Uteslut Winerdal och Ahlman, KD!

Den sossifierade överlöparen David Winerdal.

Allt var upplagt för ett maktskifte i Södertälje kommun: för andra gången sedan 1917 skulle Socialdemokraterna tvingas lämna över makten, denna gång till de borgerliga partierna uppbackade av Sverigedemokraterna och Realistpartiet.

Därav blev intet, detta till följd av att de två svagsinta kristdemokraterna David Winerdal och Martin Ahlman gick emot partilinjen och lade sina röster på de rödgröna partierna. Ahlman förklarade att han ”inte kan stödja ett parti som får stöd av Sverigedemokraterna”.

Istället för ett synnerligen välbehövligt maktskifte blev det alltså fortsatt styre med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Att stödja en kommunal regim där det forna kommunistpartiet, med sin blytunga kappsäck, ingår är alltså något som de kristdemokratiska överlöparna gladeligen gör.

Att den utåt jovialiske David Winerdal, bland annat i egenskap av ordförande i kultur- och fritidsnämnden, trivdes ypperligt inom ramen för den styrande vänstermajoriteten under mandatperioden 2018-22 framgick klart. Hans svek nu kommer därför inte precis som någon överraskning.

Det nya kommunstyret kommer att bli minst sagt instabilt. Det krävs att båda KD-vildarna är på plats för att den skakiga majoriteten med Boel Godner (S) i spetsen skall vinna jämna omröstningar.

Jag utgår ifrån att frågan om uteslutning av de sossifierade överlöparna David Winerdal och Martin Ahlman kommer att väckas inom det kristdemokratiska partiet. Ett sådant ärende vore logiskt emedan KD nationellt är högerparti med konservativa konnotationer.

Spridda anteckningar från valet: Sverige är inte ett normalt land

Riksdagsvalet i ett nötskal i en tecknares perspektiv.

Nej, det blev väl inte de valresultat vi SDare i Södertälje hade hoppats på när vi bänkade oss för att hålla valvaka på valdagskvällen. 17,6 i riksdags- och 14,4 i kommunvalet är ändå 4,7 respektive 1,2 procentenheters ökning jämfört med förra valet. Ingen optimal utdelning – jag hade trott på 20-25 procent – men likväl ingen katastrof. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/valet-2018-har-ar-riksdagspartierna-storst-och-har-gick-det-samst/

Det är ingen överdrift att utnämna Socialdemokraterna till det här valets stora förlorare. 28,4 procent är partiets sämsta resultat sedan den allmänna rösträtten infördes, precis som jag hade förutspått. I riksdagsvalet 1911 erhöll S-partiet under Hjalmar Brantings ledning 28,5 procent av rösterna. Jämfört med partiets bästa val någonsin – krigsåret 1940 då Per Albin Hanssons parti fick 53,8 procent – har sosseriet så gott som halverats.

Inte heller för Moderaterna blev det något succéval. 19,8 procent är 3,5 procentenheter sämre än i 2014 års riksdagsval, även om M inte kommer i närheten av partiets genom tiderna sämsta valresultat om 11,53 procent 1970.

I övrigt kan noteras att Miljöpartiets framgångar i opinionen, efter att ha dragit maximal nytta av den varma sommaren och helt oseriöst tagit denna som intäkt för långtgående klimatförändringar, har brutits – med 4,4 procent hankar man sig nätt och jämnt över riksdagsspärren och tappar tio mandat. Även den rödgröna regeringens stödparti Vänsterpartiet halkade ner några procentenheter jämfört med de flesta opinionsmätningar och får nu nöja sig med 7,9 procent.

Bloggaren flankeras av SD Södertälje/Nykvarns ordförande Joachim Hagström och gruppledaren Beata Milewczyk på föreningens valvaka. Foto: Rickard Graff

Centern på 8,6 och Liberalerna på 5,5 procent innebär väl rätt ”normala” noteringar, under det att Kristdemokraterna jämte SD kan utnämnas till valets segrare: 6,4 procent för KD innebär partiets fjärde bästa resultat någonsin även om det var långt ifrån alla tiders högsta som inföll 1998 med 11,77 procent.

