Saken har förvärrats av att stadens rödgröna majoritet inte gjort ett dugg för att motverka judehatet – den tidigare ledande politikern Ilmar Reepalu har bland annat skyllt på vad han kallat ”Israel-lobbyn”. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/06/sanningen-om-den-svenska-antisemitismen/

Det är uppenbart att för de styrande Malmö-politikerna betyder de säkra rösterna från de arabisk-muslimska invandrarna betydligt mer än det lidande stadens judar utsätts för.

Morgan Johansson går full Arnstad: gör partipolemik av viktig demokratifråga

NMR på marsch i Stockholm. På lördag demonstrerar man i Göteborg.

Lördagen den 30 september har nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) fått tillstånd av polisen att demonstrera i centrala Göteborg. Förvaltningsdomstolen har dock enligt uppgift kortat den tilltänkta marschvägen – NMR nekas således inleda sitt demonstrationståg utanför Bokmässan och får inte heller passera nära synagogan, där den judiska högtiden jom kippur högtidlighålls. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forvaltningsrattens-dom-om-demonstrationstillstand-for-nazistiska-nmr

Detta förefaller mig vara ett mycket klokt beslut. Svenska nazister och andra antisemiter skall givetvis i görligaste mån hindras från att provocera landets judar. Företrädare för NMR säger dock att de inte avser respektera förvaltningsrättens beslut om kortad marschväg. Det är upplagt för kravaller och/eller andra ordningsstörningar i Göteborg, landets kanske mest politiskt polariserade stad, på lördag. Låt oss därför innerligt hoppas att utkommenderad polis sköter sitt jobb!

Statsrådet Morgan Johansson på Länstidningens förstasida med KS-ordförande Boel Godner i Södertälje. Foto: Tommy Hansson

Den antidemokratiska Nordiska motståndsrörelsens aktiviteter har föranlett den rödgröna regeringen att kalla till partiöverskridande samtal. Med ett undantag: Sverigedemokraterna (SD) får inte vara med. ”Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen är verksamma på samma kant”, har inrikesminister Morgan Johansson (S) förklarat och menar att SD kanske upplever NMR som ”konkurrenter” i anledning av att SD-ledaren Jimmie Åkesson pläderat för förbud mot NMR.

Landets inrikesminister väljer alltså att på ett ovanligt korkat och dumdrygt sätt utnyttja en nationell samling med syftet att diskutera nazismens hot mot vår demokrati för partipolitiska syften. Det är ynkligt och småskuret av den politiska pygmén Morgan Johansson, som borde ha vett att avgå med omedelbar verkan från sin ansvarsfulla post. Om så inte sker borde statsminister Stefan Löfven ha kurage nog att ge honom kicken.

Jag kan inte annat än hålla med Jimmie Åkesson, som bland annat hänvisat Johanssons polemik som ”verklighetsfrånvänt och ovärdigt”. http://www.gp.se/nyheter/sverige/%C3%A5kesson-ov%C3%A4rdigt-av-morgan-johansson-1.4666258

Det är nog inte alldeles fel att anta att sosseriets återkommande, klichéartade angrepp på SD – ”ett rasistiskt parti med nazistiska rötter” och så vidare – kan härledas till galningen Henrik Arnstad, som mig veterligt alltjämt är en av Löfvens viktigaste rådgivare när det gäller politisk extremism. https://ledarsidorna.se/2015/06/regeringen-lofvens-framste-radgivare/

Morgan Johansson går, som det heter, ”full Arnstad”.

