Glömda svenska fotbollshjältar (V): Malte Mårtensson avgjorde mot Tyskland i Berlin

Malte Mårtensson gör första målet i cupsemifinalen mot Degerfors på Olympia 1941. Det skulle bli ytterligare fem nätkänningar för ”Svarta Blixten”.

Malte Mårtensson togs i en omröstning om Helsingborgs IFs bästa lag genom tiderna i Helsingborgs Dagblad 2007 ut som klubbens bästa högerytter, en position som numera felaktigt brukar ”översättas” med höger mittfältare – yttrarna var inga ”mittfältare” utan utpräglade anfallare. Med 612 matcher i den röda HIF-tröjan 1934-53 är han klubbens näst ”meste” spelare efter målvaktslegendaren Kalle Svensson. https://www.hd.se/2017-09-13/malte-martensson-svarta-blixten-skrev-historia

Malte Harald Mårtensson (1916-73) föddes den 24 september 1916. Han påbörjade sin spelarkarriär i den mindre klubben Hälsingborgs AIS men gick 1934 med i Hälsingborgs IF vid 18 års ålder. A-lagsdebuten lät vänta på sig till den 24 mars 1935, då HIF mötte Malmö FF i en match om Jubileumspokalen. Landslagsdebuten skedde 1937.

Hälsingborgs IF årgång 1944-45 i Rekord-Magasinet. Malte Mårtensson längst till vänster i bakre raden.

Mårtensson blev snabbt känd som ”Svarta Blixten” på grund av sin hårfärg och sin snabbhet som högerytter i dåtidens femmannakedja. Säsongen 1940-41 var han med om att spela hem ”dubbeln”, då Hälsingborgs IF  vann såväl den nyinstiftade svenska cupen som allsvenskan och blev svenska mästare. Klubben kallades förr i tiden ibland ”mjölkkossan”, ett smeknamn som kom till 1925 då Skåne-laget drog storpublik överallt och därmed ”mjölkade” in stora summor i matchintäkter åt klubbarna.

En minnesvärd insats gjorde Malte Mårtensson i cupsemifinalen mot Degerfors IF hemma på Olympia 1941, då han spelade in samtliga mål när HIF vann med 6-2 på en sjöblöt hemmaplan. I finalen mot IK Sleipner från Norrköping blev det seger med 3-1.

Malte Mårtensson gjorde tre mål på 16 A-landskamper och två mål i sin enda B-landskamp. Det hade tvivelsutan blivit betydligt fler landskamper om inte Andra världskriget kommit emellan och kraftigt begränsat det internationella idrottsutbytet. Stor hjälte blev Malte då han gjorde det avgörande målet när Sverige besegrade Tyskland med 3-2 i Olympiastadion i Berlin den 20 september 1942 inför 90 000 åskådare. https://www.fokus.se/2008/05/nar-sverige-slog-nazityskland/

Malte Mårtensson i färd med att spela in Sveriges andra mål i 4-2-segern mot Tyskland på Råsunda 1941.

Att Sveriges landslag reste till Nazitysklands huvudstad mitt under brinnande världskrig krig ansågs givetvis mäkta kontroversiellt, men det gällde att tillvarata de möjligheter till landslagsspel som bjöds under denna bistra tid. Under perioden 1940-43 spelade Sverige 16 landskamper mot Finland, Danmark, Tyskland, Ungern och Schweiz. Förutom två segrar mot Tyskland hemma respektive borta 1941 och 1942 är det mest anmärkningsvärda resultatet en smått otrolig 7-2-seger borta mot meriterade Ungern den 7 november 1943. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_herrlandskamper_i_fotboll_1940%E2%80%931949

Malte Mårtensson var en av deltagarna i Hälsingborgs IFs drömturné i Ostasien 1949, som jag tycker det kan vara värt att skriva litet mer utförligt om. Skåningarna spelade tolv matcher varav elva vunna och en oavgjord med målskillnaden 37-8. Första anhalt på turnén  var Saigon i dåvarande Franska Indokina, sedermera Vietnam. I en match mot Saigons stadslag i 40 graders värme vann de blå-röda svenskarna med 5-0; Malte gjorde 1-0-målet i sin 500e match i HIF-tröjan. Det vietnamesiska landslaget slogs med 2-1.