SDs kommunala valresultat på 14,4 procent medför ett mandat mer i fullmäktige, detta med reservation för att vårt parti kan komma att tappa ett mandat till Realistpartiet när detta lokalpartis resultat föreligger först i slutet på veckan. Detta hänger samman med att Länsstyrelsen klantat till det och inrangerat RP bland ”övriga” trots att partiet har 1 mandat i fullmäktige. Stapeln med övriga partier når i Södertälje upp till 4,0 procent och RP behöver 2,0 procent för att komma in. Realistpartiet är för övrigt det enda parti som sagt sig kunna samverka med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-ska-sodertalje-styras-fyra-ar-framat

Vårt valresultat i Södertälje är desto märkligare, som vi med vår duktiga gruppledare Beata Milewczyk i spetsen bedrivit en mycket aktiv valrörelse med rekordmycket annonsering i lokalpressen, talrika debattinlägg och ett träget arbete i valstugan. Kanske har några väljare svalt den skräckpropaganda som producerats av den socialdemokratiska lögnfabriken, jag vet faktiskt inte.

Patrick Claesson, gruppledare i framgångsrika SD Nykvarn, omges av Beata Milewczyk, Rickard Graff och Oscar Ståhlbrand på valvakan. Foto: Tommy Hansson

Nåväl, sosseriet tappade åtskillig mark även i Södertälje och gick ner 3,3 procentenheter sedan förra valet till 31,3 procent. Det ser dock ut som om Boel Godner kan fortsätta vanstyra kommunen i ytterligare fyra år genom blocköverskridande samverkan. Jag gläder mig dock åt att Sveriges verkliga extremistparti, Miljöpartiet, backar med hela 2,9 procentenheter ner till 5,4 procent. Stor segrare i Södertälje är relativt sett KD med 8,7 procent.

Eftersom SD Södertälje /Nykvarn är en gemensam kommunförening glädjer jag mig åt att Sverigedemokraterna når ett kanonresultat i lilla Nykvarns kommun med 15,3 procent, vilket resulterar i två nya mandat upp till fem. Inte undra på att gruppledaren Patrick Claesson var glad som en speleman på valvakan! Det i kommunen dominerande Nykvarnspartiet har via sin ledare Bob Wållberg meddelat, att man som det pragmatiska parti man är ej utesluter samverkan med SD. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nykvarnspartiet-stanger-inte-dorren-for-att-samarbeta-med-sd

Medan Sverigedemokraternas motsvarigheter i de övriga nordiska länderna i två fall ingår i regeringar och i det tredje ses som ett normalt parti som alla andra råder i Sverige en egendomlig beröringsskräck gentemot SD. Det förefaller som om övriga partier hellre ser att Sverige går under än att ens samtala med SD-representanter. Om skillnaderna i synen på systemkritiska partier i Norden har jag tidigare skrivit följande: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/10/11/en-nordisk-jamforelse-installningen-till-systemkritiska-partier-och-en-skrammande-framtid/

Redan ett dygn efter det att valresultatet offentliggjordes uttalade således Liberalernas ledare Jan Björklund, som slåss för sitt politiska liv, att den borgerliga alliansen spricker om något av dess fyra partier på något sätt samverkar med SD. Hellre skulle L söka stöd hos S eller MP, alltså två partier som innehåller gott om islamistiska element och har skänkt miljardbelopp i bistånd till den terrorbelastade Palestinska myndigheten .http://www.gp.se/nyheter/sverige/l-alliansen-spricker-vid-sd-samarbete-1.8174081

Förloraren Löfven försöker desperat klamra sig fast vid makten – vi får se hur det går.