I följande inslag hämtat från SVT hänvisar Löfven i ett närmast svagsint svamlande yttrande till just ”historikern” Henrik Arnstad (som inte har någon akademisk historikerexamen men möjligen skulle kunna beskrivas som ”historisk skribent”) när han av SVT-reportern uppmanas förklara varför SD skulle vara ”nyfascistiskt”. https://www.youtube.com/watch?v=sSiuBhk351E

Henrik Arnstad har nu inte bara hänvisat till SD som ”fascister”, ”nazister, ”terrorister”, etcetera. Ett särskilt gott öga har han till den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, vilken han på sistone anklagat för påstått samarbete med nazister i allmänhet och Nordiska motståndsrörelsen i synnerhet. Givetvis utan några som helst faktiska belägg. https://samnytt.se/henrik-arnstad-hanif-bali-samarbetar-med-nazister/

Jag håller för sannolikt att Henrik Arnstad lider av något slags psykisk störning som gör att han ser farliga nazister överallt. Det finns förvisso sådana, men att i enlighet med Arnstads metod kalla i princip alla man ogillar politiskt för ”nazister” och ”fascister” motverkar det viktiga arbetet för att stärka demokratin och försvåra för demokratins fiender att sprida sitt destruktiva budskap.

Polisen hos Socialdemokraternas palestinaarabiska samarbetspartner PLO gör nazisalut.

Stefan Löfven och Morgan Johansson borde skämmas för att stödja sig på och legitimera en mentalt obalanserad charlatan och mytoman som Henrik Arnstad och göra partipolitisk polemik av en för vårt demokratiska samhälle central fråga. Detta särskilt som Socialdemokraternas historia är avsevärt mer besudlad av nazism än Sverigedemokraternas: https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/13/mona-sahlin-och-andra-ledande-sossar-deltog-i-demonstrationer-med-hakkors/

 

 

Kommunism, islamism, nationalsocialism och fascism – samma andas barn

Polis misshandlas av vänsterterrorist. AFA-märket på ryggen sägs ha fotoshoppats in, men det gör ingen praktisk skillnad.

Så är då det beramade G20-mötet 7-8 juli i Hamburg, Tysklands näst största stad, avklarat under förbundskansler Angela Merkels värdskap. Det har bland annat kunnat konstateras att USAs president Donald Trump tycks ha fått igenom flera av sina synpunkter avseende världshandeln samt att viss oenighet rått beträffande den enormt upphaussade klimatpolitiken. https://en.wikipedia.org/wiki/2017_G20_Hamburg_summit

Vad som tilldragit sig mest uppmärksamhet avseende Hamburg-mötet är dock extremvänsterns härjningar i form av misshandel av poliser, vandalism och plundring, något som fick myndigheterna att sätta in specialstyrkor samt vattenkanoner och tårgas. Antalet utkommenderade poliser i Hamburg lär ha varit fler än hela den samlade svenska poliskåren.

Enligt uppgift skadades 476 poliser under kravallerna under det att avsevärt färre vänstermarodörer råkade illa ut på motsvarande sätt. ”Våldet och aggressionen mot polisen har nått en ny dimension”, konstaterade en polistalesperson enligt den tyska tidskriften Der Spiegel.

Gruppfoto av deltagarna vid G20-mötet i Hamburg. Angela Merkel i orange överdel i mitten i främre ledet och Donald Trump näst längst ut till vänster.

Nu är detta ingen större överraskning, då den nordtyska storstaden Hamburg – som på medeltiden spelade en väsentlig roll inom handelsförbundet Hansan – är beryktad för sina våldsamma vänsteraktivister. Detta borde kansler Angela Merkel ha kunnat förutse, menar kritiker som ifrågasätter hennes beslut att förlägga G20-mötet till just Hamburg. https://www.sydsvenskan.se/2017-07-08/kritik-mot-merkel-efter-kaotiskt-g20-mote

Det skall sägas att av de kanske 100 000 demonstranter som hade mött upp från när och fjärran i syfte att protestera mot de samlade världsledarna och ”kapitalismen”, så var det uppskattningsvis något 1000-tal förhärdade, våldsverkande fanatiker som stod för våldet, vandalismen och plundringen. Något som naturligtvis inte gör saken ett dugg bättre, även om de svenska medier gjort sitt ”bästa” för att undvika koppla samman våldet med vänsterideologi.