Härefter ställdes kosan till Hongkong. Det blev tre segrar på lika många matcher – Hongkongs stadslag 2-1 och 5-1 samt Kinas olympialag 7-1. Efter Hongkong väntade Indien. I Calcutta kom den enda poängförlusten med 0-0 mot det barfotaspelande och oerhört tekniskt skickliga laget Mohun Bagan. Mot indiska mästarna East Bengal blev det svensk 2-0-seger efter en fantommatch av Kalle Svensson i målet. Därefter slog HIF Calcutta med 1-0.

Nästa anhalt på drömresan blev Rangoon och Burma, där det burmesiska landslaget klarades av med 4-0 respektive 4-2. Sista resmålet var Egypten, där de svenske tvingades uthärda en ohyggligt osportslig publik. Trots det blev det segrar med 2-0 i Kairo och 3-2 i Alexandria. Bäste målgörare under turnén blev den kortvuxne Sven ”Flua”  Persson med åtta fullträffar. Det är värt att notera att HIF-sejouren i Orienten skedde före reseboomen, då det var mycket sällsynt med omfattande utlandsresor av detta slag. Den skildrades utförligt i bland annat tidskriften All Sport. 1951 gjorde klubben en andra resa i österled, denna gång till Japan.

Malte med ”mjölkkossan”, den välkända äldre symbolen för Hälsingborgs IF, 1959.

Efter sin aktiva spelarkarriär blev Malte Mårtensson från 1953 tränare och styrelseledamot i HIF. 1966 miste han synen i en trafikolycka på väg till en reservlagsmatch och tvingades då sluta som tränare – som medlem i klubbstyrelsen kvarstod han dock till 1970. När han besökte lagets matcher fick han dessa refererade för sig av en medföljande vän.

Malte Mårtensson avled på påskdagen den 22 april 1973 endast 56 år gammal.

Fotnot: Staden Helsingborgs namn stavades 1912-1972 ”Hälsingborg”.

Nordkorea ställer krav

John Kerry och hans sydkoreanska motsvarighet Yun Byung-se.

Nyligen genomförde USAs utrikesminister John Kerry en rundresa i Ostasien och besökte då Sydkorea, Kina och Japan. Målsättningen var att få till stånd en enad front mot det hot den oberäkneliga kommunistdiktaturen Nordkorea utgör mot freden, inte bara i den aktuella regionen utan i hela världen.

Kerry konstaterade bland annat:

Vi är alla överens om att Nordkorea inte kommer att accepteras som en kärnvapenmakt.

Kerrys sydkoreanske kollega Yun Byung-se höll med och inskärpte, att Nordkorea utan tvivel har en nukleär kapaicitet redan i dag. Denna bedöms dock inte vara tillräckligt utvecklad för att tillåta precisionsavfyringar av kärnvapenbetyckade missiler, låt vara att nordkoreanerna själva gärna vill låta påskina just detta. Yun efterlyste även ett ”aktivt svar” från nordkoreansk sida.

Ett  svar levererades också nyligen från Nordkorea. Detta bestod i ett antal krav vilka redovisas av det amerikanska nyhetsmediet Fox News här:

http://www.foxnews.com/world/2013/04/18/north-korea-demands-end-sanctions-end-drills-as-conditions-for-resuming-talks/

Nordkorea kräver således ett stopp för alla sanktioner riktade mot landet; att alla gemensamma militärövningar mellan USA och Sydkorea ställs in; att USA avlägsnar alla kärnvapeninstallationer i Sydkorea och regionen i stort; att Sydkorea upphör med alla utfall mot Nordkorea.

Kim Jong-un inspekterar en nordkoreansk stridsvagn.

