Posted tagged ‘Odeon’

Svenska artister (XIII): Ernst Rolf

29 mars, 2013

Ernst_Rolf_01Nordens elegante revykung Ernst Rolf.

Julaftonen 1932 inträffade ett sällsamt drama i anslutning till bryggan vid Mölna gård på södra Lidingön utanför Stockholm. Revykungen Ernst Rolf hade vid femtiden på eftermiddagen anlänt i en droskbil till gården, där han tidigare bott några somrar.

Rolf hade enligt ett ögonvittne som bodde på gården betett sig aningen underligt – gått omkring av och an och pratat för sig själv. Därefter gick han ut på bryggan och satte sig på en pållare. Så reste han sig plötsligt och hoppade ner i vattnet. Han hade varit högst en minut i det kalla vattnet, ropat på hjälp och tagit några simtag i riktning mot bryggan. Han fick hjälp av trädgårdsmästaren att kravla sig upp på bryggan.

Ernst Rolf hade troligen kunnat undkomma med livet i behåll från sitt misslyckade självmordsförsök om han tagits om hand omedelbart och körts till sjukhus. Nu blev det inte så. Om det som följde närmast efter det att Rolf tagit sig upp på bryggan står följande att läsa i Ny svensk historia: Gustaf V och hans tid 1928-1938. En bokfilm av Erik Lindorm (Wahlström & Widstrand 1940):

Rolfs stora hund – det var en Grand Danois – hade därunder stått stilla och sett på, men när hans husbonde väl var uppe på bryggan och sjunkit ihop där hade han ställt sig över Rolfs kropp och hindrat räddaren att närma sig. Hunden visade tänderna och var tydligen beredd att gå till anfall. Först sedan man anskaffat långa störar kunde man driva honom åt sidan. Därunder hade en halvtimme förflutit, och det troliga är väl att det var under denna halvtimme på bryggan Rolf ådrog sig sin lunginflammation, varvid man dock också får ta i betraktande att kraftiga veronaldoser kunna påskynda lunginflammationen. Det är nämligen nu bevisat att Rolf innan  han hoppade i vattnet förtärt åtskilligt veronal.

Sedan hunden motats bort fördes den svenske revycharmören i ilfart till Serafimerlasarettet i Stockholm, men med de medel läkarvetenskapen då förfogade över stod hans liv icke att rädda. Rolf avled således vid tolvtiden på natten mellan juldagen och annandagen 1932. Hans stoft jordfästes i Engelbrektskyrkan den 1 januari 1933.

Jordfästningen förrättades av komminister August Lindh under det att tonsättaren Oscar Lindberg på orgel framförde Beethovens sorgmarsch. Hovsångare David Stockman sjöng, passande nog, ”O, Herre, jeg er meget traet” av Melartin. Därpå kördes kistan från kyrkan till krematoriet på en öppen katafalkvagn framför vilken en trettiomannaorkester paraderade. Det har beräknats att omkring 60 000 människor följde den älskade underhållaren till den så kallade sista vilan på Norra begravningsplatsen.

Ernst Rolf var vid sitt frånfälle deprimerad till följd av såväl ekonomiska som äktenskapliga problem: han var jagad av långivare och den älskade (tredje) hustrun Tutta Rolf  hade förklarat att hon inte orkade med maken längre. Bara ett par dagar före sin död – dagen före julafton – hade Ernst Rolf spelat in en nyårshälsning, där han såg tillbaka på det gamla och framåt mot det nya året 1933 som han alltså aldrig fick uppleva:

http://www.youtube.com/watch?v=8RAJtqXmRrw

Sagan om Nordens revykung Ernst Rolf började den 20 januari 1891 då han föddes som Ernst Ragnar Rolf Johansson som ett av tre syskon på den lilla gården Elsborg nära Falu koppargruva. Fadern var skräddare. Unge Ernsts musikaliska begåvning upptäcktes tidigt, och han uppträdde i tidiga barnaår tillsammans med den äldre pianospelande brodern Birger på IOGT.

loppLoppis på Elsborg (Ernst Rolf-gården).

När han 1906 började arbetade på postorderfirman Åhlén & Holm i Insjön blev han bekant med den revyaktive föreståndaren Ragnar Åkerblom. Johansson och Åkerblom började snart uppträda som bondkomikerduon Hammarlund & Schröder.

