Per Ramhorn hos SD Södertälje/Nykvarn: ”Fullt möjligt att avskaffa vårdköerna!”

”För att ta sig fram inom den svenska sjukvården måste man vara kunnig, påstridig och vältalig.”

Sverigedemokraternas sjukvårdspolitiske talesman Per Ramhorn, Malmö hänvisade till ovanstående yttrande av Jerzy Einhorn när han i Södertälje stadshus den 23 april föreläste om sjukvårdspolitik på inbjudan av SD Södertälje/Nykvarn. Jerzy Einhorn (1925-2000) var professor i radioterapi, riksdagsman för KD 1991-94 och förintelseöverlevare och kunde det svenska sjukvårdsväsendet utan och innan.

SDs vårdpolitiska talesperson, Per Ramhorn, menade att det är fullt möjligt att få bort vårdköerna. Foto: Tommy Hansson

Jag vågar nog påstå att det sistnämnda omdömet även gäller Per Ramhorn, född 1967, som varit riksdagsledamot sedan 2010 och dessförinnan sjukvårdsanställd sedan 25 år. Tyvärr är det dock långt ifrån alla patienter som besitter alla tre av de nämnda egenskaperna, vilket i värsta fall kan leda till en för tidig död. Ramhorn tog upp exemplet Bertil, som hade bukspottskörtelcancer men blev opererad alltför sent för att kunna överleva.

-Svensk sjukvård var länge en internationell förebild, men så är tyvärr inte längre fallet, konstaterade Ramhorn inledningsvis och tog upp de allt längre vårdköerna och väntetiderna. Vårdköerna ökade dessutom ännu mer när vi ”begåvades” med ett regeringsskifte hösten 2014.

Sverige har i dag Europas längsta vårdköer, låt vara att vården är bra när man väl får den. Uppfyllelsen av vårdgarantin omfattande 90 dagar innan man får träffa en specialistläkare sjunker år från år – nationellt ligger garantiuppfyllelsen på 62 procent men är inte ens 50 procent i exempelvis Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands landsting.

Många i publiken i fullmäktigesalen Demokratin lyssnade uppmärksamt på Per Ramhorns orientering om SDs sjukvårdspolitik. Foto: Tommy Hansson

-Den kommande sommaren när många semestrar skall tas ut kan bli kritisk för de svenska sjukhusen, varnade Per Ramhorn som kritiserade den svenska sjukvårdens undermåliga organisation beträffande icke minst de anställdas arbetstider. Det behöver dock inte se ut så här. SD föreslår en ny nationell reform i form av en patienträttsgaranti. Vi menar att det här förslaget, som är inspirerat från Danmark, kan leda till att vårdköerna minskar kraftigt.

En central uppgift blir, menade Ramhorn, att landstingen upprättar fungerande samverkansavtal med privata och offentliga vårdgivare inrikes och utrikes i syfte att  vid behov kunna garantera att vårdgarantin efterlevs. Dålig samordning leder till dödsfall. Bertils liv hade kunnat räddas om han snabbt opererats i ett annat landsting eller annat land.

-Förstärk och tydliggör befintlig lagstiftning, deklarerade Ramhorn och exemplifierade återigen med Danmark, där det finns ett starkare patient- och medborgarperspektiv. Dessutom behövs ett ökat antal vårdplatser – i dag finns 25 000 i landet – och ett ökat antal vårdanställda som vill vidareutbilda sig. Det behövs fler specialistsjuksköterskor (en orsak till inställda operationer är brist på sådana) och en bättre utbildning för undersköterskor. SD vill renodla vårdyrkena mycket mer än vad nu är fallet.

Per Ramhorn avtackades av föreningsordföranden Joachim Hagström med Södertäljeskålen Foto: Tommy Hansson

Per Ramhorn räknade upp flera SD-förslag för en bättre sjukvård:

• Utökad rätt till heltid i offentlig sektor.
• Utökad rätt till deltid.
• Möjligheter att utbilda sig på arbetstid.
• Avskaffa karensdag för vård- och omsorgspersonal.
• Bidrag till läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal i glesbygd.
• Rätt kompetens på rätt plats.
• Legitimation för undersköterskor.

-Ett problem är den starka befolkningsökningen – i dag har Sverige omkring tio miljoner invånare – och den ökade invandringen har inte gjort situationen bättre, underströk Per Ramhorn. I Sverigedemokraternas perspektiv skall man få full vård om man är svensk medborgare, är man asylsökare utan medborgarskap skall man kunna få akutvård eller vård som inte kan anstå.

