Hets mot folkgrupp: att sila mygg och svälja kameler

NMR-ledaren Simon Lindberg, närmast kameran, har dömts för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Det har nyligen meddelats att Simon Lindberg, som uppges vara ledare för den nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), av Stockholms tingsrätt dömts till villkorlig dom och dagsböter för brottet ”hets mot folkgrupp”.

Orsaken är att Lindberg vid en manifestation på Mynttorget i Stockholm i november 2016 upprepade gånger gjort nazihälsning samt skrikit ”Hell seger” (försök till svensk översättning av tyska ”Sieg heil”). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning?cmpid=del%3Afb%3A20180102%3Anordiska-motstandsrorelsens-ledare-doms-for-nazisthalsning%3Anyh%3Alp

I samband med NMR-demonstrationen förekom även sammandrabbningar mellan de församlade nazisterna och motdemonstranter.

Hets mot folkgrupp är en lag som infördes i svensk rättsskipning 1948. Lagen kallades inledningsvis även Lex Åberg efter den svenske nazisten och judehetsaren Einar Åberg, som spridit antisemitiska flygblad både i Sverige och utlandet. I dag kan den som hetsar mot personer utgående från så kallad ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning dömas för hets mot folkgrupp. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp

Såsom lagen är utformad, där nazihälsning (egentligen romersk hälsning) betraktas som ett uttryck för hets mot folkgrupp, har jag inga invändningar mot domen mot Lindberg. Det är bra att lagvidrig nazistisk verksamhet hålls efter av rättsväsendet.

Det är emellertid i sammanhanget på sin plats att jämföra med betydligt värre antisemitiska handlingar som en genomfördes av medlemmar i en grupp om cirka 200 personer på Möllevångstorget i Malmö i början av december 2017. En av talarna var riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S), som efteråt tog avstånd från de förgripliga ropen om att skjuta judar. https://www.sydsvenskan.se/2017-12-09/hot-mot-judar-under-demonstration-i-malmo

I Malmö ropades det på att judarna skulle skjutas.

I en vad som verkar ha varit en spontan protestaktion – som saknade polistillstånd – mot president Donald Trumps beslut att officiellt erkänna Jerusalem som Israels huvudstad skreks på arabiska bland annat ”Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna”. Det ropades också på ”intifada” mot Israel av samma slag som proklamerats av den islamistiska terrorrörelsen Hamas i Gaza.

Polis på plats i Malmö uppges själv ha lämnat in en anmälan om hets mot folkgrupp, men veterligt har inga personer gripits och/eller lagförts för detta brott. Detta då till skillnad från åtalet och domen mot NMR-ledaren Simon Lindberg. I mitt tycke verkar det som om svenskt rättsväsende härvidlag silar mygg och sväljer kameler.

Malmö har till följd av den voluminösa arabisk-muslimska invandringen blivit ett avskräckande internationellt exempel på accelererande antisemitism. Av ursprungligen 5000 Malmö-judar finns i dag inte ens 1000 kvar – de utflyttade har enkelt inte vågat stanna kvar. Saken har förvärrats av att stadens rödgröna majoritet inte gjort ett dugg för att motverka judehatet – den tidigare ledande politikern Ilmar Reepalu har bland annat skyllt på vad han kallat ”Israel-lobbyn”. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/09/06/sanningen-om-den-svenska-antisemitismen/

Det är uppenbart att för de styrande Malmö-politikerna betyder de säkra rösterna från de arabisk-muslimska invandrarna betydligt mer än det lidande stadens judar utsätts för.

Tolv skäl till att Sverige är på väg bli en bananrepublik

För svenska etablissemangspolitiker är det viktigt att ”rätt bild” av Sverige förmedlas till utlandet. Problem skall man hålla käften om, och om man ändå måste kommentera dem skall man kalla dem ”utmaningar”.

När barnboksförfattarinnan och samlevnadsexperten Katerina Janouch i tjeckisk TV  påpekade att den vidlyftiga immigrationspolitiken i vårt land lett till svåra, kanske  olösliga, problem gjorde hon därför det allra mest förbjudna – hon gav fel ”bild” av Sverige: https://tommyhansson.wordpress.com/2017/01/18/lofven-och-bildt-oroliga-over-bekymmersam-bild-av-sverige-inte-over-sjalva-bekymren/

Om Janouchs väl motiverade uttalanden ledde till en betydande uppmärksamhet i media blev det rena panikstormen när USAs nyvalde president Donald J. Trump i ett tal i förbigående nämnde Sverige som ett avskräckande exempel på hur det kan gå med en överdimensionerad och naiv immigrationspolitik. Etablissemangsföreträdarna, från Stefan Löfven till Carl Bildt, gick man ur huse för att tala om att Trump var en idiot som troligen rökt något olämpligt. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/19/trump-kritisk-mot-sverige-media-och-carl-bildt-far-spel/amp/

Bildt och Löfven – trovärdigare än Janouch och Trump?