Regeringsfrågan får i detta skede anses vara ytterligt osäker. Valets store förlorare, statsminister Stefan Löfven, tänker uppenbarligen klamra sig fast vid makten in i det längsta, kanske med hjälp av svikare i det gamla DÖ-underlaget. Det bästa från min konservativa horisont vore givetvis om M, SD och KD bildade regering, vilket hade inträffat i motsvarande situation i varje normalt land. Sverige är emellertid inget normalt land – här ligger en förlamande politisk korrekthet som en död hand över riket.

Slutligen noterar jag med tillfredsställelse att varken den öppet nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen  eller kryptonazistiska Alternativ för Sverige kom in någonstans. För sistnämnda parti blev det en bitter läxa att vare sig gillanden på Facebook eller ”hög energi” i valrörelsen räckte till. Inte heller Medborgerlig samling (som jag nog hade kunnat tänka mig rösta på om inte SD hade funnits), Piratpartiet eller Feministiskt initiativ gjorde någon succé, även om F! faktiskt kom in i några kommuner. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-gick-det-for-smapartierna-i-valet-2018

 

Moderaternas till intet förpliktande retorik om invandringens kostnader

Bloggaren i fullmäktiges talarstol i december 2015. Foto: SD Södertälje

Kommunfullmäktige i Södertälje den 28 september 2015. Den av undertecknad framlagda SD-motionen om att på årlig basis upprätta ett mångkulturellt bokslut debatteras i över en timmes tid. http://www.lt.se/stockholm/sodertalje/sd-foreslog-mangkulturellt-bokslut

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) inledde debatten med att fråga om vårt parti inte skulle dra tillbaka den enligt hennes mening ”rasistiska” motionen. Representanter för övriga partier, inte minst Moderaterna, följde efter i samma stil.

Det var en ganska sällsam, om än i flera avseenden lärorik, upplevelse att under en dryg timme bli kallad både det ena och det andra och bildligt talat rullas i tjära och fjädrar av samtliga partier (utom Realistpartiet, om jag minns rätt).

Jag tycker att ovanstående inledning kan vara passande när jag nu övergår till att kommentera Moderaternas utspel om invandringens kostnader. M har nu, långt om länge, kommit fram till att invandringen inte är lönsam och vill se en öppen redovisning av dess kostnader. https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/m-invandringen-%C3%A4r-inte-l%C3%B6nsam/ar-BBIRSkj?ocid=spartanntp

”Det finns inget annat politikområde där vi låter kostnaderna bli som de blir”, citeras Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Enligt M-partiet kommer invandringen till Sverige 2018 att gå lös på 40 miljarder kronor netto.

Elisabeth Svantesson (M) har plötsligt kommit på att invandringen till Sverige inte är lönsam.

I egenskap av sverigedemokrat skulle jag kunna tycka att det är glädjande att Moderaterna nu under ledning av Ulf Kristersson, som det förefaller, lämpar Fredrik Reinfeldts orealistiska ”öppna era hjärtan”-politik över bord och i denna liksom i andra frågor närmar sig SDs synsätt. Både Kristersson och Svantesson ingick i Reinfeldts alliansregering och hade då inte tillstymmelse till kritik mot den förda immigrationspolitiken.

Glädjen grumlas emellertid av tre skäl: 1. M låtsas inte om att de politiska åtgärder partiet nu föreslår mer eller mindre är blåkopior av tidigare SD-förslag. 2. M fortsätter sin retorik att inte samarbeta, samverka eller samtala med SD. 3. Det är högst tveksamt om Ms nyfunna kritik mot den förda invandringspolitiken kommer att överleva troliga regeringsförhandlingar efter valet den 9 september.

Av dessa tre punkter är den tredje givetvis den tyngst vägande. Jag välkomnar i och för sig Moderaternas omsvängning om invandringen, men det mesta tyder på att den till allt övervägande del är tillkommen i blott och bart röstmaximerande syfte och för att locka tidigare M-väljare tillbaka från SD-fållan.