Det hävdas ofta, och givetvis med all rätt, att det finns ovedersägliga likheter mellan extremideologierna kommunism, islamism, nationalsocialism och fascism. Detta framgår med närmast parodisk klarhet av följande video, där en talare håller ett tal i en Trump-fientlig manifestation i Chicago tidigare i år och får dånande applåder och bifall från vänsterdemonstranterna för detta. Talet är helt och hållet byggt kring Hitler-citat! https://www.youtube.com/watch?v=qNMAp8kXWrc

Bland de svenska vänsterextremister som tog sig ner till Hamburg märks den ärrade, brottsdömde vänsterrevolutionären Mathias Wåg som är en av grundarna av det så kallade Antifascistisk aktion (AFA) i Sverige och en av de mest profilerade medarbetarna i Researchgruppen, tidigare kallad AFA Dokumentation, som jämte likasinnade Expo för register över svenskar med åsikter man inte gillar. https://expomakt.wordpress.com/about/

Wåg och hans AFA-kolleger samarbetade för ett par år sedan intimt samman med Robert Aschberg, Expressen och Aftonbladet när det gällde att hänga ut anonyma nätskribenter med misshagliga åsikter. Detta ledde i åtminstone ett fall till självmord och i flera andra till mer eller mindre förstörda liv och karriärer. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/02/26/media-som-granskare-domare-och-bodlar/

Wåg tackade på Twitter sina tyska värdar på följande sätt:

Tack Hamburg för en fantastisk vecka av kamp och gästvänlighet. Nu vidare mot nya äventyr.

 

Vänstermobben i aktion i Göteborg 14-16 juni 2001.

Kravallerna i Hamburg nyligen har hos oss sin motsvarighet i de så kallade Göteborgskravallerna den 14-16 juni 2001 i anledning av EU-toppmötet det året, då även USAs dåvarande president George W. Bush – i det närmaste lika hatad hos det vänsterliberala etablissemanget som Trump är i dag – deltog. Det har beräknats att 53 poliser och ett 90-tal våldsverkare ur vänsterpöbeln skadades den gången. Liksom i fallet Hamburg förefaller myndigheter och polis ha tagits på sängen av våldsutvecklingen. https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgskravallerna

Samhällsomstörtande våld och hot om våld från vänster är dock ingenting som svenska myndigheter och media prioriterar. Tvärtom söker man minska dess betydelse och se det som ett uttryck för en sorts demokratisk idealism. Således hävdades i en statlig rapport för ett par år sedan att den våldsbenägna så kallade autonoma rörelsen stod för demokrati, medan den farligaste extremismen förklarades härröra från nazism och jihadism. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/07/30/statlig-rapport-autonom-vanster-star-for-demokrati/

Här hemma har den nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) tilldragit sig avsevärt större uppmärksamhet genom sin tämligen undanskymda närvaro under Almedalsveckan än vad extremvänsterns härjningar i Hamburg gjort. Flera partiledare brännmärkte (och absolut inte mig emot) från Almedals-scenen de svenska nazisterna, medan SDs partiledare Jimmie Åkesson i en intervju menade att det kanske vore en god idé att förbjuda dessa beklagansvärda extremister. https://nyheter24.se/nyheter/politik/888796-sverigedemokraterna-nordiska-motstandsrorelsen

Frågan är emellertid, om man inte på sådant sätt ger våra ytterligt marginella svenska nationalsocialister en större uppmärksamhet än de förtjänar. Visst är det otrevligt med folk som hyllar Hitler och hatar judar, men låt oss vara ärliga – den svenska nazismen hotar inte på något sätt vår svenska demokratis grundvalar i tillnärmelsevis lika stor omfattning som extremvänstern i grönt eller rött gör.

Förre bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) hyllar Muslimska brödraskapet.