Det är naturligtvis upp till var och en att bedöma vilka som har rätt – Katerina Janouch och Donald Trump eller Carl Bildt, Stefan Löfven och mainstream-media (MSM). Läs dock gärna nedanstående exempel på hur det står till i gamla Sverige innan du tar slutgiltig ställning!

Den galopperande invandringen, som fortsätter i stort ohejdat trots en officiellt skärpt asylpolitik, har lett till att resurser som hade behövts på annat håll i stället går till de sakrosankta ”ensamkommande” och andra asylanter. Sedan således BB i Sollefteå tvingats stänga till följd av resursbrist startade man en kurs i hur man föder barn i bil. Strax därpå kom det första fallet av nedkomst i en bild. ”Fan ta er politiker” skrev den födande kvinnan i en kommentar på nätet. http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/877276-blev-forsta-att-foda-i-bilen-fan-er-politiker

Den tilltagande kriminaliteten, som helt domineras av personer med utländsk bakgrund, har medfört ett allt råare våld där vaktmästare skjuts i huvudet och gäng tar lagen i egna händer. En våldsform som ökat i oroväckande grad är handgranatsattacker. Mellan 2015 och 2016 ökade dessa från tio till 27. https://www.svd.se/polisen-tagna-pa-sangen-av-okande-granatattacker/om/skjutningarna-i-sverige

Nu skall det väl ändå bli fart på integrationen?

När all annan form av integration misslyckats kan man alltid satsa på rena dårpippi-projekt – och få miljonbidrag för detta. Initiativtagaren Géza Nagy vid Angereds kamelcenter utanför Göteborg försäkrar att kameler är ett ”spännande integrationsprojekt” och har tydligen lyckats bli trodd av ansvariga(?) politiker. De ännu inte existerande kamelerna i Angered har blivit ännu världsnyhet som bekräftar bilden av Sverige som knäppgökarnas paradis.  http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skattemiljon-gar-till-gigantiskt-kamel-projekt-i-goteborg

Vi får väl vara positivt öppna och se om kamelerna, om och när de anländer, kommer att leda till en nedtrappning av gängvåldet. Tills vidare tvingas vi dessvärre konstatera, att dödsskjutningarna i kriminella uppgörelser har ökat kraftigt under de senaste åren och att Sverige är värst i Norden på området. Detta trots att både kriminologen Jerzy Sarnecki och komikern Magnus Betnér försäkrat oss att vi kan känna oss trygga… http://www.expressen.se/nyheter/dodsskjutningarna-har-okat-sedan-2014/

Regeringen Löfven har i olika sammanhang klargjort att den inte särskilt uppskattar den nye residenten i Vita huset. Ändå har statsministern själv och statrådet Alice Bah Kuhnke tagit efter Donald Trump i det de offentligt kritiserat misshagliga media. I intervjuer i landsortsdraken Eskilstuna-Kuriren tar Löfven och Bah Kuhnke till storsläggan och påstår, att den lilla anspråkslösa podcasten Granskning Sverige är ”en attack mot Sverige” och ”ett hot mot hela vårt samhälle”. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/21/lofven-och-bah-kuhnke-gor-en-trump-och-branmarker-media-man-inte-gillar/amp/

”Ett hot mot yttrandefriheten” – Alexandra Pascalidou är djupt kränkt.

Bland de politiskt korrekta aktörerna finns en grundmurad övertygelse om rättfärdigheten i de egna synsätten. Oliktänkande är ”rasister”, ”nazister”, ”högerpopulister” eller simpla mobbare. En av de känsligare inom PK-eliten är rumänskfödda Alexandra Pascalidou, som känner sig djupt kränkt och ”mobbad” av frispråkige riksdagsledamoten Hanif Bali (M), som jämfört hennes framträdande i TV som Greklands-expert med Fox News anlitande av den numera världsbekante säkerhetsanalytikern Nils Bildt: ”Detta är ett hot mot yttrandefriheten”, menar således Pascalidou vilken tidigare påkommits med att plagiera andras texter. http://nyheteridag.se/detta-ar-ett-hot-mot-yttrandefriheten-pascalidous-attack-mot-bali-efter-tweet-om-greklandsexpert/