Bråda dagar på Moderaternas kansli…

Moderaterna är, kort sagt, ett opportunistiskt parti som för ögonblicket hänger sig åt till intet förpliktande retorik på invandringspolitikens område. Och tro inte att jag kommer att glömma M-representanternas hysteriska angrepp på min person i fullmäktige den 28 september 2015.

Fotnot: Ovanstående debattext var införd i Länstidningen, Södertälje den 14 februari 2018. Bilder och viss text har lagts till.

Medborgardag i Södertälje 2017 – Vänsterpartiet uteblev

Ledande lokalpolitiker från åtta KF-partier – Vänsterpartiet lyste med sin frånvaro. Foto: Tommy Hansson

Ett återkommande evenemang i Södertälje är den så kallade Medborgardagen, traditionellt avhållen i Stadshuset. Jag är stundom kritisk till kommunens jippon, men just Medborgardagen menar jag nog vara en tradition värd att slå vakt om. Temat i årets upplaga var demokrati och hur denna bäst utvecklas.

Årets upplaga av Medborgardagen arrangerades i alltså i Stadshuset på Campusgatan 26 – beläget alldeles i närheten av pendeltågsstationen Södertälje centrum – lördagen den 14 oktober. Som vanligt hade rätt mycket folk mött upp för att ta del av kulturaktiviteter av typ serbisk, persisk och orientalisk dans samt svensk vis- och barbershopsång. Även polisen passade på att demonstrera sin verksamhet utanför stadshusbyggnaden.

Beata Kuniewicz (SD) menade att respekt för olika åsikter är en avgörande kommunal fråga. Foto: Tommy Hansson

Dessutom bjöd Nassim Al Fakir enligt det tryckta programmet på ”glädje, humor och musikalitet”. Jag behöver nog inte tillägga att jag  skippade Clara Henrys utgjutelser om ”mens, feminism och YouTube”.

Huvudnumret för mig i egenskap av SD-politiker var den del av programmet som kallades ”Parlamentet” som avhölls i stadshussalen Demokratin, där kommunfullmäktige sammanträder ungefär en gång i månaden.

Kören Vox Humana framförde sånger av bland andra Hans Alfredsson och Tage Danielson. Foto: Tommy Hansson

Efter en inledande presentation av KF-ordföranden Besim Aho (S) samt sång av kören Vox Humana fick gruppledarna för de nio partierna i fullmäktige (kanske inte alltför knepiga) frågor av ståuppkomikern Lasse Karlsson, ofta anlitad som konferencier och presentatör i kommunala sammanhang.

Ja, i realiteten fanns bara åtta partier representerade – Vänsterpartiet lämnade av för mig okänd anledning walk-over. Förutom de partier som finns representerade i riksdagen deltog även Joakim Granberg från det lokala Realistpartiet.

Komikern och konferencieren Lasse Karlsson ställde frågor. Foto: Tommy Hansson

Sverigedemokraterna i Södertälje företräddes som sig bör av sin gruppledare Beata Kuniewicz. Hon fick i likhet med övriga politiker på plats frågan vilken kommunal fråga som var viktigast i ett demokratiperspektiv. Hon svarade att det viktigaste var respekten för att det finns olika åsikter bland partier och människor och att dessa måste få framföras i full frihet.

Stadsdirektören Rickard Sundbom och KS-ordföranden Boel Godner hjälptes åt att öppna Medborgardagen. I bakgrunden syns medlemmar i Stadshuskören. Foto: Tommy Hansson

Eljest hade man kanske väntat sig en något större uppslutning från allmänheten kring den här presentationen av den kommunala demokratin som gruppledarna, inklusive kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S), bjöd på: bänkraderna i salen var tämligen glest besatta. Eller vid närmare eftertanke kanske inte. De politiska partierna har som bekant fått det allt svårare att attrahera intresse och har ibland svårt att rekrytera folk till kommunala nämnder och styrelser.