Faktum är att det nuvarande rödgröna regeringen har en framträdande medlem, MP-språkröret Gustav Fridolin, som gripits i och kastats ut ur Israel som misstänkt terrorist. http://www.expressen.se/nyheter/gustav-fridolin-anhallen-i-israel/

En tidigare MP-minister, turkiskfödde Mehmet Kaplan, var inte bara inkompetent i sin regeringsroll som bostadsminister utan avslöjades jämväl som islamist och sympatisör av Muslimska brödraskapet (förutom då att vara Israel-hatare, men det är ju i princip alla rödgröna nu- och dåvarande regeringsmedlemmar). https://nyheter24.se/nyheter/politik/840934-moderatens-krav-pa-miljopartiet-man-maste-ha-nolltolerans-mot-islamism

Den som läst min blogg vet att jag avskyr nationalsocialism, antisemitism och Israel-hat precis lika mycket som kommunism och vänsterextremism. Jag tycker därför absolut att polis och andra säkerhetsrelaterade organ skall fortsätta hålla ett vakande öga på verkliga nationalsocialister och fascister. Det fanns visserligen nazister på plats i Visby, men någon hög profil tycks de inte ha haft, i alla fall inte om man skall tro Expressen-krönikören Johan Hakelius: http://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/nastan-ingenting-hade-trots-allt-med-nassarna-att-gora/

Ingen trevlig syn: svenska nationalsocialister på marsch.

Vilket inte hindrar att personer som i alla fall tidigare haft samröre med NMR gjort sig skyldiga till mycket grov brottslighet med politiska förtecken, även om dåden inte officiellt terrorklassats. Nyligen dömdes sålunda tre män till fängelsestraff vid Göteborgs tingsrätt för precis sådan verksamhet:  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/har-ar-domen-efter-bombdaden-i-goteborg

Låt mig allra sist fastslå, att alla typer av våldsbejakande extremism är samma andas barn – kommunism, nationalsocialism, fascism, islamism – och på grund av detta bör bekämpas av det demokratiska samhället. Just därför är det extra allvarligt när Socialdemokraterna bjuder in extremistpartier såsom Miljöpartiet och Vänsterpartiet till regeringssamarbete men vägrar ha någon som helst kontakt med demokratiska anti-extremistpartiet Sverigedemokraterna.

 

Om badkar, bilar och sängar som värre mördare än terrorister

Envar som jämför terroroffer med badkars- eller trafikolyckor förtjänar en rejäl dagsedel!

Ibland undrar man helt osökt vad det är för fel på folk.

Det jag nu närmast tänker på är de debattörer som jämför offren för jihadist-terrorn med olyckor i badkar eller trafik. Just nu är det den nyliberale debattören och författaren Johan Norberg som är mest aktuell med ett inlägg som kopplar samman terroroffer med personer som dör i badkarsolyckor. https://www.svt.se/opinion/johan-norberg

I ärlighetens namn tvingas jag konstatera att Norberg också har ett och annat vettigt att framföra. Så skriver han: ”När en terrorist avser att sprida ondska och död ska vi naturligtvis släppa våra pappershjärtan och i stället gripa efter en automatkarbin.”

Johan Norberg pratar om badkar som värre mördare än terrorister.

Jag instämmer helt i detta. Trots allt befinner vi oss mitt i ett lågintensivt men dock krig med galna jihadister som vill upprätta ett världsomspännande kalifat med Koranen och sharia som bas. Sällan har väl kärleksmånglarnas infantila budskap varit mer malplacerat än när det gäller att ta ställning till de sorgliga ursäkter till människor som de islamistiska terroristerna är.

Synd bara att Norberg inte nöjde sig med detta handfasta budskap. Han går nämligen vidare och menar: ”Fler européer dör i sina egna badkar och av de egna möblerna än av terror. 25 gånger fler européer dödas av ‘vanliga’ mördare än av terrorister.”

Jag har inte lusläst all aktuell statistik, men låt oss för enkelhetens skull presumera att Johan ”Kapitalismen är världens räddning” Norberg har rätt. Så – än sedan? Jämförelsen är ändå helt grotesk, eftersom det faktiskt inte går för sig att jämföra omänsklig, beräknande terror mot män, kvinnor och barn å ena sidan och slumpmässiga olyckor å andra sidan.