För närvarande pågår en amerikansk-sydkoreansk militärmanöver kallad Foal Eagle, vilken avses fortsätta till slutet av april. Sådana övningar genomförs varje år. USA har för närvarande 28 500 soldater i Sydkorea som värn mot en eventuell attack från norr. Förra månaden drabbades vidare Sydkorea av cyberattacker som stängde ner bland annat banker samt datorer hos sydkoreanska nyhetsmedier – enligt sydkoreanerna låg Nordkorea bakom.

De nordkoreanska kraven har mottagits kallsinnigt i USA och Sydkorea, som ser mönstret upprepa sig: först svarar Nordkorea för provokativa uttalanden och militära åtgärder för att sätta press på omvärlden, därefter ställer man en rad krav för att upphöra med sina aggressioner.

Den här gången har dock den nye ledaren, Kim Jong-un, gått osedvanligt långt genom blodtörstiga uttalanden om nukleär ödeläggelse och genom att flytta avskjutningsramper med vidhäftande missler så att de kan nå mål i Sydkorea, Japan och amerikanska mål i Stilla havet. Dessutom har den interkoreanska samarbetszonen i Kaesong stängts ner. Förutom att vinna internationella fördelar vill den ännu ej 30-årige Kim genom sina ustpel av allt att döma stärka sin inhemska maktposition.

En sydkoreansk delegation besöker Rangoon i Burma 1983. Några sekunder efter att denna bild tagits var samtliga döda, offer för ett nordkoreanskt bombattentat riktat mot Sydkoreas president Chun Doo Hwan. Presidenten undkom attentatet.

När den Schweiz-utbildade Kim Jong-un tog över den yppersta makten i Nordkorea efter sin far Kim Jong-il för ett och ett halvt år sedan, fanns förhoppningar i omvärlden om att unge Kim skulle genomföra nödvändiga ekonomiska reformer i den utfattiga och svältande kommunistdiktaturen. I stället finns tecken på att Kim Jong-un är på väg att bli en ännu värre diktator än fadern Kim Jong-il och farfadern Kim Il-sung.

Det menar den nordkoreanske avhopparen Rim Il, som mot alla odds lyckades fly från Nordkorea i slutet på 1990-talet och nu är en respekterad författare och kommentator i Sydkorea. Han har bland annat skrivit en bok om Kim Jong-il. Läs om Rims synpunkter i en DN-intervju här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5444182

Det är sedan lång tid tillbaka känt att det över hela Nordkorea finns ett antal slavarbetsläger där det råder de mest omänskliga förhållanden, men som först på senare tid på allvar börjat uppmärksammas av omvärlden. Jag skrev följande om de nordkoreanska lägren för ett par år sedan:

https://tommyhansson.wordpress.com/2009/10/13/nordkoreas-lagerssystem-i-nytt-ljus/

Frågan är hur länge den nordkoreanska regimen kommer att kunna fortsätta existera. Att det finns ett uppdämt folkligt missnöje med de usla förhållandena i landet är känt, icke minst genom avhoppares vittnesbörd. Ute i provinserna har, trots de drakoniska straff som väntar, skett spontana folkliga uppror mot en övermakt som berikar sig själv på folkets bekostnad.

Koreakriget (1950-53) pågår tekniskt sett fortfarande.

För den som vill läsa mer om fenomenet Nordkorea rekommenderas boken Alla monster måste dö (Albert Bonniers förlag 2011) av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman. Boken bygger på en gruppresa till Nordkorea och kom ut strax före Kim Jong-ils frånfälle. Boken skildrar ett absurt samhälle byggt på propagandalögner, minutiös kontroll av medborgarna och extremt militärstyre.

Det är alltför lätt att slå sig till ro i den fromma förhoppningen att Kim Jong-un är något slags pajas som bara snackar och ingenting gör. En sådan förhoppning har omvärlden inte råd med. Den nordkoreanska regimen har tidigare startat ett förödande krig, vilket tekniskt sett fortfarande pågår eftersom inget officiellt fredsfördrag slutits, samt sprängt sydkoreanska flygplan i luften, sänkt sydkoreanska fartyg och upprepade gånger sökt mörda sydkoreanska presidenter.

Den som därför tror att Kim Jong-un skulle dra sig för att som en desperat åtgärd attackera omvärlden med kärnvapen bör tänka om.