SD-profilerna Beata Kuniewicz och Magnus Jonsson har funnit varandra utanför Stadshuset. Foto: Tommy Hansson

Nåväl, gruppledarna (och särskilt då Beata med mina föga neutrala ögon sett) gjorde säkert så gott de kunde liksom Lasse Karlsson. I anslutning till aktiviteten serverades kaffe och princesstårta samt gavs möjlighet för dem som så önskade att fika med politikerna.

Täljepartiet gick i bräschen för Södertäljekringlorna

Så här kunde det se ut när kringelgummorna försålde sina bakverk vid Södertälje tågstation.

Till flydda tider återgår min tanke än så gärna…

Det kan väl vara lämpligt att inleda denna lilla betraktelse kretsande kring en stadssymbol med ovanstående rader ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner.Södertälje blev allmänt känd som ”Kringelstaden” redan i början på 1800-talet. 1837 var 26 kringelförsäljare skattskrivna i staden i en befolkning på 1250 personer.https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dert%C3%A4ljekringla

Kringelruljansen flöt på mycket bra de kommande 100 åren, då det strategiskt belägna Södertälje – som ligger mitt emellan Saltsjön (Östersjön) och Mälaren – var en omtyckt badortsstad med havsbad, ett antal övriga utom- och inomhusbad samt ett rikt florerande societetsliv omkring det idylliska grönområde som kallas Badparken.

Försäljningen av bakverken var dock inte alltid oproblematisk. De så kallade kringelgummorna utvecklade med tiden en tämligen aggressiv försäljningsstil och var inte alltid så noga med språk och hyfs. Detta ledde till att de under perioder var förbjudna att idka försäljning på stadens gator och torg.

Rockslagsmärke med Täljeparti-symbol. Samtliga färgfoton: Tommy Hansson

Nu har kommunstyrelsen, där denna bloggare är ersättare för SD, beslutat återlansera kringlan som symbol för den goda staden Södertälje i en brett upplagd marknadsföringskampanj.

Ett lyckat beslut, tycker jag, som vid KS-sammanträdet i går den 25 maj passade på att erinra närvarande mötesdeltagare om att det sedan länge avsomnade Täljepartiet (TÄP) under sin tid i fullmäktige 1994-98 gick i bräschen för Södertäljekringlan genom att bruka den som partisymbol.

Detta föranledde KS-ordföranden Boel Godner (S) att i dagens Länstidningen mer eller mindre ge TÄP skulden för att det sedan dess inte satsats kommunalt på en lansering av kringlan som kommunsymbol.http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3907144-nu-blir-sodertalje-kringelstan-igen Litet dålig stil – tvärtom borde väl TÄP ges en eloge för att ha insett kringlans potential som Södertälje-symbol!

Häfte med Täljepartiets väl genomtänkta politiska program.

Men det är ju så det brukar vara med självtillräckliga sursossar – aldrig benägna att erkänna att andra partier kan ha gjort något bra och alltid redo att stjäla idéer från andra och hävda att det är deras egna. Som i fallet med Björn Borg-promenaden, som invigdes år 2000. Förslaget att namnge en gata efter stadens store son kom dock först från Ny demokrati och fortsatte drivas av Täljepartiet. Och typiskt nog fick Borg alltså endast en ”promenad” där folk brukar rasta sina hundar, inte en riktig gata.

Nu har därtill det lilla lokala Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg kommit med ett förslag om att hylla Björn Borg med en staty i centrala Södertälje. En utmärkt idé – men också här var Täljepartiet först; vi tänkte oss en staty som komplement till en gata alternativt plats till Borgs ära.http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3791327-forslag-hedra-bjorn-borg-med-en-staty

Tänkte passa på tillfället att här berätta litet om Täljepartiet, som var en avknoppning av Ny demokrati som satt i fullmäktige 1991-94 i enlighet med dåtidens treåriga mandatperioder. Vi var en handfull nydemokrater som tröttnade på det alltmer urartade moderpartiet och bildade Täljepartiet.