Det framgår av Norbergs inlägg att han gör jämförelsen därför att han menar att terroristerna hämtar kraft ur vår rädsla och det därför är viktigt att vi inte drabbas av panik. Jag är ledsen, Johan Norberg, men du har helt och genuint fel. Om vi inte förmådde känna en viss rädsla för terroristernas illdåd, ja kanske till och med drogs litet åt panikhållet, så skulle det innebära att vi hade normaliserat terrorn och därmed i praktiken kapitulerat för den.

Londons borgmästare Sidiq Khan anser att terror är något som storstadsborna måste vänja sig vid.

Johan Norberg och alla andra som relativiserar och förminskar terrorismen hamnar i debatten i samma fålla som Londons muslimske borgmästare Sadiq Khan, som i september 2016 menade att  vi måste räkna med att terrorhandlingar med nödvändighet kommer att drabba alla storstäder – de är ”part and parcel” av livet i världsmetropoler som London eller New York. http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/sadiq-khan-london-mayor-terrorism-attacks-part-and-parcel-major-cities-new-york-bombing-a7322846.html

Lika bra att vi vänjer oss, med andra ord, ty när allt kommer omkring är det större risk att du halkar i badkaret, slår skallen i karkanten och dör.

En variant på temat normalisering och kapitulation inför jihadisterna framfördes av Södertälje-politikern Patrik Waldenström (MP), ordförande i miljönämnden i Södertälje, som i en debatt i kommunfullmäktige den 29 maj 2017 hävdade att terrorismen inte är så mycket att bry sig om eftersom fler dör i trafikolyckor än i terrorattacker som lastbilsmassakern i Stockholm den 7 april i år.

Patrik Waldenström (MP): trafikolyckor tar livet av fler människor än terror.

Debatten ägde rum i anledning av en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) av moderaten Rudi Benedek om kommunens beredskap inför tänkbara terrordåd. I sitt skriftliga svar menade Godner för övrigt att det största terrorhotet mot Södertälje är nazismen i form av Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som delat ut flygblad (!) inom kommunen ett par gånger.

Till Waldenströms försvar skall sägas att han, i eftertankens kranka blekhet och sedan bland andra Liberalernas gruppledare Mats Siljebrand kallat ordvalet för ”osmakligt”, gjort något som liknar en avbön: ”Jag skulle absolut valt ett annat exempel i dag.” Detta ordval antyder att Waldenström fortfarande inte anser att terrorismen är så mycket att bråka om – han har bara använt fel ord. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6714486

Möjligt är att Patrik Waldenström i sitt tal om trafikolyckor som värre dödsbringare än jihadist-terrorn inspirerats av en krönika som skrevs av Expressens Lars Lindström efter lastbilsterroristens framfart i franska Nice. ”Varje år dödas tiotusentals oskyldiga människor i Europa på ett fruktansvärt vis. Nej, inte i terrorattacker. Jag talar om trafikolyckor.” http://www.expressen.se/kronikorer/lars-lindstrom/vi-kan-inte-jaga-och-bestraffa-oskyldiga/

Vad Johan Norberg, Patrik Waldenström, Sadiq Khan och Lars Lindström – alla övriga jämförelser åsido – har gemensamt är att de söker relativisera och marginalisera islamist-terrorn mot vårt fria och demokratiska samhället. Det ingår inte i deras föreställningsvärld att personer som, oavsett anledning, kommer hit kan ha några ondskefulla motiv.

De är immigranter, alltså är de per definition goda. Att hävda något annat vore ju också att gynna Sverigedemokraterna och/eller andra migrationskritiker. Därav dessa desperata och lätt genomskådbara försök att blanda bort korten genom att jämföra terrorism med badkars- och trafikolyckor. Skulle det ändå visa sig att muslimer eller andra hitkommare har mindre hedervärda motiv går det alldeles utmärkt att skylla på traumatisering, bristande integrering, svåra hemförhållanden eller Donald Trump.

Sängen – värsta mördarmöbeln.

Slutligen undrar jag litet över varför Johan Norberg inte tog i riktigt ordentligt på en gång. Han kunde ha jämfört terrorismen med den verkliga mördarmöbeln – sängen, där de allra flesta människor avlider.