Att Donald Trump kan användes som förklaring till det mesta bevisade skådespelaren Rolf Lassgård, då han i besvikelsen över att den film han spelar titelrollen i – En man som heter Ove – inte erhöll någon Oscar för bästa utländska film, ger Trump skulden. Förklaringen är något snårig: eftersom Oscars-juryn ville protestera mot Trumps immigrationsdirektiv belönade den i stället en film från Iran med den eftertraktade statyetten. Lassgård tycks inte ha reflekterat över, att juryn likaväl kunde ha protesterat mot Trump genom att ge just en svensk film priset. http://www.friatider.se/rolf-lassg-rd-skyller-f-rlusten-p-donald-trump

Den svenska feminismen är inte vad den har varit. Det visade de kvinnliga medlemmarna av den svenska regeringsdelegation som reste till Iran tillsammans med Löfven för att förhandla fram handelsavtal med mullorna. I stället för att göra som Tysklands försvarsminister Ursula von der Leye när denna besökte Saudiarabien – det vill säga vägra bära kroppstäckande muslimsk klädsel – spökade handelsminister Ann Linde med feminint entourage ut sig som fågelskrämmor. För det fick man hård kritik av människorättsorganisationen UN Watch. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/14/slojgate-avslojande-for-fortrycket-i-iran-och-svenska-feministers-feghet/

Handgranatsattackerna har ökat lavinartat i det lugna och fredliga Sverige.

Ibland blir det uppenbart att media famlar efter halmstrån i syfte att bevisa, att allt egentligen står ganska väl till i vår så kallade humanitära stormakt. Några av våra största MSM citerar triumferande Chiacago-journalisten Tim Pool, som vallats runt i Rosengård i Malmö, vår mest beryktade ”no-go-zon” (se nedan), av kommunalrådet Nils Karlsson (MP). Pools slutsats: ”Nej, Rosengård är ingen krigszon.” Halleluja – se, så fel Trump hade…det pågår inget krig i Rosengård. http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bl8rq/nej-rosengard-ar-ingen-krigszon

PK-folket brukar bli mer upprört över att vissa områden i vårt land kallas no-go-zoner än vad som faktiskt försiggår i dessa områden – droghandel, trakasserier av kvinnor, brutala shariagäng, misshandel av representanter för media, stenkastning och andra attacker mot polis och räddningstjänst. Därför ges stort utrymme åt lugnande röster som polischefen Erik Åkerlund i Botkyrka, som med viss semantisk finess hävdar att det inte finns några no-g0-zoner utan endast ”go-go-zoner”. Han motsägs dock av Gordon Grattidge, ordförande i Alarm-Ambulansförbundet, som menar att uttrycket no-go-zoner visst har fog för sig:  https://petterssonsblogg.se/2017/02/27/video-ambulansforbundet-no-go-zoner-ar-verklighet/

Vare sig vår PK-elit inklusive dess feministiska beståndsdelar eller rättsväsendet ser särskilt allvarligt på våldtäkter eller andra former av antastande av kvinnor. Särskilt inte om dessa förövas av män med främmande kulturell-religiös bakgrund. I stället är det (de vita) männen i allmänhet som skall hatas, vilket eftertryckligt i flera sammanhang framförts av tonåriga sångerskan Zara Larsson. Om en kvinna av rätten inte anses ha gjort tillräckligt motstånd kan den/de tilltalade räkna med frikännande, som de fem män som förgrep sig på en rullstolsburen kvinna på Gotland. http://nyheteridag.se/misstankta-valdtaktsmannen-slapps-pa-grund-av-kvinnans-handikapp/

”Rättsstatens” utkommenderade polis bär bort misstänkta verk av Dan Park.