Något som inte var helt oproblematiskt – den rätt lyxiga partilokalen högst upp på den prestigefyllda adressen Storgatan 1, med bar och allt, ockuperades under stort mediauppbåd av några missnöjda nydemokrater. Det blev rättssak av det hela, och till slut kunde Svea hovrätt hösten 1995, ett år efter ockupationen, fastslå att vi hade haft rätten på vår sida när vi bildade det nya partiet.

Täljepartiet bestod noga taget av sex personer – er förtrogne, Håkan W. Jyde, Rikard Österman, Carl Gustaf Carpel, Margareta Gamma och Bo Widerberg och bedrev enligt förutsättningarna (två ordinarie KF-mandat och en ersättarplats) en mycket aktiv högerborgerlig oppositionspolitik i fullmäktige, nämnnder och genom otaliga debattinlägg och insändare i lokala media.

TÄP gav då och då ut den lilla skriften Kringlan.

Jag minns med glädje dessa fyra år, vilka såvitt jag minns i stora drag saknade tendenser till splittring i partiet – något ganska unikt i partisammanhang, skulle jag vilja hävda. Undantaget är Bo Widerberg, som lämnade partiet efter ett politiskt utspel av mig som han inte kunde förlika sig med.

När det blev dags för val 1998 ville Håkan och Rikard ta en paus från politiken, vilket ledde till att Täljepartiet upphörde vara aktivt (de återkom senare för en begränsad tid i Moderaterna). Nu framlidne Carl Gustaf Carpel blev gruppledare för Kristdemokraterna i Nykvarn (han satt själv på det enda KF-mandatet). Jag hade varit beredd att fortsätta i TÄP, men som ensam partiföreträdare fanns ju inte mycket att göra.

Tio år senare gjorde jag come-back i partipolitiken i Sverigedemokraterna och resten vet ni.

Glädjen stod högt i tak då vi i TÄP invaldes i fullmäktige 1994.

Till sist bör sägas att kringlan hela tiden funnits levande i Södertälje, kanske främst genom varuhuset Kringlan i stadens hjärta samt även Kringlaskolan. Själva bakverken tror jag man kan få tag på endast på Torekällberget – ”Södertäljes Skansen” – men vem som helst kan naturligtvis använda sig av ett gammalt recept på äkta Södertäljekringlor och sätta igång med bakningen!

Varför inte försöka med detta:http://www.matklubben.nu/recept/lanskapsbr%F6d_s%F6dermanland_s%F6dert%E4ljekringlor_13587.html#.V0bAUb7SqgY

Moderaternas fullmäktigegrupp i Södertälje går över till SD!

 SD Södertäljes KF-grupp kommer med det moderata tillskottet att bli rejält mycket större. Foto: Tommy Hansson

Så var det klart.

Efter dagens möte med kommunstyrelsen i Södertälje mötte jag och SD Södertäljes gruppledare, Beata Kuniewicz, i Stadshuset ledande moderater i kommunen och träffade ett avtal om att den moderata gruppen i kommunfullmäktige i samlad tropp går över till oss. Kontakter har förekommit en längre tid, men nu blev det alltså definitivt klart.

Två M-representanter av den gamla stammen har dock valt att inte hänga med i partibytet. Det är gruppledaren Marita Lärnestad och hennes vice Ann-Mari Larsson. Av dessa båda väljer nu Lärnestad att gå över till Socialdemokraterna, under det att Larsson troligen ensam får föra Moderaternas talan i Södertälje fullmäktige.

Såvida det inte stämmer, som hittills obekräftade uppgifter vill göra gällande, att Larsson är på väg över till det lilla lokala Realistpartiet, som förfogar över ett mandat i KF. Partiets gruppledare, Joakim Granberg, var förtegen när jag ringde upp honom tidigare i dag för att om möjligt få veta om uppgifterna är sanna:

– Hörru, det kan jag varken bekräfta eller förneka, sa Granberg innan han slängde på luren.