Redan 1907 slutade den blivande revykungen på postorderfirman och tog sig artistnamnet Ernst Rolf. Han uppträdde som skådespelare och vissångare och visade sig vara en hejare på att till texterna plocka upp melodier som folk kom ihåg. Det är därför ingen tillfällighet att sånger såsom ”Mitt svärmeri är alltså här”, ”De´ä´grabben med chokla´i”, ”Ju mer vi är tillsammans”, ”Jag är ute när gumman min är inne” och icke minst ”Bättre och bättre dag för dag” fortfarande är högst gångbara när det vankas allsång. För texterna svarade låtskrivarsignaturer som Gösta Stevens, Dix Dennie, Herr Dardanell och Berco.

”Jag är ute när gumman min är inne”:

http://www.youtube.com/watch?v=rKuL1p6Qc4E

”Bättre och bättre dag för dag”:

http://www.youtube.com/watch?v=jNzhVwWoqGA

”Åh, i morgon kväll” samt ”Mitt svärmeri är alltså här” (med tal av Uno Myggan Ericson):

http://www.youtube.com/watch?v=WlYAQN54g_Y

Ernst Rolf begick sin skivdebut 1910 med tre titlar på bolaget Gramophone, en föregångare till His Master´s Voice (Husbondens röst). Han skulle bli otroligt produktiv genom åren och gjorde sammanlagt 851 skivinspelningar. Under senare år gjordes alla dessa på skivbolaget Odeon. Revykung kunde Rolf börja titulera sig efter revyn Lyckolandet som uruppfördes på Oscarsteatern i Stockholm 1 januari 1924. Enligt den välvilliga kritiken var detta en för Sverige helt ny teaterform som kombinerade kabaréteater med amerikanskt showande.

Under återstoden av Rolfs tragiskt korta revy- och levnadsbana kom Leve kvinnan (1925), Rolf-Revyn (1927), Rolfs Jubileumsrevy (1927-28), Rolfs Revy 1930 (1930), Rolfs Revy av Karl Gerhard (1931) samt Rolfsexpressen ut i det blå (1932). Fenixkabarén hade kommit redan 1917 och Kvinnan du gav mig 1920.

250px-Ernst&TuttaRolfinHollywoodErnst och Tutta Rolf i Hollywood 1930.

För Rolfsexpressen lät Rolf göra följande reklamfilm som visades i biosalongerna där bland andra artister märks den något överviktige Skåne-sångaren och aktören Edvard Persson:

http://www.youtube.com/watch?v=5XdeqkHVwdA

Rolfs filmer kan räknas på ena handens fingrar: Åh, i morron kväll (1919), Styrman Karlssons flammor (1925), Hans livs match (1932) och Rolfexpressen (1932).

Ernst Rolf var alltså gift tre gånger:

1916-23 med norskan Margit Strugstad (1881-1955). Barn: Sven-Erik Rolf (1917-88), Aniti Rolf (född 1919). Aktören Sven-Erik Rolf deltog i Andra världskriget på Tysklands sida i Waffen-SS och medverkade i tyska propagandasändningar i radion. Margit Strugstad var norsk generalsdotter.

1924-27 med konstnärinnan och kostymdesignern Margareta (Gueye) Rolf, född Wetterstrand (1902-73). Paret fick sonen Lars Rolf (1923-2001), som blev konstnär.

b6f97a3bdc85adbOscarsbelönade filmredigerarenTom Rolf.

1930-32 med den norskfödda skådespelerskan och sångerskan Jenny (Tutta) Rolf, född Berntzen (1907-94). I äktenskapet föddes sonen Tommy Rolf, som föddes på nyårsafton 1931. Han skulle som Tom Rolf bli en förstklassig filmredigerare i USA med en Academy Award (Oscar) för bästa filmredigering i The Right Stuff 1983.

1985 öppnades i Falu kommun på Styraregatan 28 Ernst Rolfs barndomshem under namnet Ernst Rolf-gården. Här kan den intresserade insupa en tidstypisk miljö och beskåda en utställning med revykungens liv och gärning som tema. Kaffeservering finns.

