Åsiktsfascism vid fikabordet – en gammal usel idé

 Maria Lindahl vill stoppas olämpliga åsikter i fikarummen och kasta ut SD ur riksdagen. Foto: SVT Debatt

http://debatt.svt.se/2013/12/27/sag-stopp-till-rasismen-redan-vid-fikabordet/

En yngre kvinna vid namn Maria Lindahl uppges på SVT Debatt den 27 december ha startat en Facebook-sida kallad Fikabordsuppropet. Se länken ovan. Gruppens målsättning framgår av följande citat: ”På arbetsplatser och familjefester runt om i landet dras det dagligen skämt om invandrare, homosexuella och andra utsatta grupper. Därför har jag startat ett fikabordsupprop.”

Enligt Maria Lindahl skall man ”säga ifrån” varje gång man hör ett dylikt skämt, även om detta skulle leda till dålig stämning och att den som behagade skämta känner sig förolämpad och kanske svarar argt tillbaka. Lindahls ambitioner sträcker sig dock långt utanför fikarummens hank och stör:

Min långsiktiga förhoppning är dock aningen snävare, nämligen att få bort ett parti – SD – ur riksdagen…2014 ska bli året då rasismen kastas ut ur riksdagen och ut ur fikarummen.

Således vill Lindahl ha bort vad hon subjektivt kallar ”rasismen” men ersätta denna förvisso obehagliga företeelse – i alla fall när den är verklig och inte fiktiv vilket ofta är fallet – med en åsiktsfascism som inte tillåter meningar som avviker från den ”anständiga” politiska korrektheten.

Lindahl får givetvis använda vilka metoder, så länge dessa håller sig inom det lagligas gräns, hon vill i syfte att puffa för de politiska idéer hon sympatiserar med och/eller motarbeta de partier hon inte uppskattar. Uppenbarligen anser hon sig ha rätt, vett och etikett på sin sida. Och visst får hon och hennes desperata vänner bland PK-folket ”säga ifrån” vid vilka fikabord de vill.

Det tycks mig dock som om den väna Maria här drabbats av något som tangerar storhetsvansinnets domäner. Man förändrar till en början knappast det politiska landskapet genom att säga sin mening vid fikabordet.

Till yttermera visso. Tvärtom kan effekten av hennes så kallade uppror teoretiskt bli den rakt motsatta: att den som visar prov på kemisk humorbefrielse genom att racka ner på ”olämpliga” skämt får fler emot än med sig. Med tänkbar påföljd att hon hjälper det förkättrade SD till riksdagsmandat partiet eljest icke skulle ha fått.

Så kan det gå om inte haspen är på.

 Det gäller att hålla tand för tunga…eller?

Idén med klinisk frånvaro av olämpliga åsikter vid det så kallade fikabordet är för övrigt gammal. Den är ett hugskott som troligen kommer från det kollektiv av mångfalds-, demokrati- och toleransstrateger som i beklaglig mängd befolkar stads- och kommunhus i hela vårt avlånga land från Ystad till Haparanda.

En av dem som tillhör sistnämnda klientel är Paki Holvander vid Södertälje kommun, som jag skrivit om tidigare på min blogg och därvid fått bassning från såväl kommun som lokalpress. I Holvanders sammanställning av tillåtna respektive bannlysta ord och uttryck som kommunen låtit sprida finns bland annat följande passus:

Man ska agera i stället för att bara prata. Det gäller att stoppa dumheter som när någon sitter och uttrycker sig fördomsfullt eller rasistiskt vid fikarasten. Då får man inte bara låta sådant passera. I stället kan man fråga den personen om sitt sätt att uttrycka sig så att han eller hon kommer till insikt om vad han eller hon egentligen säger.

Således exakt samma tongånger som de vilka Maria Lindahl torgför men utan att SD nämns vid namn.

Läs gärna min bloggtext i ämnet här:

https://tommyhansson.wordpress.com/category/politisk-korrekthet/

Åsikstsfascism vid fikabordet är enligt mitt förmenande en riktigt usel idé. Dels företräder den en form av muntlig censur som riskerar skapa dålig stämning på arbetsplatsen och därmed otrivsel bland de anställda, något som givetvis gör dem till sämre medarbetare. Dels motverkar åsiktsfascismen sitt eget syfte eftersom den nästan säkert väsentligt minskar populariteten för PK-åsikterna.

 Det finns många åsikter att reagera mot, Maria Lindahl…

För övrigt undrar jag litet över Lindahls reaktion om hon skulle stöta på vildsinta uppmaningar från AFA- och Revolutionära Fronten-typer om att ”slå Jimmie Åklesson gul och blå”, ”skicka grisen till slakt” och så vidare. Det är nog ingen vild gissning att hon de gångerna avstår från att ”säga ifrån”.

