Posted tagged ‘Norrbotten’

Per Ramhorn hos SD Södertälje/Nykvarn: ”Fullt möjligt att avskaffa vårdköerna!”

28 april, 2018

”För att ta sig fram inom den svenska sjukvården måste man vara kunnig, påstridig och vältalig.”

Sverigedemokraternas sjukvårdspolitiske talesman Per Ramhorn, Malmö hänvisade till ovanstående yttrande av Jerzy Einhorn när han i Södertälje stadshus den 23 april föreläste om sjukvårdspolitik på inbjudan av SD Södertälje/Nykvarn. Jerzy Einhorn (1925-2000) var professor i radioterapi, riksdagsman för KD 1991-94 och förintelseöverlevare och kunde det svenska sjukvårdsväsendet utan och innan.

SDs vårdpolitiska talesperson, Per Ramhorn, menade att det är fullt möjligt att få bort vårdköerna. Foto: Tommy Hansson

Jag vågar nog påstå att det sistnämnda omdömet även gäller Per Ramhorn, född 1967, som varit riksdagsledamot sedan 2010 och dessförinnan sjukvårdsanställd sedan 25 år. Tyvärr är det dock långt ifrån alla patienter som besitter alla tre av de nämnda egenskaperna, vilket i värsta fall kan leda till en för tidig död. Ramhorn tog upp exemplet Bertil, som hade bukspottskörtelcancer men blev opererad alltför sent för att kunna överleva.

-Svensk sjukvård var länge en internationell förebild, men så är tyvärr inte längre fallet, konstaterade Ramhorn inledningsvis och tog upp de allt längre vårdköerna och väntetiderna. Vårdköerna ökade dessutom ännu mer när vi ”begåvades” med ett regeringsskifte hösten 2014.

Sverige har i dag Europas längsta vårdköer, låt vara att vården är bra när man väl får den. Uppfyllelsen av vårdgarantin omfattande 90 dagar innan man får träffa en specialistläkare sjunker år från år – nationellt ligger garantiuppfyllelsen på 62 procent men är inte ens 50 procent i exempelvis Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands landsting.

Många i publiken i fullmäktigesalen Demokratin lyssnade uppmärksamt på Per Ramhorns orientering om SDs sjukvårdspolitik. Foto: Tommy Hansson

-Den kommande sommaren när många semestrar skall tas ut kan bli kritisk för de svenska sjukhusen, varnade Per Ramhorn som kritiserade den svenska sjukvårdens undermåliga organisation beträffande icke minst de anställdas arbetstider. Det behöver dock inte se ut så här. SD föreslår en ny nationell reform i form av en patienträttsgaranti. Vi menar att det här förslaget, som är inspirerat från Danmark, kan leda till att vårdköerna minskar kraftigt.

En central uppgift blir, menade Ramhorn, att landstingen upprättar fungerande samverkansavtal med privata och offentliga vårdgivare inrikes och utrikes i syfte att  vid behov kunna garantera att vårdgarantin efterlevs. Dålig samordning leder till dödsfall. Bertils liv hade kunnat räddas om han snabbt opererats i ett annat landsting eller annat land.

-Förstärk och tydliggör befintlig lagstiftning, deklarerade Ramhorn och exemplifierade återigen med Danmark, där det finns ett starkare patient- och medborgarperspektiv. Dessutom behövs ett ökat antal vårdplatser – i dag finns 25 000 i landet – och ett ökat antal vårdanställda som vill vidareutbilda sig. Det behövs fler specialistsjuksköterskor (en orsak till inställda operationer är brist på sådana) och en bättre utbildning för undersköterskor. SD vill renodla vårdyrkena mycket mer än vad nu är fallet.

Per Ramhorn avtackades av föreningsordföranden Joachim Hagström med Södertäljeskålen Foto: Tommy Hansson

Per Ramhorn räknade upp flera SD-förslag för en bättre sjukvård:

  • Utökad rätt till heltid i offentlig sektor.
  • Utökad rätt till deltid.
  • Möjligheter att utbilda sig på arbetstid.
  • Avskaffa karensdag för vård- och omsorgspersonal.
  • Bidrag till läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal i glesbygd.
  • Rätt kompetens på rätt plats.
  • Legitimation för undersköterskor.

-Ett problem är den starka befolkningsökningen – i dag har Sverige omkring tio miljoner invånare – och den ökade invandringen har inte gjort situationen bättre, underströk Per Ramhorn. I Sverigedemokraternas perspektiv skall man få full vård om man är svensk medborgare, är man asylsökare utan medborgarskap skall man kunna få akutvård eller vård som inte kan anstå.