– Jag har ändå känt mig mer eller mindre som sosse under alla år i Moderaterna, muttrade Marita för sin del när vi skildes åt efter dagens avgörande samtal.

Vi sverigedemokrater är givetvis oerhört glada över tillskottet, som innebär att SD nu blir en kraft att räkna med på allvar i kommunalpolitiken med sammanlagt 25 ordinarie mandat i fullmäktige.

Förvisso har vi vetat om att det har funnits moderater som gillat vår politik och tyckt, att deras ”nya” partibildning med Reinfeldt och Kinberg Batra som ledare svikit Gösta Bohmans, Gunnar Heckschers, Jarl Hjalmarsons och Arvid Lindmans gamla fina, konservativa parti. Att nu hela KF-gruppen går över till oss är dock mer än vi vågat drömma om.

Även om övergången nu är klar återstår ännu en hel del formaliteter. SD Södertälje/Nykvarn kommer nu närmast att utlysa ett extra årsmöte så fort vi hittat ett lämpligt datum, detta för att välja en ny styrelse som bättre stämmer överens med den nya personsammansättningen.

– Det här är nästan för bra för att vara sant, sa vår föreningsordförande Robert Stenkvist när jag ringde upp honom för att meddela den glada nyheten. Nu kör vi järnet – om det går som vi hoppas tar vi över majoriteten i kommunen vid valet 2018!

SD Södertälje: ny mandatperiod högtidligt inledd

13 av 14 ordinarie och ersättare i KF-gruppen: från vänster Robert Olsson, Stefan Wallström, Göran Lidman, Ingrid Hult, Kjell Bohman (skymd), Beata Kuniewicz, Tommy Blomqvist, Alex Nilsson, Hans Eriksson, Mariusz Kawecki, Lennart Johansson, Joachim Hagström och Tommy Hansson. Foto: Kristian Kawecki

I dag har kommunfullmäktige i Södertälje haft sitt första konstituerande sammanträde för den nya mandatperioden.

På programmet stod dels att välja presidium, dels att välja kommunens valberedning för de kommande fyra åren. Vi sverigedemokrater nominerade vår egen Beata Kuniewicz till posten som andre vice ordförande.

Eftersom den rödgröna majoriteten och Moderaterna redan gjort upp om sammansättningen var detta mest av allt en markering från vår sida. Den muntliga omröstningen gav den moderate kandidaten förtur, något vi förstås reserverade oss till protokollet mot. Beata hade onekligen prytt presidiet i fler avseenden än ett om hon blivit vald…

Däremot valde vi att inte begära sluten omröstning vilken hade slutat på samma sätt men segat ut på tiden ordentligt.

 

 En hel bänkrad med SDare…Foto: Tommy Hansson

Till kommunens valberedning hade vi nominerat Tommy Hansson (det vill säga eder förtrogne) som ordinarie och Hans Eriksson som ersättare. Hela den föreslagna valberedningen klubbades igenom i klump, vilket alltså innebär att SD Södertälje för kommande mandatperiod, till skillnad från de gångna fyra åren, finns med i denna församling. Dess uppgifter är högst formella: de består i att lägga fram partiernas nomineringar till nämnder och styrelser inför fullmäktige.

Det låg onekligen litet av högtid i luften när fullmäktige samlades för nämnda korta möte under ledning av den så kallade ålderspresidenten Tage Gripenstam (C), som var över på 25 minuter. Fullmäktiges nye ordförande heter Besim Aho (S), som efterträder partikollegan Karin Östlund.

För oss sverigedemokrater kändes det ovant att få förfoga över en hel bänkrad med nio ordinarie ledamöter så när som på en – den tionde platsen intas av det lokala Realistpartiets enda ledamot Joachim Granberg. Även samtliga fem ersättare utom en, som var sjuk, fanns på plats.