Ett av kriterierna för att ett land är på väg utför är att dess rättsutövning mer liknar ett lotteri än ansvarsfull myndighetsutövning. Sverige har i det här sammanhanget blivit ett land där innehavare av obrukbara prydnadsvapen kan straffas, medan förhärdade våldsbrottslingar och våldtäktsmän tillåts gå fria. I ett sådant land är det mer eller mindre självklart att uppstudsiga konstnärer löper en överhängande risk att hamna i fängelse. Såsom fallet har varit med den geniale gatuartisten Dan Park, som flera gånger på mycket lösa boliner dömts till fängelse enligt den tvivelaktiga lagen hets mot folkgrupp: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/dom-mot-hetsatalad-gatukonstnar

Icke minst det svenska rättsväsendets behandling av Dan Park har fått mig att undra över om Sverige är en ”moralisk stormakt”, som den rödgröna regeringen vill få oss att tro, eller en sorglig bananrepublik. Ovanstående exempel, som bara är en skrapning på ytan när det gäller tillståndet i nationen, får mig att tro mest på det sistnämnda alternativet. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/09/05/sverige-moralisk-stormakt-eller-ansvarlos-bananrepublik/

 

Vi invaderas av tiggare: om det svenska sillmjölkeriet

 En allt vanligare syn på svenska orter: yrkestiggare organiserade av utländska zigenarligor.

När jag i dag var nere i centrala Södertälje för att uträtta diverse ärenden började den stora tiggarparaden redan utanför Pressbyrån vid Stora torget. En man med svartmuskigt utseende satt, väl insvept i filtar, med en pappmugg framför sig.

Då jag sedan svängde runt hörnet och gick Gågatan framåt räknade jag till ej färre än sex tiggare till, såväl män som kvinnor, stationerade längs husfasaderna på ömse sidor om gångstråket. Några av dessa fick instruktioner av sina uppdragsgivare i de kriminella gäng som utnyttjar dessa arma människor. Den sista tiggaren hade tagit plats invid varuhuset Kringlans blomsteraffär.

Jag tog upp tiggarfrågan i fullmäktiges budgetdebatt i måndags under ämnet miljö, liksom jag under samma ämne berörde SDs motion om att förbjuda heltäckande klädsel på offentliga arbetsplatser och inrättningar.  Något som inte föll alla på läppen. Vi södertäljebor skall dock inte behöva acceptera den tiggarinvasion som nu slår ut i full blom, lika litet som vi skall behöva stå ut med för många skrämmande och definitivt kvinnoförtryckande klädsel i form av burka och niqab i våra vårdinrättningar och skolor för att ta ett par exempel.

 Kitimbwa Sabuni, talesman för bland annat afrosvenskar, har kallats Sveriges mest lättkränkte man.

För mig är det en gåta att polis och rättsväsende inte gör något åt dessa kriminella zigenarligor från Östeuropa som förfular våra stadskärnor och inte minst då Södertälje. Likaså är det i mitt tycke märkligt att kommunen slår ifrån sig och hänvisar till att tiggeriet uteslutande är en polisiär fråga. I andra sammanhang har ju kommunen berömt sig av ett nära samarbete med polisen för att stoppa organiserad brottslighet. När det gäller tiggarligorna står man dock där med skägget i brevlådan och struntar i att tiggarna blir alltmer högljudda och påträngande.

För mig står det klart att Sverige och dess styremän och -kvinnor alltmer tycks bli en nation av sillmjölkar som inte vågar ta itu med företeelser som det importerade tiggeriet, importerad antisemitism eller invandrande muslimers allt högljuddare krav på anpassning från det svenska samhällets sida. Så fort någon, i eller utanför Sverigedemokraterna, vågar rikta kritik mot något utifrån kommande haglar anklagelser om ”snedvriden människosyn”, ”främlingsfientlighet” eller ”rasism” genom luften.

I stället borde naturligtvis klargöras att vi lever i Sverige där svenska lagar, traditioner och regler är normerande. De som av någon anledning väljer att komma hit får vara så goda att anpassa sig efter detta eller bege sig någon annan stans. Tiggarinvasionen bör hanteras handfast och effektivt som jag ser det.

Varför gör inte den svenska polismakten en gemensam insats och vid ett givet tillfälle samlar ihop alla utländska yrkestiggare och deras kriminella uppdragsgivare och förpassar dem ur riket?

 Södertälje stadshus.

Det jolmiga svenska sillmjölkeriet framgår också på andra sätt, till exempel genom den voluminösa kränkthetsindustri som alltmer belastar vårt rättsväsende med anmälningar hit och dit för alla möjliga och omöjliga saker. Visst kan det hända att vi litet till mans blir orättvist behandlade av myndigheter och andra personer. Det innebär inte att vi måste anmäla allting till polis och diverse ombudsmän för minsta lilla grej.

En möjlighet är ju faktiskt att lufta våra klagomål direkt till den det berör. Eller helt enkelt strunta i oförrätten, bita ihop och komma igen. Har vi svenskar glömt hur detta går till?