De fromma förhoppningarna om att ”kasta ut” SD ur riksdagen gör Maria Lindahl väl i att glömma. Om jag vore partipolitiskt obunden och drabbats av en skopa ovett för något jag sagt vid fikabordet som inte fallit Lindahl eller hennes meningsfränder på läppen, skulle jag inte bara rösta på Sverigedemokraterna själv.

Jag skulle därtill uppmana mina vänner och bekanta att gå och göra sammalunda.

Min blogg på förstasidan!

Det är inte varje dag min enkla blogg hamnar på förstasidan tillsammans med ett jätteporträtt av mig själv.

Så skedde emellertid den 5/6 2013, då den gratisutdelade lokaltidningen Södertäljeposten (SP) uppmärksammade min bloggtext ”Hotet från den politiska korrektheten” för några dagar sedan:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/05/29/hotet-fran-den-politiska-korrektheten/

Jag funderar starkt på att sätta förstasidan i fråga inom glas och ram. 

Som lokalblad med utdelningsområde i Södertälje med omnejd noterade tidningen att jag, som ett exempel på politiker och tjänstemän som ser som sin livsuppgift att gå i bräschen för den politiska korrektheten, omnämnde Södertälje kommuns så kallade mångfaldsstrateg Paki Holvander. Hon har arbetat med ”mångfaldsfrågor” sedan 1993 och anställdes av kommunen 2008. Hon har talrika bröder och systrar i andra kommuner, men det är alltså henne jag råkar känna till bäst.

Den direkta orsaken till att jag tog upp Holvander i sammanhanget var den politiskt korrekta ordlista som enligt SP är en ”sammanställning av ord och uttryck, från källor som Socialstyrelsen och DO, tänkt för den som är osäker på vissa ords betydelse”. Ordlistan sägs, förutom till kommunens politiker och tjänstemän, ha delats ut till gymnasieskolor. Den kommer även att distribueras i grundskolan.

SPs definition är dock högst ofullständig. Holvanders ordlista delar in vissa ord och uttryck i kategorier, där vissa försetts med varningstext och därmed anses direkt olämpliga att använda. Andra har försetts med epiteten Tänk först, Tänk till alternativt Se upp. ”Homolobbyn” är exempelvis ett ord som man enligt Holvander bör se upp med. Detta därför att, då man använder detta ord, avser ”grupp som enligt dem som använder begreppet fått alldeles för stor makt”.

Ordet anses enligt aktuell sammanställning rentav vara så pass förgripligt att det kan ”jämföras med föreställningen om den judiska världskonspirationen. Se hjärnspöke.” Att hävda att det finns en påtryckargrupp som främjar de homosexuellas rättigheter i samhället anses alltså, enligt Paki Holvanders sammanställning, vara jämförbart med att påstå att det finns en judisk världskonspiration! Vidare kommentarer tämligen överflödiga.

För den som inte vill råka ut för PK-censuren är det säkrast hålla tand för tunga.

Paki Holvander, som i likhet med denna bloggare intervjuas i nämnda SP-artikel, är inte glad över att jag skrivit om henne samt publicerat hennes bild. ”Man måste bemöta det här, så här får han inte hålla på”, citeras hon i artikeln. I ett mejl till tidningen skriver hon enligt artikeln: ”Jag känner mig djupt kränkt att han hänger ut mig med bild och påstår att jag reglerar/kontrollerar vad folk får säga eller inte säga. Vet inte varför han gör det. Ser allvarligt på situationen.”

”Djupt kränkt”, ja det var ju inte särskilt otippat sagt av en person som för själva sitt uppehälle är beroende av att kränkthetsindustrin förblir intakt. Till Paki Holvander vill jag, för den händelse hon läser min blogg, svara: jodå, så här får ”han” (det vill säga jag) visst ”hålla på”. Ägnar man sig som kommunal tjänsteman åt politisk agitation på betald arbetstid får man finna sig i att bli granskad. Stadshuset är ingen skyddad verkstad, fredad från all insyn.

Och visst är Holvander mycket intresserad av att reglera och kontrollera vad folk får och inte får säga. I en intervju som gjordes i Dagens Nyheter i samband med att hon anställdes vid Södertälje kommun citerades hon så:

Man ska agera i stället för att bara prata. Det gäller att stoppa dumheter som när någon sitter och uttrycker sig fördomsfullt eller rasistiskt vid fikarasten. Då får man inte bara låta sådant passera. I stället kan man fråga den personen om sitt sätt att uttrycka sig så att han eller hon kommer till insikt om vad han eller hon egentligen säger.