 Glada miner bland ersättarna – Alex, Kjell, Robert och Stefan. Foto: Tommy Hansson

Våra nio ordinarie ledamöter är: Tommy Blomqvist (gruppledare), Tommy Hansson (vice gruppledare), Ingrid Hult, Beata Kuniewicz, Mariusz Kawecki, Joachim Hagström, Hans Eriksson, Lennart Johansson och Göran Lidman. Ersättare: Lena Florbrant, Robert Olsson, Kjell Bohman, Stefan Wallström och Alex Nilsson.

För den här bloggaren blir det ett nytt möte i morgon tisdag, då med det nyvalda landstingsfullmäktige i Stockholm där jag är invald som ersättare.

Med Sveriges radio i Nykvarn

 Eder förtrogne i Nykvarns centrum. Foto: Kalle Wannerskog/Sveriges radio

Fredagen den 19 september blev jag upphämtad utanför min bostad av två gossar från Sveriges radio för vidare befordran till Nykvarns centrum. Den ena skallig, den andra med hästsvans och något bohemiskt klädd. Båda var påfallande vänliga, det vill säga den sortens journalister vi SDare vid alla medieorienteringar får lära oss är de vi mest skall se upp med.

I Nykvarn, ett samhälle med knappt 10 000 invånare och till och med 1998 en del av Södertälje kommun, skulle vi sammanstråla med de unga, nyvalda fullmäktigeledamöterna John Hult och Patrick Claesson i akt och mening att göra reportage om SD-sympatier i utkanten av storstäderna. Dessa skulle ställas mot framgångar för Feministiskt initiativ respektive Miljöpartiet inne i samma storstäder.

Mannen med hästsvansen, Kalle Wannerskog, intervjuade denna bloggare för Sveriges radios rikssändningar medan den skalllige, Peter Johansson, tog sig an John och Patrick för Radio Stockholms räkning. I inslaget med mig framträder även alltid sympatiska Therese Borg från SD Klippan i Skåne.

Här följer resultaten i form av två länkar, och ni får själva bedöma hur vi klarade oss. Av längre intervjuer har man plockat ut ett fåtal citat.

Intervjun med mig:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5974813

Intervjun där Patrick kommer till tals:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5972844

Jag tycker, trots allt, inte att vi blev alltför misshandlade, och jag är glad för att jag fick tillfälle att ge de världsfrånvända lattesörplarna och surdegsproletärerna på Södermalm en känga. Samt att jag fick skjuts i SR-bilen tillbaka till Södertälje.

 Här med Patrick och John utanför Nykvarns bibliotek. Foto: Peter Johansson/Sveriges radio

Det har varit rätt många mediaträffar för mig i samband med valet, så man har onekligen tillskansat sig en viss rutin. Häromdagen, när jag besökte min stampub på Söder i Stockholm, kom en av de anställda  fram och frågade om det möjligen var mig hon hade sett på TV före valet. Det visade sig att den goda damen sett ett intervjuinslag med mig på ABC utanför SD Södertäljes valstuga. Trevligt att bli igenkänd!

Det ser nu ut som om vi får nio ordinarie fullmäktigemandat i Södertälje efter 13,31 procent i kommunvalet mot ursprungligt förutskickade tio – det lokala Realistpartiet snodde ett från oss i sista momangen – och det får vi  väl vara rätt nöjda med. Är nöjd även med mina 617 personkryss. Det skulle förvåna i alla fall mig om vi inte 2018 sprungit förbi Moderaterna på såväl kommun- som riksplanet: nu skiljde det bara 4,5 procentenheter här i Kringelstan. Sedan får vi se hur det blir med fördelningen av nämndplatserna.

Sa jag att vi blev bästa SD-förening i Stockholms län vad avser rösterna i kommunvalet? Nykvarn blev bäst när det gäller riksdagsröster. Vill passa på tillfället att här tacka alla duktiga valarbetare och givetvis alla omdömesgilla väljare som bidrog till framgångarna!