Det kan avslutningsvis och utan någon som helst överdrift sägas att Ernst Rolf var en av Sveriges största underhållare och genuina glädjespridare genom alla tider. Som sådan har han en given plats i mitt artistgalleri. För den som vill läsa mer rekommenderas Uno Myggan Ericsons: Ernst Rolf (1968).

Svenska artister (VII): Margareta Kjellberg

23 september, 2012

Margareta Kjellberg (1916-2005).

Margareta Kjellberg var en av våra mest älskade vissångerskor och på senare dagar även historieberättare. Hennes långa karriär var både intressant och omväxlande.

Född i Nyadal nära Härnösand den 3 februari 1916 kom Margareta Kjellberg att växa upp i Saltsjöbaden utanför Stockholm. På den senare platsen föddes hennes ett år yngre syster  Marianne (1917-99), som i likhet med Margareta blev sångerska och filmaktris i mindre skala. Margareta inledde sin bana som tonårig jazzsångerska i England i Jack Hyltons (1892-1965) orkester. Hemma i Sverige igen blev hon medlem i Visans vänner samt Konstnärsgillet.

Kjellberg lärde sig spela gitarr under sommarvistelser hos farföräldrarna i Västergötland. 1935 debuterade hon i Blanche-Revyn i Stockholm där hon även medverkade 1936 och 1940. Hösten 1945 uppträdde hon i Köpenhamn. Under senare hälften av 1930-talet medverkade hon i tre filmer, bland annat ”Goda vänner och trogna grannar” 1936.

 Jack Hylton, orkesterledare.

Margareta är huvudsakligen känd för sina unikt personliga tolkningar av visor, skillingtryck och barnvisor. Hon hördes genom åren mycket ofta i radion  – hon gjorde ett stort antal skivinspelningar på skivbolagen Decca. Kristall och Odeon – och debuterade i televisionen i familjeprogrammet ”Sigges Cirkus” med Sigge Fürst  som programledare. Från 1983 var hon programledare tillsammans med Ewert Ljusberg i SVT-inslaget ”Har ni hört den förut?” Kjellberg var aktiv i viskretsar ända fram till 2004. Hon avled året därefter.

Här ett avsnitt ur berättarprogrammet ”Har ni hört den förut?”:

http://www.youtube.com/watch?v=aAYvQXYwUUc&feature=related

Ett citat som tillskrivs Margareta Kjellberg lyder:

Ålderdomen är inget skäl att inte göra det man har lust med.

Personligen uppskattar jag Kjellberg mest som tolkare av skillingtryck. Jag har ännu ej hört ett skyllingtryck exekverat av henne jag inte fått tårar i ögonen, alternativt storgråtit, av. Så fram med stora näsduken nu, kära läsare! Här följer länkar till ett knippe skillingtryck sjungna av Margareta:

”Husarvisan”:

http://www.youtube.com/watch?v=MNoFV6V-Xgw

”Alpens ros”:

http://www.youtube.com/watch?v=hlWTzUQUxco

”Älvsborgsvisan”:

http://www.youtube.com/watch?v=TANffkA6kBE&feature=related

”Grevevisan”:

http://www.youtube.com/watch?v=J-GLuLbsJcI

”Kors på Idas grav”:

http://www.youtube.com/watch?v=MSSerHRc6yI

En sång av ett helt annat slag är ”Hottentottvisan” som jag minns från radion på 1950-talet. Den kan nog inte kallas särskilt politiskt korrekt med nutida värderingar men var fullständigt oförarglig när den spelades in:

http://www.youtube.com/watch?v=mnyxf3n1oc8

En annan barnvisa jag minns från yngre dar är ”Svansen på Skansen – chimpansen”:

http://www.youtube.com/watch?v=GsiPcIecViY

Om den oefterhärmliga Margareta Kjellberg kan vidare sägas att hon gjorde två tioveckors turnéer i USA på egen hand samt att hon tilldelades Nils Ferlin-sällskapets Trubadur- pris (1992) samt Fred Åkerström-stipendiet 1999.

Hon fick slutligen tre barn: Gunnar (född 1938), Göran (född 1941) och Elisabeth (1943). Gunnar blev trummis, Göran skådespelare och Elisabeth konstnärinna.