Ramhorn poängterade att det är fullt möjligt att avskaffa vårdköerna. Han öppnade även dörren för att skattehöjningar kan bli nödvändiga:

SD Södertäljes Andreas Birgersson och Alex Nilsson hjälper Per Ramhorn med tekniken före mötet. Foto: Tommy Hansson

-Men då skall pengarna också gå till vården och inte till miljövänliga bussar eller något annat. Vi har bjudit in alla andra partier att diskutera situationen i vården, men de har inte varit intresserade. Det är ett skamligt politiskt spel som medför att patienter far illa. Även tandvården är ett stort problem.

Vad som framgick tydligt av Per Ramhorns mycket uppskattade lägesorientering var att Sverige, som en gång var världsledande inom sjukvården, halkat efter betänkligt. Många andra länder har gått om oss. Det är hög tid att ändra på detta!

 

 

 

 

 

 

Annonser

Fullsatt när Jimmie gästade Stockholms län och förklarade krig mot brottsligheten

18 april, 2018

Jimmie Åkesson passade på att förklara krig mot den organiserade brottsligheten under sitt framträdande i Solna. Bild: SD

Omkring 400 sverigedemokrater från Stockholms läns distrikt hade samlats i en lokal i Friends Arena i Solna för att lyssna till partiordföranden Jimmie Åkesson den 17 april. Från SD Södertälje/Nykvarn var vi en förhoppningsfull samling på runt 25 personer som med buss tog oss från Stortorget i Södertälje till Solna, och jag tror inte någon var besviken.

Efter en musikalisk uppvärmning signerad Marcus Öhrn från Bedårande barn och en medhavd gitarrist – repertoaren för kvällen bestod bland annat av gamla vallåtar och slagdängan ”Jag tänker be för Sverige” – var det dags för Jimmie att göra entré efter en kort presentation av nyvalde distriktsordföranden Fredrik Lindahl. Det gjorde han genom att ackompanjera Öhrn på piano.

Först hade dock även rock-and-roll-artisten Peter Jezewski med ett förflutet i klassiska Boppers framfört sin låt ”This Is My Land”, skriven efter terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april i fjol. Peter kandiderar till riksdagen i flera distrikt i höst.

Musikduon Jimmie Åkesson och Marcus Öhrn. Foto: Tommy Hansson

Jimmie berättade hur han inlett sin kampanjturné i Norrbotten i vintras och därefter arbetat sig neråt landet:

-Det är en helt fantastisk utveckling vårt parti genomgått sedan jag blev medlem 1995, menade Åkesson. Vi kallade oss redan då ”Sveriges snabbast växande folkrörelse”, även om det kanske inte var mycket till folkrörelse på den tiden med lika många medlemmar i partiet som det finns folk här ikväll. I dag har vi närmare 30 000 medlemmar.

Hemligheten bakom SDs unika expansion såväl medlems- som opinionsmässigt förklarade Jimmie Åkesson på följande sätt:

-Vi beskriver en verklighet som vanliga människor kan känna igen sig i. Så bra som inför det här valet har det dock aldrig sett ut tidigare – vi utmanar på allvar!

Rockmusikern tillika riksdagskandidaten (SD) Peter Jezewski framförde sin låt ”This Is My Land”. Foto: Tommy Hansson

Åkesson passade sedan på att avliva myten om att SD inte påverkar svensk politik.

-Vi är tungan på vågen i riksdagen och har avgjort hundratals frågor i riksdagen genom att ibland stödja regeringen och ibland oppositionen. Detsamma gäller i regioner, landsting och kommuner över hela landet. Vi har flyttat hela det politiska spektret till vår egen planhalva i exempelvis migrationsfrågan och frågan om brott och straff. Det inser väljarna och både regering och opposition inser att man måste anpassa sig efter väljarna för att få makten.

Åkesson raljerade därefter om etablissemangspartiernas skamlösa kovändningar i frågor som immigration och tiggeri. Detta skall dock bejakas, ansåg Jimmie:

-Det är ändå vi som åtnjuter störst förtroende i till exempel migrationsfrågan. Självklart skall vi avslöja de andra partierna när de ljuger. Moderaterna har sagt en del bra saker men har inte förstått problemen kring invandringen.

Jimmie Åkesson övergick till att förklara, att det var först på 1990-talet det började talas om integration:

Omkring 400 sverigedemokrater hade samlats för att se och lyssna till Jimmie Åkesson. Foto: Tommy Hansson

-Tidigare behövdes det inte någon integration. Det flöt på rätt bra ändå. Men på 1990-talet hade den mångkulturalism som antagits av riksdagen 1975 fått genomslag med ghettoartade förortsmiljöer och ökad kriminalitet. Den viktigaste politiska åtgärder för att öka integrationen är att minska invandringen och att börja ställa krav på dem som kommer hit.

Tidigare har det politiska etablissemanget i stort sett inte vågat ställa några krav, menade Jimmie Åkesson.