Ramhorn poängterade att det är fullt möjligt att avskaffa vårdköerna. Han öppnade även dörren för att skattehöjningar kan bli nödvändiga:

SD Södertäljes Andreas Birgersson och Alex Nilsson hjälper Per Ramhorn med tekniken före mötet. Foto: Tommy Hansson

-Men då skall pengarna också gå till vården och inte till miljövänliga bussar eller något annat. Vi har bjudit in alla andra partier att diskutera situationen i vården, men de har inte varit intresserade. Det är ett skamligt politiskt spel som medför att patienter far illa. Även tandvården är ett stort problem.

Vad som framgick tydligt av Per Ramhorns mycket uppskattade lägesorientering var att Sverige, som en gång var världsledande inom sjukvården, halkat efter betänkligt. Många andra länder har gått om oss. Det är hög tid att ändra på detta!

 

 

 

 

 

 

Lex Gahrton: förbud mot eftersupning

Per Gahrton gör sitt bästa för att se nykter ut när han blåser i en alkometer.

Efter en överenskommelse i riksdagens socialutskott får regeringen nu i uppdrag att genomföra en lag som förbjuder så kallad eftersupning, då en bilförare inmundigat eller påstår sig inmundigat alkohol i syfte att dölja den berusning som förorsakade olyckan.

Sverigedemokraternas ledamot i socialutskottet, Per Ramhorn, kommenterade beslutet så här:

– Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige har bekräftats av flera rättsfall. Mest uppmärksammat blev det när en miljöpartistisk politiker undkom straff för rattonykterhet genom att hävda att han druckit alkoholen direkt efter olyckan.

Ramhormn kallade socialutskottets beslut ”glädjande.”

Den miljöpartistiske politiker Per Ramhorn hänvisar till är, som alla vet, Miljöpartiets förra språkrör och grundare Per Gahrton. Denne krockade i mars 2007 med en annan bil på väg till Everöd i Blekinge. När polis kom till olycksplatsen befanns att Gahrton var berusad.

I en tidningsintervju hävdade Gahrton att han ”drack några starköl” efter olyckan, detta för att lugna nerverna. Han bättrade senare på sin historia med att han även halsat ur en flaska vin. Om Gahrtons påståenden är sanna måste han förvisso vara utrustad med synnerligen klena nerver.

Gahrtons utsagor gav utdelning – han frikändes för rattfylleri i Kristianstads tingsrätt eftersom rätten menade, att det inte gick att utesluta att alkoholen förtärts efter olyckstillbudet.

Däremot dömdes miljöpartisten till 10 000 kronor i böter för vårdslöshet i trafik. Åklagaren Christofer Ramkvist menade efter domen att en lagstiftning mot eftersupning borde införas efter norsk modell. Läs mer här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2160521.ab

Detta var inte första gången den nu 68-årige politikern varit inblandad i ett rattfyllerimål. Två år före olyckan i Blekinge togs han för rattfylleri vid Arlanda flygplats. Han blev frikänd i Sollentuna tingsrätt med motiveringen, att den provtagande polismannen inte var behörig att hantera en alkometer. Detta brydde sig dock inte hovrätten om utan dömde Gahrton till 16 000 kronor i böter för rattfylleri.

Nykterhetsrörelsen hälsar av naturliga skäl socialutskottets ställningstagande med stor glädje. ”Ett stort och farligt kryphål i lagen är därmed på väg att täppas till”, citeras exempelvis Tom Bjerver från Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF). Jag brukar normalt inte vara för alkoholrestriktioner, men till detta är bara att säga ja och amen.

 Riksdagsman Per Ramhorn (SD): ”Eftersupning problem i dagens Sverige”.

Det hör till saken att gripna rattfylleristers berättelser om eftersupning nästan alltid är lögn och förbannad dikt. Wayne Jones, professor i experimentell alkoholforskning vid Rättsmedicinalverket citeras så här i MHFs pressmeddelande:

– I 99,9 procent av fallen handlar det om att folk ljuger när de påstår att de druckit alkohol efter bilkörningen. De kommer på att de kan ändra sin story när de har pratat med sin advokat. Med en lag om eftersupning kommer inte de här uppdiktade historierna att fungera längre.

En sak står fullständigt klar för den här bloggaren. Det är att Per Gahrton är totalt olämplig som bilförare, oavsett om han kör på fyllan eller inte.

Per Gahrton var en gång i tiden kontroversiell ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund innan han valdes in i riksdagen för Folkpartiet. Därefter bytte han parti. Gahrton var 1981 med grundade Miljöpartiet, var dess språkrör tillsammans med Ragnhild Pohanka 1984-85 och representerade partiet i riksdagen. Sedan tjänstgjorde han även som EU-parlamentariker 1995-2004. Numera är han pensionär samt ordförande i Palestinagrupperna.

Frågan är dock om inte Per Gahrton gjort sin mest minnesvärda politiska insats som reell upphovsman till Lex Gahrton, lagen mot eftersupning.