Den som säger sitt hjärtas mening om exempelvis den överdimensionerade invandringen, homosexlobbyns makt – ja, dess makt över åsiktsbildningen är faktiskt betydande – eller något annat kontroversiellt ämne, som inte faller Holvander eller några av hennes kolleger i andra kommuner på läppen, skall således hutas åt och få sig  en föreläsning om vad som är lämpligt att säga.

Vad är detta om inte uttryck för en oförblommerad vilja att bestämma över vad folk skall och inte skall få säga? Som jag ser det är detta synsätt ett direkt hot mot demokratin och yttrandefriheten.

Det kanske mest anmärkningsvärda i Holvanders politiskt korrekta ordsammanställning är kanske definitionen av ”Islamist”. En sådan förklaras vara ”en muslim som bejakar sin religion”. Snälla nån.

Jag skulle vilja påstå att detta är en rent felaktig definition. En islamist är enligt gängse språkbruk en extremistisk muslim som bejakar våld i kampen för att göra hela världen till ett islamskt kalifat styrt enligt sharialagen. Bejaka sin religion, om denna är islam, kan man självfallet göra utan att vara islamist.

Islamister på marsch. Enligt PK-tjänstemannen personer ”som bejakar sin religion”.

Paki Holvanders reaktion på min bloggtext är blott alltför typisk. Övertygad om att hon representerar toleransen och godheten tål hon ingen kritik. Då känner hon sig kränkt och förnärmad och deklarerar att ”så får han inte hålla på”. Just det. Någon kritik av den politiskt korrekta indoktrineringsverksamhet hon och otaliga andra tjänstemän, politiker, media och påtryckargrupper sysslar med anser hon inte skall tillåtas. Då blir det genast tal om censur och inskränkningar i yttrandefriheten. Typiskt PK-syndrom, med andra ord.

Det skall bli spännade att se vilka åtgärder fru Holvander har tänkt sig för min del. DO-anmälan? Kommunalt yttrandeförbud? Skarpt uttalande från kommunstyrelsens ordförande? Den som lever får se.

Hotet från den politiska korrektheten

http://www.youtube.com/watch?v=kEMOJQ_MfTo

För de av mina läsare som funderat över ett av vår tids största gissel – den politiska korrektheten – erbjuder jag här en länk till den läsvärda och synnerligen informativa sajten Avpixlats presentation av fenomenet.

Den politiska korrektheten förrycker den fria debatten, stigmatiserar oliktänkande och skapar ett ogästvänligt samhällsklimat där iskall intolerans och gudsnådelig ”godhet” härskar. Den politiska korrekheten, eller bara ”PK”, hotar demokratins och yttrandefrihetens själva livsnerv. Inte genom stöveltramp och fängslanden utan genom en smygande hjärntvätt.

Enligt den politiska korrekthetens premisser  är det inte tillåtet att ifrågasätta massinvandringspolitiken, evangeliet om människoframkallade klimatförändringar, homosexlobbyns strupgrepp över den fria debatten, det feministiska projektet där all abortkritik demoniseras, utvecklingen mot en europeisk superstat, smutskastandet av traditionella kristna ideal med mera. Gör man ändå det riskerar man hamna ute i kylan, uteslutas ur politiska partier och få ett antal mindre smickrande epitet  bildligt talat  intatuerade i pannan.

PK omhuldas av hela mediaetablissemanget och riksdagens sjuköverpartier och lägger sig som en död hand över landets kommuner, där ett antal ”mångfaldsstrateger” härskar efter gottfinnande. Dessa politiska tjänstemän lägger sig i vad som är tillåtet att säga vid kaffebordet och totar ihop politiskt korrekta ordlistor över vad som får och inte får sägas. En av många sådana figurer är Paki Holvander vid Södertälje kommun.

PK-strategen Paki Holvander – med självpåtagen rätt att bestämma vad folk får och inte får säga.

Den politiska korrektheten leder till splittring och uppdelning mellan ”vi och dom”. Den leder till acceptans av omänskliga ideologiska koncept såsom islamism och kommunism. Den uppmuntrar bidragsturism och okritiskhet gentemot mångkulturalistiskt relaterade företeelser av typ hedersmord, gängvåldtäkter och kvinnomisshandel. Den förvandlar delar av svenska folket till ängsliga, lallande idioter.

I övrigt överlåter jag åt mina läsare att själva avnjuta Avpixlats video ovan.

Det kanske kan vara en god idé att göra detta i god tid före sänggåendet. Mardrömmar är ingen höjdare, men så kan ju det politiskt korrekta järngreppet om samhället uppfattas som nog så mardrömslikt i sig.