-Och när man möts av uttalanden av Mona Sahlin om att vi inte har någon egen kultur – bara ”midsommar och sådana töntiga saker” – och Fredrik Reinfeldt om att ”inhemskt är bara barbariet, all utveckling har kommit utifrån” så känns det inte så motiverande att lära sig svenska eller respektera jämlikhet mellan män och kvinnor. Vår inställning är att godtar man svenska seder och bruk är man välkommen, annars får man bo någon annanstans.

Härefter berörde Åkesson Sverigedemokraternas valplattform med ett antal fokusområden.

-När det gäller migrations- och integrationspolitiken sammanfattar vi dessa områden i termen sammanhållningspolitik. I en tid när 23 procent av kvinnorna upplever otrygghet är det också självklart för oss att lyfta trygghetsfrågorna. En utmaning är att de andra partierna tror att de problem vi nu har började med immigrationskrisen hösten 2015.

Jimmie framhöll att just trygghet är en extra viktig fråga inför valet den 9 september 2018.

Boksignering tillhör också en partiledares förpliktelser. Foto: Tommy Hansson

-Vi förklarar krig mot den organiserade brottsligheten – samhällsutvecklingen måste vända! Polisens resurser måste kraftigt förstärkas, de parallella strukturerna måste brytas. Straffrabatter och deltidsfrigivning måste avskaffas. Det spelar ingen roll hur många SFI-platser eller ungdomsgårdar som finns, mer drastiska medel måste till. Kanske kan vi lära av Danmark där det finns beredskapspoliser. I dag finns områden av typ Seved i Malmö dit polis och räddningstjänst knappt vågar åka. Och så talar statsminister Stefan Löfven om att vi inte har några no go-zoner!

I övrigt berörde Jimmie Åkesson under sitt bejublade, drygt en timme långa anförande bland annat regeringens märkliga budgetpolitik och behovet av ökade vårdsresurser.

Efter anförandet slog sig Jimmie ned vid ett bord i ena änden av lokalen och signerade böcker till en lång kö intresserade sverigedemokrater.

 

Kommer Clowner utan gränser lyckas bättre än vår pajasregering?

18 juli, 2017


Kommer Clowner utan gränser att lyckas bättre med integrationen än Stefan Löfven?

Migrationsverket har meddelat att fyra projekt får dela på 25 miljoner kronor i bidrag i syfte att ”förbättra migrationsprocessen för tredjelandsmedborgare”, det vill säga immigranter utanför EU-området. Recipienterna är Clowner utan gränser, Jämtland-Härjedalens idrottsförbund, Strömsunds kommun samt Röda korset. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2017/2017-07-14-Miljonstod-till-fyra-migrationsprojekt.html

Pengarna uppges komma från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), ett europeiskt samarbetsorgan som enligt Migrationsverket ”medfinansieras till 75 procent”. Tydligen anses clowner kunna bidra till bättre villkor för våra immigranter, oklart av vilken anledning. Clowner utan gränser bildades 1996 efter spansk förebild och uppger sig arbeta för ”en bättre och humanare värld”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Clowner_utan_gr%C3%A4nser


Clowner från Lule stassteater.

Traditionellt clowneri av modernt snitt har av något skäl kommit att bli starkt präglad av den politiska korrektheten och har i Sverige vid flera tillfällen använts till stöd för massinvandringspolitiken. För något år sedan medverkade exempelvis clownklädda aktörer från Lule stassteater (jo, det stavas faktiskt så) i ett flyktingjippo i Luleå i Norrbotten. http://www.kuriren.nu/nyheter/just-nu-clowner-tar-emot-flyktingar-8529276.aspx

I fjol förekom dock clowner i helt andra sammanhang. ”Onda” clowner dök upp på alltfler platser i världen då de bland annat jagade barn och attackerade folk med knivar. Det talades panikartat om hur clownskräcken spred sig epidemiartat. Företeelsen synes dock ha dött ut lika snart som den började. http://www.gp.se/nyheter/sverige/clownskr%C3%A4cken-detta-har-h%C3%A4nt-1.3869476


Cosmo Kramer och clownutstyrde ”Crazy Joe” Devola i ett avsnitt av Seinfeld.

Det finns emellertid även en psykisk störning som går under benämningen coulrofobi, clownfobi, som tar sig uttryck i form av panik- och ångestattacker vid åsynen av clowner. Det mest kända (fiktiva) offret för denna åkomma torde vara Cosmo Kramer, gestaltad av Michael Richards, i den ständigt repriserade amerikanska komediserien Seinfeld. http://hjarnan.ifokus.se/discussions/5813590cce12c4141c000b93-clownskrack

Det undandrar sig mitt bedömande hur många av de svenska immigranterna som kan tänkas lida av clownfobi, men jag ställer mig likafullt skeptisk till att Migrationsverket överöser clownsällskap med miljonbelopp.

När inte ens clownerna i den svenska regeringen med chefspajasen Stefan Löfven i spetsen har vett att föra något som tillnärmelsevis liknar en rimlig migrations- och flyktingpolitik med miljardbelopp till förfogande, tvivlar jag starkt på att ett annat pajasgäng som heter Clowner utan gränser förmår bättre.

 

Svenska artister (X): Jokkmokks-Jokke

30 december, 2012

Jokkmokks+JokkeJokkmokks-Jokke i lappdräkt på 50- eller 60-talet.

Det har väl funnits få svenska artister som spridit så mycket glädje och välvilja omkring sig som Jokkmokks-Jokke. Klicka på länken till hans ”Gulli-Gullan” här så förstår ni omedelbart varför:

Jokkmokks-Jokke föddes som Bengt Simon Johansson i byn Djupbäck i Jokkmokks kommun i Norrbotten den 15 maj 1915. Han dog i Nacka utanför Stockholm den 15 juni 1998. 1974 tog han sig familjenamnet Djupbäck efter hembyn och lade samtidigt Jokkmokks-Jokke till sina övriga förnamn.

Jokke arbetade som banarbetare vid Statens Järnvägar (SJ) innan han anlände till Stockholm 1954. Här lanserades han av den legendariske nöjesprofilen (och tidigare OS-guldmedajören i trestegshopp och sportjournalisten) Topsy Lindblom samt bereddes tillfälle att uppträda på dennes etablissement Nalen på Regeringsgatan.

Det stora genombrottet kom 1963 med ovannämnda sången ”Gulli-Gullan”, som skulle bli Jokkes signaturmelodi genom alla år. 1971 parkerade han på Svensktoppen med ”Tillbaka till min hembygd” och 1972 belönades han med sin första guldskiva. 1973 genomförde han en turné i Nordamerika från svenskbygderna i norr till Tijuana och  Enzemada ett stycke in i Mexiko. I USA blev han av en tidning kallad ”Sveriges Johnny Cash”, vilket kanske förefaller något malplacerat.

Här följer sången ”Jag är fri”:

http://www.youtube.com/watch?v=tfF5jjswlxU

Jokkmokks-Jokke uppträdde oftast i sin karaktäristiska samemundering men lär inte själv ha varit av samisk härkomst. Han hann även medverka i några Åsa-Nisse-filmer samt komponera musik till en av dessa.

1983 ”kidnappades” Jokke av programledaren Lasse Holmqvist att medverka i dennes vid denna tid omåttligt populära TV-program Här är ditt liv, där en rad kända men även för en större publik mindre kända personer medverkade. Till programmet inbjöds bland andra Jokkes lärarinna från byn Porsi 50 år tidigare.

JOKKE_~2

Jokke, eller Bengt som han naturligtvis kallades i skolan, fick då tillfälle att rikta skarp kritik mot skolsystemet och den däri ingående så kallade paragraf 48, som tillät elever som ansågs sakna studiebegåvning eller kom från mindre bemedlade hem att sluta skolan i förtid och ge sig ut i förvärvslivet.  Jokke menade att den bristfälliga skolgång han därmed fick hämmade honom i vuxenlivet. Han hade för övrigt bottenbetyget C i sång.

Till Jokkmokks-Jokkes enorma popularitet bidrog att han hade ett gott hjärta och uppträdde mycket på sjukhus och ålderdomshem. Många av sina gage skänkte han till välgörande ändamål. Han slog talrika publikrekord under sina folkparksturnéer och spred glädje överallt där han drog fram med sin hälsningsfras ”Tjosan, tjosan”.

Sitt sista TV-framträdande gjorde Jokkmokks-Jokke i Café Norrköping 1993.

Bengt Simon Jokkmokks-Jokke Johansson Djupbäck avled i Nacka 84 år gammal men begravdes i Vuollerim i samma grav där hans sju år äldre hustru Hildur (1908-95) begravts tre år tidigare.

Redan under sin livstid, 1993, fick Jokkmokks-Jokke ett museum i byn Porsi, där han alltså gått i skola. Information om muséet finns här:

http://www.jokkmokksjokke.com/

Slutligen kanske ni undrar hur ”Gulli-Gullan” låter på engelska. Svaret finns här tillsammans med några vyer från Amerika-turnén 1973:

http://www.youtube.com/watch?v=GupB520gxIE

Allra sist skall framhållas att Jokkmokks-Jokke var något av ett rött skynke för kulturelitister och andra som inte ansåg det vara riktigt fint att vara glad och sjunga för gamla och sjuka. Dessa blev närmast uppretade av hans genuina folklighet. Hans popularitet i dessa kretsar stärktes inte av att han politiskt stödde Moderaterna.